Nämndplan Kultur- och fritidsnämnden 2016

Transkript

1 Nämndplan 2016 Kultur- och fritidsnämnden 2016

2 Innehållsförteckning 1 Kommunfullmäktiges övergripande styrning Marks kommuns vision Strategiska områden och kommungemensamma mål Utgångspunkt Förutsättningar Effektiva processer och verksamheter Nämndens övergripande styrning Värdegrund för bemötande Delaktighet Synpunkts- och avvikelsehantering/tillbudsrapportering Beaktande av barnkonventionen Miljöhänsyn Jämställd budget Arbetsgivarfrågor Utbud av arrangemang och programverksamhet Ungdomsinitiativ Mötesplatser Friluftsliv Kreativ start i livet Stärka civilsamhället Grunduppdrag för nämnden Kultur- och fritidsnämnden Kulturskola/Kultur för barn och unga Kultur och fritid Bibliotek Folkhälsa Strategiska områden, mål och indikatorer I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att alla ska trivas med att bo och leva Hållbar personalförsörjning Föreningsbidrag Idrottshallar Öppen ungdomsverksamhet Tempererade utebad Kaskad Simundervisning

3 5.7 Rydals Museum Biblioteken Folkhälsa Öppna förskolan Ekonomi Driftbudget Investeringsbudget Internkontrollplan Organisation Politisk organisation Förvaltningsorganisation Personal Personalföljetal

4 1 Kommunfullmäktiges övergripande styrning 1.1 Marks kommuns vision Mark är känd som en attraktiv kommun. En kommun där det är bra att bo och verka. En kommun där livskvalitet står i fokus. 1.2 Strategiska områden och kommungemensamma mål Strategiska områden I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv I Mark ska det vara lätt att starta, driva och utveckla företag för att skapa arbetstillfällen I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att alla ska trivas med att bo och leva Kommungemensamma mål Barn och unga har en god utbildning All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga Ett gott företagsklimat En god kommunal service Barn och unga har en meningsfull fritid Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet En god samverkan mellan skola och näringsliv Goda boendemiljöer Barn och unga är trygga och ges möjlighet att påverka i frågor som rör dem Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning Goda möjligheter till inflytande och ett rikt fritids-och kulturliv 1.3 Utgångspunkt Hållbar utveckling är utgångspunkten i vår verksamhetsplanering, vår vision och våra mål. Hållbar utveckling ska genomsyra allt arbete vi gör. Hållbar utveckling utgörs av: Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet 1.4 Förutsättningar Förutsättningar för att jobba mot de strategiska områdena och kommungemensamma målen är: God ekonomisk hushållning Hållbar personalförsörjning 1.5 Effektiva processer och verksamheter Alla kommunens verksamheter ska präglas av ett tydligt kommuninvånarperspektiv med god tillgänglighet och stark känsla för service. Var och en som söker kontakt med kommunen ska få en snabb återkoppling. Arbetsprocesser ska vara väl anpassade till uppgiften och med tillgängliga resurser ge största möjliga nytta för kommuninvånarna. Kvaliteten ska fortlöpande utvärderas, säkras och förbättras. 4

5 2 Nämndens övergripande styrning Länk till reglemente för kultur- och fritidsnämnden: namnder-och-bolag/reglementen-for-kommunens-namnder-och-rad/reglemente-for-kultur-- och-fritidsnamnden.pdf 2.1 Värdegrund för bemötande Kultur- och fritidsnämndens utgångspunkt är att all verksamhet har jämlika och jämställda villkor. För att säkerställa likabehandling är tillgänglighetsfrågorna ständigt i fokus. Nämndens arbete ska utgå från medborgarna, med särskilt fokus på ungas och äldres möjlighet till inflytande. Förvaltningens arbete ska utgå från och främja allas delaktighet och var och ens behov i verksamhet, med särskilt fokus på barn, unga och äldre människors aktiviteter. 2.2 Delaktighet Kultur- och fritidsnämnden för dialog genom: Öppna nämndsammanträden Kallelser och protokoll, presenterade på Kommunala funktionshinderrådet Synpunktshantering Kultur- och fritidsförvaltningen för dialog genom: Information Mark-kontakt, nyhetsbrev till föreningar Konsultation enkäter Dialog dialogmöten, offentliga och specifika Samarbete samarrangemang och genom att erbjuda förvaltningens kompetens och mötesplatser till andra aktörer Serviceåtaganden inom grunduppdragen Kultur - Fritid, Kulturskola och Bibliotek Synpunkts- och avvikelsehantering/tillbudsrapportering Synpunktshantering Vi tar del av många synpunkter på vår verksamhet och dessa ska besvaras och ibland bemötas. Men en synpunkt kan vara flera saker, som: Beröm/positiv kritik Klagomål/negativ kritik Förslag på förändringar/önskemål Oavsett vad det är för typ av synpunkt hjälper den oss att bli bättre. Underlätta därför för brukare och andra att lämna synpunkter. Idag har vi dels särskilda blanketter, dels finns det möjlighet att lämna synpunkter via vår hemsida Synpunkter kan också komma in via våra sociala medier och de ska då tas hand av respektive redaktör. Om det är möjligt bör synpunkterna på respektive projekt bli en del av utvärderingen av denna, oavsett om det är föräldradagen eller årets utomhussimskola. Avvikelsehantering/tillbudsrapportering Avvikelser eller tillbud som bedöms av allvarlig karaktär och kan komma att väcka fråga om ansvarutkrävande skall rapporteras till kultur- och fritidsförvaltningens nämndadministration, vilken ansvarar för att händelsen diarieförs. Ansvarig för bedömningen är enhets- och förvaltningschef efter samråd 5

