Arvidsjaur Peter Rydfjäll Kommunfullmäktiges ordförande

Transkript

1 Arvidsjaurs kommun Á Árviesjávrieen kommuvvdna 1(2) Datum Kommunfu ullmäktige kallas till sam mmanträde Plats: Tid: Förrvaltningsbygggnaden Arv vidsjaur Måndag 24 novvember kl Allmänheten n är välkomm men att närvaara Efter punkt 7 Kommunfullm mäktige ajourrneras för val av ombud till ko ongress med SSveriges Komm muner och Landsting g 2015 Ärrenden: Förtjänstuutdelning förr medarbetaare som arbetat 25 år i kommunen k ns tjänst Sammantrrädets öppnaande Upprop Val av jussteringsmän n Anmälan av a jäv Allmänhettens frågesttund Svar på fråågor från alllmänhetenss frågestund d vid sammaanträde 27/110 Initiering av ärende från fr presidieet Översyn n av arvodesreglementee Initiering av ärende från fr presidieet Översyn n av organissation för övverförmynd darverksamhheten Delgivninngar Interpellattion Enkel frågga Motioner Medborgaarförslag Utdebiteriing av komm munalskatt åår 2015 Ks Budgetäskkande för årr 2015 Revvisorerna Driftbudgeetramar / Långtiddsplan Ks Resultatutj tjämningsreserv (RUR)) Ks Investerinngsbudget med Låångtidsplan Ks Synnerligaa skäl enligtt lagen om ggod ekonom misk hushållning Ks Extra pennsionsinlösen Reglemennte för lokaltt partistöd Ks Minskningg av partistö öd (Medborrgarförslag) Ks Lokalt parrtistöd för år 2015 Ks Riktlinjer för korthan ntering i Arvvidsjaurs ko ommun Ks Gemensam m telefonpo olicy för SA AMSA Arjeplogs, Arv vidsjaurs, M Malå och Ks Sorseles kommun k Turistplann för Arvidsjjaurs komm mun (Medbo orgarförslag g) Ks Taxa för vatten v och avlopp a samt allmänna bestämmelse b er (ABVA) Ks 225 2

2 28. Taxa för miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens verksamhet inom miljöområdet 29. Riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark i Arvidsjaurs kommun 30. Motion morganisation av näringslivsfrågor 31. Motion Resereglemente för Arvidsjaurs kommun 32. Motion Bruttolöneavdrag för ögon- och öronoperationer samt större tandläkarbehandlingar 33. Motion En landsbygdsvision 2020 för en hållbar och landsbygdssäkrad kommun 34. Ekonomi / Skatter / Kostnader (Medborgarförslag) 35. Motion Projekt Arvidsjaur Supporterbutik 36. Motion - Strålningsmätning med anledning av telemast vid Ringelskolan 37. Import av djurplågeri på tallriken 38. Utlottning av pengar som incitament för mantalsskrivning i kommunen (Medborgarförslag) 39. Reglemente för gemensam nämnd för drift av personalsystem 40. Rekrytering av extern koncernchef / VD AKAB (Medborgarförslag) 41. Reglemente för verksamhets- och ekonomistyrning 42. Motion - Två av årets fullmäktigesammanträden ska förläggas på en söndag 43. Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden år 2015 Arvidsjaur Peter Rydfjäll Kommunfullmäktiges ordförande Sammanträdet inleds med allmänhetens frågestund. Allmänheten är välkomna att ställa frågor. Föredragningslistan finns även att läsa på Exemplar av förslag till 2015 års budget finns tillgänglig för allmänheten på nämndskansliet intill sammanträdesdagen. Ks 226 Ks 227 Ks 228 Ks 229 Ks 230 Ks 231 Ks 232 Ks 233 Ks 234 Ks 235 Ks 236 Ks 237 Ks 238 Ks 239

3 SAMMANTRÄDESPRTKLL ARVIDSJAURS KMMUN Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sida Kf Val av justeringsmän samt Kommunfullmäktige ska utse justeringsmän och ersättare för justering av tid och plats för justering dagens protokoll, samt tid och plats för justering. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

4 SAMMANTRÄDESPRTKLL ARVIDSJAURS KMMUN Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sida Kf Allmänhetens frågestund Justerandes sign Dnr 00202/ Kommunfullmäktige ajournerar mötet för allmänhetens frågestund. Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

5 SAMMANTRÄDESPRTKLL ARVIDSJAURS KMMUN Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sida Kf Svar på frågor från allmänhetens frågestund vid sammanträde 27/10 Dnr 00202/ Vid allmänhetens frågestund ställdes två frågor till barn- och utbildningsnämndens ordförande Britt-Inger Hedman. Fullmäktige beslutade att frågorna skulle besvaras vid dagens sammanträde. Fråga 1 Har kommunen någon övergripande plan för integration, i synnerhet när det gäller språkundervisningen? Fråga Kommer det att göras något åt arbetsmiljön på våra skolor och kommer lärarna att få någon löneförhöjning? Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

6 Val till Sveriges Kommuners och Landstings kongress valkongress 24 mars 2015 samt ordinarie kongress november Förrättas efter punkt 7 i dagordningen Valet i korthet (läs mer i bifogade handling) 1. mbudsvalet ska förrättas hos samtliga medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting. Valet förrättas av medlems nyvalda fullmäktige i anslutning till ett ordinarie sammanträde. 2. mbudsvalet vid sammanträdet ska inte protokollföras i fullmäktiges protokoll och därför inte heller finnas med på fullmäktiges föredragningslista. Däremot ska informationen om valet finnas med på kallelsen till fullmäktigesammanträdet. 3. Valet sker genom sluten omröstning bland ordinarie/tjänstgörande fullmäktigeledamöter. 4. Valet bör ske under överinseende av en särskilt utsedd justeringsperson. 5. Det är inte möjligt att göra tillägg, strykningar, kryssmarkeringar (alltså inget personvalsförfarande) eller andra ändringar i en valsedel. Sådana ändringar/markeringar kommer inte att beaktas vid sammanräkning. Det är däremot möjligt att vid valtillfället tillverka en egen valsedel. 6. Ett protokoll ska upprättas där det framgår hur många röster som avgivits, kommunen/landstingets/regionens namn samt datum för ombudsvalet. Protokollet ska sedan bifogas när valsedlarna skickas till valnämnden. 7. Valet av kongressombud hos medlem kan inte överklagas. Valsedlarna finns upptryckta till valtillfället. Kopia på valsedlar bifogas.

7 VAL AV MBUD TILL SVERIGES KMMUNER H LANDSTINGS KNGRESS ALLIANSEN ENTERPARTIET l. Tomas Mörtberg, Övertorneå 2. Sarah Karlsson, Överkahx 3. Bjame Hald, Arvidsjaur 4. Majvor Sjölund, Piteå 5. Gunnar Selberg, Kiruna 6. Inga-Lis Samuelsson, Kalix 7. Sven Tornberg, Haparanda 8. arola Liden, Luleå 9. Kurt Haapala, Pajala 10. Lih-Marie Lundström, Boden Il. Lena Nilsson, AIjeplog 12. Matilda Wiklund, Älvsbyn NRRBTTENS LÄN

8 I VAL AV MBUD TILL SVERIGES KMMUNER H LANDSTINGS KNGRESS ALLIANSEN FLKPARTIET 1. Maja Mella, Pajala 2. Alf Sundström, AIjeplog 3. Inger Lundberg, Älvsbyn 4. Rickard Mohss, Kalix 5. Anne Kotavoupio J atko, Kiruna 6. Per-lof Lindroth, Jokkmokk 7. Ylva Mjärdell, Luleå 8. Johan Althen, Arvidsjaur 9. Sofia Stenrnan, Piteå 10. Jens Sundström, Luleå 11. arolina Björklund, Luleå 12. Hendrik Andersson, Boden NRRBTTENS LÄN

9 VAL AV MBUD TILL SVERIGES KMMUNER H LANDSTINGS KNGRESS ALLIANSEN KRISTDEMKRATERNA l. Anders Pettersson, Boden 2. Anette Asplund, Sunderbyn 3. Stig Töyrä, Pajala 4. Helen Lindbäck, Piteå 5. Robert Andersson, Vidsel 6. Helena Haapaniemi, Övertomeå 7. Karl-Göran Välivaara, Haparanda 8. Maria Selin Fjellström, Boden 9. Samuel Ek, Luleå 10. hristina Lund, Rosvik NRRBTTENS LÄN

10 VAL AV MBUD TILL SVERIGES KMMUNER H LANDSTINGS KNGRESS ALLIANSEN MDERATERNA l. Linda Frohm, Kalix 2. Lars Alriksson, Gällivare 3. Johan Johansson, Boden 4. Anders Josefsson, Luleå 5. Elisabeth Bergh, Piteå 6. Mattias Karlsson, Luleå 7. Roger Tuomas, Pajala 8. Anders Rönnqvist, Haparanda 9. Matz Flink, Överkalix 10. Mattias Abrahamsson, Kiruna Il. Holger Pekkala, Övertorneå 12. Lars Ralph, Arvidsjaur 13. Yvette Nordström, Jokkmokk NRRBTTENS LÄN

11 VAL AV MBUD TILL SVERIGES KMMUNER H LANDSTINGS KNGRESS Sverigedemokraterna 1. Robert Håkansson, Piteå 2. Eric Palmquist, Gällivare 3. Magnus Häggblad, Piteå 4. hrister Fjällström, Boden S. Paula Lohiniva, Gällivare 6. scar Rosengren, Luleå NRRBTTENS LÄN

12 VAL AV MBUD TILL SVERIGES KMMUNER H LANDSTINGS KNGRESS RÖGRÖNVALSAMVERKAN VÄNSTERPARTIET Nina Berggård, Luleå hristina Snell-Lumio, Övertorneå Erik Grähs, Arjeplog Pernilla Fagerlönn, Gällivare Karl-Erik Taivalsaari, Gällivare Ingmari Aberg, Luleå NRRBTTENS LÄN

