Slutrapport för projekt
|
|
- Margareta Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport för projekt Medel för etablering av Passivhuscentrum Program för passivhus och lågenergihus Box 21060, SE Stockholm Box 5302, SE Göteborg Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)
2 Innehållsförteckning Inledning...2 Målsättning...2 Etablering av regionalt passivhuscentrum...4 Demonstrationsprojekt...4 Utvecklingsprojekt...7 Kravspecifikationer...7 Metodik för beräkning och verifiering...8 Databasförstudie...8 Marknadsöversikt...8 Konferenser...9 Utbildningar...9 Bilagor Bilaga A: Slutrapporter för demonstrationsprojekten Bilaga B: Kravspecifikationer Bilaga C: Faktorer för olika energiformer och energislag Bilaga C: Metodrapporter Bilaga E: Databasförstudie Bilaga F: Marknadsöversikter 1
3 Inledning För att stötta utvecklingen av byggnader med mycket låg energianvändning har Energimyndigheten under åren drivit ett externt program för passivhus och lågenergihus. Programmet har drivits i två etapper och har administrerats av IVL Svenska Miljöinstitutet. I programmets styrelse finns representanter från Energimyndigheten, Boverket, Sveriges Byggindustrier, FORMAS och Västra Götalandsregionen. Medverkat har även Forum för energieffektiva byggnader (FEBY) gjort, bl.a. genom teknisk beredning av ansökningar och expertstöd i tidiga skeden. Bakgrunden till programmet och till Energimyndighetens engagemang kring utvecklingen av passivhus och lågenergihus är att den byggda miljön står för nästan 40 % av landets energianvändning. Att minska energianvändningen för uppvärmning av bostäder är därför en viktig åtgärd för att uppnå en effektivare energianvändning och därmed bidra till att nå de nationella miljömålen om energianvändning i byggnader. Resultaten från programmet är bl.a. att det idag finns kravspecifikationer för passivhus och minienergihus samt en metodik för beräkning och verifiering som säkerställer att passivhus och lågenergihus uppfyller boendes, förvaltares och myndigheters krav på resurseffektivitet och god inomhusmiljö. Vidare har programmet bidragit till ett bredare och mer samlat erfarenhetsunderlag från ett spektrum av demonstrationsprojekt med olika tekniska lösningar, geografisk spridning och varierande typer av byggnader. Kunskapsspridningen via programmet har ökat intresset för att bygga energieffektivt vilket på sikt kan bidra till en ökad energieffektivisering i bebyggelsen och till en långsiktigt hållbar energianvändning. Programmet har även gett stöd till en förstudie inför skapandet av en nationell kunskapsdatabas för lågenergibyggande I föreliggande rapport redovisas de aktiviteter som genomförts inom ramen för programmet. Målsättning Målsättningen med hela programsatsningen, inkluderande både Medel för etablering för Passivhuscentrum och Program för passivhus och lågenergihus har varit att ta fram kravspecifikationer och system för utvärdering som säkerställer att passivhus och lågenergihus uppfyller boendes, förvaltares och myndigheters krav på resurseffektivitet, god inomhusmiljö och med ett samtidigt bevarande av kulturhistoriska värden. De detaljerade målen för de båda faserna av programmet var följande: 2
4 Ta fram en nationell standard för verifikation av passivhus och lågenergihus. Ta fram en kravlista som beställare kan tillämpa vid upphandlingar Skapa en långsiktig organisation med tydligt engagemang från alla aktörer på bostadsmarknaden Bevilja stöd för kvalitetssäkring och uppföljning till minst 8 demonstrationsprojekt Hantera verifierade uppgifter från färdiga passivhus och lågenergihus samt att samla information från nationella byggprojekt Vara en plattform för utbildningar kring byggande med hög energieffektivitet och med passivhusstandard som målsättning. Arrangera en passivhuskonferens med syfte att visa upp behovet av och marknaden för passivhus och lågenergihus Förlag på definition på standard för energieffektiv ombyggnation av de s.k. miljonprogrammen. Utarbeta rekommendationer och strategier för kommunala markanvisningsfrågor Ta fram ett samlat kommunikationsprogram för att samordna och koordinera olika regionala initiativ inom området Genomföra regionala informations- och utbildningsinsatser Sammanfattningsvis kan konstateras att samtliga mål som sattes upp för programmet inte kunnat nås. Programmets måluppfyllelse har blivit utvärderat av Grontmij och finns beskrivet i rapporten Utvärdering av Energimyndighetens program för Passivhus och Lågenergihus I denna utvärdering konstateras att programmet har nått framgång genom den entydiga definition av passivhus för svenska förhållanden som tagits fram inom programmet och som är anpassad till nationella förutsättningar och beräkningsmetoder. Utöver passivhusdefinitionen har minienergihus och nollenergihus definierats vilket används för flera kommuners miljöprogram och markanvisningar, samt inspirerat olika miljöprogram. De demonstrationsprojekt som fått stöd för kvalitetssäkring, utvärdering och informationsspridning har rönt stort intresse och har förutsättningar att utgöra goda marknadspelare för spridningen av passivhuskonceptet i landet. Utvärderingen visar emellertid att programmet uppvisar vissa brister då det gäller de programmål som inte rör demonstrationsprojekt och nationell passivhusdefinition. Den övergripande orsaken till bristande måluppfyllelse bedöms vara att de medel som har avsatts för programmets genomförande inte har stått i relation till programmets målsättningar. De aktiviteter som programmet har fokuserat på är följande: Etablering av regionalt passivhuscentrum Demonstrationsprojekt, totalt 8 stycken Utvecklingsprojektet, bl.a. framtagning av nationellt anpassade, entydiga kriterier för nollenergihus, passivhus och minienergihus. Framtagning av marknadsöversikt av passivhus och lågenergihus 3