6 Uppföljning Alla synpunkter som lämnas muntligt noteras i den särskilda blanketten och skickas till kulturoch fritidskontorets nämndadministration, vilken ansvarar för att synpunkten diarieförs. Nämndsekreterare förvarar synpunkter i särskild pärm och i ärendehanteringssystemet Public 360. Alla enhetschefer får ta del av synpunkter som rör deras verksamheter. Deras ansvar är sedan för att inom fem dagar kommentera och om möjligt lämna förslag till åtgärder till den som lämnat synpunkten. Enhetscheferna har också ansvar för att frågan tas upp på den arbetsplatsträff som är berörd, så att de anställda får möjlighet att diskutera synpunkterna. Alla synpunkterna ska listas i en lista och redovisas för kultur- och fritidsnämnden varje månad. När vi gör den årliga utvärderingen av våra serviceåtaganden (31 oktober) ska inkomna klagomål och synpunkter sammanställas för att sedan redovisas för nämnden i samband med bokslutet. Också de anställda har ett ansvar för att förvaltningen ska bli bättre. Därför uppmuntras alla i förvaltningen att notera/dokumentera/rapportera problem i förvaltningen. Det underlättar och förbättrar arbetet för förvaltningen att få in förbättringarna i vårt kontinuerliga arbete. 2.4 Beaktande av barnkonventionen Under 2016 skall Kultur- och fritidsnämnden fortsätta arbetet med barnkonventionen som påbörjades Mallar har plockats fram och förvaltningen har utbildat barnkonventionpiloter som skall driva arbetet framåt. Uppföljning Beaktande av hur barnkonventionen följs skall ske i samtliga av nämnden fattade beslut genom att följande fråga ställs: har Barnkonventionens artiklar 2, 3, 4, 6, 12 samt 42 beaktats? Svaren skall protokollföras. 2.5 Miljöhänsyn Hänsyn till miljön ska genomsyra kultur- och fritidsnämndens verksamhet på ett naturligt sätt. Miljöhänsyn ska prioriteras i bidragsgivningen av underhålls- och reparationsbidrag till föreningarna. Förvaltningen ska arbeta resurseffektivt Uppföljning Kultur- och fritidsnämnden uppdrar förvaltningen att ta fram en modell för uppföljning av nämndens samt förvaltningens miljöhänsyn. 2.6 Jämställd budget Kommunfullmäktige har beslutat att helt eller delvis pröva jämställdhetsbudgetering. Jämställd budget innebär att jämställdhetsperspektivet beaktas i planering, genomförande och uppföljning av verksamhet. För Kultur- och fritidsnämnden innebär detta att i möjligaste mån följa upp och redovisa den statistik som Kultur- och fritidsnämnden svarar för könsuppdelat. Uppföljning Uppföljning av Kultur- och fritidsnämndens möjliga könsfördelade statistik sker i 2016 års årsrapportering. 2.7 Arbetsgivarfrågor Arbetsgivarpolicy i Marks kommun, antagen av kommunfullmäktige rpolicy%20i%20marks%20kommun% %201.pdf Nämndens mål Vid vakanta tjänster ska omvandling till heltider eftersträvas. 6

7 Alla tillsvidareanställda ska ha en kompetensplan i enlighet med den kommuncentrala för Marks kommun. Förvaltningen ska ha ett klimat som främjar dialog mellan chefer och medarbetare vilket mäts i ny medarbetarundersökningen genom Andel medarbetare som har förtroende för sin chef. 2.8 Utbud av arrangemang och programverksamhet Det utbud som våra egna programverksamheter och arrangemang ska stå för ska ha tydlig inriktning på att visa, ge inspiration till de delar av ett kultur- och fritidsutbud som andra inte ägnar sig åt. Det innebär att mer specifikt arbeta med verksamhet och arrangemang som sticker ut, som väcker eftertanke och som leder till inspiration och engagemang hos medborgarna på många olika sätt. Verksamheterna och arrangemangen ska sprida kunskap och information om vardagsnära viktiga frågor som efterfrågas och som verksamheterna identifierar behov av. Samtidigt ska också smala nischer kunna lyftas fram, där både exklusiva och särskilda fenomen kan ta plats. Ett ledord för verksamheterna ska vara mångfald, jämställdhet och tillgänglighet. Medborgarna ska beredas mer inflytande. Detta ska ske genom flera kanaler, alltifrån kontakt via hemsidan till olika former i vår dagliga verksamhet. Det blir mycket viktigt att arbeta aktivt i samarbete med kommunens föreningar och studieförbund. 2.9 Ungdomsinitiativ Verksamheten skall skapa stöd och erbjuda resurser för att möjliggöra ungdomars initiativ på såväl icke-etablerade som etablerade mötesplatser. Det innebär att verksamhetens roll är att skapa stöd och erbjuda resurser för att möjliggöra ungdomsinitiativ. Genom en tydlig programförklaring i våra arrangemang kan ungdomar och unga vuxna inspireras att själva prova nya idéer och förverkliga sina drömmar Mötesplatser För att kunna ge medborgaren möjligheter till inspiration, engagemang och inflytande krävs tillgång till ändamålsenliga lokaler i hela kommunen. Det innebär att det behövs en bättre samordning och ett bättre utnyttjande av de mötesplatser som finns. Det innebär också ett krav på ökad flexibilitet och att digitala mötesplatser utvecklas Friluftsliv Kommunens friluftsliv ska erbjuda samma kvalitet som eftersträvas för kommunens mötesplatser. Detta innebär att vi ständigt måste prioritera vilka områden vi ska fokusera på, att dessa skall vara i gott skick vad gäller utrustning, kartmaterial, och underhåll. Det ska finnas tillgängliga friluftsområden av olika slag, så att alla kan uppleva ett varierat friluftsliv Kreativ start i livet Möjligheter ska skapas och ges till ett engagerat och kreativt liv för alla, såsom nya former och metoder för att nå ut med kultur och natur. Även läsfrämjande aktiviteter och simning samt olika skapande verksamheter ska främjas. God samverkan mellan samhällets aktörer ska finnas i arbetet för att nå föräldrar samt ge dem inspirerande kunskap och stöd när det gäller barns och ungdomars möjlighet till delaktighet i samhället. Kulturarbetare bör engageras mer i samhällsutvecklingen. Kultur i förskola och skola är ett redskap för att ge alla barn och ungdomar framgångar i utbildningen; språk, musik, konst, teater- och filmupplevelser, kulturarv, naturupplevelser och fantasi utgör grund för kunskapsinhämtning och förståelse Stärka civilsamhället Vårt arbete ska ge möjligheter för föreningar och medborgare att förverkliga egna initiativ och egen verksamhet. Det innebär att kommunen ska stötta uppbyggnad av verksamhet som sedan kan drivas i egen regi. Bidragen bör utformas på ett sätt som gör att föreningar kan bli 7