13 VAL AV MBUD TILL SVERIGES KMMUNER H LANDSTINGS KNGRESS Rödgrön valsamverkan Arbetarepartiet Socialdemokraterna 1. Kent Ögren, Jokkmokk 2. Ellinor Söderlund, Kalix 3. Inge Andersson, Boden 4. Yvonne Stålnacke, Luleå 5. Robert Bemhardsson, Jokkmokk 6. Maria Stenberg, AIjeplog 7. Peter Waara, Haparanda 8. Helena Stenberg, Piteå 9. Niklas Nordström, Luleå ' 10. Birgitta Persson, Överkalix Il. Roland Kempainen, Övertomeå 12. Kristina Zakrisson, Kiruna 13. Harry Rantakyrö, Pajala 14. Helena Öhlund, Älvsbyn IS. Peter Roslund, Piteå 16. Britta Flinkfeldt Jansson, AIjeplog NRRBTTENS LÄN

14 VAL AV MBUD TILL SVERIGES KMMUNER H LANDSTINGS KNGRESS Rödgrön valsamverkan Miljöpartiet de gröna 1. Agneta Granström, Boden 2. Sven Nordlund, Kalix 3. Arm-Louise Hagström, Piteå 4. Mats Dahlberg, Jokkmokk 5. Armelie Mattson-Djos, Luleå 6. Henry Emmot, Kiruna 7. atarina Ask, Boden 8. Henrik Ölvebo, Gällivare 9. Helen Swartling, Jokkmokk 10. Hans Lönnelid, Överkalix NRRBTTENS LÄN

15 budsval till SKL L:s kon ngress mb 1 Kenneeth Backgårrd, Boden 2 Dan A Ankarholm, Råneå 3 Margaareta Henriccsson, Malm mberget 4 Lennaart janlatvva, Kangos Norrrbottten

16 Riktlinjer FÖR VAL AV MBUD TILL KNGRESS MED SVERIGES KMMUNER H LANDSTING 2015 Fastställda av valnämnden den 20 maj 2014 Riktlinjer 1

17 Riktlinjer för val av ombud till kongress med Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning 1. Kongress a. Valkongressen 3 b. rdinarie kongress 3 2. mbudsvalet 4 a. Vad handlar det om? 4 b. Så går det till 4 i. Valkretsar 4 ii. Nominering av ombud 4 iii. Valsedel 4 iv. Fördelning av ombudsplatser per valkrets 4 v. Simulering av valresultatet 5 vi. Tidpunkt för ombudsvalet hos medlem 5 3. Valnämndens ansvar 6 4. Uppgifter för SKL:s medlemmar kommuner/landsting/regioner 7 a. Kontaktperson hos medlem 7 b. Valet när/var/hur? 7 c. Vi har genomfört valet vad gör vi nu? 7 d. Information om valet till lokala/regionala partier utan riks- 8 täckande organisation 5. Uppgifter för de politiska partierna 9 a. Partiet på riksplanet 9 b. Partiet på regional/distriktsnivå 9 c. m partiet inte har någon rikstäckande organisation? 9 6. Uppgifter för regionala förbund 10 a. Kontaktperson hos regionalt förbund Vad händer efter ombudsvalet? 11 a. Sammanräkning 11 b. Valresultatet Kontaktuppgifter SKL Bilagor 13 Riktlinjer 2

18 1. Kongress 2015 a. Valkongressen Valkongressen äger rum 24 mars 2015, Stockholms onference enter, Stockholm Valkongressen behandlar val av: kongresspresidium valutskott för nominering av styrelseledamöter, revisorer, ledamöter i valnämnden och ersättare för dessa ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen valnämnd revisorer och ersättare fastställande av arvode och andra ersättning till revisorer Valkongressen anger även riktmärke för förbundets arvodeskostnader under mandatperioden samt bemyndigar styrelsen att inom angivet riktmärke besluta om arvoden och ersättningar för förbundets förtroendevalda. b. rdinarie kongress rdinarie kongress äger rum november 2015, Karlstad Vid ordinarie kongress behandlas följande ärenden: Val av kongresspresidium Avgivna årsredovisningar för de räkenskapsår som förflutit sedan närmast föregående ordinarie kongress Styrelsens rapport över givna uppdrag från förbundskongress Revisorerna berättelser Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen Styrelsens förslag till inriktning av verksamheten Ram för förbundsavgiften Styrelsens övriga förslag Motioner och interpellationer Riktlinjer 3

19 2. mbudsvalet a. Vad handlar det om? Vart 4:e år håller Sveriges Kommuner och Landsting kongress för att bestämma inriktningen för förbundets arbete de kommande fyra åren. Medlemsinflytandet säkerställs genom 451 ombud som återspeglar dels befolkningsmängden hos medlem per 31 december 2013, dels, rent partipolitiskt, resultatet i de allmänna valen till kommun och landstings/regionfullmäktige den 14 september 2014 (ev omval hos medlem beaktas inte). b. Så går det till i. Valkretsar Valet av kongressombud och ersättare sker i länsvisa valkretsar, där varje län utgör en valkrets. Kommunerna och landstinget i respektive län bildar tillsammans en valkrets. mbuden representerar hela valkretsen, inte enbart den egna kommunen eller landstinget. ii. Nominering av ombud Nominering av ombud till kongressen sker valkretsvis via de regionala partiorganisationerna (för lokala partier av den lokala organisationen). iii. Valsedel Efter genomförd nominering upprättas valsedel inför ombudsvalet av partiets regionala organisation. För lokalt eller regionalt parti gäller att dess organisation ansvarar för framtagandet av valsedel. Partier kan samverka genom en gemensam valsedel eller under gemensam beteckning med skilda valsedlar. Även enskilt parti kan upprätta fler valsedlar under samma partibeteckning; erhållna mandat fördelas proportionellt mellan de olika valsedlarna. BS! Val av ombud och ersättare för ombud sker samordnat. Det är därför viktigt att valsedlarna innehåller fler namn än antalet förväntade ombud. Ersättare för kongressombud blir de kandidater som står näst på tur i den ordning som följer av valresultatet och placeringen på valsedeln. Detta gäller också när partier samverkar, oavsett partibeteckning på samverkanslistan. Det är inte möjligt att förrätta fyllnadsval av ombud/ersättare under pågående mandatperiod. m något ombud lämnar sitt uppdrag under mandatperioden sker omräkning på så sätt att den person som står näst på tur på listan träder in som nytt ombud. m namnen på listan tar slut kan således en plats bli tom. iv. Fördelning av ombudplatser per valkrets Fördelningen av ombudplatser per valkrets sker utifrån länens befolkningssiffror per den 31 december mbudsfördelningen per valkrets redovisas i bilaga 4 och fastställdes av valnämnden den 9 april Riktlinjer 4

20 v. Simulering av valresultatet Med utgångspunkt från de preliminära resultaten i de allmänna valen 14 september 2014 (ev omval beaktas inte) kommer förbundet i början av oktober 2014 göra simuleringar på utfallet för den nyvalda kongressen. Körningar görs valkretsvis, dels där varje parti uppträder självständigt, dels med två blockbildningar (M--FP-KD) och (S-V-MP). Utifrån materialet kan partier sedan göra egna beräkningar. Simuleringarna finner ni fr o m oktober 2014 på vi. Tidpunkt för ombudsvalet hos medlem Valet av ombud i respektive kommun/landsting/region ska förrättas under november eller december månad Valnämnden rekommenderar att valet sker under november månad. Tidpunkten för val hos respektive medlem ska meddelas SKL så snart som möjligt, dock senast 1 september Se vidare avsnitt 4 Valet när/var/hur? Riktlinjer 5

21 3. Valnämndens ansvar Valnämnden utsågs vid SKL:s valkongress Nämnden består av företrädare för de partier som finns representerade i förbundets styrelse. Valnämndens sammansättning framgår av bilaga 1. Valnämndens uppgift är att ansvara för genomförandet av ombudsvalet genom sammanräkning av valsedlar, fördelning och besättning av ombudsplatser i kongressen. Valnämnden ger också närmare anvisningar för valets genomförande och vid oklarhet tar ställning till en valsedels giltighet. Valnämndens slutliga sammanräkningsresultat kan inte överklagas. Riktlinjer 6

22 4. Uppgifter för SKL:s medlemmar-kommuner/landsting/regioner a. Kontaktperson hos medlem För att informationen från valnämnden ska nå ut till alla berörda önskar nämnden att en kontaktperson utses i varje kommun, landsting och region Namn och e-postadress ska meddelas valnämnden senast 1 september Ni finner blankett för kontaktuppgifter som bilaga 2 eller på Blanketten kan skicka via e-post till katarina.wastlund@skl.se eller med brev till Valnämnden, Katarina Wästlund, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm. b. Valet när/var/hur? När: Valet ska förrättas under november eller december månad SKL rekommenderar att valet sker i november månad. Var: mbudsvalet ska förrättas hos samtliga medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting. Valet förrättas av medlems nyvalda fullmäktige i anslutning till ett ordinarie sammanträde. Hur: mbudsvalet vid sammanträdet ska inte protokollföras i fullmäktiges protokoll och därför inte heller finnas med på fullmäktiges föredragningslista. Däremot ska informationen om valet finnas med på kallelsen till fullmäktigesammanträdet. Förslagsvis kan punkten i kallelsen rubriceras som xx kommun/landstings/regions medverkan i val av ombud till Sveriges Kommuner och Landstings kongress Det är viktigt att kommunen/landstinget/regionen säkerställer att samtliga valsedlar finns upptryckta i minst samma antal som ledamöter i fullmäktige, att de finns tillgängliga vid valtillfället samt att det finns blanka valsedlar för den som vill göra en egen valsedel. Valet sker genom sluten omröstning bland ordinarie/tjänstgörande fullmäktigeledamöter. Det är inte möjligt att göra tillägg, strykningar, kryssmarkeringar (alltså inget personvalsförfarande) eller andra ändringar i en valsedel. Sådana ändringar/markeringar kommer inte att beaktas vid sammanräkning. Det är däremot möjligt att vid valtillfället tillverka en egen valsedel. Valet bör ske under överinseende av en särskilt utsedd justeringsperson. Ett protokoll (se bilaga 5 ) ska upprättas där det framgår hur många röster som avgivits, kommunen/landstingets/regionens namn samt datum för ombudsvalet. Protokollet ska sedan bifogas när valsedlarna skickas till valnämnden. Valet av kongressombud hos medlem kan inte överklagas. c. Vi har genomfört valet vad gör vi nu? Det är medlems ansvar att ta hand om de avgivna valsedlarna och skicka dem vidare till förbundets valnämnd för sammanräkning. Ni kontrollräknar de avlämnade valsedlarna för att säkerställa att antalet valsedlar överensstämmer med antalet röstande. Felaktigt antal kan medföra att valet måste göras om. Riktlinjer 7