5 Konferenser Utbildningar Dessa aktiviteter beskrivs i avsnitten nedan. Etablering av regionalt passivhuscentrum Syftet med projektet har varit att lägga grunden för en ny samverkan och med nya strukturer baserade på etablerad kunskap om energieffektiva byggnader. Genom kontaktskapande aktiviteter på både kommunal, regional, nationell och internationell nivå finns det idag som ett resultat av projektet ett regionalt passivhuscentrum i Alingsås och ett regionalt program för Energieffektiva byggnader. Vidare har projektet bidragit till etableringen av expertforumet Forum för Energieffektiva Byggnader samt ett nordiskt samarbete kallat Passivhus Norden. Alla dessa integrerade samarbeten bör säkerställa en långsiktig effekt av projektet. Den långsiktiga förväntade effekten från beslutet om att Västra Götaland skall vara en ledande region med ett högre antal Passivhus än riksgenomsnittet har uppnåtts och ser ut att bestå i överskådlig framtid. Projektet har tydligt uppnått regionens mål med att lyfta fram och presentera möjligheterna med ny energieffektiv miljöteknik. Demonstrationsprojekt Totalt 8 projekt har beviljats demonstrationsstöd inom ramen för programmet. Det sammanlagda stödet som dessa projekt beviljats uppgår till kr. Den sammanlagda utbetalningen till demonstrationsprojekten uppgår till kr. Förklaringen till differensen mellan den ursprungliga stödnivån och det utbetalade stödet ( kr) är framförallt att ett demonstrationsprojekt gick i konkurs innan slutrapportering samt att omfattningen för ett annat av demonstrationsprojekten blev något mindre än vad man hade hoppats på från början. I Tabell 1 nedan listas de ingående demonstrationsprojekten, hur mycket de blivit beviljade i stöd samt hur mycket de totalt sett fått i stöd. 4
6 Tabell 1 Demonstrationsprojekt som beviljats stöd inom ramen för programmet Projektnummer Demonstrationsprojekt Beviljat stöd Utbetalt stöd 2006: :5 Vargbroskolan, kr kr Storfors kommun 2006:07 Villa Malmborg, kr kr Vårgårdahus 2006:08 Flaggskepparen 5, kr kr Stanlybostäder i Malmö 2006:9 Portvakten, kr kr Hyresbostäder i Växjö 2008:01 Boklidens äldreboende, kr kr Kärnfastigheter, Helsingborg 2008:02 Herrgårdsängen, kr kr Västerås stad 2008:07 GW Energihus, kr kr Bollstanäs 2008:08 Kvarteret Täppet i Åhus, kr kr Kristianstads kommun Totalt kr kr Samtliga demonstrationsprojekt har nu fått sina slutrapporter godkända av programmets styrelse, förutom GW Energihus i Bollstanäs (som gick i konkurs innan slutrapporteringen). För två av projekten, Herrgårdsängen i Västerås samt Kvarteret Täppet i Åhus, pågår mät- och utvärdering. Slutrapporterna för respektive projekt biläggs denna rapport (Bilaga A) och finns även att ladda ner från I Tabell 2 nedan redovisas energianvändningen för respektive demonstrationsprojekt. 5
7 Tabell 2: Specifik energianvändning (köpt energi för uppvärmning, varmvatten samt fastighetsel) för demonstrationsprojekten Energianvändning Referens Energianvändning (utfall) Demonstrationsprojekt (beräknad) [kwh/m 2, år] Vargbroskolan, Storfors kommun Villa Malmborg, Vårgårdahus Flaggskepparen 5, Stanlybostäder i Malmö Portvakten, Hyresbostäder i Växjö [kwh/m 2, år] (32.5 kwh fjärrvärme kwh el för tappvarmvatten och fastighetsel) i.u 15 (enbart uppvärmning) 40 ( ) Jens Beiron; Driftserfarenheter från en energieffektiv skola (bilaga till slutrapport) ca 63 (ca )) Jansson, U; Passive houses in Sweden, From design to evaluation of four demonstration projects i.u Slutrapport (Bilaga A) i.u Slutrapport (Bilaga A) Boklidens äldreboende, Kärnfastigheter, Helsingborg Herrgårdsängen, Västerås stad GW Energihus, Bollstanäs Kvarteret Täppet i Åhus, Kristianstads kommun 57.8 ( ) 51.5 ( ) Helena Bülow-Hübe, Utvärdering av Passivhuset Bokliden (bilaga till slutrapport) Krav: Muntlig uppgift från Bo Göransson 37 Enligt ansökan CTEN Alba: 36.4 Villa Briant: 43.1 Villa Thermofloc: 46 Villa Vakteln: 40.2 CTEN Alba: 71 Villa Briant: 38 Villa Thermofloc: 63 Villa Vakteln: 67 Slutrapport (Bilaga A) Den mängd köpt energi som de projekt som fått stöd från programmet sparar jämfört med om de var byggda enligt ett jämförbart BBR-krav på 110 kwh/m 2 för bostäder (klimatzon III) är i storleksordningen 2600 MWh per år. Utöver de projekt som beviljats demonstrationsstöd så har Asplunds Bygg i Örebro fått en dags expertstöd under projektering. 6