8 mer självgående. Bidragssystemet ska också bidra till att både enskilda och grupper får en tydligare roll i samhällsutvecklingen. Det innebär att behovet av en tydlig programförklaring av vad verksamheter ska syfta till behövs. För att ge ett tydligt stöd till civilsamhället och stärka dess roll är det viktigt att prioritera inspiration och medinflytande samt erbjuda ett antal funktionella mötesplatser. 8

9 3 Grunduppdrag för nämnden Grunduppdragen är formulerade per huvudverksamhet och har ett kommuninvånarperspektiv. De ger en sammanfattande beskrivning av den verksamhet som nämnder och styrelser ska bedriva med utgångspunkt från sina reglementen eller bolagsordningar samt lagar, förordningar och föreskrifter. 3.1 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kulturskolan, biblioteken, Rydals museum och övrig kulturverksamhet i Mark, både genom egna aktiviteter och genom ekonomiskt stöd till andra. Nämnden har också ansvar för fritids- och folkhälsofrågor inklusive drogförebyggande arbete, badhuset Kaskad och konsumentrådgivning. Arbetet med ungdomar sker bland annat genom den öppna ungdomsverksamheten och kommunens ungdomsutvecklare. Omvärlds- och resultatanalys Kulturskola och öppen ung Under utreds kulturskolan på nationell nivå för att få fram en nationell strategi för musik- och kulturskolan ( vilken kommer att presenteras hösten Någon tillförsäkran om kulturskolan kan förväntas bli reglerad i nationella styrdokument har vi inte. Ett sviktande intresse att utbilda sig och nå högre studier i traditionella instrument för symfoniker ser vi generellt i Sverige. Utmaningen för Marks kulturskola är dels att försöka utbilda för sådana och andra spetskompetenser men också ha ett breddat utbud. Nämnden har redan påbörjat en satsning att stimulera ungdomar till lärande och egenansvar. Ambition är att försöka nå de grupper vi inte annars når, och framförallt de grupper som inte aktiverar sig med annan fritidsverksamhet. Nya lokaler för Öppen ung krävs då de nuvarande inte lever upp till arbetsmiljökrav. Fritid och förening Nämnden har redan startat ett arbete 2015 att se över bidragsreglerna. Detta arbete skall vara klart med införande Speciella integrationssatsningar krävs också. Därför kommer dialogarbete med föreningarna vara ett viktigt inslag under Även en större genomgång av våra anläggningar behöver göras. Rekreation och bad Kommunens badanläggningar är välbesökta och simkunnigheten är hög. Utomhussimskolor har bedrivits på fyra platser i kommunen. Riktade insatser för särskilda behov görs. Utmaningen ligger i att behålla den goda standarden och öka simkunnigheten också i samarbete med föreningar och för våra nyanlända. Folkhälsa Samarbete mellan region och kommun och förebyggande folkhälsoarbete ger resultat. Därför vill kommunen bl.a. starta familjecentral. Uppgiften ligger på nämnden att genomföra detta. Vi ser också att öppna förskolan är efterfrågad. Under våren 2015 har Öppna förskolan ett ökat antal besökare besökare, vilket är en ökning med ca 200 personer mot föregående år kommer att bli ett år av utmaningar och verkställighet. Vi ser illavarslande tendenser vad gäller ungdomars alkoholvanor, nätmobbing m.m. Därför vill nämnden satsa på mer och nya folkhälsoinsatser. Samtidigt kommer vi få fler aktiva äldre. Nämnden kommer därför fortsätta arbetet med särskilda satsningar även för äldre. Bibliotek och kultur Det har konstaterats att läs- och skriv-satsningar behövs göras i svensk skola på grund av att svenska elever uppvisar sämre resultat i internationella jämförelser ( Såväl barn- och utbildningsnämnden som kultur- och fritidsnämnden har gjort satsningar i Mark. Kultur- och fritidsnämnden har de senaste åren haft detta som sitt särskilda mål. Utlåningen hade ökat under vilket kan bero på dessa satsningar. Dock har delar av 9