23 Efter kontrollräkningen läggs valsedlarna i original (ej vikta) i ett kuvert tillsammans med justeringsprotokollet (bilaga 5), försluts samt skickas, dagen efter ombudsvalet i fullmäktige, i rekommenderad försändelse till Valnämnden, Katarina Wästlund, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm. Ange också på kuvertet vilken kommun/landsting/region som är avsändare. d. Information om valet till lokala/regionala partier utan rikstäckande organisation De lokala och regionala partier som inte har någon rikstäckande organisation behöver få information på annat sätt. Valnämnden ber om medlems hjälp för att förmedla information om ombudsvalet till de lokala partier som är företrädda i den nyvalda fullmäktigeförsamlingen. Riktlinjer 8

24 5. Uppgifter för de politiska partierna De politiska partierna har ett betydande ansvar för att förmedla information om ombudsvalet. a. Partiet på riksplanet På riksplanet ansvarar partierna för att informationen om ombudsvalet förmedlas vidare till samtliga partidistriktsorganisationer. De nationella partiorganisationerna har även ansvar för att lämna adressuppgifter på valda ombud från partiet till SKL senast 25 januari Uppgifterna skickas via e- post till b. Partiet på regional/distriktsnivå Regionalt ansvarar partiet för nominering av ombud samt upprättade av valsedel och insamling av adressuppgifter för samtliga kandidater. När valsedlarna är färdiga distribueras de till det regionala förbundet, dock senast den 24 oktober 2014, så att ombudsval kan hållas hos medlem under november alternativt december månad. Fastställd valsedel och adressuppgifter på kandidaterna förmedlas vidare till respektive nationell partiorganisation senast 24 oktober Fastställd valsedel skickas även samtidigt till valnämnden SKL (via e-post till eller via brev till Valnämnden, Katarina Wästlund, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm. Exempel på hur en valsedel kan utformas finns i bilagorna 7-9. Valsedeln bör vara i A4-format. Respektive partidistrikt ansvarar för att information om ombudsvalet från partiet på riksplanet, förmedlas vidare till sina representanter på kommun- och landstings/regionnivå. c. m partiet inte har någon rikstäckande organisation? Lokalt parti lämnar lämpligen sin valsedel och namn och adressuppgifter på nominerade ombud direkt till kommun/landstings/regionkansliet Riktlinjer 9

25 6. Uppgifter för regionala förbund a. Kontaktperson hos regionalt förbund Valnämnden ber er utse en kontaktperson i det regionala förbundet i respektive län. Bifogat (bilaga 3) finner ni blankett som ska fyllas i och skickas till Valnämnden, Katarina Wästlund, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm. Blanketten, som även finns på kan även med fördel mailas in till katarina.wastlund@skl.se senast 1 september Det behövs en länsvis samordning för distribution av respektive partis valsedlar till samtliga kommuner/landsting/regioner. Vi ber därför de regionala förbunden i respektive län om deras hjälp med att ta emot partidistriktens fastställda valsedlar (mailas till regionala förbundet senast den 24 oktober) och därefter förmedla dessa till respektive kommun/landsting/region. Partiets regionala organisation har ansvar för att ett ex av valsedel skickas till Valnämnden SKL Riktlinjer 10

26 7. Vad händer efter ombudsvalet? a. Sammanräkning SKL:s valnämnd ansvarar för sammanräkning av röstsedlar som inkommit från medlemmarna. Sammanräkningen sker valkretsvis och särskilda röstprotokoll upprättas. Medlemmarnas inflytande ska stå i proportion till respektive valkrets folkmängd per 31 december Vid sammanräkningen ges rösterna ett röstvärde. Kommunen/landstinget/regionens folkmängd divideras med antalet ledamöter i nyvalda fullmäktige. Kvoten avrundas uppåt till fullt tiotal. m det t.ex. går 100 invånare per fullmäktigeledamot är röstvärdet 1,0. Röstvärdet anges med en decimal. Landstingen/regionerna har totalt lika stor röstvärde som samtliga kommuner har gemensamt. Mandatfördelningen mellan partierna och turordningen inom partierna bestäms i övrigt enligt de grunder som anges för proportionella val. b. Valresultatet Resultatet av ombudsvalet kommer att offentliggöras först när samtliga valkretsars valresultat föreligger. Resultatet för samtliga valkretsar beräknas föreligga under någon av de första veckorna i januari Resultatet kommer att presenteras på SKL:s hemsida, Särskild information kommer även att skickas ut till medlemmarna och de valda ombuden. Riktlinjer 11

27 8. Kontaktuppgifter SKL För ytterligare information om ombudsvalet och om kongresserna hänvisas till förbundets hemsida, Ni är också välkomna att kontakta nedanstående personer vid förbundskansliet om ni har några frågor eller synpunkter: Formalia Katarina Wästlund, , Simulering av valresultat Hans Ekholm, Edith Ringmar, Riktlinjer 12

28 9. Bilagor 1. Valnämndens ledamöter 2. Blankett kontaktperson kommun/landsting/region 3. Blankett kontaktperson regionalt förbund 4. mbud per valkrets/län Inför ombudsvalet valsedelns utformning m.m 6. Justeringsprotokoll fullmäktige 7. Ex valsedel självständigt parti 8. Ex valsedel samverkan mellan partier under gemensam beteckning 9. Ex valsedel samverkan mellan partier med gemensam valsedel Samtliga bilagor finns även på Riktlinjer 13

29 VALNÄMND Riktlinjer Bilaga 1 Avdelningen för administration Katarina Wästlund SKL:s valnämnd inför val av kongressombud Ledamöter Peter Kockum (M), Sigtuna kommun, ordförande Gunilla Svantorp, (S), Årjängs kommun, vice ordförande Gunnar Elm, (), Växjö kommun Anna Starbrink, (FP), Stockholms stad Tommy Bernevång Forsberg (KD), Landstinget i Jönköpings län Daniel Helldén (MP), Stockholms stad harlotta Andersson (V), Norrköpings kommun Ersättare Rigmor Åström (M), Bodens kommun Bo Polsten (FP), Staffanstorps kommun Lena Reyier Ingman (), Borlänge kommun Marie Litholm (KD), Haninge kommun Björn Jansson (S), Region Gotland Joakim Larsson (MP), Västra Götalandsregionen Gunnar Friberger (V), Nacka kommun 1 Valkongress 2015 valkongess 2019 Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: rg nr: , info@skl.se,

30 VALNÄMNDENS RIKTLINJER BESLUT BILAGA mbud till Sveriges Kommuner och Landstings kongress för valperioden , fördelade per valkrets/län Län/valkrets Folkmängd 31/ Antal ombud Antal ombud Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Summa riket Från valkongressen 2015 till valkongressen 2019 Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: rg nr: , info@skl.se,

31 PM (1) Riktlinjer Bilaga 5 Valnämnden Inför ombudsvalet Valsedelns utformning m.m. Nedan följer förslag till hur en valsedel inför ombudsvalet kan utformas. I bilaga 7-9 finner ni även tre exempel på valsedlar. Dessa återfinns även på Valsedlarna kan utformas på tre olika sätt 1) Partiet uppträder självständigt eller 2) Det sker samverkan mellan partier under en gemensam beteckning. Varje samverkande parti har en egen valsedel men också med den gemensamma beteckningen eller 3) Det sker samverkan mellan partier på en gemensam valsedel. Partibeteckningen sätts ut för partiets kandiat/er. Generellt för utformningen av valsedel Valsedeln bör vara i A4-format, på vitt papper och med tryck endast på framsidan En kandidat företräder sitt parti, inte en enskild medlem Utöver personnamn ska bostadsorten anges. Alltså inte den kommun eller det landsting/region där vederbörande kandidat är verksam. Övriga adressuppgifter ska inte noteras på valsedeln. Däremot ska samtliga kandidaters adress, telefon och e-postadress förtecknas och lämnas till det samordnande regionförbundet/lokala kommunförbundet i respektive län Den aktuella valkretsen (länet) anges nederst på valsedeln Eftersom personvalsförfarandet inte är tillåtet i samband med ombudsvalet, ska det inte finnas några kryssrutor på valsedeln Antalet kandidater på valsedeln bör vara så många att det räcker till att även utse ersättare. Genom att ställa det totala antalet ombudsplatser i valkretsen i relation till partiets preliminära utfall i allmänna val (kommun och landstingsvalet) 14 september 2014, kan en överslagsmässig bedömning göras om behovet av antal kandidater på en valsedel. Fyllnadsval av ombud kan inte förrättas under mandatperioden. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: rg nr: , info@skl.se,

32 RÖSTSAMMANRÄKNINGSPRTKLL Riktlinjer Bilaga 6 Val av ombud till Sveriges Kommuner och Landstings kongress Protokoll fört vid sammanräkning av röster avgivna vid ombudsval förrättat av fullmäktigeledamöter i. kommun/landsting/region. län (valkrets) mbudsvalet genomfördes den..... Antal ledamöter i fullmäktige (nyvalda fullmäktige)... Antal avgivna röster vid ombudsvalet. Justeringsperson vid ombudsvalet Sammanräkningsprotokollet skickas tillsammans med avgivna röster i original som en rekommenderad försändelse till Valnämnden att. Katarina Wästlund Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm Ange avsändare (kommunens/landstingets namn) utanpå kuvertet.

