Nämndplan. Kultur- och fritidsnämnden 2015

Transkript

1 Nämndplan Kultur- och fritidsnämnden 2015

2 Innehållsförteckning 1 Kommunfullmäktiges övergripande styrning Marks kommuns vision Strategiska områden och kommungemensamma mål Utgångspunkt Förutsättningar Effektiva processer och verksamheter Nämndens övergripande styrning Värdegrund för bemötande Delaktighet Synpunkts- och avvikelsehantering/tillbudsrapportering Beaktande av barnkonventionen Miljöhänsyn Jämställd budget Arbetsgivarfrågor Utbud av arrangemang och programverksamhet Ungdomsinitiativ Mötesplatser Friluftsliv Kreativ start i livet Stärka civilsamhället Grunduppdrag för nämnden Kultur- och fritidsnämnden Kulturskola/Kultur för barn och unga Kultur och fritid Bibliotek Folkhälsa Indikatorer Följetal Personal - Antal anställda Personal - Sjukfrånvaro Personal - Personalrörlighet Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid Föreningsbidrag Idrottshallar Öppen ungdomsverksamhet Tempererade utebad Kaskad Simundervisning Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 2(28)

3 5.11 Rydals Museum Biblioteken Folkhälsa Öppna förskolan Ekonomi Driftbudget Investeringsbudget Internkontrollplan Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 3(28)

4 1 Kommunfullmäktiges övergripande styrning 1.1 Marks kommuns vision Mark är känd som en attraktiv kommun. En kommun där det är bra att bo och verka. En kommun där livskvalitet står i fokus. 1.2 Strategiska områden och kommungemensamma mål Strategiska områden I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv I Mark ska det vara lätt att starta, driva och utveckla företag för att skapa arbetstillfällen I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att alla ska trivas med att bo och leva Kommungemensamma mål Barn och unga har en god utbildning All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga Ett gott företagsklimat En god kommunal service Barn och unga har en meningsfull fritid Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet En god samverkan mellan skola och näringsliv Goda boendemiljöer Barn och unga är trygga och ges möjlighet att påverka i frågor som rör dem Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning Goda möjligheter till inflytande och ett rikt fritids-och kulturliv 1.3 Utgångspunkt Hållbar utveckling är utgångspunkten i vår verksamhetsplanering, vår vision och våra mål. Hållbar utveckling ska genomsyra allt arbete vi gör. Hållbar utveckling utgörs av: Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet 1.4 Förutsättningar Förutsättningar för att jobba mot de strategiska områdena och kommungemensamma målen är: God ekonomisk hushållning Hållbar personalförsörjning 1.5 Effektiva processer och verksamheter Alla kommunens verksamheter ska präglas av ett tydligt kommuninvånarperspektiv med god tillgänglighet och stark känsla för service. Var och en som söker kontakt med kommunen ska få en snabb återkoppling. Arbetsprocesser ska vara väl anpassade till uppgiften och med tillgängliga resurser ge största möjliga nytta för kommuninvånarna. Kvaliteten ska fortlöpande utvärderas, säkras och förbättras. Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 4(28)

5 2 Nämndens övergripande styrning Reglemente för Kultur- och fritidsnämnden Gäller fr o m Ändrad av kommunfullmäktige , 63 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar och i kommungemensamt reglemente för nämnderna i Marks kommun gäller bestämmelserna i detta reglemente. Verksamhetsområde Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens kultur- och fritidsverksamhet, övergripande folkhälsoarbete samt konsumentvägledning. Kommunfullmäktige anger nämndens mål och särskilda uppdrag för planeringsperioden i aktuell mål och resultatplan. Uppgifter med hänvisning till författning 1 Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för de uppgifter som kommunen har enligt följande lagar: 1. Bibliotekslagen (1996:1596) 2. Lotterilagen (1994:1000) Övriga uppgifter 2 Kultur- och fritidsnämnden ansvarar även för: 1. Stimulera kommunens verksamma föreningar, organisationer och kulturarbetare inom nämndens verksamhetsområde, i deras arbete. 2. Öppen ungdomsverksamhet 3. Folkhälsa 4. Övergripande arbetet inom området funktionsnedsättning, inklusive Kommunala funktionshinderrådet. 5. Bidrag till föreningar inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden har att anta riktlinjer för dessa bidrag. 6. Köp och förvaltning av kommunens konstsamlingar och konstverk. 7. Konstnärlig utsmyckning av kommunens byggnader och offentliga platser i samråd med teknik- och servicenämnden. 8. Rådgivning vid konstnärlig utsmyckning av bebyggelseområden. 9. Verksamheten Rydals museum 10. Konsumentvägledning 11. Stöd till lokalhistorisk forskning och hembygdsvårdande verksamhet. 12. Verksamheten tempererade bad 13. Försöka tillgodose behovet av anläggningar både inomhus och utomhus för fritid och kultur. 14. Kulturskolan Delegering från kommunfullmäktige 3 Kultur- och fritidsnämnden får besluta i följande kategorier av ärenden, under förutsättning att ärendet inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen: 1. Uthyra eller annars upplåta kommunala fritids- och kulturanläggningar för en tid av högst Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 5(28)

6 fem år. Sammanfattning Nämnden 4 Kultur- och fritidsnämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare. Utskott 5 Inom kultur- och fritidsnämnden ska finnas ett arbetsutskott. Arbetsutskottet består av 5 ledamöter och 5 ersättare. 2.1 Värdegrund för bemötande Kultur- och fritidsnämndens utgångspunkt är att all verksamhet har jämlika och jämställda villkor. För att säkerställa likabehandling är tillgänglighetsfrågorna ständigt i fokus. Nämndens arbete ska utgå från medborgarna, med särskilt fokus på ungas och äldres möjlighet till inflytande. Förvaltningens arbete ska utgå från och främja allas delaktighet och var och ens behov i verksamhet, med särskilt fokus på barn, unga och äldre människors aktiviteter. 2.2 Delaktighet Kultur- och fritidsnämnden för dialog genom: Öppna nämndsammanträden Kallelser och protokoll, presenterade på Kommunala funktionshinderrådet Synpunktshantering Kultur- och fritidsförvaltningen för dialog genom: Information Mark-kontakt, nyhetsbrev till föreningar Konsultation enkäter Dialog dialogmöten, offentliga och specifika Samarbete samarrangemang och genom att erbjuda förvaltningens kompetens och mötesplatser till andra aktörer Serviceåtagande inom grunduppdraget Kultur - Fritid Kultur- och fritidsverksamheten skall bidra till ökad livskvalitet genom att öka frisktalen bland markborna samt utveckla kreativitet, integration och samhällsengagemang. I en barn- och ungdomsvänlig kommun ska ungdomar uppleva inflytande och engagemang. Kultur- och fritidsnämnden svarar för: att årligen genomföra träffar med kommunens föreningar att ha kontinuitet i bidragsgivningen att informera om gällande regler att medverka till att mötesplatser finns med spridning i kommunen att medverka till ungdomsverksamhet på flera orter i kommunen Som användare av kommunens lokaler och anläggningar åtar du dig: att följa gällande regler att komma in med fullständiga bidragsansökningar enligt gällande regler Serviceåtaganden inom grunduppdraget Bibliotek Biblioteket förmedlar litteratur och främjar läsning och är ett stöd för olika former av utbildning. Biblioteket svarar för informationsförmedling till enskilda och grupper i olika delar av samhället och arbetar med utställningar och programverksamhet. Vi åtar oss: att erbjuda alla kommuninvånare biblioteksservice att informera om gällande regler Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 6(28)

