Språk på sparlåga. Rapport från Lärarnas Riksförbund

Transkript

1 Språk på sparlåga

2

3 Språk på sparlåga

4 Innehåll Inledning 3 Lärarnas Riksförbunds slutsatser 5 Undersökningsmetod 8 Bakgrundsfrågor 9 Frågeblock A1 22 Frågeblock A2 - grundskola 22 Frågeblock A2 - gymnasieskola och vuxenutbildning 25 Frågeblock B Hur pass väl instämmer du med följande påståenden? 27 Vad skulle enligt din mening stärka språkens ställning i skolan? 35 2

5 Språklärare undersökning februari 2011 Inledning Det fanns en tid då Sverige var ett föregångsland då det gällde språkkunskaper och språkundervisning. Lärare som undervisade i språk hade en gedigen utbildning och kontinuerlig fortbildning var en självklarhet, bland annat genom att det anordnades kompetensutveckling i länder där det aktuella språket talades. När det gäller engelska är det fortfarande ett ämne som upplevs som viktigt. Alla är överens om att eleverna, oavsett vilka framtidsplaner de har, ska ges en gedigen undervisning i engelska redan från tidiga skolår. Det ställs krav på godkänt i engelska för att bli behörig till gymnasieskolans samtliga nationella program och det genomförs nationella prov i ämnet redan i årskurs 5. Huvudmännen har underlåtit att se till att man har rätt utbildade lärare i engelska och moderna språk och dessutom inte erbjudit tillräckligt med fortbildning. En tredjedel av dem som undervisar i ämnet upp till år fem saknar lärarutbildning eller tillräcklig utbildning i ämnet, vilket är en realitet som även gäller många andra ämnen i skolan. När det gäller moderna språk har trenden varit att allt färre elever väljer de traditionella språken, tyska och franska, i både grund- och gymnasieskolan. Spanska har blivit allt vanligare, så vanligt att det blivit svårt att rekrytera utbildade lärare i ämnet. Många elever väljer också helt bort att läsa ett modernt språk, vissa redan i årskurs 6, men framför allt är det många som börjar läsa språk som sedan byter till den diffusa ersättningen svenskengelska 1. Lärarnas Riksförbund kan konstatera att genom lärarlegitimation med tillhörande behörighetsregler kommer det i framtiden att vara ett krav på att lärarna har utbildning för de ämnen och årskurser som de bedriver undervisning inom. För att tillgodose elevernas be- 1 Tholin, Jörgen och Lindkvist, AnnaKarin, Högskolan i Borås (2009) Språkval Svenska/Engelska på grundskolan En genomlysning 3

6 hov av utbildade lärare måste lärarutbildningen dimensioneras på sådant sätt att det finns tillräckligt med utbildade lärare att tillgå. I vår undersökning ser vi också att de utbildade lärarna inte får den fortbildning de anser sig behöva. Det är ovanligt med studieresor till målspråkslandet. Genomförs fortbildningsresor är de oftast på egen bekostnad eller via stipendier. Det saknas också ämnesdidaktisk fortbildning och fortbildning om hur man kan använda IT i språkundervisningen. Om Sverige ska återta sin plats som ett språkkunskapernas föregångsland krävs bland annat satsningar på behörighet och bättre kompetensutveckling för språklärare. Behörighet bland språklärare Sedan de tydliga kraven på vilken behörighet som gäller för undervisning i olika ämnen togs bort har vi sett en ökning dels av helt obehöriga, dels av att lärare med utbildning ändå undervisar i fel årskurser och/eller fel ämnen i förhållande till vad de är utbildade för. När Statskontoret 2 gjorde sin kartläggning av detta visade det sig att 33 procent av dem som undervisade i engelska i årskurs 1-5 inte hade tillräcklig, eller helt saknade, utbildning i ämnet 3. I årskurs 6-9 var motsvarande andel 23 procent, men det var också 15 procent av lärarna som visserligen hade läst ämnet, men saknade lärarutbildning. Behörigheten i engelska bland dem som undervisade i gymnasieskolan var så gott som densamma som för grundskolans 6-9. I moderna språk saknade 38 procent av dem som undervisade i årskurs 6-9 lärarutbildning och 14 procent hade lärarutbildning men inte tillräcklig utbildning i det aktuella språket. I gymnasieskolan var det 31 procent som saknade lärarutbildning och 17 procent som hade lärarutbildning men otillräcklig utbildning i språket. Endast 28 procent av dem som undervisade i moderna språk i årskurs 6-9 hade lärarexamen för både årskursen och ämnet och i gymnasieskolan var motsvarande andel 27 procent. Statskontoret konstaterar att spanska utmärker sig särskilt som ett ämne där många undervisar utan tillräcklig utbildning. 2 Statskontoret (2007) Lärares utbildning och undervisning i skolan, 2007:8 3 Statskontorets poänggränser: Årskurs 1-5: minst 10 poäng alternativt att ämnet ingår i lärarutbildningen men att antal poäng inte framgår i examen, årskurs 6-9: minst 20 poäng alternativt att ämnet ingår i lärarutbildningen men att antal poäng inte framgår i examen, gymnasieskolan: minst 40 poäng 4