33 VAL AV MBUD TILL SVERIGES KMMUNER H LANDSTINGS KNGRESS Exempel 1 Riktlinjer Bilaga 7 Partinamnet 1. Anna Andersson, Alvesta 2. Bo Bengtsson, Braås 3. arla arlsson, Tingsryd 4. David Davidsson, Ljungby 5. o s v BS! Tänk på att ange så många kandidater att det räcker till att även utse ersättare I detta exempel uppträder partiet självständigt Valsedeln trycks på vitt papper i A4-format Valsedeln trycks endast på en sida KRNBERGS LÄN

34 VAL AV MBUD TILL SVERIGES KMMUNER H LANDSTINGS KNGRESS Exempel 2 Riktlinjer Bilaga 8 Gemensam beteckning Partinamnet 1. Erik Eriksson, Västerås 2. Filippa Filipsson, Fagersta 3. Göran Göransson, Arboga 4. Hans Hansson, Hallstahammar 5. o s v BS! Tänk på att ange så många kandidater att det räcker till att även utse ersättare I detta exempel sker samverkan mellan partier under gemensam beteckning Varje samverkande parti har en egen valsedel där såväl den gemensamma beteckningen som det egna partinamnet anges Valsedeln trycks på vitt papper i A4-format Valsedeln trycks endast på en sida VÄSTMANLANDS LÄN

35 VAL AV MBUD TILL SVERIGES KMMUNER H LANDSTINGS KNGRESS Exempel 3 Riktlinjer Bilaga 9 Gemensam beteckning 1. Lisa Larsson (M), Luleå 2. Knut Kristersson (S), Kiruna 3. Maria Månsson (), Jokkmokk 4. Nils Nilsson (V), Överkalix 5. o s v BS! Tänk på att ange så många kandidater att det räcker till att även utse ersättare I detta exempel sker samverkan mellan partier med gemensam valsedel Partibeteckningen sätts ut för partiets kandidater Vid förfall av ordinarie ombud kallas ersättare in i den ordning som följer av valresultatet och ordningen på valsedeln Valsedeln trycks på vitt papper i A4-format Valsedeln trycks endast på en sida NRRBTTENS LÄN

36 SAMMANTRÄDESPRTKLL ARVIDSJAURS KMMUN Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sida Kf Initiering av ärende från presidiet Översyn av arvodesreglemente Dnr 00306/ Kommunfullmäktige antog Arvodesreglemente för mandatperioden Under punkt 15 i reglementet står att reglementet bör ses över varje ny mandatperiod. Kommunfullmäktiges presidium har vid möte initierat en översyn av arvodesreglementet där följande arbetsordning föreslås; Justerandes sign 1. Nuvarande arvodesreglemente skickas ut på remiss till samtliga politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige. Partierna ges då möjlighet att inkomma med synpunkter senast Kommunfullmäktiges presidium utgör beredande organ för inkomna remissvar samt sammanställer förslag till nytt arvodesreglemente som behandlas av fullmäktige i februari Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

37 Datum Arvidsjaurs kommun Á Árviesjávrieen kommuvvdna Handläggare Peter Rydfjälll Kommunfu fullmäktige KMMU UNSTYRELS SEN Inkom: Dnr / Öveersyn av arvodesre a eglementee (Dnrr 306/ ) Kom mmunfullmäk ktiges presidiium har bereett frågan om m arvodesregllemente för förtrroendevalda i kommunenn och beslutatt föreslå kom mmunfullmäkktige att en överrsyn av reglem mentet görs. Presidiet förreslår följand de arbetsordnning: 1. Nuvarande arvodesregle a emente skick kas ut på remiss till samtliiga politiskaa partier som är representeerade i komm munfullmäktige. Partiernaa ges då möjlighet attt inkomma m med synpunk kter senast Kommunfulllmäktiges prresidium utg gör beredandee organ för innkoma remissvar saamt sammannställer förslaag till nytt arv vodesreglem mente som behandlas av v fullmäktigge i februari Försslag till beslu ut mmunfullmäk ktige beslutarr Kom att enn översyn av v gällande arvvodesreglem mente ska skee i enlighet m med presidiets försllag. Peteer Rydfjäll rdfförande komm munfullmäkttiges presidiu um Postadress Telefon Telefax x E-post Plussgiro DSJAUR ARVID , växel kommun@arrvidsjaur.se

38 SAMMANTRÄDESPRTKLL ARVIDSJAURS KMMUN Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sida Kf Initiering av ärende från presidiet Översyn av organisation för överförmyndarverksamheten Dnr 00305/ I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Överförmyndaren är en kommunal myndighet som ansvarar för tillsynen av ställföreträdare och förmyndare. Av Sveriges 290 kommuner har cirka 150 överförmyndare medan övriga ca 140 kommuner har en överförmyndarnämnd enligt uppgifter från Föreningen Sveriges överförmyndare (FSÖ). Kommunfullmäktiges presidium har diskuterat frågan om hur kommunens framtida överförmyndarverksamhet ska organiseras. Detta mot bakgrund av att både Piteå kommun och Skellefteå kommun hört av sig och ställt frågan om Arvidsjaurs kommun är intresserad av att ingå en gemensam lösning av överförmyndarfunktionen. Arvidsjaur har idag en väl fungerande överförmyndarverksamhet, men trots det bör frågan ses över dels ur ett sårbarhetsperspektiv och dels ur ett ekonomiskt perspektiv. Kommunfullmäktiges presidium har vid möte initierat en översyn av organisation för överförmyndarverksamheten. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

39 Datum Arvidsjaurs kommun Á Árviesjávrieen kommuvvdna Handläggare Peter Rydfjälll Kommunfu fullmäktige KMMU UNSTYRELS SEN Inkom: Dnr / Öveersyn av kommune k ens överfö örmyndarrorganisaation (Dnrr 305/ ) Kom mmunfullmäk ktiges presidiium har bereett frågan om m framtida orgganisation av v kom mmunens överrförmyndarvverksamhet. Detta D mot baakgrund av attt både Piteå kom mmun och Skeellefteå komm mun hört av sig och ställlt frågan om Arvidsjaurs kom mmun är intresserad av attt ingå en en gemensam g lö ösning av överrförmyndarfu unktionen. Arviidsjaur har id dag en väl funngerande öv verförmyndarrverksamhet,, men presiidiet anser trots det att fråågan bör ses över dels urr ett sårbarheetsperspektiv v och dels d ur ett ek konomiskt peerspektiv. Försslag till beslu ut Kom mmunfullmäk ktige beslutarr att kommunstyreelsen ges i upppdrag att utrreda möjligheten till sam mverkan med andrra kommunerr gällande övverförmyndarrverksamheten. Peterr Rydfjäll rdfförande i kom mmunfullmäk äktiges presid dium Postadress Telefon Telefax x E-post Plussgiro DSJAUR ARVID , växel kommun@arrvidsjaur.se

40 SAMMANTRÄDESPRTKLL ARVIDSJAURS KMMUN Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sida Kf Delgivningar Justerandes sign Delgivning har skett per e-post om inte annat anges. Följande har delgetts kommunfullmäktiges ledamöter; irkulär 14:39 - Budgetproposition för år 2015 Sveriges Kommuner och Landsting irkulär 14:40 - Budgetförutsättningar för åren Sveriges Kommuner och Landsting Lägesrapport ensamkommande barn Länsstyrelsen i Norrbotten Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

41 SAMMANTRÄDESPRTKLL ARVIDSJAURS KMMUN Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sida /12 Kf Interpellationer / frågor I skrivande stund har ingen interpellation eller fråga inlämnats. Beslutet skickas till:. Kommunstyrelsen Justerandes sign Beslutsunderlag Motion Utdragsbestyrkande

42 SAMMANTRÄDESPRTKLL ARVIDSJAURS KMMUN Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sida Kf Motioner Dnr 00185/ I skrivande stund har ingen motion inlämnats. Under punkten ges ledamöterna tillfälle att lämna in motioner. Beslutet skickas till:. Kommunstyrelsen Justerandes sign Beslutsunderlag Motion Utdragsbestyrkande

43 SAMMANTRÄDESPRTKLL ARVIDSJAURS KMMUN Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sida :1 Kf Wi-Fi till alla på Medborgarhuset (Medborgarförslag) Dnr 00001/ Ett medborgarförslag har inlämnats med följande innehåll: Vet att det finns Wi-Fi på medborgarhuset men jag vet inte om den är tillgänglig för de som besöker medborgarhuset. Jag skulle vilja att man skaffar ett rejält bredband och delar ut detta trådlöst till besökarna på medborgarhuset. m det trådlösa nätverket i dagsläget har en vettig hastighet så tycker jag att man borde öppna upp det för alla som besöker huset snarast möjligt. Presidiet har berett ärendet och föreslår att medborgarförslaget lämnas till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Justerandes sign Beslutsunderlag Medborgarförslag Utdragsbestyrkande