7 att hålla ett brett utbud av litteratur och andra medier anpassade för barn och ungdomar att ge service till äldre, funktionshindrade och invandrare att erbjuda medier och teknik för olika behov, samt följa medieutvecklingen Som användare av bibliotekets tjänster åtar du dig: att följa bibliotekets regler 2.3 Synpunkts- och avvikelsehantering/tillbudsrapportering Synpunktshantering Vi tar del av många synpunkter på vår verksamhet och dessa ska besvaras och ibland bemötas. Men en synpunkt kan vara flera saker, som: Beröm/positiv kritik Klagomål/negativ kritik Förslag på förändringar/önskemål Oavsett vad det är för typ av synpunkt hjälper den oss att bli bättre. Underlätta därför för brukare och andra att lämna synpunkter. Idag har vi dels särskilda blanketter, dels finns det möjlighet att lämna synpunkter via vår hemsida Synpunkter kan också komma in via våra sociala medier och de ska då tas hand av respektive redaktör. Om det är möjligt bör synpunkterna på respektive projekt bli en del av utvärderingen av denna, oavsett om det är föräldradagen eller årets utomhussimskola. Avvikelsehantering/tillbudsrapportering Avvikelser eller tillbud som bedöms av allvarlig karaktär och kan komma att väcka fråga om ansvarutkrävande skall rapporteras till kultur- och fritidsförvaltningens nämndadministration, vilken ansvarar för att händelsen diarieförs. Ansvarig för bedömningen är enhets- och förvaltningschef efter samråd. Uppföljning Alla synpunkter som lämnas muntligt noteras i den särskilda blanketten och skickas till kulturoch fritidskontorets nämndadministration, vilken ansvarar för att synpunkten diarieförs. Nämndsekreterare förvarar synpunkter i särskild pärm och i ärendehanteringssystemet Public 360. Alla enhetschefer får ta del av synpunkter som rör deras verksamheter. Deras ansvar är sedan för att inom fem dagar kommentera och om möjligt lämna förslag till åtgärder till den som lämnat synpunkten. Enhetscheferna har också ansvar för att frågan tas upp på den arbetsplatsträff som är berörd, så att de anställda får möjlighet att diskutera synpunkterna. Alla synpunkterna ska listas i en lista och redovisas för kultur- och fritidsnämnden varje månad. När vi gör den årliga utvärderingen av våra serviceåtaganden (31 oktober) ska inkomna klagomål och synpunkter sammanställas för att sedan redovisas för nämnden i samband med bokslutet. Också de anställda har ett ansvar för att förvaltningen ska bli bättre. Därför uppmuntras alla i förvaltningen att notera/dokumentera/rapportera problem i förvaltningen. Det underlättar och förbättrar arbetet för förvaltningen att få in förbättringarna i vårt kontinuerliga arbete. 2.4 Beaktande av barnkonventionen Under 2015 skall Kultur- och fritidsnämnden erhålla adekvat kunskap om Barnkonventionen och dess innehåll. Uppföljning Beaktande av hur barnkonventionen efterlevs skall ske i samtliga av nämnden fattade beslut genom att följande fråga ställs: har Barnkonventionens artiklar 2, 3, 4, 6, 12 samt 42 beaktats? Svaren skall protokollföras. Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 7(28)

8 2.5 Miljöhänsyn Hänsyn till miljön ska genomsyra kultur- och fritidsnämndens verksamhet på ett naturligt sätt. Miljöhänsyn ska prioriteras i bidragsgivningen av underhålls- och reparationsbidrag till föreningarna. Förvaltningen ska arbeta resurseffektivt. Uppföljning Kultur- och fritidsnämnden uppdrar förvaltningen att ta fram en modell för uppföljning av nämndens samt förvaltningens miljöhänsyn. 2.6 Jämställd budget Kommunfullmäktige har beslutat att helt eller delvis pröva jämställdhetsbudgetering. Jämställd budget innebär att jämställdhetsperspektivet beaktas i planering, genomförande och uppföljning av verksamhet. För Kultur- och fritidsnämnden innebär detta att i möjligaste mån följa upp och redovisa den statistik som Kultur- och fritidsnämnden svarar för könsuppdelat. Uppföljning Uppföljning av Kultur- och fritidsnämndens möjliga könsfördelade statistik sker i 2015 års årsrapportering. 2.7 Arbetsgivarfrågor Arbetsgivarpolicy i Marks kommun Antagen av kommunfullmäktige Inledning Enligt Marks kommuns definition av styrdokument innehåller en policy grundprinciper för kommunkoncernens handlande i frågor av övergripande karaktär. Det innebär att den eller dessa anger Marks kommuns förhållningssätt i vissa principiella och grundläggande frågor. Arbetsgivarpolicyn ska påverka beteende och beskriver hur anställda i Marks kommun ska förhålla sig inom organisationen och i relation till medborgare och brukare. Policyn omfattar såväl ledare som medarbetare i kommunkoncernens verksamheter. Marks kommun ska vara känd som en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Arbetsgivarpolicyn utgår från en grundsyn som innebär att alla medarbetare ska ha lika rättigheter, skyldigheter, möjligheter och att de ska kunna känna sig stolta att arbeta i Marks kommun. Utifrån denna grundsyn skapas goda arbetsplatser, där engagerade och kompetenta medarbetare verkar för att ge medborgarna i Mark en god verksamhet, en god service och ett gott bemötande. Medarbetare Medarbetarna i Marks kommun förväntas leverera insatser med god kvalité. Det innebär att det ställs krav på motiverade, engagerade och kompetenta medarbetare som vill och kan ta ansvar för kommunens utveckling. Medarbetarskapet betonar ansvaret att utveckla ett gott förhållningssätt i relation till medborgare, chefer, arbetskamrater, andra förvaltningar och inte minst till det egna arbetet. I Marks kommun förväntar vi oss att våra medarbetare: utför en god arbetsprestation visar ansvarsfullhet, är serviceinriktade och har ett gott bemötande medverkar aktivt till att skapa en bra verksamhet och en god arbetsmiljö Chefer Med uppdraget att vara chef kommer mandat i form av ansvar och befogenheter att ta beslut samt att leda och fördela arbete. Ledarskapet är en viktig del i rollen som chef. Ledarskap handlar om förmågan att i ord och handling påverka andra människors attityd, förhållningssätt Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 8(28)