7 Lärarnas Riksförbunds slutsatser Behöriga legitimerade språklärare Legitimationen med tillhörande behörighetsregler kommer att ställa krav på att huvudmännen inventerar kompetensbehovet och hur nuvarande tjänstefördelning ser ut. Reformen innebär att eleverna kommer att garanteras utbildning av behöriga lärare. Lärarnas Riksförbund ställer nu krav på att samtliga huvudmän tar sitt ansvar och erbjuder relevant fortbildning för lärarna. Ämnesansvariga lärare Lärarnas Riksförbund anser att funktionen ämnesansvariga lärare ska återinföras för samtliga ämnen i den svenska skolan. Detta ska innebära extra ersättning för det arbete som utförs av läraren. Det är bekymmersamt att 73 procent anger att det inte utgår någon ersättning, varken i tid eller i pengar, för ämnesansvar. Lärarnas Riksförbund har länge drivit frågan om karriärvägar för lärare och vill utöver möjligheten att utses till lektor även ha en mellanliggande nivå i legitimationssystemet; Särskilt kvalificerade lärare. För att det ska bli reellt möjligt att driva ämnesutveckling bör det beredas utrymme för detta i tjänstefördelningen och ämnesansvar bör också premieras vid lönesättning. Ämnesdidaktisk fortbildning Mer än hälften av lärarna uppger att de inte fått någon språkdidaktisk fortbildning de senaste fem åren. Lärare har ett eget ansvar för att utveckla sin kompetens men det ska inte innebära egen finansiering av kurser på ledig tid. Trots att det finns avtal med kommunerna om fortbildning inom tjänsten är detta område kraftigt eftersatt. Lärarnas Riksförbund vill se en satsning på didaktiska centra för alla skolämnen. Genom dessa ska anordnas fortbildning där lärare kan ta del av de senaste ämnesdidaktiska rönen. Vår undersökning visar också att många lärare har elever från olika färdighetssteg i en undervisningsgrupp. Det visar sig även att lärare har elever som 5