44 SAMMANTRÄDESPRTKLL ARVIDSJAURS KMMUN Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sida :2 Kf 10 Betalterminal på biblioteket (Medborgarförslag) Dnr 00001/ Ett medborgarförslag har inlämnats med följande innehåll: Jag skulle vilja att man införskaffar en betalterminal till Medborgarhuset. Har ingen större motivering än att vi snart påböljar år en mobil betalterminal kanske vore smartast så man kan ha den både till biblioteket och biobesökarna. Presidiet har berett ärendet och föreslår att medborgarförslaget lämnas till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Justerandes sign Beslutsunderlag Medborgarförslag Utdragsbestyrkande

45 SAMMANTRÄDESPRTKLL ARVIDSJAURS KMMUN Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sida :3 Kf 11 Fibernät till alla (Medborgarförslag) Dnr 00001/ Ett medborgarförslag har inlämnats med följande innehåll: Jag vill att man bygger ut fibernätet till ALLA som vill ha det i Arvidsjaur, oavsett hur många hushåll per område som vill ansluta sig. Det är ju väldigt olyckligt om kommunen säger t ex minst 3 hushåll/område måste ansluta sig för att vi ska dra fiber till det området. m man då bor på ett område som ej har fiber i dagsläget och där 8 hushåll av 10 inte tycker att man behöver fiber så "länge som de bor kvar i huset" och därför blir det inget fiber till detta område för någon... Sen så vill jag också säga att om man ska ha en "drive" för att locka anslutare till nätet så bör man vara ute i god tid, tala väl om fördelarna (de flesta vet nu att internet kommer att behövas för all framtid) och verkligen försöka göra ett bra pris så att folket har råd att teckna sig. Vill bara nämna fjärrvärmen som ett dåligt exempel, alltså att det blev för dyr anslutningskostnad så att man hellre la på 50'och skaffade sig bergvärme istället... och det var ju synd för alla, både vi som ville ansluta oss och kommunen som fick färre anslutare... Följande text är saxat från IT-norrbotten: "I den regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten är målet att "Alla i länet ska ha tillgång till bredband med hög kapaitet, med strävan mot 100 Mbit/senast 2020". För att kunna nå detta mål är det viktigt att den utbyggnad som är på gång av bredbandsinfrastruktur i länet fortsätter och ökar". När jag läser detta är det nog inte bara dags att öka tempot utan mer att sätta gasen i botten från årsskiftet för Arvidsjaur kommun. Presidiet har berett ärendet och föreslår att medborgarförslaget lämnas till kommunstyrelsen för beredning. Justerandes sign Beslutsunderlag Medborgarförslag Utdragsbestyrkande

46 ARVIDSJAURS KMMUN SAMMANTRÄDESPRTKLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida Ks 214 Utdebitering av kommunalskatt år 2015 Dnr 00273/2014 I Kommunallagens 8:e kapitel stadgas att kommunfullmäktige ska fastställa skattesatsen för utdebitering av kommunalskatt för ett år i taget. Beslutet ska enligt lagen fattas av fullmäktige i oktober. Kommunallagen ger kommunerna möjlighet att fastställa skattesatsen i november, om särskilda skäl föreligger. Utdebitering för innevarande år fastställdes vid kommunfullmäktiges sammanträde i november 2014 till 22:80 kronor per skattekrona. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Utdebiteringen för 2015 fastställs till 22:80 per skattekrona. Justerandes sign 041 Utdragsbestyrkande

47 ARVIDSJAURS KMMUN SAMMANTRÄDESPRTKLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sida Kf Budgetäskande för år Revisorerna Dnr 00187/ Revisorerna granskar årligen, i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom kommunstyrelsens, nämndernas och de kommunala bolagens ansvarsområden. mfattningen av de förtroendevaldas revisorsarbete kan jämföras med det arbete som bedrivs i kommunens nämnder. Under ett år har kommunrevisionen cirka 10 revisionssammanträden och nästan lika många träffar med styrelser och nämnder. Vad som gäller utöver lag finns reglerat i Revisionsreglemente, antaget av kommunfullmäktige Kommunens förtroendevalda revisorer biträds av sakkunniga. I avtal regleras ersättning till sakkunnigt biträde (Pw). För år 2015 äskas en budget om kronor. Det är en ökning med kronor från föregående år ( kronor). Ökningen beror på att fyra av nuvarande revisorer har meddelat att de ej ställer upp för omval. I revisionsreglementet står att uppdraget är slutfört när revisorerna under femte året efter valet har avslutat granskningen av det fjärde årets verksamhet och avlämnat revisionsberättelsen. Det innebär rent praktiskt att både de nya och avgående revisorerna kommer att tjänstgöra under första halvåret I budgetförslaget ingår också utbildning av de nya revisorerna. Budget 2014 Personalkostnader Äskande Arvoden, möteskostnader Personalkostnader - Arbetsgivaravgift 31,42% Övriga tjänster och kostnader - Utbildning (96 ), hyrbil, bensin m.m. (7,6 ) Revisionsbiträde Pw, inkl bolagen Intäkter: Revision i kommunala företag Totalt Presidiet har berett ärendet och lämnat förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

48 Datum Arvidsjaurs kommun Á Árviesjávrieen kommuvvdna Handläggare Peter Rydfjälll Kommunfu fullmäktige KMMUN NSTYRELSE EN Inkom: Dnr // Revvisorerna as budgetääskande inför (Dnrr 187/ ) Kom mmunfullmääktiges pressidium har berett b frågan n om revisoorernas äskaande om eko onomiskt annslag inför Revissorerna begäär en höjnning av ansllaget från kr tiill kr, k dvs en hhöjning med d kr jäm mfört med annslaget för Äskkandet om ökat anslag äär föranlett av att komm munen året eefter ett valåår har dubbla revisorsgrrupper undeer en period d i och med att de gamla revisorerna skaa granska års boksslut och sluttföra andra pågående revisioner innan n de avgår. Dessutom tillkommer t extra kostnnader för utbildning av nya revisorerr. Försslag till besslut Kom mmunfullmääktige besluutar att tiilldela revissorerna ett aanslag på för Peteer Rydfjäll rdfförande komm munfullmäkttiges presidiu um Postadress Telefon Telefax x E-post Plussgiro DSJAUR ARVID , växel kommun@arrvidsjaur.se

49 Sida ARVIDSJAURS KMMUN SAMMANTRÄDESPRTKLL 2 (2).. Sammantradesdatum Rev iso rerna,...-,afy:--:j,.-;d-:sj:-aurs - -"körr;muf Kommunslyra4-sen Dn7fs 7/21) I ~1 I l () 7-. Anslagsäs kande föl' å r 2015 A v kommunens revisionsreglemente framgår att rev isorernas budget ska beredas aven särskild beredning utsedd av kommunfu ll mäktige. Förslag till revisorernas budgetäskande för år fö religger, se bilaga. Revisore/'lla beslutar atl fastställa förs lag till budgetäskallde för år om totalt kr att överlämna förslaget till kommunfullmäktige för särski ld beredq ing Justerandes sign Uldragsbeslyrkande

50 ~ ~ Arvidsjaurs kommun Revisionsäskand den år Bilaga 2015 Avgifter och ersättningar från bolagen Personalkostnader Arvoden och möteskostnader Personalomkostnader Arbetsgivaravg 31,42% Övrigt material Inköp lit, ptr, bensi hyrbil Tjänster Kurskostn konf, ensk kurs (8 pers 2015) Övriga tjänster Revisionskostnader PW ink. Bolagen Summa Personal: J Nio revisorer under första halvåret ( ). Kurser för fem nya revisorer ( ). Infoträffar nyvalda nämnder, KS, KF: PW revisorer (Nytt 2015.) Bg (Nytt för 2015)

51 ARVIDSJAURS KMMUN SAMMANTRÄDESPRTKLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida Ks 215 Driftbudgetramar 2015 / Långtidsplan Dnr 00173/ Enligt kommunallagens 8 Kap 8 ska budgeten fastställas av fullmäktige före november månads utgång. De år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige. Kommunfullmäktige beslutade att fastställa preliminära budgetramar och långtidsplan för kommunens styrelser och nämnder samt att slutliga budgetramar och långtidsplan fastställs vid fullmäktiges sammanträde i november. Förslag har lämnats till förändring i preliminära driftbudgetramar samt Långtidsplan för Vid ekonomiutskottets sammanträde 1 oktober diskuterades följande: - besparing slås ut på alla nämnder i förhållande till andel i ram befolkningsutvecklingen ska avvaktas fram till ekonomiutskottets sammanträde den 22 oktober, samt att ekonomichefen informerar nämnderna om befarad ramsänkning och efterfrågar tänkbara åtgärder för att komma ned till ram Kommunstyrelsen beslutade att invänta så säkra siffror i befolkningsutvecklingen som möjligt, och överlämnade därför ärendet till ekonomiutskottet för ny beredningsomgång. Kommunstyrelsen ajournerar sig mellan kl på begäran av Johan Lundgren (s). Ekonomichef Sara Eklund redogjorde för liggande förslag med hänsyn taget till dagsaktuella befolkningssiffror. Enligt befolkningsregistret KIR har kommunen ökat sin befolkning med 31 personer per den 1 november (brytdatum). De exakta siffrorna levereras från SB den 8 december. Med tanke på den politiska situationen i Sveriges Riksdag, och osäkerheten om den budget som ska antas för 2015, är det svårt att räkna med de uppgifter som lämnats i budgetförutsättningar för år Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Driftbudgetramar 2015 med Långtidsplan för åren fastställs. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