9 och beteende att sträva mot samma mål. I Marks kommun förväntar vi oss att våra chefer: är goda representanter för verksamheten och stolta över sitt ledarskap har omvärldskunskap och utgår från en helhetssyn i sitt uppdrag tar ansvar för mål, resultat, uppföljning och utveckling av verksamheten kommunicerar tydligt verksamhetens mål och resultat skapar förutsättningar för utveckling av medarbetarna, främjar delaktighet och motverkar diskriminering Arbetsmiljö och Hälsa Arbetsmiljö innefattar dels fysiska faktorer som lokaler, utrustning och arbetsmetoder, dels psykosociala som arbetsklimat, relationer och inte minst organisation och individens möjlighet till påverkan. En bra arbetsmiljö främjar hälsan och därmed goda prestationer. I Marks kommun: ska alla medarbetare kunna känna arbetsglädje, delaktighet, trygghet och öppenhet är alla former av trakasserier och diskriminering på grund av olikheter oacceptabelt är alla arbetsplatser rökfria och fria från bruk av alkohol och andra droger Kompetens och kompetensförsörjning Kompetens är förmågan att tillämpa kunskap och erfarenhet för att lösa problem och hantera situationer som dagligen uppstår. För att medarbetarna ska ha de kunskaper som behövs för att möta de utmaningar som de ställs inför i arbetet ska olika former för lärande användas i ett kompetensutvecklande syfte. Kompetensförsörjning innebär att sträva efter att vid varje tidpunkt ha medarbetare med rätt kompetens på rätt plats och i rätt omfattning. I Marks kommun: ska medarbetarna ha kunskap och färdigheter för att på bästa sätt kunna utföra sitt uppdrag och hantera omvärldens krav på förändringar ska kompetensförsörjning bidra till att verksamheten utvecklas och når målen utifrån de behov som finns i dag och i framtiden 2.8 Utbud av arrangemang och programverksamhet Det utbud som våra egna programverksamheter och arrangemang ska stå för ska ha tydlig inriktning på att visa, ge inspiration till de delar av ett kultur- och fritidsutbud som andra inte ägnar sig åt. Det innebär att mer specifikt arbeta med verksamhet och arrangemang som sticker ut, som väcker eftertanke och som leder till inspiration och engagemang hos medborgarna på många olika sätt. Verksamheterna och arrangemangen ska sprida kunskap och information om vardagsnära viktiga frågor som efterfrågas och som verksamheterna identifierar behov av. Samtidigt ska också smala nischer kunna lyftas fram, där både exklusiva och särskilda fenomen kan ta plats. Ett ledord för verksamheterna ska vara mångfald, jämställdhet och tillgänglighet. Medborgarna ska beredas mer inflytande. Detta ska ske genom flera kanaler, alltifrån kontakt via hemsidan till olika former i vår dagliga verksamhet. Det blir mycket viktigt att arbeta aktivt i samarbete med kommunens föreningar och studieförbund. 2.9 Ungdomsinitiativ Verksamheten skall skapa stöd och erbjuda resurser för att möjliggöra ungdomars initiativ på såväl icke-etablerade som etablerade mötesplatser. Det innebär att verksamhetens roll är att skapa stöd och erbjuda resurser för att möjliggöra ungdomsinitiativ. Genom en tydlig programförklaring i våra arrangemang kan ungdomar och unga vuxna inspireras att själva prova nya idéer och förverkliga sina drömmar. Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 9(28)

10 2.10 Mötesplatser För att kunna ge medborgaren möjligheter till inspiration, engagemang och inflytande krävs tillgång till ändamålsenliga lokaler i hela kommunen. Det innebär att det behövs en bättre samordning och ett bättre utnyttjande av de mötesplatser som finns. Det innebär också ett krav på ökad flexibilitet och att digitala mötesplatser utvecklas Friluftsliv Kommunens friluftsliv ska erbjuda samma kvalitet som eftersträvas för kommunens mötesplatser. Detta innebär att vi ständigt måste prioritera vilka områden vi ska fokusera på, att dessa skall vara i gott skick vad gäller utrustning, kartmaterial, och underhåll. Det ska finnas tillgängliga friluftsområden av olika slag, så att alla kan uppleva ett varierat friluftsliv Kreativ start i livet Möjligheter ska skapas och ges till ett engagerat och kreativt liv för alla, såsom nya former och metoder för att nå ut med kultur och natur. Även läsfrämjande aktiviteter och simning samt olika skapande verksamheter ska främjas. God samverkan mellan samhällets aktörer ska finnas i arbetet för att nå föräldrar samt ge dem inspirerande kunskap och stöd när det gäller barns och ungdomars möjlighet till delaktighet i samhället. Kulturarbetare bör engageras mer i samhällsutvecklingen. Kultur i förskola och skola är ett redskap för att ge alla barn och ungdomar framgångar i utbildningen; språk, musik, konst, teater- och filmupplevelser, kulturarv, naturupplevelser och fantasi utgör grund för kunskapsinhämtning och förståelse Stärka civilsamhället Vårt arbete ska ge möjligheter för föreningar och medborgare att förverkliga egna initiativ och egen verksamhet. Det innebär att kommunen ska stötta uppbyggnad av verksamhet som sedan kan drivas i egen regi. Bidragen bör utformas på ett sätt som gör att föreningar kan bli mer självgående. Bidragssystemet ska också bidra till att både enskilda och grupper får en tydligare roll i samhällsutvecklingen. Det innebär att behovet av en tydlig programförklaring av vad verksamheter ska syfta till behövs.för att ge ett tydligt stöd till civilsamhället och stärka dess roll är det viktigt att prioritera inspiration och medinflytande samt erbjuda ett antal funktionella mötesplatser. Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 10(28)