10 biblioteksverksamheten under 2015 inte kunnat leva upp till full verksamhet på grund av stängning del av året och problem med full personalbemanning. Utmaningar för framtiden ligger i nyrekrytering av bibliotekarier. Mer samverkan med skolan har befästs i en gemensam skolbiblioteksplan under Fler nyanlända ställer högre krav på alla kommuner i landet att få en så bra etablering som möjligt till stånd. En utvecklad samverkan med skolan, där också skolan höjt ambitionen på skolbibliotekssidan, beräknas vara en effektiv satsning. Att ha en mer publik biblioteksverksamhet, som kan möta morgondagens behov, är därför en ambition. Nämndens mål Särskilda mål för 2016: Öka folkhälsoinsatserna kopplat till den virtuella världen Bedriva medvetet integrationsarbete 3.2 Kulturskola/Kultur för barn och unga Kultur- och fritidsnämnden ska bedriva kulturskola där barn och unga genom kontinuerlig undervisning ges möjlighet till aktivt utövande i olika kulturella uttrycksformer. Kulturskolan ska erbjuda eleverna en bred och gränsöverskridande verksamhet för att möta deras kreativitet. Kultur- och fritidsnämnden ska främja utvecklingen av barns och ungas kreativitet och bidra till ett ökat intresse för olika kulturella uttrycksformer. Nämnden ska organisera kulturverksamhet som barn och unga, i grupp eller individuellt, kan delta i på sin fritid. Verksamheten ska samverka med skolan och bidra till utveckling av de kulturella inslagen i skolans verksamhet. Nämndens mål Kulturskolan skall: Synas i samhället, både av egen kraft och i samverkan med andra aktörer samt söka samarbete med föreningslivet, med kulturföreningar och andra föreningar. Lägga grund för våra blivande kulturkonsumenter och kulturproducenter genom att stimulera framväxt av både amatörer och professionella; både under och efter avslutad utbildning i kulturskolan Erbjuda eleverna en bred och gränsöverskridande verksamhet, baserad på både gamla och nya verktyg, för att möta och utveckla elevernas kreativitet. Kunna erbjuda alla elever som vill en plats i kulturskolan. 3.3 Kultur och fritid Kultur- och fritidsnämnden ska bedriva en verksamhet som bidrar till ökad livskvalitet och som utvecklar kreativitet, integration och samhällsengagemang. Verksamheten ska bedrivas i nära samarbete med föreningar, organisationer och kulturarbetare. Ungdomar ska ges inflytande och deras initiativ ska tas till vara och stödjas. Konsumentvägledning Konsumentvägledning är en förebyggande verksamhet för medborgarna, inte minst unga vuxna i skolan. Samhället vinner på att både konsumenter och producenter känner till sina rättigheter och skyldigheter. Konflikter och tvister undviks om flertalet är bättre förtrogna med konsumenträtten. Nämndens mål Säkerställa och effektivisera konsumentrådgivningen Kulturutveckling Kulturutvecklingen skall utgå lika mycket från ett lokalt som ett regionalt och nationellt perspektiv. Den skall främja utveckling av konst- och kulturyttringar med syfte att ge medborgarna förutsättningar att ta del av och utöva konstnärliga uttryck i föreningsliv och 10

11 enskilt. Nämndens mål Skapa förutsättningar för möten mellan olika aktörer och grupper med syfte att skapa mångfald och kunskap om olika uttrycksformer Verka för en 1 % - regel vad gäller konstnärlig utsmyckning införs i kommunen Öppen ungdomsverksamhet Den öppna ungdomsverksamheten skall erbjuda fasta och rörliga mötesplatser som är verksamhetsanpassade för att ge ungdomar möjlighet att mötas på villkor som de själva formulerar och kan påverka. Den öppna ungdomsverksamheten ska vara à jour med samtida tendenser och strömningar bland unga människor; inte minst för att ge dem möjlighet till inflytande och engagemang i samhällsutvecklingen. Nämndens mål Skapa goda förutsättningar för att ungdomar ska få en meningsfull och stimulerande fritid i vilken de själva har inflytande. Stärka samverkan med föreningsliv och andra kommunala aktörer. Anläggningar Anläggningar i Marks kommun skall vara tillgängliga och användas i största möjliga utsträckning. Inventarier och utrustning skall hålla en hög nivå och underhållet skall vara gott. För att säkerställa alla perspektiv krävs en väl fungerande dialog mellan berörda förvaltningar och föreningslivet. Nämndens mål Skapa goda förutsättningar för ett livskraftigt föreningsliv. Skapa goda förutsättningar för enskilda och fria grupper att ta del av kommunens anläggningar. Föreningsutveckling Föreningsliv bygger på människors ideella engagemang, därför behövs ett kontinuerligt stöd. Föreningsutvecklingen ska ge möjlighet för både föreningar och dess medlemmar att utvecklas. Föreningsutvecklingen skall främja ett rikt och vitalt föreningsliv. Nämndens mål Stödja initiativ från enskilda och fria grupper. Stödja föreningars utveckling och utbildning. Möjliggöra föreningars utveckling och utbildning samt stödja initiativ från enskilda och fria grupper Rydals museum Rydals museums basutställning och maskinpark utgör en central del av det kultur- och industrihistoriska arvet och skall vårdas därefter. Övrig utställningsverksamhet skall vara av hög konstnärlig kvalitet och därtill ha en publik attraktivitet. Nämndens mål Utveckla samarbetsformer; angelägna, berörande och meningsbärande. Kaskad Kaskad skall vara en attraktiv och hälsofrämjande mötesplats där enskilda, familjer, föreningar och andra organisationer kan erbjudas goda förutsättningar för bad och rekreation. 11

12 Nämndens mål Stimulera till en god simkunnighet hos alla. 3.4 Bibliotek Kultur- och fritidsnämnden ska bedriva biblioteksverksamhet, med särskild inriktning på barn och unga. Biblioteket ska förmedla litteratur, främja läsning och vara ett stöd för olika former av utbildning. Biblioteket ska bidra till informationsförmedling och informationsvärdering till enskilda och grupper i olika delar av samhället, samt arbeta med utställningar och programverksamhet. Nämndens mål Utveckla en tillgänglig biblioteksverksamhet. Vara en aktiv part i samhällsinformationen. Utgöra en inspirerande mötesplats. Öka läsförståelsen. Främja läslusten Utöka samarbetet mellan förvaltningarna när det gäller skolbiblioteksverksamhet Länk till biblioteks- och skolbiblioteksplan: e= view&p_p_col_id=column-1&p_p_col_pos=3&p_p_col_count=5 3.5 Folkhälsa Kultur- och fritidsnämnden ska vara pådrivare och samordnare för kommunens folkhälsoarbete. Inriktningen ska vara att möjliggöra goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar, att människor i arbetsför ålder behåller eller förbättrar sin hälsa, att äldre personer har god hälsa långt in i ålderdomen, att förebyggande åtgärder riktas till definierade riskgrupper samt att tillgängligheten beaktas i all samhällsplanering. Nämndens mål Skapa goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar. Arbeta för att människor i arbetsför ålder behåller eller förbättrar sin hälsa. Verka för att äldre personer har god hälsa långt in i ålderdomen. Förbättra unga kvinnors hälsa. Vidta förebyggande åtgärder till definierade riskgrupper. Sörja för att ett tillgänglighetsperspektiv beaktas i samhällsplaneringen Tillskapa en familjecentral 12