52 SAMMANTRÄDESPRTKLL ARVIDSJAURS KMMUN Kom mu nfu ll mä Idige SamlllanträdcsdalullI Sida Beslut om preliminära budgetramar Kf 101 Dnr DIiftbudgetramar 2015 och Förslag till Budget och Långtidsplan for åren hm' upprättats. Långtidsplan Förslaget ilmefattar ett bespaiingskrav på nämnderna om totalt Mkr. Enligt kommunallagens 8 Kap 8 ska budgeten fastställas av fullmäktige fore november månads utgång. De år då val av fullmäktige har forrättats i hela landet ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige. Förslag under sammanträdet Karl-Gustaf Lindström (s) Beslutet fonnuleras enligt foljande; Preliminära budgetramar for styrelser och nämnder 2015 antas. Långtidsplan for antas. Slutliga budgetramar for 2015 fastställs vid konununfullmäktiges sammanträde i november. Bilaga./. Leif Allderssoll (e) enterpartiet har utfonnat ett eget forslag till driftbudgetramar och långtidsplan. Utifrån det dokumentet ställs skriftligt yrkande, se bilaga. Lars Lindström (fp) Preliminära budgetramar for 2015 samt Långtidsplan fastställs tills vidare mot bakgrund av ett oforändrat befolkningstal. Propositionsordning 1. Kommunstyrelsens forslag (utgör huvudfcirslag) 2. Leif Anderssons forslag mot Lars Lindströms forslag 3. Vinnande forslag under punkt 2 ställs mot huvudforslaget 4. Karl-Gustaf Lindströms ändringsforslag. Proposition rdforanden ställer proposition på Leif Anderssons fcirslag och Lars Lindströms forslag, varefter hon forklarar att kommunnlllmäktige beslutat bifalla Lars Lindströms forslag. Det irmebär att Lars Lindströms forslag utgör motf6rslag till kommunstyrelsens forslag. Därefter ställs proposition på konmmnstyrelsens forslag och Lars Lindströms f6rslag. rdf6randen fcirklarar att kommunfullmäktige beslutat bifalla klfullunstyrelsens f6rslag. Bes lutsunderlag Ks Utdragsbestyrkande

53 SAMMANTRÄDESPRTKLL ARVIDSJAURS KMMUN Kommunfullmäktige SlIllllIIll lil'"lidcsda tu m S id:) Beslut om preliminära budgetramar Kf 101,forts. Till sist ställer ordföranden Karl-Gustaf Lindströms ändringsförslag under proposi ti on. Kommunfullmäktige bifa ll er förslaget. Kommunfullmäktiges beslut I Preliminära budgetramar för styrelser och nämnder antas. Långtidsplan för antas. Slutliga budgetramar för 2015 fastställs vid kommunfullmäktiges sammanträde i november. Reservationer Leif Andersson (c), Bo Lundmark (c), Sven-lov Granlund (c), Martin Nil sson (c), Mats Klockljung (c), Lelmart Wigenstam (c), Kristina Lundberg (c) och Ann-Karin Sönno (c). Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Samtliga näuulde r Ledningsgrupp Bes lutsunderla g Ks Utdragsbcstyrk<lnde

54 Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll Budget 2015 samt långsiktsbudget Bakgrund enterpatiiet lämnade vid Kommunstyrelsesammanträdet (KS) ett tilläggsyrkande till Ekonomiutskottets förs lag till budget for 2015 och långsiktsbudget for I samband med den diskussion som uppkom med anledning av till äggsyrkandet, framkom at! enterpartiets förs lag inte sku ll e vara finansierat, då den minskade utgiften for arbetsgivaravgifter för anställda under 26 år eller äldre än 65 år, har använts för att finansiera bl.a. löneskatter med ca 2,5-3 miljoner och 1-1,5 miljoner till "oförutsedda utgifter". Socialdemokraterna och inte minst Vänsterpatiiet har vid upprepade tillfällen i debatter framföli att kommunens ekonomi är en effekt av Alliansregeringens skattesänkarpolitik. Av naturliga skäl har det därför inte varit angeläget att redovisa att den förda All ianspolitiken innebär att mer än fyra miljoner kronor årli gen har kunnat användas i kommunens verksamhet i ställ et för till arbetsgivaravgifter till staten. De besparingskrav som ålagts nämnderna skulle sammantaget varit mer än fyra miljoner stötte om den politik som S och V förordar i höstens val blir verklighet. forhå ll ande som gällt med lite olika procentsatser sen sänktes arbetsgivaravgiften for alla anställda med en procent, vi lket för Arvidsjaurs konu11un inneburit att minst 2,4 miljoner/år i lägre avgifter, som har kunnat användas till vård, skola och omsorg. Ekonomichefen har tydliggjii att alla tillgänglig resurser hat fordelats i det underlag som ekonomiutskottet föreslaget. enterpartiet har ingen annan uppfattning. enterpaliiet har inte i något sammanhang antyit eller på annat sätt ifrågasatt uppgifterna i underlaget. enterpatiiet har också yrkat bifall till forslaget, med ett tilläggsyrkande. För enterpmiiet är ordning och reda i ekonomin självklart, det är just av det skä let som vi i tilläggsyrkandet vill utreda orsaken till varför Arvidsjaurs kommuns kostnader för vård, skola och omsorg är ca 45 miljoner kronor dyrare än jämförbara kommuner. Det är också självklaii for enterpmiiet att finai1siering måste finnas for de förslag ti ll utgiftsökningar som foreslås. Av underlaget till Kommunfullmäktige Ji"amgår att budgeten bygger på en befolkningsminskning på minus 40 personer. Prognoserna minus 40 är statistiskt relevant om man ser till medelta let för de senaste fem åren.

55 Dock finns nu underlag fr att med stor sannolikhet anta att denna negativa trend har brutits, senaste underlaget per 8 juni visar på plus 10 personer under årets sex första månader. Däliill har Jägarbataljonen nyanställt mer än 40 personer i juni, vi lket med aktiva åtgärder ger goda förutsättningar för att befolkningsminskningen 2014 inte blir negativ per män och kvinnor Födda Avlidna Infiyttade Utflyttade Invandrade Utvandrade Total Avser perioden årligen enterpaliiet har inte tillgång till beräkningskalkylen. Enligt SKL:s prognos för Arvidsjaur 2015 innebär 40 personer en ökad intäkt på kr per person, vilket innebär 2,481 miljoner i högre intäkt för killillunen. Däliill finns 1,5 miljoner inom KS ram som inte är definierade. enterpartiet yrkar att: - budgetprognosen för 2015 skall utgå ifrån att befolkningsminskningen blir NLL. enterpmii ets tilläggsfrslag därmed är finansierat genom ökade skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag samt en ramminskning för KS med en 1,5 mi ljoner. Ekonomiutskottets budgetförslag för 2015 och långsiktsplan för med enterpartiets tilläggsförslag antas. Aktiva åtgärder vidtas fr få nyanställda vid inte minst AIl11åls jägarbataljon att folkbokföra sig i AI-vidsj aur fre l nov

56 Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun m arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

57 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen 8 kap) Mål för verksamheten Finansiella mål

58 Kf:s övergripande mål En positiv befolkningsutveckling och tillväxt Fler arbeten fler företag Attraktiv kommun attraktiva arbetsplatser Integration Barn och ungdomars medverkan Ökad samverkan, koncerntänk och effektivitet Gemensam värdegrund Produktivitet kvalitet Samarbete, samsyn Informationsutbyte Koppling till det lokala näringslivet Kompetensutveckling Miljöhänsyn God arbetsmiljö God livsmiljö

59 Årets resultat ska under en mandatperiod i genomsnitt motsvara 2% av skatteintäkterna. Volymökningen av verksamhetens nettokostnader per år ska inte vara högre än skatteunderlagets ökning. Finansiella mål Minskningar av anläggningstillgångarnas värde ska balanseras med motsvarande minskning av långfristiga skulder eller ökning av finansiella tillgångar så att inte soliditeten försämras. Nettoinvesteringarna för skattefinansierad verksamhet bör under en mandatperiod inte överstiga 45 Mkr. Kommunens tillgångar ska vårdas så att framtida generationer inte förorsakas onödiga kostnader. Kommunens fastigheter och anläggningar ska underhållas så att värdet inte försämras mer än normalt.

60 Framgångsfaktorer Framgångsfaktorer hos kommuner som lyckats med att förbättra sina resultat som RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser) presenterar i sin rapport Strategier för kommunal hushållning. Framgångsfaktorerna sammanfattas i en checklista på sju punkter: En gemensam syn på hushållningens utmaningar En röd tråd mellan strategiska och operativa beslut En medvetenhet om sambanden mellan kostnad och kvalitet En inriktning på åtgärdsarbetet som laddas med symboliska positiva värden En proaktiv orientering där åtgärder ses i skenet av framtida behov En anda av delaktighet och engagemang En kontinuerlig anpassning till gällande förutsättningar för det kommunala uppdragets realisering

61 Ur översiktsplanen Hinder och utmaningar Fortsatt urbanisering Ökad försörjningskvot Stor risk för brist på arbetskraft Negativ befolkningsutveckling Utflöde av kapital och kompetens Låg skattekraft Litet lokalt ägande av mark och vattenområden Höga kommunikationskostnader Tänkbara åtgärder Ökat samarbete med andra kommuner och regionala centra Skapa en attraktiv kommun Förbättrad språkkunskap Bättre på att inlemma invandrare i samhället Bättre kommunikationer Vända kapitalströmmarna i positiv riktning Verka för ett ökat lokalt markinnehav alternativt att de statliga bolagen tar ett större ansvar för den bygd de verkar i. pionsbildning (länsstyrelse, riksdag och regering)

62 Möjligheter Lavergruvan? Tågtest? Testverksamhet på flygplatsen? Fortsatt utveckling inom biltest och event

63 Kommunstyrelsens utmaningar Underhåll av fastigheter och anläggningar Bidrag till kommunala bolag Badhuset Körkortsstipendier Nya arbetssätt och rutiner

64 Socialnämndens utmaningar Stigande andel äldre Variationer i vårdbehov kan innebära att man måste avstå från nedläggning av Borgargården Svårighet att rekrytera till tjänster med krav på högre utbildning