8 lär sig olika språk i samma grupp. Egentligen är detta en praktisk omöjlighet men då det faktiskt förekommer ställer det särskilda krav på pedagogisk skicklighet och didaktisk kompetens. Det är då ytterst anmärkningsvärt att lärarna inte ges någon fortbildning i metodik för dessa undervisningsformer. Fortbildning i målspråkslandet Knappt två av tio svarande lärare har de senaste fem åren fortbildat sig genom fortbildningsresa till målspråkslandet. Många lärare som genomför fortbildningsresor måste bekosta detta själva eller via stipendier och ofta under sin fritid. Lärarnas Riksförbund anser att huvudmännen måste ge språklärare möjlighet att delta i utbytesprojekt i sina målspråksländer. Ett språk är i ständig förändring och det borde vara självklart att lärare regelbundet får möjlighet att använda språket i dess naturliga miljö. Kursplanerna har stort fokus på att eleverna ska tillägna sig en muntlig språkfärdighet. För att lärarna ska kunna utveckla elevernas förmåga är det avgörande att lärarna ges möjlighet till egen, återkommande fortbildning i målspråkslandet. Nu får lärarna bekosta detta med egen tid och egna pengar. Språkutbildning i Lärarlyftet II Tidigare undersökningar visar att många lärare undervisar i engelska och moderna språk utan tillräcklig utbildning i ämnet. Genom Lärarlyftet II ges möjlighet för utbildade lärare som undervisar i ämnen där de har otillräcklig utbildning att fortbilda sig med minst 80 procent bibehållen lön. För att säkra kvaliteten i språkundervisningen bör huvudmännen satsa särskilt på att genom lärarlyftet fortbilda lärare i språk. IT i språkundervisningen Bland våra svarande lärare uppger ungefär en tredjedel att de inte har tillgång till digitala läromedel i de klassrum de oftast undervisar i. Vissa svarar ja, men uppger att det inte är fast monterat utan TV, video, ljudanläggningar och projektorer i så fall ska rullas med och installeras i det aktuella klassrummet. 6

9 Mer än hälften av lärarna uppger också att de inte fått någon kompetensutveckling i IT som de kunnat använda i sin undervisning. Det saknas alltså både teknik och kunnande för att använda IT fullt ut i undervisningen. Ett resultat av detta är att 56 procent av lärarna uppger att de inte använder IT regelbundet i undervisningen. Lärarnas Riksförbund anser att det med modern teknik finns stora möjligheter att utveckla språkundervisningen. För detta krävs dels kompetens, dels den rätta tekniken. Att på ett enkelt sätt kunna använda ljud, bild och internets möjligheter borde i dag ses som en grundförutsättning för att bedriva språkundervisning. Då krävs tillgång till detta i varje språkklassrum samt återkommande möjlighet för språklärare att utveckla sin egen IT-kompetens. 7

10 Undersökningsmetod Via ett medlemsbrev har förbundet uppmanat språklärare att delta i en enkätundersökning. Enkäten var tillgänglig via en länk och öppen för alla som fått information om att den fanns, via medlemsbrevet eller via någon lärare som fått medlemsbrevet. Urvalet är alltså inte gjort med någon statistiskt säkerställd metod utan mer slumpmässigt. Enkäten var öppen 3-24 februari Drygt 900 personer har klickat på länken, 686 lärare har påbörjat enkäten och av dem har runt 630 besvarat så gott som samtliga frågor. Via våra bakgrundsfrågor kan vi också se att de svarande utgör ett relativt representativt urval av våra språklärare. Det är 17 personer som bara uppger att de undervisar i annat och de flesta av dem omfattas egentligen inte av undersökningens syfte (de undervisar i svenska och modersmål). Det vi inte vet något om är geografisk spridning bland de svarande. 109 personer, 16 procent av de svarande har uppgivit att de är anställda hos en fristående. Merparten av de svarande är alltså kommunalt anställda. 87 procent av de svarande är kvinnor och 13 procent är män. Här finns ingen skillnad mellan dem som är anställda hos kommunal respektive fristående huvudman. Drygt sju av tio svarande lärare undervisar i engelska och vardera cirka två av tio i tyska, spanska och franska. Vi har 17 svarande som uppger att de undervisar i italienska och endast enstaka lärare i övriga språk. 8

11 Bakgrundsfrågor Vilket/vilka språk undervisar du i? Vilket/vilka språk undervisar du i? Engelska 72 Franska 20 Tyska 23 Spanska 18 Italienska 2 Ryska 0 Kinesiska 0 Latin 1 Grekiska 0 Arabiska 0 Annat Totalprocenten 140 förklaras av att många av lärarna undervisar i fler än ett språk. Skolform I vilken skolform arbetar du? Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Kommunal Fristående 9