11 3 Grunduppdrag för nämnden Grunduppdragen är formulerade per huvudverksamhet och har ett kommuninvånarperspektiv. De ger en sammanfattande beskrivning av den verksamhet som nämnder och styrelser ska bedriva med utgångspunkt från sina reglementen eller bolagsordningar samt lagar, förordningar och föreskrifter. 3.1 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kulturskolan, biblioteken, Rydals museum och övrig kulturverksamhet i Mark, både genom egna aktiviteter och genom ekonomiskt stöd till andra. Nämnden har också ansvar för fritids- och folkhälsofrågor inklusive drogförebyggande arbete, badhuset Kaskad och konsumentrådgivning. Arbetet med ungdomar sker bland annat genom den öppna ungdomsverksamheten och kommunens ungdomsutvecklare. Omvärlds- och resultatanalys Vad människor gör på sin fritid lägger till stor del grunden för ett samhälles kultur. Kultur- och fritidsnämndens resurser går till ett stort antal verksamheter; väldigt många av kommunens invånare berörs av nämndens insatser om det så är genom ett bad, ett biblioteksbesök, en musiklektion, en folkhälsoinsats eller en föreningsaktivitet. Det är bra och värt att värna samtidigt som en granskande blick på varje verksamhet kan leda till kreativa avgränsningar; en omvärld i snabb förändring kräver förmåga till flexibilitet men samtidigt kritisk reflektion. Nämnden skall förstå att besluta i rätt fråga vid rätt tillfälle. Industrisamhället väl kända i Marks kommun genom den textila historien har övergått i ett tjänstesamhälle, och vi är mitt inne i en informationsteknisk revolution. Den digitala tekniken omformar vår uppfattning av verkligheten och ställer krav på oss att vara aktiva gentemot såväl vår historia som vår framtid. Våra verksamheter är i förändring och ett aktivt förhållningssätt behövs för att möta medborgarna i flera av nämndens ansvarsområden. Det textila arvet måste vårdas för att kunna möta framtiden. De globala rörelserna, mycket till följd av en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och på migrationen, påverkar kulturen. Ett öppet och tolerant förhållningssätt till omvärlden är en nödvändighet. Förändringar i vår omvärld accentuerar betydelsen av att nämnden fokuserar på demokratifrågor och att yttrandefriheten värnas. Mark är en del av Västra Götalandsregionens kulturpolitik men ytterst den nationella. Den regionala kulturpolitiken slår an dimensioner som för nämnden relaterar till såväl kultur-, som fritidslivet. Demokratisk öppenhet, konstnärlig kvalitet, social relevans, ekonomisk potential samt regional profilering är dimensioner som nämnden bör beakta i sina beslut för att vi skall förstå att värdera det gemensamma. Även de regionala strategierna som syftar till att vidga deltagandet, utveckla kapaciteterna, gynna nyskapandet, använda tekniken och öka internationaliseringen bör beaktas. Ett helhetsperspektiv samt förmågan att hålla god höjd i varje område är att eftersträva. Trots nämndens många ansvarsområden är det svårt att nå alla. Tid är en begränsad tillgång för många, men för allt fler något som måste fyllas med mening. Vi sidan av ett naturligt och oåterkalleligt fokus på barn och unga är äldre en målgrupp i allt större behov av riktade insatser: ålderssegration är en risk och bör aktivt motverkas. Nämndens mål Särskilda mål för 2015: Öka läsförståelse, inom samtliga verksamheter Se över indikatiorer och följetal Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 11(28)

12 3.2 Kulturskola/Kultur för barn och unga Kultur- och fritidsnämnden ska bedriva kulturskola där barn och unga genom kontinuerlig undervisning ges möjlighet till aktivt utövande i olika kulturella uttrycksformer. Kulturskolan ska erbjuda eleverna en bred och gränsöverskridande verksamhet för att möta deras kreativitet. Kultur- och fritidsnämnden ska främja utvecklingen av barns och ungas kreativitet och bidra till ett ökat intresse för olika kulturella uttrycksformer. Nämnden ska organisera kulturverksamhet som barn och unga, i grupp eller individuellt, kan delta i på sin fritid. Verksamheten ska samverka med skolan och bidra till utveckling av de kulturella inslagen i skolans verksamhet. Nämndens mål Kulturskolan skall: Synas i samhället, både av egen kraft och i samverkan med andra aktörer samt söka samarbete med föreningslivet, med kulturföreningar och andra föreningar. Lägga grund för våra blivande kulturkonsumenter och kulturproducenter genom att stimulera framväxt av både amatörer och professionella; både under och efter avslutad utbildning i kulturskolan Erbjuda eleverna en bred och gränsöverskridande verksamhet, baserad på både gamla och nya verktyg, för att möta och utveckla elevernas kreativitet. Kunna erbjuda alla elever som vill en plats. 3.3 Kultur och fritid Kultur- och fritidsnämnden ska bedriva en verksamhet som bidrar till ökad livskvalitet och som utvecklar kreativitet, integration och samhällsengagemang. Verksamheten ska bedrivas i nära samarbete med föreningar, organisationer och kulturarbetare. Ungdomar ska ges inflytande och deras initiativ ska tas till vara och stödjas. Konsumentvägledning Konsumentvägledning är en förebyggande verksamhet för medborgarna, inte minst unga vuxna i skolan. Samhället vinner på att både konsumenter och producenter känner till sina rättigheter och skyldigheter. Konflikter och tvister undviks om flertalet är bättre förtrogna med konsumenträtten. Nämndens mål Vara tillgänglig för alla medborgare och särskilt verka för utsatta grupper. Bidra till medborgarnas möjlighet att göra medvetna och aktiva konsumentval. Kulturutveckling Kulturutvecklingen skall utgå lika mycket från ett lokalt som ett regionalt och nationellt perspektiv. Den skall främja utveckling av konst- och kulturyttringar med syfte att ge medborgarna förutsättningar att ta del av och utöva konstnärliga uttryck i föreningsliv och enskilt. Nämndens mål Bidra med att synliggöra Marks kommun lokalt, nationellt och internationellt. Sprida kunskap om olika konstnärliga uttrycksformer. Skapa förutsättningar för möten mellan olika aktörer och grupper med syfte att skapa mångfald; t ex invandrarföreningar, handikappföreningar. Öppen ungdomsverksamhet Den öppna ungdomsverksamheten skall erbjuda mötesplatser för att ge ungdomar möjlighet att mötas på villkor som de själva formulerar och kan påverka. Den öppna ungdomsverksamheten ska vara à jour med samtida tendenser och strömningar bland unga människor; inte minst för att ge dem möjlighet till inflytande och engagemang i Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 12(28)