65 Barn o Utbildningsnämndens utmaningar Antalet barn minskar måttligt men inte så mycket att klasser kan slås ihop i någon omfattning Efterfrågan på ungdomsgymnasieplatser minskar men man ser ett ökat behov av vuxengymnasium Personalkostnaderna ökar p g a nya lagkrav, vartill bidrag kan sökas Högre internhyra m 2,8 mkr årligen Dyrare skolskjutsar Nattis är inräknat med 1 Mkr per år Svårighet att rekrytera akademiker

66 Miljö, Bygg o Hälsoskyddsnämndens utmaningar Verksamheten har slimmats ned till en nivå som inte har utrymme för mera besparingar Man riskerar då att inte följa lagen

67 Gemensamma planeringsförutsättningar Resultatbudget för perioden har beräknats utan skattehöjningar. Skatteunderlagets utveckling är enligt SBs prognoser positivt men äts upp av ökade priser i verksamheterna. Befolkningen hade ökat med 4 personer per jämfört med året innan. Detta innebär en måluppfyllelse om positiv befolkningstillväxt vid denna tidpunkt. I budgetsammanhang har utgångspunkten dock varit och är att vi tappar 40 personer per år. Den tidpunkt som bestämmer skatteintäkt och utjämningsbidrag är den 1 november året innan intäktsåret. För 2014 innebär detta en positiv avvikelse från tidigare prognos då befolkningsminskningen var 3 invånare i stället för 40 invånare. Detta betyder ändå inte att kommunen under 2014 når upp till det finansiella målet avseende resultat som är 2 % av skatteintäkter och utjämning under en mandatperiod. För 2014 har en korrigering gjorts avseende eventuella kommande AFA pengar från 2004, då de inte är säkerställda. En ytterligare omständighet att beakta är den del av pensionsskulden som ligger som ansvarsförbindelse. Storleken på denna överstiger kommunens egna kapital vilket på sikt måste återställas. Detta gör att fortsatt arbete för kostnadssänkande åtgärder för anpassning till aktuell situation krävs. Ny internhyra från 2015 ingår i beräkningarna.

68 Bäddat för tillväxt? Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin BNP* 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 0,6 1,4 1,7 0,8 8 7,8 7,4 6,8 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 2,3 2,8 3,2 3,6 4 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,8 3,2 3,6 4 Konsumentpris, KPIX 0,5 1,1 1,5 1,8 1,9 0 1,3 2,4 2,9 3,2 1,9 1,1 2,1 2,4 1,7 Procentuell förändring om inte annat anges Öppen arbetslöshet, nivå Konsumentpris, KPI Realt skatteunderlag** *Kalenderkorrigerad utveckling. ** Korrigerat för regeländringar

69 SKLs prognos Konsumtionen ökar mest p g a inhemsk efterfrågan. Även exporten ökar något. Läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras något. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och inflationen mätt som KPIX (dvs. KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig runt 1 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt starkare. Fr o m 2014 begränsas tillväxten av pensionsinkomsterna till följd av att den s.k. bromsen aktiveras.

70 Demografin Den största utmaningen

71 Befolkningsstatistik År Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd

72 Befolkningsförändringar Förändring År Totalt mot föregående år Medelvärde ,5

73 SB:s prognos

74

75

76 Befolkning i olika åldrar Befolkning 0 19 år år år över 84 år

77 Kompetensförsörjningen Få sökande till tjänster som kräver högskoleoch universitetsutbildning Risk för dyra tjänsteköp Risk för löneglidning Löneavtalen har ingen centralt given nivå fr o m 2015

78 Pensionsskulden MKR Resultat Eget kapital Ansvarsförbindelse för pensionsåtagande Skillnad

79 Nämndernas budgetramsäskanden Kommunstyrelsen Barn o Ungdom Socialnämnden Miljö o Bygg

80 Budgetramar Plan , ,20% ,81% ,95% ,04% ,00% Plan , ,00% ,02% ,96% ,02% ,00% Plan , ,55% ,38% ,03% ,04% ,00% Plan , ,43% ,43% ,07% ,07% ,00% VERKSAMHETENS NETTKSTNAD Skatteintäkter Slutavräkning Utjämningsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa intäkter RESULTATBUDGET Kommunal skattesats Kommunstyrelsen Barn o Ungdom Socialnämnden Miljö o Bygg SUMMA Pensioner mm Avskrivningar Befolkning 1 november föregående år Budget , ,59% ,58% ,89% ,95% ,00% Prognos minskning befolkning RESULTAT före ytterligare besparing RESULTAT 2 % RESULTAT 1 %

81 Socialnämnd BU nämnd Kommunstyrelse God ekonomisk hushållning

82 ARVIDSJAURS KMMUN SAMMANTRÄDESPRTKLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida Ks 216 Resultatutjämningsreserv (RUR) Dnr 00303/ Från och med 2013 är det möjligt att reservera eller disponera medel från en resultatutjämningsreserv. Syftet med en resultatutjämningsreserv är att utjämna intäkter över tid och därigenom kunna möta konjunkturvariationer. Reserven byggs upp inom ramen för det egna kapitalet. Överskott kan avsättas till resultatutjämningsreserven (RUR) vilket innebär att det under år med goda resultat ska vara möjligt att avsätta medel för att möta de år då utvecklingen av skatte- och bidragsintäkter inte matchar kostnadsutvecklingen. Resultatutjämningsreserven ska kunna användas om det uppstår stora svårigheter att uppfylla balanskravet på ett ansvarsfullt sätt. Därmed ges möjlighet att utjämna hastiga förändringar i de ekonomiska förutsättningarna mellan åren. RUR synliggörs inte i resultaträkningen utan bara i den sidoordnade balanskravsutredningen. Arvidsjaurs kommunfullmäktige antog Riktlinjer för resultatutjämningsreserv (RUR). Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Pengar från från RUR avseende budget disponeras i den mån detta krävs för att undvika ett negativt resultat i balanskravsutredningen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

83 SAMMANTRÄDESPRTKLL ARVIDSJAURS KMMUN Kommunfullmäktige Sa mmanträdcsdatulu Sida Beslut om riktlinjer Kf 161 Riktlinjer för resultatutjämningsreserv (RUR) Dnr 00268/ Från och med 2013 är det möjligt att reservera eller disponera medel från en resultatutjämningsreserv. m man vill tillämpa derma möjlighet ska man besluta hur hanteringen av denna reserv ska gå till. Denna hantering ska framgå av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning för kommunen. Syftet med en resultatutjämningsreserv är att utjämna intäkter över tid och därigenom kunna möta konjunkturvariationer. Reserven byggs upp inom ramen för det egna kapitalet. Överskott kan avsättas till resultatutjämningsreserven (R UR) vilket innebär att det under år med goda resultat ska vara möjligt att avsätta medel för att möta de år då utvecklingen av skatte- och bidragsintäkter inte matchar kostnadsutvecklingen. Resultatutjämningsreserven ska kunna användas om det uppstår stora svårigheter att uppfylla balanskravet på ett ansvarsfullt sätt. Dänned ges möjlighet att utjänma hastiga förändringar i de ekonomiska förutsättningarna mellan åren. RUR synliggörs inte i resultaträkningen utan bara i den sidoordnade balanskravsutredningen. Arvidsjaurs kormnun kan utifr'ån resultaten år avsätta kronor i en resultatutjämningsreserv avseende m kommunen vill reservera upparbetade medel för måste ny ingående balans upprättas för 2013 och beslutas av kommunfullmäktige under Kommunfullmäktige ska också under 2013 fatta beslut om riktlinjer för hanteringen av RUR. Det är då också möjligt att använda reserverade medel redan under Kommunfullmäktiges beslut l. 2. Riktlinjer 3. Kommunstyrelsen lämnar förslag i budget och flerårsplanen för kormnande budgetår om RUR ska disponeras. Därefter tar kommunfullmäktige slutligt beslut i samband med att budget och flerårsplanen fastställs. Kommunstyrelsen lämnar förslaget i årsredovisningen till kommunfullmäktige avseende avsättning och disposition av resultatutjämningsreserv under irmevarande år, då den faktiska regleringen sker i samband med fastställande av årsredovisning. vanståenderiktlinjer tillämpas från och med årsredovisning kr avsätts till resultatutjämningsreserv (RUR) för år Beslutsunderlag Justemndes sign J Ingående balans fastställ enligt bilaga. Riktlinjer för hantering av Resultatutjänmingsreserv antas; Kommunstyrelsen 2013~ l l '\.~/)knrnihefens tjän steskrivelse t5 et Utdragsbestyrkande

84 ARVIDSJAURS KMMUN SAMMANTRÄDESPRTKLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida Ks 217 Investeringsbudget 2015 med Långtidsplan Dnr 00172/2014 Förslag till investeringsbudget för år 2015 med Långtidsplan har upprättats. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Investeringsbudget 2015 med Långtidsplan fastställs. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 041