13 4 Strategiska områden, mål och indikatorer Strategiska områden/förutsättningar/utgångspunkter: 4.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential Kommungemensamma mål: Barn och unga har en god utbildning Nämndens mål: Främja lärande och egenansvar Indikatorer Antal offentliga uppföranden i kulturskolan Inflytande, delaktighet och ansvarstagande Nämndens mål: Läsfrämjande Indikatorer Antal bokprat och sagostunder Strategiska områden/förutsättningar/utgångspunkter: 4.2 I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv Kommungemensamma mål: Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning Nämndens mål: Folkhälsan skall skapa goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar Indikatorer Andel besökare per åldersgrupp på Öppna förskolan >= st./år >= st./år Nätmobbing, passiviserande aspekt och spelmissbruk Unga kvinnors hälsa Strategiska områden/förutsättningar/utgångspunkter: 4.3 I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att alla ska trivas med att bo och leva Kommungemensamma mål: En god kommunal service Indikatorer

14 Indikatorer Effektiv lokalbokning Strategiska områden/förutsättningar/utgångspunkter: 4.4 Hållbar personalförsörjning Kommungemensamma mål: Friska medarbetare Indikatorer Sjukfrånvaron ska minska 3,8 4,5 <4,5 <4,5 Kommungemensamma mål: Rätt till heltid och möjlighet till deltid Indikatorer Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%)

15 5 5.1 Föreningsbidrag Föreningar som erhåller föreningsbidrag (antal) Föreningsbidrag, antal medlemmar 7-20 år Föreningsbidrag per medlem 7-20 år (kr) Andel jämställda föreningsstyrelser Antalet aktiva flickor i åldern 6-20 år i föreningarna Antalet aktiva pojkar i åldern 6-20 år i föreningarna. Andel deltagartillfällen i föreningar för flickor 6-20 år Idrottshallar Idrottshallar, antal Idrottshallar, nyttjandegrad dagtid (%) Idrottshallar, nyttjandegrad kvällstid och helger (%) Idrottshallar, nettokostn per uthyrd tim Kommuninvånarnas syn på fritidsmöjligheterna i kommunen, index Öppen ungdomsverksamhet Öppen ungdomsverksamhet, personaltimmar per vecka Öppen ungdomsverksamhet, öppna timmar per vecka Öppen ungdomsverksamhet, besökare per vecka Öppen ungdomsverksamhet, övrig verksamhet per vecka (timmar) Öppen ungdomsverksamhet, antal regelbundna kvällsbesökare per vecka Öppen ungdomsverksamhet, antal tjejbesök enligt

16 Loggboken Öppen ungdomsverksamhet, antal killbesök enligt Loggboken Öppen ungdomsverksamhet, besök per vecka, övrig verksamhet Öppen ungdomsverksamhet, personaltimmar per vecka, övrig verksamhet Tempererade utebad Backagårdsbadet, öppettimmar/vecka Backagårdsbadet, besök/vecka Backagårdsbadet, kostnad/öppettimma Kungabergsbadet, öppettimmar/vecka Kungabergsbadet, kostnad/öppettimma Tempererade bad, nettokostnad/markbo Kaskad Kaskad, öppettim/vecka 1/9-30/4 Kaskad, öppettim/vecka 1/5-31/ Kaskad, besök/vecka Kaskad, nettokostnad/markbo Kaskad, nettokostnad/badande Simundervisning Simundervisning Kaskad, antal timmar Simundervisning Kaskad, antal elever Simundervisning friluftsbaden, antal platser Simundervisning friluftsbaden, antal elever Simkunnighet (%)

17 5.7 Rydals Museum Rydals Museum, öppettim/vecka Rydals Museum, besök/vecka Rydals Museum, visningar/år Antal skolvisningar Antal elever Andel kvinnor/män Antal timmar museet har öppet (utöver tiden 8-17 på vardagar) Biblioteken Antal bibliotek Bibliotek, öppettim/vecka Bibliotek, utlåning/kommuninv Bibliotek, antal besökare per år Bibliotek, antal besökare per vecka Inköp av barn- och ungdomsmedia i relation till övrig media Utlån av barn- och ungdomsmedia i relation till övriga lån Antal läsfrämjande aktiviteter Boken kommer - antal besök Folkhälsa Andel föräldrar som deltagit i föräldraträffar enligt Fritsla föräldraprograms koncept (årskurs 7 och 8) Ungdomars alkoholkonsumtion (andel intensivkonsumenter), årskurs 9, pojkar Andel unga som blir bjudna på alkohol hemma (total andel bjudna oavsett mängd), årskurs 9, pojkar Andel unga som anser sig ha god relation med sina föräldrar (nöjd+mycket nöjd med relationen), årskurs 9, pojkar Andel ungdomar med godkända betyg (andel behöriga till

18 högskoleförberedande+ yrkesutbildning), pojkar Ungdomars alkoholkonsumtion (andel intensivkonsumenter), årskurs 9, flickor Andel unga som blir bjudna på alkohol hemma (total andel bjudna oavsett mängd), årskurs 9, flickor Andel unga som anser sig ha god relation med sina föräldrar (nöjd+mycket nöjd med relationen), årskurs 9, flickor Andel ungdomar med godkända betyg (andel behöriga till högskoleförberedande+ yrkesutbildning), flickor Andel fysiskt aktiva invånare, minst 30 min/dag, män Andel invånare som anser sig ha en god självskattad hälsa, män Andel fysiskt aktiva invånare minst 30 min/dag, kvinnor Andel invånare som anser sig ha en god självskattad hälsa, kvinnor Andel män som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra Andel kvinnor som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra Antal fallolyckor per 1000 invånare, 80 år och äldre Öppettider för konsumentrådgivningens telefonrådgivning ska vara minst 8 timmar per vecka Öppna förskolan Antal stödsamtal med socialpedagog 25 Antal utbildningstillfällen Antal deltagare på utbildningar