12 Erfarenhet totalt Hur länge har du arbetat som språklärare? 0-2 år år år 29 > 15 år Erfarenhet fördelat på Hur länge har du arbetat som språklärare? 0-2 år år 8-14 år > 15 år Kommunal Fristående Som vi ser är det betydligt vanligare att en ny lärare arbetar hos en fristående. Av de lärare som har kortast yrkeserfarenhet arbetar mer än en tredjedel i fristående skola medan motsvarande andel bland de som har längst erfarenhet är sju procent. 10

13 Frågeblock A1 Frågorna i block A1 riktades till samtliga lärare oavsett eller skolform. Ämneskonferenser 1. Har ni schemalagda ämneskonferenser på din skola? Ja Nej Kommunal Fristående Totalt sett är det 69 procent av lärarna som uppger att de har schemalagda ämneskonferenser. Det är betydligt vanligare med schemalagda ämneskonferenser på kommunala skolor. Tre av fyra lärare där uppger detta mot fyra av tio på fristående skolor. Detta för också med sig att det är vanligare med ämneskonferenser för lärare med lång erfarenhet. Lite drygt hälften (57 procent) av lärarna med 0-2 års erfarenhet uppger att man har schemalagda konferenser medan nästan 80 procent av lärarna med längst erfarenhet uppger detsamma. Det innebär att erfarna lärare ges större utrymme att i formaliserat sammanhang diskutera ämnet och undervisningen. Unga lärare är mer utlämnade till ett informellt utbyte av erfarenheter. I vilken utsträckning de har möjlighet till detta vet vi inte. 11

14 Ämnesansvar 2. Utgår någon form av ersättning för ämnesansvar (tid/arvode)? Ja 16 Nej Det är vanligast att det inte utgår ersättning för ämnesansvariga men det tycks vara något vanligare på kommunala skolor (16 procent mot 10 procent på friskolor). När vi ser till de olika skolformerna så är det betydligt vanligare med ersättning för detta om man är anställd i gymnasieskolan. Där uppger 28 procent av de svarande att ersättning utgår för detta medan det i grundskolan endast är 6 procent. Vuxenutbildningen hamnar däremellan med 13 procent. 12

15 Rättning av nationella prov 3. Får språklärare tidskompensation för rättning av nationella prov? Ja 36 Nej Drygt hälften av lärarna uppger att man inte får tidskompensation för rättning av nationella prov. Det är ingen större skillnad mellan kommunala och fristående huvudmän, skillnaden ligger i stället mellan skolformerna. Bland lärarna som arbetar i grundskolan uppger 51 procent att sådan kompensation ges medan endast 21 procent av lärarna i gymnasieskolan uppger detsamma. Mycket begränsat med tid för rättning av np och oklara regler för vad som gäller med att ta ut tid för att rätta, alla gör olika. Då vi även har centrala slutprov i franska så är arbetsbördan oerhört hög i slutet av terminen och man har mkt begränsade möjligheter att påverka detta. Vi har de senaste åren fått en arbetsdag för att rätta nationella prov. Tidigare hade vi två arbetsdagar. Detta ifrågasätts ständigt av rektorer som menar att det ingår i våra normala arbetsuppgifter. Facket för en ständig strid om detta. 13

16 Elever från mer än ett steg/nivå 4. Har du elever från mer än ett steg/nivå i någon av dina undervisningsgrupper? Ja Nej Kommunal Fristående Många lärare inom både grund- och gymnasieskolan uppger att de har elever från mer än ett steg i sina grupper. I grundskolan kan det innebära att elever från olika årskurser undervisas ihop. I gymnasieskolan läser elever som just börjat med språket tillsammans med dem som redan läst språket i grundskolan. Eftersom antalet elever som läser vissa språk är få slår man ihop nivåer av ekonomiska skäl. Någon kollega har flera steg i sin undervisningsgrupp. Jag har 34 elever i steg 1 - är det verkligen rimligt? Har elever i årskurs 6 och 7 tillsammans, och elever från åk 8 och 9. Tekniskt sett befinner de sig på samma steg i språkundervisningen (steg 1 resp. steg 2), men det är milsvid skillnad på deras kunskaper ändå. På vår skola komprimeras språkundervisningen maximalt. De flesta lärarna har flera steg/ grupp men får inte utökad tid som kompensation. Har enstaka franskelever i mina spanskgrupper det fungerar INTE så bra! 14