13 samhällsutvecklingen. Nämndens mål Skapa förutsättningar för att ungdomar ska få en meningsfull och stimulerande fritid i vilken de själva har inflytande. Stärka samverkan med föreningsliv och andra kommunala aktörer. Anläggningar Anläggningar i Marks kommun skall vara tillgängliga och användas i största möjliga utsträckning. Inventarier och utrustning skall hålla en hög nivå och underhållet skall vara gott. För att säkerställa alla perspektiv krävs en väl fungerande dialog mellan berörda förvaltningar och föreningslivet. Nämndens mål Erbjuda ett attraktivt utbud av kultur- och fritidsanläggningar. Skapa goda förutsättningar för ett livskraftigt föreningsliv. Skapa goda förutsättningar för enskilda och fria grupper att ta del av kommunens anläggningar. Föreningsutveckling Föreningsliv bygger på människors ideella engagemang, därför behövs ett kontinuerligt stöd. Föreningsutvecklingen ska ge möjlighet för både föreningar och dess medlemmar att utvecklas. Föreningsutvecklingen skall främja ett rikt och vitalt föreningsliv. Nämndens mål Främja föreningars engagemang. Främja livskraftiga föreningar. Stödja initiativ från enskilda och fria grupper. Stödja föreningars utveckling och utbildning. Rydals museum Rydals museums basutställning och maskinpark utgör en central del av det kultur- och industrihistoriska arvet och skall vårdas därefter. Övrig utställningsverksamhet skall vara av hög konstnärlig kvalitet och därtill ha en publik attraktivitet. Nämndens mål Skapa historieförankring genom lokalt perspektiv på nationella och internationella skeenden. Synliggöra textilindustriell historia. Bedriva utställnings- samt pedagogisk verksamhet Skapa nya samarbetsformer; angelägna, berörande och meningsbärande. Kaskad Kaskad skall vara en attraktiv och hälsofrämjande mötesplats där enskilda, familjer, föreningar och andra organisationer kan erbjudas goda förutsättningar för bad och rekreation. Nämndens mål Stimulera till en god simkunnighet hos alla. Utgöra en mötesplats för alla. 3.4 Bibliotek Kultur- och fritidsnämnden ska bedriva biblioteksverksamhet, med särskild inriktning på barn och unga. Biblioteket ska förmedla litteratur, främja läsning och vara ett stöd för olika former av utbildning. Biblioteket ska bidra till informationsförmedling och informationsvärdering till Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 13(28)

14 enskilda och grupper i olika delar av samhället, samt arbeta med utställningar och programverksamhet. Nämndens mål Erbjuda en tillgänglig biblioteksverksamhet. Vara en aktiv part i samhällsinformationen. Utgöra en inspirerande mötesplats. Öka läsförståelsen. 3.5 Folkhälsa Kultur- och fritidsnämnden ska vara pådrivare och samordnare för kommunens folkhälsoarbete. Inriktningen ska vara att möjliggöra goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar, att människor i arbetsför ålder behåller eller förbättrar sin hälsa, att äldre personer har god hälsa långt in i ålderdomen, att förebyggande åtgärder riktas till definierade riskgrupper samt att tillgängligheten beaktas i all samhällsplanering. Nämndens mål Skapa goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar. Arbeta för att människor i arbetsför ålder behåller eller förbättrar sin hälsa. Verka för att äldre personer har god hälsa långt in i ålderdomen. Förbättra unga kvinnors hälsa. Vidta förebyggande åtgärder till definierade riskgrupper. Sörja för att ett tillgänglighetsperspektiv beaktas i samhällsplaneringen Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 14(28)

15 4 Indikatorer Indikatorer är ett mätverktyg som syftar till att mäta måluppfyllelsen för de mål som fastställts av nämnden. Avsnittet beskriver indikatorer i nämndplanen och hur de är relaterade till nämndens mål, kommungemensamma mål samt strategiska områden för kommunen som helhet. Strategiska områden/förutsättningar/utgångspu nkter Kommungemensam ma mål Nämndens mål Indikatorer I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential Barn och unga har en god utbildning Andel elever i årskurs 9 som har fått besök av konsumentvägledaren I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning Folkhälsan ska skapa goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar Andel föräldrar som deltagit i föräldraträffar enligt Fritslas föräldraprograms koncept (årskurs 7-8) Antal besökare på Öppna förskolan Folkhälsan ska verka för att äldre personer ska ha god hälsa långt in i ålderdomen Antal fallolyckor per 1000 invånare 80 år och äldre Andel fysiskt aktiva minst 30 min/dag (män) Andel fysiskt aktiva minst 30 min/dag (kvinnor) Andel som anser sig ha en god självskattad hälsa (män) Andel kvinnor som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra Andel som anser sig ha en god självskattad hälsa (kvinnor) Andel män som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att alla ska trivas med att bo och leva En god kommunal service Konsumentvägledar en skall vara tillgänglig för alla medborgare och särskilt verka för utsatta grupper Öppettider för konsumentrådgivning ens telefonrådgivning ska vara minst 8 timmar per vecka Nöjda brukare Goda möjligheter till inflytande och ett rikt fritids- och kulturliv Anläggningar ska erbjuda ett attraktivt utbud av kultur- och fritidsanläggningar Nyttjandegrad av idrottshallar under kvällstid och helger Kommuninvånarnas syn på fritidsmöjligheterna i kommunen Biblioteken ska Lån per invånare 7-20 Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 15(28)