19 6 Ekonomi 6.1 Driftbudget Driftbudget - Belopp i tusental kronor (Tkr) Budget 2015 Utfall/Prognos 2015 Budget 2016 Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivning Ränta Nettokostnader Driftbudget fördelat på verksamhet Folkhälsa Kulturskola / Kultur för barn och unga Bibliotek Övrig Kultur- och fritidsverksamhet Nettokostnader Driftbudget Kultur- och fritidsnämnden 2016 Enligt Kommunfullmäktiges beslut om Budget , fastställdes Kultur- och fritidsnämndens ram för 2016 till 70,8 mnkr. I ramökningen mellan 2015 och 2016 ingår den generella uppräkningen på 1 % som gäller för alla nämnder. För Kultur- och fritidsnämnden motsvarar uppräkningen 700 tkr. Uppräkningen är lägre än de förväntade kostnadsökningarna och innebär liksom tidigare år ett krav på verksamheterna att effektivisera. Utöver den generella uppräkningen har nämnden även fått en ramökning på 90 tkr för att bättre motsvara kostnadsnivån för Hyssnahallen samt ramökning på 50 tkr med anledning av 2015 års särskilda lönesatsning. Ramen har däremot minskats med 520 tkr vad gäller driftkostnader för Hyssnahallen då Barn- och utbildningsnämnden ska ta halva driftskostnaden. Utöver det avskaffas den interna IT-taxan från och med årsskiftet och därför har även tkr flyttas från Kultur- och fritidsnämndens ram. Kommunfullmäktige beslöt också att medel för bildande av en familjecentral ska avsättas centralt om 0,8 mnkr, som Kultur- och fritidsnämnden sedan kan avropa när arbetet med etableringen har kommit igång. Intäkter Nämndens intäkter är i budget 2016 sänkta med 0,5 mnkr (3,2 %) jämfört med budget Främsta sänkningen ligger i den övriga Kultur- och fritidsverksamheten där framförallt Museums intäkter är lägre budgeterade 2016 eftersom det under 2015 tillfälligt fanns bidragsmedel från Riksantikvarieämbetet. Utöver det har intäkterna för idrottshallar sänkts något då intäkter på Tygrikeshallen beräknas bli lägre. Minskningen vägs till viss del upp av beräknade intäktsökningar på badhuset främst kopplat till förändrade taxor. Även Kulturskolan har sänkt budgeten på intäkterna då man beräknar lägre intäkter för försäljning av tjänster till Barn- och utbildningsnämnden. Folkhälsans intäkter är däremot ökade på grund av en överföring av en del av föregående års bidragsmedel från Hälso- och sjukvårdsnämnden, som istället ska nyttjas under Personalkostnader 19

20 Den generella lönekostnadsökningen är enligt senaste anvisningar beräknad till 3 % från april Med oförändrad bemanning jämfört med budget 2015 hade det inneburit cirka 850 tkr lönekostnadsökningar. I budgeten för 2016 är personalkostnaderna 0,7 % lägre än Att det inte blivit någon ökning beror främst på att konsumentvägledartjänsten inte beräknas vara tillsatt under 2016, då planen istället är att köpa in tjänsten från annan kommun. Utöver det har Museet lägre personalkostnader i budgeten då de hade en tillfällig projektanställning finansierad med bidragsmedel från Riksantikvarieämbetet under 2015 som inte finns kvar Museet har också haft en pensionsavgång som jobbade med städ, vilket nu planeras köpas in från Teknik- och service istället. Administrationen har minskat sina personalkostnader i budgeten då de hade en tillfällig anställning budgeterad 2015 som inte finns kvar Dessutom är en person på administrationen delvis studieledig under 2016 och tjänsten beräknas inte ersättas under året, för att från och med augusti 2016 utgå helt. Arbetsledningen har däremot ökade personalkostnader i sin budget då en tillfällig extra resurs planeras under våren för att jobba med utredningar. Folkhälsans personalkostnader är minskade främst på grund av att en tjänst inom Föräldrastödet har lagts in med lägre tjänstgöringsgrad, 50 %, istället för 90 % som den låg på i budget För beräkningen av personalomkostnadspålägget har samma procentsats använts på samtliga anställda, 38,46 %. Övriga kostnader Budget för övriga kostnader är minskad med 1,5 mnkr jämfört med budget Största anledningen till den lägre budgeten är att den interna IT-taxan tagits bort från årsskiftet och då har Kultur- och fritidsnämndens budgeterade kostnader för tele och IT minskat med 1,4 mnkr. Ramändringen kopplat till IT-taxan motsvarar 1,6 mnkr och inkluderar även telefon- och IT-kostnader som uppstår under löpande år då nya inköp görs som inte varit budgeterat som IT-kostnad utan exempelvis som förbrukningsinventarier, samt kostnad för Stratsys, som nämnderna aldrig fått ram för. Externa kostnader har räknats upp med 2,4 % enligt anvisningar från Kommunstyrelsen. I dialog med Teknik- och servicenämnden har internhyror räknats upp med 1 % och städkostnader med 3 %. Kostnad för skötsel av badplatser, vad gäller den del som sköts av Teknik- och serviceförvaltningen har räknats upp med 2 %. Kapitalkostnader för samtliga kända och beslutade investeringar ligger i budgeten. Därutöver ligger schablonmässiga uppräkningar som bygger på antagandet att nämnden beslutar att använda hela sin investeringsram på 2 mnkr under Samtliga bidrag ligger inne på samma nivå som under 2015, förutom bidrag till studieförbund och kartbidrag. Bidraget till studieförbunden är sedan nämnden i våras sänkt med 400 tkr till totalt 720 tkr exklusive bidraget som är riktat till SISU som ligger på oförändrad nivå. Kartbidrag har ingen budget alls under 2016 då det fortfarande finns gamla outnyttjade beviljade bidrag att hämta ut sedan ett par år tillbaka. Dessutom finns också inlagt en satsning på LOK-bidrag riktade till äldre om 250 tkr. Övriga större kostnadsförändringar ligger främst på den övriga Kultur- och fritidsverksamheterna och handlar framför allt om ramförändringen vad gäller driftskostnader för Hyssnahallen. Enligt beslut i Kommunfullmäktige 26 november 2015 ska kostnaden delas mellan Kultur- och fritidsnämnden och Barn- och utbildningsnämnden i likhet med kostnaderna för de andra hallarna. Det innebär att ram motsvarande 520 tkr har förts över till BUN då det är KFN som tidigare år fått hela ramökningen för hallen. Budgetmässigt innebär förändringen en 320 tkr lägre hyra jämfört med 2015 för Kultur- och fritid. I beslutet i Kommunfullmäktige ingick även en höjning av Kultur- och fritids ram på 90 tkr för att bättre motsvara de faktiska driftskostnaderna av hallen. På den öppna ungdomsverksamheten har övriga kostnader sänkts då man sett att medlen inte går åt under Även på museet har kostnaderna sänkts jämfört med budget 2015, vad 20