17 Ämnesdidaktisk språkfortbildning 5. Har du deltagit i ämnesdidaktisk språkfortbildning de senaste fem åren? Ja 43 Nej Färre än hälften av de svarande lärarna uppger att de deltagit i ämnesdidaktisk språkfortbildning de senaste fem åren. Bland lärarna i vuxenutbildning uppger 58 procent att de deltagit i sådan fortbildning medan 46 procent av gymnasielärarna och 37 procent av grundskollärarna uppger detsamma. Tillgången till fortbildning tycks alltså sjunka med storleken på kollektivet. Om vi bortser från lärarna med kortast yrkeserfarenhet så tycks det i övrigt vara lika (o)vanligt med fortbildning oavsett hur lång erfarenhet man har. Ämnesdidaktisk utbildning har jag fått en gång på fem år. Det var en eftermiddag då en föreläsare (lärare) gav tips på olika språkövningar. 15

18 Fortbildning i ett målspråksland 6. Har du deltagit i fortbildning i ett målspråksland de senaste fem åren? Ja 19 Nej Tidigare var möjligheten att med jämna mellanrum besöka ett land där undervisningsspråket talas, en självklarhet. I dag ser vi att det blir allt mer ovanligt att detta sker i form av organiserad fortbildning. 119 av våra svarande lärare har deltagit i sådan fortbildning, det är fler än vi vågade hoppas på, men betydligt färre än önskvärt. Även här ser vi en skillnad beroende på skolform, 26 procent av lärarna i vuxenutbildningen, 23 procent i gymnasieskolan och 14 procent i grundskolan svarar ja på frågan. Det är också något fler bland dem med längst erfarenhet som svarar ja. 16

19 Jag fortbildar mig på min fritid genom att besöka målspråkslandet England flera gånger per år, något jag har stor nytta av i min undervisning. Jag får ej räkna detta som fortbildning. Inte de senaste fem åren, men för 13 år sedan! Då hade jag själv sökt medel via Lingua. Likaså USA-resa för 11 år sedan via stipendium, ej via arbetsgivaren. Ja, jag fick ju inget löneavdrag, förstås... Fortbildning språkdidaktiskt och utomlands har jag fått bekosta själv sommartid. Då vi har ett utbyte med ett gymnasium i Frankrike får jag möjlighet att tala franska i Frankrike en vecka vartannat år. Vår skola har haft fransk språkassistent via EU tre gånger under de fem senaste åren, vilket givit daglig träning i språket under nästan ett helt skolår. Citat från friskola: Fortbildning i målspråksland gjorde jag när jag arbetade på en kommunal skola. 17

20 Språkfortbildning genom Lärarlyftet? 7. Har du deltagit i någon språkfortbildning genom Lärarlyftet? Ja Nej Kommunal Fristående Det tycks vara dubbelt så vanligt att lärare anställda vid kommunala skolor fått delta i Lärarlyftet jämfört med dem i fristående skola. Resultatet är inte förvånande eftersom statistiken visar att friskolor över huvud taget nyttjat Lärarlyftet i lägre utsträckning än de kommunala. Om vi ser till lärarerfarenhet är det vanligast att lärare med 8-14 års erfarenhet deltagit, där svarar 12 procent ja. Det är också något vanligare bland lärare i grundskolan än i de andra skolformerna. Absolut vanligast är dock att inte ha deltagit i sådan fortbildning alls, totalt sett är det tio procent av lärarna som fått språkfortbildning genom Lärarlyftet. 18