8 Utvecklingsprojekt Kravspecifikationer Den första versionen av kravspecifikationen för Passivhus och definitionen för Minienergihus togs fram i fas 1 av programmet. Under programmets andra fas har kravspecifikationen för passivhus setts över och definitionen av Minienergihus har omarbetats till kravspecifikationer för Minienergihus. Även definition av nollenergihus har lagts till. De nu gällande, senaste versionerna av kriterierna som är resultatet av detta arbete omfattar även enklare lokaler av typen skolor och förskolor. De senaste versionerna av kriterierna biläggs denna rapport (Bilaga B) och finns även att ladda ner från Dessa definitioner ger en entydig definition av Nollenergihus, Passivhus samt Minienergihus där även metodanvisningar tagits fram samt en metodrapport för viktning av olika energislag och energiformer (Bilaga C). Det är intressant att jämföra de krav som föreslagit för passivhus och Minienergihus i förhållande till Nära Noll Energihus (NNE), som en indikator på vad som beskriver utvecklingsnivån för dagens lågenergibyggnader. Tabell 3: Jämförelse av i programmet utvecklade kravnivåer för passivhus 1 ställda i relation till målnivåer för nybyggnad av bostäder i Energimyndighetens rapport Nationell strategi för lågenergibyggnder (ER 2010): Eluppvärmda Ej eluppvärmda Programmet Er 2010:39 Programmet Er 2010:39 III II I Tabell 4: Jämförelse av i programmet utvecklade kravnivåer för minienergihus ställda i relation till målnivåer för ombyggnad av bostäder i Energimyndighetens rapport Nationell strategi för lågenergibyggnader (ER 2010): Eluppvärmda Ej eluppvärmda Programmet Er 2010:39 Programmet Er 2010:39 III II I Jämförelsen av de kravnivåer som utvecklats i programmet för passivhusbostäder överensstämmer identiskt med det som föreslås som kriterier för NNE energibyggnader i Energimyndighetens rapport ER 2110 för den södra klimatzonen, se Tabell 3. Däremot avviker ambitionsnivån för de norra klimatzonerna, vilket kan förklarats med att i 1 Se passivhus respektive passivhus definitionerna samt tabell 2 i Erlandsson Faktorer för olika energiformer och energislag, FEBY Alla tillgängliga på: 9.html. 7
9 programmets definitioner har man valt att ligga nära den tyska definitionen av passivhus som inte ger några rabatter p.g.a. av bistrare klimat, utan strävar efter en mer byggnadsfysikaliskt likvärdiga prestanda i förhållande till dimensionerande utetemperatur. Samma mönster upprepar sig för förslaget för ombyggnad (se Tabell 4) där förslaget för NNE i Energimyndighetens rapport helt följer programmets kravnivå för minienergihus, men med samma skillnad för de norra klimatzonerna. Andra som valt att följa eller anpassa sig efter passivhusdefinitionen och minienergihusdefinitionen är bl.a. Mamlö, Lund, Västerås, Örebro, Linköping, Nacka, Mora och Ulricehamns kommuner. Definitionerna som utvecklats i programmet används av flera kommuners i markanvisningar, samt inspirerat olika miljöprogram där nivån ligger nära det som utvecklats för passivhus i detta program (Västerås, Djurgårdstaden mm). Metodik för beräkning och verifiering Inom ramen för programmet har även en metod för mätning och verifiering tagits fram. Detta arbete resulterade i två rapporter; Metodrapport Underlag för kriteriedokument samt Metodrapport Verifiering och mätning. Rapporterna beskriver de underlag och metoder som krävs för att beräkna effektbehov, energibehov samt verifiering av ställda krav och biläggs denna rapport (Bilaga D). Även dessa rapporter finns att ladda ned från För att harmonisera med andra initiativ på marknaden så har anpassningar gjort i detta upplägg till SVEBY. Bekräftelse på att en byggnad klara FEBY:s krav kan göras i två steg och ger två olika sorters intyg. I första steget görs en egendeklaration för en projekterad byggnad. Denna egendeklaration benämns certifikat. I andra steget, när byggnaden är klar, är det möjligt att bedöma det faktiska utfallet med en tredjepartsgranskning. Det är då möjligt att få ett verifikat. Verifikatet baseras på mätdata som bekräftar att kraven uppfyllts. De byggnader som är certifierade eller verifierade finns publicerade på: 8f2573d html Databasförstudie En databasförstudie med huvudsyftet att undersöka om det behovet och intresset av en databas med bra exempel på energieffektiva byggnader, hur en sådan databas bör utformas och hur en uppbyggnad och fortlöpande underhåll av en databas skulle kunna administreras har genomförts med stöd från programmet. Förstudien biläggs denna rapport (Bilaga E). Det har resulterat i ett fortsatt arbete där en web-baserad marknadsöversikt nu realiseras. Marknadsöversikt En marknadsöversikt för passivhus och lågenergihus i Sverige har tagits fram av FEBY inom ramen för programmet. I marknadsöversikten beskrivs färdigställda, pågående och projekterade passivhusprojekt samt exempel på vilka entreprenörer och underleverantörer 8