16 Strategiska områden/förutsättningar/utgångspu nkter Kommungemensam ma mål Nämndens mål Indikatorer erbjuda en tillgänglig biblioteksverksamh et år Biblioteksindex- fokus på barn och ungdomar Föreningsutveckling en ska främja föreningars engagemang Andel deltagartillfällen i föreningar för flickor 6-20 år Föreningsutveckling en ska främja livskraftiga föreningar Antal bidragsberättigade föreningar Föreningsindex- fokus på barn och ungdomar samt jämställdhet Genomsnittligt antal deltagartillfällen, oavsett aktivitet, per år i åldersgruppen 6-20 år Kulturutveckling skall skapa förutsättningar för möten mellan olika aktörer och grupper med syfte att skapa mångfald; t ex invandrarföreningar, handikappföreninga r Kommuninvånarnas syn på kulturaktiviteter i allmänhet Rydals museum ska bedriva utställnings- samt pedagogisk verksamhet Antal besökare Rydals museum i snitt per vecka Hållbar personalförsörjning Friska medarbetare Sjukfrånvaron ska minska Rätt till heltid och möjlighet till deltid Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad Indikatorer DÅR 2 Mål Mål 2015 Mål 2016 Andel elever i årskurs 9 som har fått besök av konsumentvägledaren Andel föräldrar som deltagit i föräldraträffar enligt Fritslas föräldraprograms koncept (årskurs 7-8) >= 60 >= 100 >= >= 72 >= 30 >= 40 Antal besökare på Öppna förskolan >= Antal fallolyckor per 1000 invånare 80 år och äldre Andel fysiskt aktiva minst 30 min/dag (män) <= 48 <= 48 <= >= 68 >= 68 >= 68 Andel fysiskt aktiva minst >= 63 >= 64 >= 65 Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 16(28)

17 Indikatorer DÅR 2 Mål Mål 2015 Mål 2016 min/dag (kvinnor) Andel som anser sig ha en god självskattad hälsa (män) Andel kvinnor som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra Andel som anser sig ha en god självskattad hälsa (kvinnor) Andel män som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra Öppettider för konsumentrådgivningens telefonrådgivning ska vara minst 8 timmar per vecka >= 75 >= 75 >= >= 69 >= 70 >= >= 69 >= 70 >= >= 76 >= 76 >= >= 9 >= 9 >= 9 Nöjda brukare >= 90 >= 90 >= 90 Nyttjandegrad av idrottshallar under kvällstid och helger Kommuninvånarnas syn på fritidsmöjligheterna i kommunen >= 58 >= 57 >= 57 Lån per invånare 7-20 år 8,94 10 >= 8,94 >= 9 >= 9 Biblioteksindex- fokus på barn och ungdomar Andel deltagartillfällen i föreningar för flickor 6-20 år >= 90 >= 90 >= >= 45 >= 50 >= 50 Antal bidragsberättigade föreningar >= 214 >= 214 >= 214 Föreningsindex- fokus på barn och ungdomar samt jämställdhet Genomsnittligt antal deltagartillfällen, oavsett aktivitet, per år i åldersgruppen 6-20 år Kommuninvånarnas syn på kulturaktiviteter i allmänhet Antal besökare Rydals museum i snitt per vecka >=100 >=100 >= >= 10 >= 10 >= >= 61 >= 61 >= >= 235 >= 250 >= 250 Sjukfrånvaron ska minska 3,8 5 <3,8 <3,8 <3,8 Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad 90 % 95 % 100 % 100 % 100 % Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 17(28)

18 5 Följetal 5.1 Personal - Antal anställda Följetal Antal tillsvidareanställda 1 nov. Antal tidsbegränsade anställda 1 nov. Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 1 nov. (%) 5.2 Personal - Sjukfrånvaro Följetal Sjukfrånvaro alla anställda, nov-okt. (%) Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron, nov-okt. (%) Antal individer med långtidssjukfrånvaro i oktober. Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) (%) 5.3 Personal - Personalrörlighet Följetal Antal avgångar (av tillsvidareanställd personal) 5.4 Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid Följetal Timtid i timmar, nov-okt. Fyllnadstid i timmar, novokt. Övertid i timmar, nov-okt. Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 18(28)

19 5.5 Föreningsbidrag Följetal Föreningar som erhåller föreningsbidrag (antal) Föreningsbidrag, antal medlemmar 7-20 år Föreningsbidrag per medlem 7-20 år (kr) Andel jämställda föreningsstyrelser Antalet aktiva flickor i åldern 6-20 år i föreningarna Antalet aktiva pojkar i åldern 6-20 år i föreningarna. 5.6 Idrottshallar Följetal Idrottshallar, antal Idrottshallar, nyttjandegrad dagtid (%) Idrottshallar, nyttjandegrad kvällstid mm (%) Idrottshallar, nettokostn per uthyrd tim Öppen ungdomsverksamhet Följetal Öppen ungdomsverksamhet, personaltimmar per vecka Öppen ungdomsverksamhet, öppna timmar per vecka Öppen ungdomsverksamhet, besökare per vecka Öppen ungdomsverksamhet, övrig verksamhet per vecka Öppen ungdomsverksamhet, antal regelbundna kvällsbesökare per vecka Öppen ungdomsverksamhet, antal tjejbesök enligt Loggboken Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 19(28)

20 Följetal Öppen ungdomsverksamhet, antal killbesök enligt Loggboken Öppen ungdomsverksamhet, besök per vecka, övrig verksamhet Öppen ungdomsverksamhet, personaltimmar per vecka, övrig verksamhet Tempererade utebad Följetal Backagårdsbadet, öppettimmar/vecka Backagårdsbadet, besök/vecka Backagårdsbadet, kostnad/öppettimma Kungabergsbadet, öppettimmar/vecka Kungabergsbadet, kostnad/öppettimma Tempererade bad, nettokostnad/markbo Kaskad Följetal Kaskad, öppettim/vecka 1/9-30/4 Kaskad, öppettim/vecka 1/5-31/ Kaskad, besök/vecka Kaskad, nettokostnad/markbo Kaskad, nettokostnad/badande Simundervisning Följetal Simundervisning Kaskad, antal timmar Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 20(28)

21 Följetal Simundervisning Kaskad, antal elever Simundervisning friluftsbaden, antal platser Simundervisning friluftsbaden, antal elever Simkunnighet (%) Rydals Museum Följetal Rydals Museum, öppettim/vecka Rydals Museum, besök/vecka Rydals Museum, visningar/år Antal skolvisningar Antal elever Andel kvinnor/män Antal timmar museet har öppet (utöver tiden 8-17 på vardagar) Biblioteken Följetal Antal bibliotek Bibliotek, öppettim/vecka Bibliotek, utlåning/kommuninv Bibliotek, antal besökare per år Bibliotek, antal besökare per vecka Inköp av barn- och ungdomsmedia i relation till övrig media Utlån av barn- och ungdomsmedia i relation till övriga lån Antal läsfrämjande aktiviteter Boken kommer - antal besök Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 21(28)