21 Dator på arbetsplatsen 8. Har du egen dator på din arbetsplats? Ja Nej Kommunal Fristående Nästan en fjärdedel av lärarna saknar en egen dator på arbetsplatsen. I vilken utsträckning detta utgör ett problem beror förstås på hur många man delar dator med men en av våra lärare skriver: två datorer på tio lärare. Även om sådana extremer allt oftare utgör ett undantag är det en realitet för de lärare som har det så. Fristående skolor tycks falla lite bättre ut än de kommunala. Men återigen står den stora skillnaden att finna mellan skolformer. 91 procent av lärarna i gymnasieskolan uppger att de har en egen dator mot 64 procent i grundskolan. Det är också vanligare att lärare med lång erfarenhet har egen dator, jämfört med dem med kort erfarenhet. 19

22 Dator, projektor och ljudanläggning i undervisningslokalen 9. Finns tillgång till dator, projektor och ljudanläggning i den lokal där du oftast undervisar? Ja Nej Kommunal Fristående De fristående skolorna tycks också ha utrustat sina lokaler bättre än de kommunala. Nästan tre av fyra lärare uppger att det finns tillgång till digitala hjälpmedel i undervisningslokalen jämfört med knappt sju av tio av de kommunalt anställda. Även här tycks gymnasieskolorna ligga lite före då 75 procent av lärarna svarar ja mot 63 procent av grundskollärarna och 67 procent av lärarna i vuxenutbildningen. Det är lärarna med kortast erfarenhet som i störst utsträckning uppger att de har tillgång till dessa undervisningshjälpmedel. Klassrummen saknar installerade projektorer och datorer vilket innebär att vi måste släpa på dessa vid power point presentationer eller vid visning av annat intressant från nätet. Det känns betungande. Ibland fungerar de inte eller är felkopplade. Dator och projektor både till mig och till klassrummet tillkom nu efter jul. 20

23 IT-fortbildning 10. Har du fått någon IT-fortbildning som du har nytta av i din språkundervisning? Ja Nej Kommunal Fristående De flesta uppger att de inte fått någon IT-fortbildning som de har nytta av i sin språkundervisning. Vi ser en rätt markant skillnad mellan kommunala och fristående skolhuvudmän, vilket kanske till en del kan förklaras av att de fristående skolorna har yngre lärare med kortare erfarenhet. Det är nämligen något vanligare att lärare med lång erfarenhet uppger att de fått sådan fortbildning. Det är också minst vanligt i gymnasieskolan medan nästan häften av lärarna i vuxenutbildningen svarat ja. Genom vår PIM-utbildning fick jag lite nya uppslag på hur man kan göra material mer tillgängligt för eleverna. PIM-utbildningen som erbjuds de anställda i Stockholms stad är föråldrad och tar dessutom tid från förberedelsearbetet inför undervisningen. Läser just nu kursen IT i språkundervisningen 7,5 p. Får ägna fritiden åt detta, ingen tidskompensation. Dator och projektor finns inte fast i salen där jag är men det finns så jag kan ta med mig dit. Jag gick på eget initiativ en högskolekurs på distans (kvartsfart) som hette IKT i engelskundervisningen. Den var mycket bra. Men jag jobbade ju som vanligt under tiden. 21

24 Frågeblock A2 - grundskola I frågeblock A2 ställdes olika frågor till lärare i grundskolan respektive gymnasieskolan/vuxenutbildningen. De tre första frågorna gäller grundskolan. Prova-på-språk 1. Erbjuder din skola prova-på-språk innan eleverna gör sitt eget val? Ja 49 Nej Av de skriftliga kommentarerna förstår vi att prova-på-språk arrangeras på olika sätt. Dels rör det sig om att man redan när eleverna går i årskurs fem håller provlektioner i de olika språken. Dels rör det sig om att man under första terminen, eller hela läsåret, i årskurs sex låter eleverna prova alla tre språken innan de väljer vilket de vill läsa. Utifrån vår frågeformulering vet vi inte hur vanliga de olika varianterna är men vi ser i alla fall att ungefär häften av skolorna ger eleverna någon möjlighet att testa innan valet görs. År 6 kommer på besök en förmiddag och testar de olika språken inför språkvalet. Tidigare har vi haft prova-på-språk första terminen i åk 6. Från och med detta läsår ska inte 6:orna ha språkval, på grund av kostnader för bussar. 22