10 som varit involverade. I rapporten ges också en översikt av olika hjälpmedel och stödsystem som finns tillgängliga för byggande av särskilt energieffektiva byggnader. Den första versionen av marknadsöversikten gäller 2006 och sedan har två uppdateringar gjorts för 2007 respektive Dessa marknadsöversikter biläggs denna rapport (Bilaga F). De finns också att ladda ned från Konferenser Inom ramen för första fasen av programmet arrangerades en Passivhuskonferens i Göteborg den mars 2007 tillsammans med Sveriges Byggindustrier. Första dagen var ett öppet seminarium där 102 personer deltog och andra dagen var en mindre workshop där 23 personer från branschen deltog. Inom ramen för andra fasen av programmet arrangerades den andra Nordiska Passivhuskonferensen den april Konferensen arrangerades av Energimyndigheten (genom programmet), FEBY, Sveriges Byggindustrier och Passivhuscentrum med närmare 400 deltagare. IVL Svenska Miljöinstitutet och Energimyndigheten anordnade en session på Energitinget 2010 vid vilken samtliga demonstrationsprojekt som fått stöd från programmet med undantag från Vårgårdahus/Villa Malmborg deltog och redogjorde för sina erfarenheter från respektive projekt. Utbildningar Ett antal utbildningar och seminarium har genomförts av IVL Kunskap tillsammans med FEBY under programperioden. Dessa listas nedan i Tabell 5. 9
11 Tabell 5: Genomförda utbildningar under programperioden. Typ Datum Plats Namn Seminarium Kurs Kurs Seminarium Kurs Kurs Kurs Kurs Kurs Göteborg (Svenska Mässan) Stockholm (IVL) Göteborg (Lilla Bommen) Alingsås (Utbildningens Hus) Göteborg (Lilla Bommen) Stockholm (IVL) Göteborg (Lilla Bommen) Göteborg (Lilla Bommen) Stockholm (IVL) Kurs Östersund Energieffektiva byggnader nya marknader, nya affärsmöjligheter Energieffektiva byggnader - definitioner, krav och vägen till energieffektiva bostäder Energieffektiva byggnader - definitioner, krav och vägen till energieffektiva bostäder Energieffektiv bebyggelse - renovering och stadsplanering Energieffektiva byggnader - definitioner, krav och vägen till energieffektiva bostäder Att bygga passivhus i Sverige - definitioner och praktiska erfarenheter för att bygga bostäder Energieffektiva byggnader - definitioner, krav och vägen till energieffektiva bostäder Att bygga passivhus i Sverige - definitioner och praktiska erfarenheter för att bygga bostäder Att bygga passivhus i Sverige definitioner och kunskap för att bygga energieffektiva bostäder Att bygga passivhus i Sverige definitioner och kunskap för att bygga energieffektiva bostäder 10
Vad händer på Passivhusfronten?
Vad händer på Passivhusfronten? Jonas Norrman IVL Svenska Miljöinstitutet Åsa Wahlström SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Det färdigställs allt fler energieffektiva lägenheter i Sverige byggda efter
Läs merProgram för byggnader med mycket låg energianvändning www.laganbygg.se
LÅGAN Program för byggnader med mycket låg energianvändning www.laganbygg.se Mål LÅGAN ska stimulera till ny- och ombyggnad av energieffektiva byggnader, synliggöra en nationell marknad för byggnader med
Läs merProgram för byggnader med mycket låg energianvändning Åsa Wahlström CIT Energy Managment
Program för byggnader med mycket låg energianvändning Åsa Wahlström CIT Energy Managment 2012-12-07 Mål en nationell plattform LÅGAN ska stimulera till ny- och ombyggnad av energieffektiva byggnader, synliggöra
Läs merSeminarium om energieffektiva byggnader Norra Latin, Stockholm, 15 oktober 2014
Seminarium om energieffektiva byggnader Norra Latin, Stockholm, 15 oktober 2014 2 BBR-krav Lågenergi Nära nollenergi (=?) Energianvändning (kwh/m 2,år) 3 Nationella mål för energieffektivisering i byggnader
Läs merProgram för byggnader med mycket låg energianvändning
LÅGAN Program för byggnader med mycket låg energianvändning Mål en nationell plattform LÅGAN ska stimulera till ny- och ombyggnad av energieffektiva byggnader, synliggöra en nationell marknad för byggnader
Läs merLÅGAN och utvecklingen av lågenergibyggnader i Sverige - förr, nu och i framtiden
LÅGAN och utvecklingen av lågenergibyggnader i Sverige - förr, nu och i framtiden Åsa Wahlström CIT Energy Management Program för byggnader med mycket LÅG energianvändning 3 BBR-krav Lågenergi Nära nollenergi
Läs merFörslag till utformning av ett regionalt program för att stärka marknaden för energieffektivt byggande och passivhus
MN 17-2007 Förslag till utformning av ett regionalt program för att stärka marknaden för energieffektivt byggande och passivhus Sammanfattning Västra Götalandsregionens miljönämnd har för avsikt att starta
Läs merLÅGAN. Program för byggnader med mycket låg energianvändning. Mål en nationell plattform
LÅGAN Program för byggnader med mycket låg energianvändning Mål en nationell plattform LÅGAN ska stimulera till ny- och ombyggnad av energieffektiva byggnader, synliggöra en nationell marknad för byggnader
Läs merSeminarium 23 maj 2018 Örebro. Energilyftet
Seminarium 23 maj 2018 Örebro Energilyftet Kajsa Andersson CIT Energy Management, Energimyndighetens representant Energilyftet Energimyndighetens kompetenshöjande insats för nära-nollenergibyggnader Uppdrag
Läs merEnergiklassning av byggnader -vägen från ord till handling
Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Åsa Wahlström, CIT Energy Management EG direktivet om byggnaders energiprestanda 2002 Nybyggnadsregler 2006 med skärpning för eluppvärmda byggnader
Läs merLågenergihus för attraktivt boende
Lågenergihus för attraktivt boende 09:00 Inledning 09:15 Därför bygger vi lågenergihus 09:40 Vad är lågenergihus? 11:00 Renovering och energieffektivisering av miljonprogrammet 11:30 Byggprocessen och
Läs merFler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!