22 5.13 Folkhälsa Följetal Andel föräldrar som deltagit i föräldraträffar enligt Fritsla föräldraprograms koncept (årskurs 7 och 8) Ungdomars alkoholkonsumtion (andel intensivkonsumenter), årskurs 9, pojkar Andel unga som blir bjudna på alkohol hemma (total andel bjudna oavsett mängd), årskurs 9, pojkar Andel unga som anser sig ha god relation med sina föräldrar (nöjd+mycket nöjd med relationen), årskurs 9, pojkar Andel ungdomar med godkända betyg (andel behöriga till högskoleförberedande+ yrkesutbildning), pojkar Ungdomars alkoholkonsumtion (andel intensivkonsumenter), årskurs 9, flickor Andel unga som blir bjudna på alkohol hemma (total andel bjudna oavsett mängd), årskurs 9, flickor Andel unga som anser sig ha god relation med sina föräldrar (nöjd+mycket nöjd med relationen), årskurs 9, flickor Andel ungdomar med godkända betyg (andel behöriga till högskoleförberedande+ yrkesutbildning), flickor Andel fysiskt aktiva invånare, minst 30 min/dag, män Andel invånare som anser sig ha en god självskattad hälsa, män Andel fysiskt aktiva invånare minst 30 min/dag, kvinnor Andel invånare som anser sig ha en god självskattad hälsa, kvinnor Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 22(28)

23 5.14 Öppna förskolan Följetal Antal stödsamtal med socialpedagog Antal utbildningstillfällen Antal deltagare på utbildningar 429 Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 23(28)

24 6 Ekonomi 6.1 Driftbudget Driftbudget - Belopp i tusental kronor (Tkr) Budget /Prognos Budget 2015 Intäkter , Personalkostnader , Övriga kostnader , , Avskrivning , , Ränta -299,4-217,8-215 Nettokostnader , , Driftbudget fördelat på verksamhet Kulturskola , Övrig Kultur- och fritidsverksamhet , Bibliotek , Folkhälsa , Nettokostnader , Driftbudget Enligt kommunfullmäktiges beslut om MORP -2017, fastställdes Kultur- och fritidsnämndens ram för 2015 till 70,8 mnkr. I ramen ingick en generell årlig uppräkning på 1 % (0,7 mnkr) samt en årlig uppräkning av ramen på 0,2 mnkr med anledning av ökade kapital- och driftskostnader för nybyggnationen av Hyssna idrottshall. I Kommunfullmäktiges beslut om Budget , fastställdes Kultur- och fritidsnämndens ram för 2015 till 72,1 mnkr. Det nya beslutet innebär ytterligare ramförändringar för Kultur- och Fritidsnämnden från och med 2015; 1. Ramen minskas med 0,8 mnkr årligen med anledning av att kostnaderna för kommunens information om besöksnäring överförts till kommunstyrelsen. 2. Ramen minskas också med 0,4 mnkr årligen med anledning av att ansvaret för avtalet med Kinna hembygdsförening avseende Mariebergsparken flyttats till kommunstyrelsen. 3. Ramen ökas med 0,1 mnkr avseende kompensation för kommunens satsning på lärarlöner i lönerevisionen. 4. Ramen ökas samtidigt med 1,4 mnkr årligen från och med 2015 med anledning av att nämnden övertagit ansvaret från socialnämnden för bidrag till pensionärs- och handikappföreningar samt andra föreningar som bedriver social verksamhet. 5. Ramen minskas med 0,02 mnkr med anledning av att medel för anställandet av en kommunjurist överförs till kommunstyrelsen. 6. Dessutom fick Kultur- och fritidsnämnden en generell ramökning på 1 mnkr årligen från och med Nämnden binder anslaget för driftbudgeten per grunduppdrag. Förvaltningen ansvarar för budgetfördelning inom grunduppdragen och att uppföljning sker löpande varje månad under året. Intäkter Budgeten för intäkter ligger i princip på samma nivå som under, med en mindre ökning på 2,1 % (0,3 mnkr.) Förändringen beror främst på ett bidrag från Riksantikvarieämbetet till Rydals museum som ska användas till ett projekt kallat Maskinparken under våren Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 24(28)

25 Personalkostnader Den generella lönekostnadsökningen är enligt anvisningar från Kommunstyrelsen beräknad till 2,9 % för hela året. Med oförändrad bemanning jämfört med budgeten hade det inneburit ca: 880 tkr i lönekostnadsökningar. Eftersom den årliga uppräkningen av ramen för Kultur- och fritidsnämnden är 700 tkr för 2015 innebär det att det finns ett inbyggt effektiviseringskrav. I budgeten för 2015 är personalkostnaderna 2,2 % högre än (0,8 mnkr). Ett beslut i KFN att inte återbesätta två tjänster inom verksamheten Bibliotek innebar en kostnadseffektivisering inom verksamheten Bibliotek motsvarande 750 tkr jämfört med personalkostnaderna i Budgetprocessen under våren. Skillnaden jämfört med blir dock lägre, ca: 580 tkr, beroende på att den ena tjänsten som nu har tagits bort bara låg inne på sju månader i års budget. Den 3:dje februari 2015 fattade nämnden beslut om att 850 tkr av nämndens utökade ram om 1 mnkr ska fördelas på 500 tkr för anställning av en årsarbetare inom öppen ungdomsverksamhet, samt 250 tkr för en halvtidstjänst inom Bibliotek. De budgeterade personalkostnaderna inom den öppna ungdomsverksamheten hamnar då på i princip på samma nivå som i budget, eftersom det under våren fanns tre stycken extra fritidsledare på deltid med i budgeten. Inom Bibliotek hamnar budgeterade personalkostnader på 100 tkr lägre än föregående års budget. En tillfällig effektiviseringsåtgärd motsvarande drygt 200 tkr ligger i budgeten inom enheten Förening och Folkhälsa under 2015 då en anställd som ska jobba deltid pga. studier inte kommer att ersättas fullt ut. En övrig skillnad jämfört med föregående år är en projektanställning på museet kopplat till projektet Maskinparken. Övriga kostnader Budget för övriga kostnader ökar med 2,5 % (1,2 mnkr) jämfört med. Främsta anledningen är att Kultur- och fritidsnämnden tagit över ansvar och tillhörande budgetram på 1,4 mnkr för föreningsbidragen från socialförvaltningen. Externa kostnader har räknats upp med 2,2 % enligt anvisningar från Kommunstyrelsen och i dialog med Teknik- och servicenämnden har Internhyror räknats upp med 1 % och städkostnader med 2,5 %. Projektet Maskinparken beräknas utöver personalkostnader generera övriga kostnader motsvarande 0,4 mnkr. Grunduppdrag Nedan beskrivs förändringar per grunduppdrag utöver normala löne- och prisförändringar. Kulturskolan Kulturskolans budget har från ökat med 2,5 %, 0,2 mnkr. Intäkterna beräknas bli något lägre 2015 än föregående års budget när det gäller elevintäkter, men den största skillnaden ligger generella lönekostnadsökningar. Övriga kostnader beräknas hamna på samma nivå som. Bibliotek Biblioteksverksamheten har minskat sin budget jämfört med med 0,1 mnkr. Främsta orsaken till det är minskade personalkostnader då beslut i KFN inneburit att man inte återbesatt två tjänster för att nämnden skulle hamna i ram Därpå har nämnden fattat ytterligare beslut om att satsa på en ny halvidstjänst på Biblioteken, vilket delvis väger upp effekten av tidigare effektiviseringsbeslut. Folkhälsa Budgeten för Folkhälsan har ökat med 0,3 mnkr jämfört med budget. Intäkterna ökas med 0,4 mnkr och skillnaden ligger i att budgeten nu inkluderar intäkter från andra förvaltningar och bolag avseende 50 % kostnadstäckning för Tillgänglighetssamordnartjänsten. Resterande personalkostnader för Tillgänglighetssamordnaren står Kultur- och fritidsförvaltningen för. Utöver det inkluderar budgeten 2015 också intäkter för försäljning av Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 25(28)