25 Modernt språk som elevens val 2. Finns det elever som läser ett modernt språk som elevens val från årskurs 8 på din skola? Ja 16 Nej Det är vanligast att denna möjlighet inte ges, men på knappt två av tio skolor tycks det finnas. Någon av våra svarande säger att hon erbjudit sig att ge spanska inom elevens val men att skolledningen inte tyckt att det funnits praktisk möjlighet. Ett skäl tycks utifrån kommentarerna vara att dessa grupper skulle bli för små för att det ska vara ekonomiskt möjligt. Vi har haft elever som läst moderna språk inom ramen för elevens val. Det har varit uppskattat. På grund av ekonomi har skolledningen valt att inte starta några nya grupper, trots att intresset finns bland eleverna. 23

26 Implementering av de nya kursplanerna Från höstterminen 2011 gäller nya kursplaner i samtliga grundskolans ämnen. De har dels en ny struktur, dels annorlunda formulerade mål. För att kunna bygga sin undervisning på styrdokumenten krävs att alla lärare är väl förtrogna med dessa. För likvärdigheten krävs också att man inom och mellan ämnesgrupper har tid att diskutera innehållet i undervisningen utifrån kursplaner, mål och betygskriterier. 3. Har ni avsatt tid för implementeringen av de nya kursplanerna på din skola? Ja 66 Nej Ungefär en av fyra lärare uppger att tid inte avsatts och många av dem som svarat att det gjorts skriver i kommentarer att det är lite tid och att den tas från annan kompetensutveckling och ordinarie mötestider som till exempel ämneskonferenser. Det är också relativt vanligt med kommentarer om att det inte avsatts tid särskilt för språk (eller andra ämnen) utan att det mer är gemensamma informationstillfällen. Tid för implementering finns, men ej för moderna språk specifikt. Vi ingår i gruppen språk med svenska och engelska, vilket leder till att det är dessa ämnen som dominerar totalt. 24

27 Frågeblock A2 gymnasieskola och vuxenutbildning De två följande frågorna har ställts till lärare i gymnasieskola och vuxenutbildning. Språk på högskolenivå 1. Kan eleverna på din skola läsa språk på högskolenivå? Ja Nej Kommunal Fristående Vi har IB franska. Tangerar högskolenivå. Endast i tyska, tidigare möjligt i spanska men fick göras utan ersättning till lärarna. Alla elever kan inte läsa språk på högskolenivå. Ja, engelska, men inte moderna språk. 25

28 Implementering av de nya ämnesplanerna I och med införandet av den nya gymnasieskolan GY11 omarbetas ämnen och kurser. För att kunna bygga sin undervisning på styrdokumenten krävs att alla lärare är väl förtrogna med dessa. För likvärdigheten krävs också att man inom och mellan ämnesgrupper har tid att diskutera innehållet i undervisningen utifrån kursplaner, mål och betygskriterier. 2. Har ni avsatt tid för implementering av de nya ämnesplanerna på din skola? Ja 56 Nej Drygt hälften av lärarna svarar att tid har avsatts. Även här ser vi i kommentarerna att ett ja på frågan ändå ofta innebär att man bedömer tiden som för snålt tilltagen och att den tas av annan planeringstid. Det är anmärkningsvärt att så många av lärarna inte vet om tid avsatts. Svarar är nej eftersom mycket lite tid ägnats åt detta hittills. På eget initiativ planerar vi språklärare att inom kort att göra en plan för implementeringen. Vi har haft några studiedagar som mest handlat om GY-11 i allmänhet och mycket lite om ämnena. Avsatt tid betyder att det är beordrat att ha möten på tid där vi annars har andra möten, så andra saker får läggas åt sidan på grund av nya ämnesplaner. 26