Miljönämndens program för Energieffektiva byggnader Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Etapp 2: 2011-2013 Sammanfattning Bostäder och lokaler använder en tredjedel av all energi i Sverige.
Läs merEnergimyndigheten. Ett hållbart energisystem Tomas Berggren. Energimyndigheten
Energimyndigheten Ett hållbart energisystem Tomas Berggren Energimyndigheten 2010-10-14 De nya energikraven Energimyndigheten Energimål Direktiv som styr Projekt och finansiering Program för mycket låg
Läs merUlf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad
Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Översiktsplan Gäddeholm Herrgårdsängen detaljplan Herrgårdsängen Styckebyggartomter Medelpris: 647.000:- (exkl. VA och el: 170.000:-) Medeltomt: 1227 kvm.
Läs merBeBos process. för energieffektiviserande renovering. Utarbetad av Kristina Tegman Göran Werner Charlotta Winkler WSP
BeBos process för energieffektiviserande renovering Utarbetad av Kristina Tegman Göran Werner Charlotta Winkler WSP Stockholm, juni, 2013 Förord Beställargruppen för energieffektiva flerbostadshus, BeBo,
Läs mer2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se
Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria
Läs merExploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar
Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta
Läs merArstaängsvägen 19 B 100 74 Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor
Svensk Ventilation Datum 2013-01-23 Svensk Ventilation Näringsdepartementet Arstaängsvägen 19 B och 100 74 Stockholm Energimyndigheten Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor
Läs merNationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11
Nationell strategi för lågenergibyggnader Tomas Berggren 2010-11-11 Befintliga styrmedel för byggnader Nya byggregler och energideklarationer (Boverket) Övergripande styrmedel som skatter mm Nytt energipolitiskt
Läs merwww.nollhus.se Eje Sandberg
Eje Sandberg www.nollhus.se Utveckla FEBYs kriterier för passivhus. Skapa nätverk Bevaka och påverka myndigheter för att främja utvecklingen Sprida information och kunskap Rapporter Kungsbacka Eksta fastighetsbolag
Läs merSeminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04
Seminarium om energieffektivt byggande Skövde 2008-09-04 Dagens program Inledning Västra Götalandsregionens program för energieffektiva byggnader Passivhuscentrum Smart Energi fokusgruppen för effektiv
Läs merFEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder
FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning
Läs merEnergimyndighetens kompetenshöjande insats för nära-nollenergibyggnader
Energimyndighetens kompetenshöjande insats för nära-nollenergibyggnader Avdelningen för Energieffektivisering Enheten för resurseffektiva byggnader Energiting Sydost 2015-11-12 Carin Råberger Bakgrund
Läs merkrav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva
Läs merEje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB
Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Energikrav i planprocessen Rapporter SKL- rapport: Att bygga skolor och förskolor som passivhus Rapporter finns på: www.aton.se Rådgivning åt kommuner som ställer Energikrav:
Läs merFörslag till strategisk inriktning på Energimyndighetens program för byggnader med mycket låg energianvändning
Förslag till strategisk inriktning på Energimyndighetens program för byggnader med mycket låg energianvändning Utredning på uppdrag av Energimyndigheten Diarienummer: 17-08-3685 Åsa Wahlström CIT Energy
Läs merSkärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman
Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm 16 mars Stefan Norrman Boverkets byggregler, BBR Krav i form av föreskrifter enligt lag (PBL + PBF) 2015-03-19 Sida 2 Många frivilliga krav
Läs merLÅGAN Samverkan nationellt och regionalt
2015-06-23 LÅGAN 2016-2018 Samverkan nationellt och regionalt Lågan samverkan för lågenergibyggnader Samarbete mellan Energimyndigheten, Boverket, Sveriges Byggindustrier, Västra Götalandsregionen, Formas,
Läs merByggprocessen och hur komma igång
Byggprocessen och hur komma igång Byggprocessen och hur komma igång Innehåll Mål och ambitioner, förankringsprocess Egna erfarenheter börja bygga kunskap nu Skapa förutsättningar budget, organisation Använd
Läs merKravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder
Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus Version 2007:1 Forum för Energieffektiva Byggnader Förord Hösten 2005 diskuterades
Läs merSKL:s rekommendation och läget
Kommunala energikrav på byggande - hinder eller drivkraft? SKL:s rekommendation och läget andreas.hagnell@skl.se www.skl.se/byggkrav Förbud mot kommunala tekniska egenskapskrav i PBL föreslås Prop. 2013/12:126
Läs merEnergieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad
Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt
Läs merVAD ÄR LÅGENERGIHUS?
VAD ÄR LÅGENERGIHUS? Tryggad försörjning, ekonomi Börje Göransson, Vd Finnvedsbostäder - väljer passivhus för framtida byggande Erfarenheter kv Oxtorget Värme Beräknat: Utfall: 13 kwh/m2 9 kwh/m2 Varmvatten
Läs merInvesteringsstöd till bostäder för äldre personer
Nya stöd och bidrag Investeringsstöd till bostäder för äldre personer För 2016 har regeringen avsatt 150 miljoner kronor, ett belopp som beräknas att successivt öka till 400 miljoner 2018. ny- eller ombyggnad
Läs merINBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN
INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Var med och utveckla er kommuns strategiska arbete med ekonomiskt lönsam energieffektivisering i det kommunala byggnadsbeståndet
Läs merTeknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus
Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus -anbudsunderlag 2010-03-26 Ulrika Jardfelt SABO Tomas Berggren Energimyndigheten Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 2 2 Målsättning...