26 utbildningsplatser till andra kommuner för föräldrautbildningar som Folkhälsan Mark arrangerar. Personalkostnaderna ökas med 0,3 mnkr jämfört med budget och däri ligger förutom generella löneökningar personalkostnader för hela Tillgänglighetssamordnar-tjänsten, mot endast 50 % av tjänsten som låg i föregående års budget. Övriga kostnader ökas med ca: 0,4 mnkr. Utöver normala kostnadsökningar är skillnaden jämfört med föregående år att man lagt till verksamhetsmedel avseende arbetet med tillgänglighet. Dessutom har nämnden fattat beslut om att 250 tkr av ramökningen på 1 mnkr 2015 ska gå till folkhälsoinsatser för främst äldre. Övrig Kultur- och fritidsverksamet Budgeten för den övriga Kultur- och fritidsverksamheten är ökad med 2,6 %, 1,3 mnkr jämfört med budgeten. Den största skillnaden är att föreningsbidragen på 1,4 mnkr flyttats från Socialförvaltningen till Kultur- och fritidsnämnden. Nämndens ram har dock sänkts med 0,4 mnkr då ansvaret för besöksnäringen flyttats från Kultur- och fritidsnämnden till Kommunstyrelsen. Under fick nämnden efter beslut i Kommunfullmäktige ta del av tidigare års ackumulerade överskott. Beslutet innebar att nämnden fick en extra miljon att disponera under. 0,8 mnkr placerades i nämndens buffert och 0,2 mnkr placerades i budgeten för underhålls- och reparationsbidrag. I 2015 års budget är följaktligen den tillfälliga miljonen inte med. I övrigt är intäkterna för idrottshallar och på inomhusbad något sänkta jämfört med budgeten och den nya idrottshallen i Hyssna beräknas generera kostnader under 2015 utöver hyran. Dessa kostnader fanns inte med i budgeten för. Den öppna ungdomsverksamheten hade under en tillfällig extra resurs i form av tre deltidsanställda fritidsledare under våren, motsvarande 0,5 mnkr som är borta ur budgeten Nämnden har däremot fattat beslut om att 0,5 mnkr av ramökningen på 1 mnkr 2015 ska satsas på en årsarbetare inom öppen ungdomsverksamhet. 6.2 Investeringsbudget Investering Höj- sänkbara receptionsbord, Bibliotek Ombudgetering från Ram enligt beslut 2015 Total ram Instrument, Kulturskola Höj- sänkbart receptionbord, Kaskad Utrustning Nycirkus Självbetjäningsautomat, Bibliotek Projektor Konserthuset Totala investeringar Ovanstående investeringsprojekt ej ännu fastställt i nämnd. Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 26(28)

27 7 Internkontrollplan Internkontrollen ingår som en del i det systematiska kvalitetsarbetet och är genom rutinorienterade kontroller centralt för kvalitetssäkring. Internkontrollen ska ge en indikation på att organisationen: har en ändamålsenlig och effektiv verksamhet, har en tillförlitlig finansiell rapportering samt efterlever tillämpliga lagar och förordningar. Internkontrollen baseras på en risk och väsentlighetsanalys där de viktigaste funktionerna i verksamheten värderas avseende sannolikheten att de ska inträffa och vilken skada de kan medföra för organisationen. Utdrag ur: KOMMUNGEMENSAMT REGLEMENTE FÖR NÄMNDERNA I MARKS KOMMUN 3 Nämnden har ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhets-område och har skyldighet att löpande följa upp det interna kontroll-systemet. Nämnden ska arbeta utifrån COSO-modellen (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) med kontrollmiljö, riskanalys, kontrollaktiviteter på alla nivåer och i alla funktioner, information/kommunikation, och tillsyn efterlevnad och uppföljning. Nämnden ska årligen rapportera till kommunstyrelsen om sitt arbete med den interna kontrollen." Nämnd/sty relse: Kultur- och fitidsnämnden År: 2015 Huvudproc ess: Kultur och fritid Delsproces s Risk San noli khe t Kon sek ven s Kontrollmom ent Metod Frekve ns Rappo rt Ansvarig Nämndadmi nistration, arkivering Relevanta dokument hanteras på ett felaktigt sätt,inom vissa delar finns det lagkrav på vår hantering. 5 3 Olikadokument typersom finns omnämnda i dokumenthant eringsplanen.ol ikadokumentty per som finns omnämnda i dokumenthant eringsplanen.ol ikadokumentty per som finns omnämnda i dokumenthant eringsplanen. Stickprov.Medu tgångspunkt av dokumenthant eringsplanen ska ett antaldokument typerkontroller as varje år.stickprov.m ed utgångspunkt av dokumenthant eringsplanen ska ett antal dokumenttyper kontrolleras varje år. 1 gång per år Skriftlig Förvaltnin gschef Ekonomi, redovisning av kontaktkass Felkontering, felräkning vid avstämning mot kvitton 3 2 Kontering har skett på korrekt sett, bokfört Stickprov på fyra olika dagskassor som En gång per år Skriftlig Förvaltnin gschef Kultur- och fritidsnämnden, Nämndplan 27(28)