29 Frågeblock B Hur pass väl instämmer du med följande påståenden? Språkens ställning på skolan 1. Jag anser att språken har en stark ställning på min skola Inte alls Delvis Till stor del Helt Kommunal Fristående Lite drygt en fjärdedel av de svarande lärarna upplever att språken helt eller till stor del har en stark ställning på skolan. Knappt hälften svarar delvis. De tycks ha en något starkare ställning på fristående än på kommunala skolor. Ser vi till skolform är språken starkast inom vuxenutbildningen där 52 procent svarar något av de två mest positiva alternativen (till stor del eller helt). Svagast är språkens ställning i gymnasieskolan där i stället 76 procent svarar något av de två mest negativa alternativen (delvis eller inte alls). Ser vi till lärarnas erfarenhet upplever de med kortast erfarenhet språkens ställning som något starkare än vad lärarna med längst erfarenhet gör. Jag anser att skolledningen underskattar arbetet som det innebär att bedriva kvalitativ språkundervisning för eleverna. Jag upplever att kraven på oss ökat men inte vår ställning. 27

30 Pressen på språklärarna inklusive schemaläggningen av lektionerna har ökat i sådan grad att desperationen sprider sig. Språkgrupperna läggs upp på en basis av 32 närhelst detta är möjligt. Gymnasiet marknadsför sig med språken och våra internationella utbyten, men språkundervisningen backas inte upp helt i motsvarande grad. Språken HAR HAFT en stark ställning, men har det inte nu. Vi har inte längre steg 5 och ingen praktik i målspråksländerna. Flera språklärare vill sluta och som ny får man inget gehör för sina idéer. Men ledningen lyssnar och vill mer. Språken anses bara vara komplement till karaktärsämnen på vårt gymnasium. Som engelsklärare förväntas jag anpassa mig till olika projekt. 28

31 Samarbete vid rättning av nationella prov 2. På min skola samarbetar språklärarna inom respektive ämnesgrupp vid rättning av nationella prov Inte alls Delvis Till stor del Helt Kommunal Fristående På kommunala skolor tycks samarbete ske delvis eller till stor del på de flesta skolor. På de fristående ser vi en mer splittrad bild där 21 procent svarar inte alls och lika många helt. Det är många av lärarna med kort erfarenhet som svarar inte alls eller vet ej. Lärare med längre erfarenhet tycks i större utsträckning arbeta på skolor där man delvis samarbetar vid rättningen. I grundskolan genomförs proven i engelska och i gymnasieskolan i både engelska och mo-derna språk. Bland svaren finns trots detta inga tydliga skillnader mellan grundoch gymnasieskolor. Det finns en lärare i tyska och jag är ensam i franska men vi samarbetar för övrigt inom bedömning och krav i de olika stegen. 29

32 Är ensam tysklärare på skolan. Bristen på samarbete beror till stor del på att det inte finns någon att samarbeta med, vilket jag upplever som en stor brist. Det är lärarnas egna initiativ som styr sambedömning, samrättning och så vidare. Ingen ersättning i tid eller pengar utgår. Vi är bara en lärare i varje modernt språk så där är vi ensamma. I engelska samarbetar vi. Jag tror engelskan samarbetar men vi i moderna språk samarbetar inte. Dock har vi pratat om det flera gånger. Men det är svårt att hitta tid. 30

33 Samarbete vid betygsättning 3. På min skola samarbetar språklärarna inom respektive ämnesgrupp vid betygsättning Inte alls Delvis Till stor del Helt Kommunal Fristående När det gäller betygsättning tycks det vara än mindre samarbete än kring rättning av de nationella proven. Ungefär hälften av lärarna i kommunala skolor svarar delvis. Även här ser vi en större splittring för lärarna som arbetar i friskola. Det är fler där som svarar både helt och till stor del men också inte alls. Det går inte att se några större skillnader mellan lärare i olika skolformer men det tycks som om lärare med längre erfarenhet även här samarbetar i något större utsträckning än dem med kort erfarenhet. Finns oerhört begränsat med tid och praktisk möjlighet för samrättning och medbedömning vilket gör betygen mindre rättssäkra. Vi måste få mer tid och möjlighet att schemalägga rättning och medbedömning, som det är nu fungerar det inte! 31