Läs merChecklista Energikrav vid upphandling av entreprenad för målstyrd energiförvaltning
Checklista Energikrav vid upphandling av entreprenad för målstyrd energiförvaltning 2016-03-16 1 Förord Avtal för målstyrd energiförvaltning är avsett att användas i entreprenader där parterna avtalat
Läs merVi kan hjälpas åt att göra något åt detta
Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.
Läs merMot denna bakgrund beslutar styrelsen för BeBo att bevilja stöd till projektet.
Uppdragsnr: 1 (7) Beslut Finansiering av BeBo projekt Datum: 2008-04-07 Projektnr: 2008:x Projektnamn: Förstudie av teknikupphandling av energieffektiv återvinningssystem för befintliga flerbostadshus
Läs merAktuellt från Energimyndigheten
Aktuellt från Energimyndigheten Dag Lundblad, avd. Främjande Uppdrag Styrmedel EU-direktiv Nationella initiativ Främjande - Nätverk - Uthållig kommun - LÅGAN Ska vi klara miljömålen? 30000 28000 GWh 10%
Läs merInternational Passive House Association
www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet International Passive House Association Plattform för kompetens, utbildning, projekt och komponenter IG Passivhus
Läs merENERGIEFFEKTIVA STORKÖK VÄGLEDNING FÖR ELKONSULT MED KRAVSPECIFIKATION PRELIMINÄR VERSION
ENERGIEFFEKTIVA STORKÖK VÄGLEDNING FÖR ELKONSULT MED KRAVSPECIFIKATION PRELIMINÄR VERSION September 2015 1 BAKGRUND Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad samverkan mellan16
Läs merEnergieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare?
Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare? Jan Akander Avdelningen för Byggnads-, Energi- och Miljöteknik Akademin för Teknik och Miljö Högskolan i Gävle
Läs merENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET
N VVS ARKITEKT KONSTRUKTÖR KVALITETSSÄKRING AV HANDLINGAR EL BYGGHERRE PROJEKTLEDARE KVALITETSSÄKRING AV BYGGPROCESS ENTREPRENÖR UPPFÖLJNING UTBILDNING/STÖD AV PROJEKTGRUPP ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I
Läs merHållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson
Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm
Läs merINNOVATIONSKLUSTER 2018 PROJEKT OCH AKTIVITETER
INNOVATIONSKLUSTER 2018 PROJEKT OCH AKTIVITETER Innovationsklustret BeSmå Driver utvecklingsprojekt för energieffektiva småhus (nya & befintliga) Finansieras av Energimyndigheten och aktörer i småhusbranschen
Läs merEkonomiskt stöd för energikartläggning till företag
Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag Hållbar utveckling Väst Västra Götalands regionala energikontor Joakim Achim Friedrich 031 3891483 joakim.friedrich@hallbarutvecklingvast.se Vad är en
Läs merBRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING
BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING Mätning och analys av hushållsel och tappvarmvatten LÅGAN Sammanfattning mars 2015 Hans Bagge Dennis Johansson Lotti Lindstrii Brukarrelaterad energianvändning Genom mätningar
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016
Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22 Remisslämnare
Läs merErfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.
Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,
Läs merNya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle
Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida
Läs merVAD ÄR LÅGENERGIHUS?
VAD ÄR LÅGENERGIHUS? Tryggad försörjning, ekonomi Börje Göransson, Vd Finnvedsbostäder - väljer passivhus för framtida byggande Erfarenheter kv Oxtorget Värme Beräknat: Utfall: 13 kwh/m2 9 kwh/m2 Varmvatten
Läs merEkonomiskt stöd för energikartläggning i företag. Snåla med energin. Du får stöd på vägen.
Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag Snåla med energin. Du får stöd på vägen. 1 2 Världens klimatsmartaste kraft är människans egen. Handlingskraften! Visst är det viktigt att välja rätt energislag.
Läs merSveriges smartaste renoveringsprojekt. Halvering av energianvändningen i flerbostadshus
Sveriges smartaste renoveringsprojekt Halvering av energianvändningen i flerbostadshus Agenda Om BeBo Aktuell kampanj Halvera Mera Metoden Rekorderlig Renovering Om BeBo Energimyndighetens beställargrupp
Läs merRekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127
RR avslutade projekt Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127 Per Levin Projektengagemang Energi & klimatanalys Herrgårdsgatan, Vidingehem efter etapp 1 Orrholmen, Karlstad efter etapp 3 Rosengatan,
Läs merUpphandlingsmyndighetens stöd inom samhällsbyggnadsområdet
Upphandlingsmyndighetens stöd inom samhällsbyggnadsområdet 2015-12-08 Jens Johansson & Josefin Sporrong, Heini-Marja Suvilehto Ett samlat upphandlingsstöd Miljöstyrningsrådet, stöd i hållbarhetsfrågor
Läs merLågenergihus? Nära-noll-hus? Nollenergihus? Plusenergihus? Passivhus?