21 gäller projektet Maskinparken, vilket delvis vägs upp av en ny budgetpost avseende hyra till lokal för Gränslandet. Borta ur budgeten från 2016 är även en budgetpost på 175 tkr för annonsering i Markbladet. I kontrast till de minskade kostnaderna i de övriga Kultur- och fritidsverksamheterna finns även ökade kostnader i vissa verksamheter, främst på Inomhusbad, som har ökade kostnader för bland annat reparationer, värme samt larm och bevakning. Även idrottsplatser beräknar ökade kostnader kopplat till ny internhyra för Spontanidrottsplats i Skene. Folkhälsan har minskade övriga kostnader då en del som i budget 2015 legat som en övrig kostnad, nu i budgeten för 2016 planeras satsas på utökning av en tjänst istället. Grunduppdrag Nedan beskrivs förändringar per grunduppdrag utöver normala löne- och prisförändringar. Kulturskolan Kulturskolans budget har från 2015 till 2016 ökat med 2,8 %, (0,2 mnkr). Den största skillnaden ligger i att intäkterna beräknas bli lägre 2016 än föregående års budget när det gäller försäljning av tjänster till Barn- och utbildningsnämnden. Kulturskolan hade en tillfällig effektiviseringsåtgärd under 2015 vilket skulle ge en större ökning av personalkostnader i budgeten för En pensionsavgång efter vårterminen 2016 gör dock att skillnaden mellan budet 2015 och 2016 inte blir så stor. Bibliotek Biblioteksverksamheten har minskat sin budget 2016 jämfört med 2015 med 1,7 %, (0,2 mnkr). Intäkterna har minskat med ca 60 tkr och främsta orsaken är att ett projekt kallat KLIV var budgeterat under 2015, men inte längre finns med från De övriga kostnaderna har minskat med ca: 400 tkr från 2015 och största anledningen är förändringen vad gäller interndebiterade IT-kostnader som ger en effekt om 500 tkr lägre kostnader. Det här vägs delvis upp av ökade kapitalkostnader om 100 tkr. Folkhälsa Budgeten för Folkhälsan har minskat 2016 med 6 % (0,1 mnkr) jämfört med budget Intäkterna ligger högre budgeterade 2016 än 2015 på grund av att en del av 2015-års medel från Hälso- och sjukvårdsnämnden förts över från 2015 för att nyttjas under 2016 istället. När det gäller personalkostnaderna har två stycken tjänster lagts in i budget med utökade sysselsättningsgrader och en tjänst med lägre sysselsättningsgrad. Ökningen ligger främst i en utökad tjänst på Föreningsutvecklingen från 50 % under 2015 till 80 % från Tanken var att den utökade tjänsten skulle finansieras av ramökningen på 250 tkr som nämnden beslutat (KFN /2015) skulle gå till äldre-satsningar på Folkhälsan. I budgetbeslutet i våras (KFN /2015) fattades ett nytt beslut om att ramökningen ska gå till LOK-stöd riktade till äldre istället. Tjänsten Tillgänglighetssamordnare är en projektanställning tom 15 maj 2016, men nu liksom i förslaget till Kultur- och fritidsnämnden i våras, ligger tjänsten inne på heltid och helår under 2016 och framåt, med 50 % -ig finansiering från övriga förvaltningar och bolag. Under 2015 låg tjänsten inne i budgeten på 80 % på helår. Den tjänst som lagts in med lägre sysselsättningsgrad finns inom Föräldrastödet. Utöver det ligger Tillgänglighetssamordnaren inne på heltid fram till och med maj Därefter är 50% av tjänsten, som är en projektanställning, slut och resterande 50 % ligger inne i budgeten året ut. Sammanlagt är personalbudgeten på Folkhälsan minskad med 2,6 % jämfört med budgeten De övriga kostnaderna minskas med 0,1 mnkr jämfört med budgeten 2015, främst på grund av att medel har tagits härifrån till att finansiera tjänsten med ökad sysselsättningsgrad på Föreningsutvecklingen. Detta vägs delvis upp med de planerade ökade kostnaderna då det överförda HSN-bidraget från 2015 ska förbrukas. Övrig Kultur- och fritidsverksamhet 21