Lågenergihus? Nära-noll-hus? Nollenergihus? Plusenergihus? Passivhus? Int. Passivhusnätverk sedan 2011 sedan 2010 15 länder med 2330 medlemsföretag (april 2015) 62 svenska medlemsföretag i IG Passivhus
Läs merUlf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad
Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås
Läs merKlassningssystem en överblick
Klassningssystem en överblick Daniel Olsson Klassning av byggnader en överblick av de vanligaste systemen och hur man ser på el och värmeanvändning 1) Vad är nyttan? 2) En fluga? 3) Vilka system finns?
Läs merByggbranschens syn på NNE-kraven MARIA BROGREN ENERGI- OCH MILJÖCHEF SVERIGES BYGGINDUSTRIER
Byggbranschens syn på NNE-kraven MARIA BROGREN ENERGI- OCH MILJÖCHEF SVERIGES BYGGINDUSTRIER Om Sveriges Byggindustrier Bransch- och arbetsgivarorganisation för 3400 bygg-, anläggnings- och specialföretag
Läs merExploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut
Sida 1 (6) 2015-07-13 Handläggare Ingmarie Ahlberg 08-508 264 54 Till Exploateringsnämnden 2015-08-20 Remiss om Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader. Svar på remiss
Läs merFrån Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!
Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! www.passivhuscentrum.se 0322-61 68 00 Besöksadress/Utställning: Stora Torget, Alingsås
Läs merByggprocessen och hur komma igång
Byggprocessen och hur komma igång Byggprocessen och hur komma igång Innehåll Mål och ambitioner, förankringsprocess Egna erfarenheter börja bygga kunskap nu Skapa förutsättningar budget, organisation Använd
Läs merPassivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014
www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet EnergiRådgivarnas Konferens 27-28 november 2014 En kompetent beställare kan fatta hållbara beslut och skapar
Läs merINNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS
INNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS Vi som pratar idag Katarina Westerbjörk, WSP Agneta Persson, Anthesis Sara Borgström, WSP, koordinator BeSmå Dagens program 1. Vad är BeSmå? 2. Potential för energieffektivisering
Läs merBeBo Räknestuga Malmö Emma Karlsson, WSP
BeBo Räknestuga Malmö 2016-03-04 Emma Karlsson, WSP Agenda Dag 1 10.00-10.30 Välkommen, Emma Karlsson, assisterande koordinator för BeBo 10.30-12.00 Teoretiskt kunskapsblock: Grunderna i investeringskalkyl
Läs merFrämjande för energieffektivt byggnande EMC- Byggdialog Dalarna
Främjande för energieffektivt byggnande EMC- Byggdialog Dalarna Energimyndigheten Dag Lundblad En härlig utmaning Vår uppgift är att bidra till ett globalt energisystem som ger kommande generationer lika
Läs merBRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING
BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING Exempel på resultat från mätningar i 1300 lägenheter Hans Bagge, Lotti Lindstrii, Dennis Johansson www.laganbygg.se Inledning EU har beslutat att alla hus ska byggas som
Läs merFörslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik
Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en
Läs merMotion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-06 Handläggare: Nicolas Heyum Telefon: 076 12 27 457 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-08-28 p 17 Motion (2012:17) om krav på
Läs merSveriges smartaste renoveringsprojekt. Halvering av energianvändningen i flerbostadshus
Sveriges smartaste renoveringsprojekt Halvering av energianvändningen i flerbostadshus Agenda Kort om BeBo Aktuell kampanj Halvera Mera Metoden Rekorderlig Renovering Exempel på Rekorderlig Renovering
Läs merBoverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning
Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.
Läs merErfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom NCC för byggnation av lågenergihus
Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom NCC för byggnation av lågenergihus Christina Claeson-Jonsson, NCC 2012-06-12 NCC Construction Sverige AB 1 Ett annat fokus Då: - Fokus på energieffektivisering
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016
1(9) Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-18
Läs merGOOD PRACTICE SUSTAINABLE BUILDINGS
Jakob Ebner, Åke Persson County Administrativ Board 791 84 Falun GOOD PRACTICE SUSTAINABLE BUILDINGS NNE STRATEGI FÖR DALARNA Region / local area considered: Dalarna Good practice submitted by Åke Persson,
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal
Läs merEnergikrav i bebyggelse, Västerås stad, stadens roll och erfarenheter Bo Göranson, Fastighetskontoret, Västerås
Energikrav i bebyggelse, Västerås stad, stadens roll och erfarenheter Bo Göranson, Fastighetskontoret, Västerås Herrgårdsängen ett lågenergihusområde för småhus, staden och tomköpare Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret,
Läs merDalastrategi för Lågenergibyggande
Dalastrategi för Lågenergibyggande Bakgrund Enligt EU direktiv 2010/31/EG kallat EPBD2 ska alla nya offentliga byggnader senast 2019 och övriga 2021 vara sk Nära Noll Energibyggnader. Enligt regeringens
Läs merFullriggaren Nyköping Passivhus - ett aktivt val
Fullriggaren Nyköping Passivhus - ett aktivt val En komplex värld! Avfall Buller Mögel Kemikalier Radon Energi Läge Elektromagnetiska fält Fukt Markföroreningar Material Vatten Ljus NCC AB 091124 2 Fokus
Läs merHÅLLBART BYGGANDE I VÄRMLAND Lågan samverkansprojekt för energieffektiva byggnader i Värmland. LÅGAN Rapport december 2014.