22 Budgeten för den övriga Kultur- och fritidsverksamheten är minskad 2016 med 2,4 %, (1,2 mnkr) jämfört med budgeten Intäkterna har minskats med 200 tkr vilket främst kan kopplas till att det i budget 2015 fanns bidragsmedel på 400 tkr från Riksantikvarieämbetet till Museet. Idrottshallar beräknar också lägre intäkter kopplat till Tygrikeshallen, medan idrottsplatser beräknar något högre intäkter baserat på att årets utfall ser bättre ut än väntat. Intäkterna har också ökats på inomhusbad, främst vad gäller taxe-intäkter som beräknas öka med nya beslutade taxor i KF Personalkostnaderna är minskade med 350 tkr, främst med anledning av att Konsumentvägledartjänsten beräknas vara obesatt medan tjänsten istället köps in. I förslaget just nu finns 145 tkr i budget att använda till Konsumentvägledning. Personalkostnaderna på Museet är också minskade jämfört med budget 2015 där det fanns en tillfällig projektanställning för Maskinparksprojektet. På administrationen fanns en tillfällig anställning budgeterad 2015 som inte finns kvar 2016 och en person som är delvis studieledig under 2016 beräknas inte ersättas under året, för att från och med augusti 2016 utgå helt. Arbetsledningen har däremot ökat sina personalkostnader då en tillfällig tjänst under våren planeras på arbetsledningen för att jobba med utredningar. De övriga kostnaderna är minskade med 1,1 mnkr och främsta orsaken förutom ramväxlingen av de interna IT-kostnaderna, som här ger en effekt om 550 tkr, är att bidraget till studieförbunden sedan nämnden i våras är sänkt med 400 tkr till totalt 720 tkr exklusive bidraget som är riktat till SISU som ligger på oförändrad nivå. Museum har sänkt sin budget för övriga kostnader vad gäller de medel som i budget 2015 fanns avsatta till projektet Maskinparken, och lagt till kostnader för städ då tjänsten som tidigare skötts av nu pensionerad personal ska köpas in från Teknik- och service istället. Efter nämndens beslut om Budget är även en hyra till lokal för Gränslandet inlagd i budgeten. Idrottshallar har också sänkt sin budget vad gäller driftskostnader för Hyssnahallen nu när Barn- och utbildningsnämnden ska stå för halva kostnaden i likhet med de andra hallarna. Även den öppna ungdomsverksamheten har sänkt budgeten på sina övrig kostnader då man sett att medel inte går åt under 2015 enligt plan. I kontrast till detta har budgeten för Lokalt aktivitetsstöd utökats med 250 tkr för äldresatsning enligt beslut i KFN i maj Även budgeten på Idrottsplatser har ökats då Kulturoch fritidsnämnden har gett Teknik- och servicenämnden i uppdrag att anlägga en spontanidrottsplats i Skene. Platsen beräknas stå klar under 2016 och internhyra till Teknikoch serviceförvaltningen under andra halvåret 2016 är inlagt i budgeten. Även kostnaderna på badet har ökat kopplat till beräknade högre kostnader för främst reparationer, värme samt larm och bevakning. 6.2 Investeringsbudget Investering Ej fördelad investeringsram Ombudgetering från 2015 Ram enligt beslut 2016 Total ram Familjecentral Tygrikeshallen Öppen ung Klimatanläggning Maskinparken RFID Horred Entré Kinna HB Receptionsdisk Sätila Bibliotek Kristallsalen Kuturskola

23 Investering Ombudgetering från 2015 Ram enligt beslut 2016 Total ram 2016 Totala investeringar Investeringsramen för Kultur- och fritidsnämnden är fastslagen i Kommunfullmäktige och ligger på samma nivå som föregående år, på 2 mnkr. Nämndens beslut om investeringsbudget 2016 fattades

24 7 Internkontrollplan Nämnden har ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och har skyldighet att löpande följa upp det interna kontrollsystemet. Nämnden ska arbeta utifrån COSO-modellen (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) med kontrollmiljö riskanalys kontrollaktiviteter på alla nivåer och i alla funktioner information/kommunikation tillsyn efterlevnad och uppföljning Nämnd/sty relse: Kultur- och frtidsnämnden År: 2016 Huvudproc ess: Ekonomi Delsproces s Risk San noli khe t Kon sek ven s Kontrollmom ent Metod Frekve ns Rappo rt Ansvarig Debitering (kommunge mensam) Risk att avgifter och/eller övrig fakturering debiteras fel. Enskilda eller kommun drabbas. 3 5 Kontroll att rutiner (inklusive fastställda taxor och avgifter) är funktionsduglig a och följs. Kontroll att delegationsord ningen följs. Granskning av dokumenterad e rutiner. Kontroll av kännedom och följsamhet till rutiner genom intervjuer. Stickprov utgående debitering. En gång per år Till KS i januari Förvaltnin gschef Upphandling (kommunge mensam) Risk att avtal inte följs. Risk för skada för leverantörer och ekonomiska konsekvenser för kommun. 3 4 Kontroll av följsamhet mot upphandlade avtal och leverantörsval. Stickprovsgran skning En gång per år Till KS i januari Förvaltnin gschef Inköp (kommunge mensam) Risk att fel pris betalas relativt avtal. 3 4 Kontroll av debiterat pris relativt avtal Stickprovsgran skning En gång per år Till KS i januari Förvaltnin gschef Huvudproc ess: Personal Delsproces s Risk San noli khe t Kon sek ven s Kontrollmom ent Metod Frekve ns Rappo rt Ansvarig Rehabiliterin g (kommunge mensam) Risk att korttidsfrånvaro inte följs upp efter 6 sjuktillfällen. 4 4 Antal sjuktillfällen under en 12 månaders period. Uppföljning i personalsyste met En gång per år. Till KS i januari Enhetsch ef inom respektiv e enhet Huvudproc ess: Administration 24

25 Delsproces s Risk San noli khe t Kon sek ven s Kontrollmom ent Metod Frekve ns Rappo rt Ansvarig Politisk belutsproces s (kommunge mensam) Medborgarförsla g och motioner besvaras inte inom angiven tid. Detta kan medföra att den demokratiska processen blir utdragen och att frågan blir inaktuell. 4 3 Kontroll av att medborgarförsl ag och motioner besvarats inom angiven tid Avstämning av besvarade medborgarförsl ag och motioner. En gång per år. Till KS i januari Nämndse kreterare. 25

26 8 Organisation 8.1 Politisk organisation Kultur- och fritidsnämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare. Inom kultur- och fritidsnämnden ska finnas ett arbetsutskott. Arbetsutskottet består av 5 ledamöter och 5 ersättare. 8.2 Förvaltningsorganisation 26

27 9 Personal 9.1 Personalföljetal Personal - Antal anställda Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsade anställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda (%) Personal - Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro alla anställda (%) 2,6 3,1 3,8 4,5 5,8 Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron (%) Antal individer med långtidssjukfrånvaro i oktober (redovisas inte vid utfall under fem personer) Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) (%) 17,9 7,5 22,5 46,5 51, Personal - Personalrörlighet Antal avgångar (av tillsvidareanställd personal, inklusive pensionsavgångar) Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid Timtid i timmar Fyllnadstid i timmar Övertid i timmar