HÅLLBART BYGGANDE I VÄRMLAND Lågan samverkansprojekt för energieffektiva byggnader i Värmland LÅGAN Rapport december 2014 Eva Lingwall Slutrapport Lågan Nätverket Hållbart byggande i Värmland Projekt 7952
Läs merPassivhuscentrum Västra Götaland. Nulägesrapport Verksamhet 2016 2018
Passivhuscentrum Västra Götaland Nulägesrapport Verksamhet 2016 2018 Passivhuscentrum Västra Götaland Sedan 2008 Sveriges offentliga miljöcenter för byggnader Mål Utifrån miljömålen verka för fler lågenergibyggnader
Läs merPASSIVHUS I SVERIGE Sammanställning av certifierade passivhus
PASSIVHUS I SVERIGE 2015 -Sammanställning av certifierade passivhus Passivhuscentrum Västra Götaland Denna rapport är en sammanställning av de certifierade passivhus som finns i Sverige vid hösten 2015.
Läs merDANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt
DANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt Datum 181109 Maria Novikova Forsen Projekt 2 Sammanfattning utreder om certifieringssystemet Miljöbyggnad kan vara ett alternativ att ställa
Läs merLÅGAN För implementering av byggnader med mycket LÅG energianvändning
LÅGAN För implementering av byggnader med mycket LÅG energianvändning Åsa Wahlström 1,*, Pär Åhman 2 and Dag Lundblad 3 1 CIT Energy Management 2 Sveriges Byggindustrier 3 Energimyndigheten * Corresponding
Läs merAtt ställa energikrav vid nybyggnation
Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU
Läs merEnergimyndigheten. Främjande insatser visar vägen
Energimyndigheten Ett hållbart energisystem Tomas Berggren Energimyndigheten Avdelningen för främjande 2011-09-21 Främjande insatser visar vägen Energimyndigheten Direktiv och mål NNE-strategin. främjande
Läs merHalvera mera 1 etapp 2
Halvera mera 1 etapp 2 Slutrapport Utarbetad av Katarina Högdal, WSP Environmental Stockholm, juni 2015 Förord BeBo är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges mest framträdande fastighetsägare
Läs merBeskrivning av utlysning. Energieffektiv renovering i lokalfastigheter med Beloks Totalmetodik
Beskrivning av utlysning Energieffektiv renovering i lokalfastigheter med Beloks Totalmetodik 2 (7) Innehåll 1 Bakgrund... 2 1.1 Syfte och mål... 2 1.2 Tidplan... 2 1.3 Budget och kostnadsplan... 3 2 Genomförande...
Läs merSeminarium Fjäråsprojektet Eksta Göteborg Eksta Bostads AB, Ferroamp och WSP
Seminarium Fjäråsprojektet Eksta Göteborg 2018-10-17 Eksta Bostads AB, Ferroamp och WSP Välkommen! Eftermiddagens agenda Välkomna! Emma Karlsson, bitr. koordinator BeBo samt Charlotta Winkler, WSP Fjäråsprojektet
Läs merKommunala riktlinjer för hållbart byggande
Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Göteborg Stockholm Malmö/Lund 2011-08-24 Kaj Granath, arkitekt, TD avdelningen för byggnadsteknik Byggnadens livscykel Planering Projektering Produktion 0,5-5
Läs merTeknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus
Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus Åke Blomsterberg och Anders Nykvist 2014-03-19 Bakgrund Miljonprogrammet - Fram till 2017 behöver 100 000 miljonprogramslägenheter
Läs merMer än 30 arkitekter, konsulter, entreprenörer och beställare från Stockholm, Helsingborg, Växjö, Göteborg och Malmö var intresserade.
Passivhusresa till Hannover 6 9 november 2008 2 (6) Resan inspirerar till att få genomföra ett passivhusprojekt säger Mats Höjman från Møller Arkitektbyrå AB, en av deltagarna på passivhusresan till Tyskland.
Läs merVAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD
VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/4-2017 VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD Att hänvisa till BBR BFS 2011:6 med ändringar t o m BFS 2016:13 dvs BBR 18 t o m BBR 24 grundförfattning BFS 2011:6
Läs merSKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013
SKL energikrav på kommunal mark 14 mars 2013 andreas.hagnell@skl.se Samordnade energikrav - SKL uppdrag Utveckla modell för kommuner att ställa långtgående krav på energieffektiva byggnader vid nybyggnation
Läs merBygglovsavgifter för passivhus och minienergihus Motion den 8 oktober 2012 av Sidney Holm (MP)
2013-02-27 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/569-231 Kommunstyrelsen Bygglovsavgifter för passivhus och minienergihus Motion den 8 oktober 2012 av Sidney Holm (MP) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår
Läs merRegional vätgassamverkan öppnar för f r deltagande i FP7
Regional vätgassamverkan v öppnar för f r deltagande i FP7 Erfarenheter och planer från n SamVäte, J Vätgasgruppen V ETC Agenda Presentation av projektet SamVäte och Vätgasgruppens verksamhet Planerna
Läs merSolenergiteknik i den hållbara staden
Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som
Läs mer/WA i i/wy. B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad.
FASTIGHETSKONTORET 2007-08-29 B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. Fastighetskontoret Mats Mattsson 2007-08-29 /WA i i/wy 11., ni) Avtalsbilaga
Läs merInnovationskluster Målstyrd energiförvaltning
Margot Bratt, WSP Innovationskluster Målstyrd energiförvaltning Ett kluster inom Energimyndighetens beställargrupp för bostäder Projekttid: oktober 2015 till juni 2016 Stockholms stad är huvudman för projektet
Läs mer