85 1118) INVESTERINGS BUDGET ARIG PLAN BeloDo i tkr Förkortning i första kolumn, a-arbetsmiljö, e-ekonomi, I - lag krav, m-miljö, ny v=:ny verksam het, ök=ökad kva litet TEXT FÖRSLAG AR 2015 FÖRSLAG AR 2016 FÖRSLAG AR 2017 FÖRSLAG AR 2018 FÖRSLAG AR 2019 DELSUMMA FASTIGHETER e, ök Energieffektivisering I, ök Tillgänglighetsanpassnin Det är en skyldighet enligt lag att åtgärda enkelt avhjälpta hinder på publika gar lokaler och allmänna platser för att göra dessa mer tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Ingen total inventering är gjord och inte heller någon kostnads-uppskattning. Atgärd er utförs i samråd med handikapprådet. ök Förb ättring av larminstallationer I, ny v, Golvvårdsmaskin a,ök a, ök,m Polerm askinihighspeed Energieffektivisering såtgä rd er enligt utförda projektutvecklingsrapporter och fastighetskontorets pri oriteringslista På ett flertal ställen är larmcentraler, larm sända re, rökdeckare m.m omoderna och bör uppgraderas för att få en säkrare larmöverförin g och -mottagning. Larmmottagning bör styras över från Räddningstj änsten till exempelvis SSalarm för en säkrare hantering. Larm via lp överföring är snabbare och säkrare än via telefonnätet. Investeringsbeloppet en miljon är inte beräknat utan endast uppskattat. För att göra en kostnadskalkyl måste en riskan alys samt en noggrann genomgång göras för att bestämma statusen på varje an lägg ning. Utan åtgärder så uppfylls inte försäkringskraven och försäkringsprem ien kommer därför stiga med cirka % per fastighet där vi väljer att inte ha godkända larm Maskinen ska finnas på alla större arbetsplatser enligt arbetsmiljöverket och blir ett skallkrav vid en eventuell inspektion. Den minskar långtids-sjukskrivningar som förslitningsskador samt förlänger livslängden på golvmaterialet. Den ger också kunden ökad kvalite i form av bättre inomhusmiljö eftersom den inte lämnar vattenansamlingar där microorganismer trivs Används för periodiskt underhåll i golvvården. Det är en ergonomisk metod som ersätter årlig renoverin g av golvmaterialet. Den bygger upp en smutsavvisande y1a och förbättrar y1skiktet. Den skonar vår yttre miljö, vi slipper använda en massa onödiga kemikalier. Ekonomin förbättras genom mindre användning av våta metoder samt åtgång av kem och minskar de tunga arbetsmomenten vid renovering av golvmateri alet

86 2 (18) INVESTERINGS BUDGET ARIG PLAN Belopp i tkr Förkortning i första kolumn, a-a rbetsmiljö, e-ekonom i, 1- lagkrav, m-miljö, ny v=ny verksamhet, ök:;::;ökad kvalitet TEXT FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG AR 2016 AR 2017 AR 2015 FÖRSLAG AR 2018 FÖRSLAG AR 2019 DEL SUMMA Kommunalledningsplats, Arvidsjaurs kommun ansökte hos Myndigheten för Samhällsskydd och tekniska åtgärder för Beredskap (MSB), via länsstyrel sen den 19 mars om genomförande av säker ledning ledningsana lys, avseende kommunhuset i Arvidsjaur. Analysen är nu genomförd av MSB och externa konsulter. Resultatet pekar på en rad åtgärder som måste utföras för att säkerställa driften av kommunhuset som en väl fu ngerande ledningsplats vid en eventuell extraordinär händelse. ch för att uppfylla lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Atgä rd sförslaget bereds för närvara nde av MSB som kommer att skicka ut ett officielt åtgä rd sförslag för beslut till kommunen. m kommunen beslutar att genomföra åtgä rd er enligt förslag så kan kommunen skicka in en Ansökan om bidrag till kommunal ledningsplats. Förutsättningen för att kommunen ska beviljas bidrag från MSB är att alla åtgärder en ligt nedan beskrivna åtgärd as. För samtliga åtgä rder kan kommunen söka bidrag från MSB som täcker 50 % av kostnaderna. Ersättningen utbetalas till kommunen då åtgärderna är genomförda, uppfyller funktionskraven och MS B har utfört en "ersättningsbesiktning". I kalkylen är byggherrekostnader med 17,5 % påslag inkluderade samt 7,5 % påslag för oförutsedda kostnader. a, ök mbyggnation av reception Kommunal ledningsplats Kommunhusets entrehall byggs om och förses med en ny receptionsdisk kompletterad med glaspartier. Receptionsdisken placeras mellan trapporna upp till kommunshusets övre plan. Receptionspersonal sitter idag i oskyddat läge bakom en receptionsdisk. Kommunhuset och ledningsrummen kan inte avskiljas från allmänhet och media vid behov och aktuell hotbild. Vid uppkommen hotbild måste receptionen förses med "nödkna pp" för att snabbt kunna låsa alla ytterdörrar via befintlig dörrkontrollanläggning. Säkerhetssluss vid kommunalhusets entre: Entrådörr utgör yttre sluss. Inpasseringsslussen (inre sluss) installeras vi d nuvarand e svängdörrar i kommunalhusets entre. (Detta ersätter tidigare planerade slussar mot korridorer och trappor.) Kommunalhuset ska efter ombyggnation, fortsättningsvis va ra öppet och tillgängligt för medborgare och allmänhet. För samtliga åtgärder kan kommunen söka bidrag från MSB som täcker 50 % av kostnadern a. Maximal bidragsberättigad kostnad för byggnation av passersystem med sluss är 250 T kr. Härdat glasparti till receptionsdisk är också en bidragsberättigad åtgärd till ett maxbelopp av 50 T kr. Ersättningen utbetalas till kommunen då åtgä rd erna är genomförda, uppfyller funktionskraven och MSB har utfört en "ersättningsbesiktning"

87 31'8) INVESTERINGSBUDGET ARIG PLAN Belopp i tkr a, I, ök Förkortning i första ko lu mn, a-arbetsmiljö, e- ekonomi, 1= lag krav, m=miljö, ny v=ny verksamhet. ök=ökad kvalitet TEXT FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG AR 2015 AR 2017 AR 2016 AR 2018 AR 2019 DELSUMMA Strömförsörjning (reservkraft) Kommun al ledningsplats Kommun alhu sets reserveiverk utrustas med utrustning för avbrottsfri provkörning och åskskydd monteras i instrumentskåp. Reserveiverksrummet förses med ljuddämpande absorbenter på vägga r och tak. Kommunhuset har ett stationärt reserveiverk på 250 kva placerat i reserveiverksrum i källaren. Reserveiverket strömförsörj er hela kommun huset och ska kunna försörja kommunens ledning och de stödsystem som är en förutsättning för ledning under ett strömavbrott. Utrustning saknas för avbrottsfri provkörning, vilket medför stora olägenheter för både driftpersonal och övri g verksamhet att provköra på normala arbetstider och med verkliga belastningar. Ett reservkraftsaggregat ska vara utru stad med sådan infasningsutru stning idag. Instrumentskåpet saknar åskskydd. I reserveiverksrummet saknas ljuddämpande absorbenter på väggar och tak. Detta måste monteras för att problem med buller både för personal i huset och människor i närli ggande husbyggnader inte ska uppstå då verket är i drift Larm Kommunal ledningsplats Ny larmcentral, Ihopkoppling av larm/centralisering. Larmhantering för fastighetens prioriterade försörjningssystem och IT-utrustning är bristfällig. Signaler från övervakning och larm från prioriterade försörjningssystem som UPS, reservkraft, kyla, serverrum samlas upp till fastighetens larmutru stning. I den här åtgä rdsförslaget föreslås en ny larmsändare som är kompatibel med övri ga system för en gemensam hantering av larm och passagesystem a,l,ök SUMMA FASTIGHETER

88 4{181 INVESTERINGS BUDGET ARIG PLAN BeloDo i tkr Förkortning i första kolumn, a=arbetsmiljö, e=ekonomi, 1= lagkrav. m-miljö. ny v=ny verksamhet, ök=ökad kva litet TEXT FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG AR 2015 AR 2016 AR 2017 AR 2018 AR 2019 DELSUMMA GATUAVDELNINGEN Belysningsarmaturer LED 2015 inträder en ny lag som som förbjud er försäljning av kvicksilverljuskällor (Hg). Vi har ca 250 Hg armaturer kvar inom Arvidsjaur kommun som måste bytas ut ök Belysningskabel vid markförläggning Buffertpengar så att vi snabbt kan vara med i samband med att vattenfall markförlägger sin kabel där vi också har kabel i Vattenfalls stolpar. Tar Vattenfall bort sin kabel så övertar vi drift och underhållsansvaret för det stolpar vi har kvar vår belysnings-kabel. Penarna används bara vid sådana tillfällen där detta uppstår ök Fiskarvägen 310 m Gatan är väldigt ojämn på vissa delar och kan inte åtgärdas med annat än urgrävning. m/när va-ledningarna åtgärdats så gräver man ur Fiskarvägen delen Villavägen/Nyborgsgatan och gör en ny överbyggnad och gångbanor. VAenheten tak kostnaden för delen där ledningarna ligger och Gatuenheten tar övrig del av gatan ök mbyggnad av Prostgatan delen Gamla Landsvägen Domängatan ca 100 m Prostgatan är väldigt ojämn delen Gamla Landsvägen - Domängatan. Troligtvis är det upptryckande stenar och klen överbyggn ad. Urgrävning, muddring av sten och ny överbyggnad ök mbyggnad av Basvägen delen Id rottsgatan Skogsgatan ca 210 m Gatan har deformationer som inte går att räta till utan urgrävning. Trottoaren är väldigt ojämn. Gatan sma lnas av till 6 m och ena gångbanan breddas motsvarande avsmalningen e,l, m, ök SUMMA GATUAVDELNINGEN

89 5 (181 INVESTERINGS BUDGET ARIG PLAN Belooo i tkr Förko rtning j törsta kolumn, a- arbetsmiljö, e=ekonomi, 1- lagkrav, m-miljö, ny v=ny verksamhet, ök=ökad kvalitet TEXT ök ANLÄGGNINGAR Utveckling Nyborgstjärn ök Johannaparken ök Utveckling/uppru stning lekplatser ök Utemiljö medborgarhuset Utveckling av området mot storgatan, i anslutning till älgarna. ök Småbåtshamn Arvidsjaursjön Marklundsparken, Boulebana ök FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG AR 2015 AR 2016 AR 2017 AR 2018 AR 2019 Kontakt är tagen med LTU för att komma i kontakt med studenter som kan titta på hela området runt Nyborgstjärn för att få en helhetssyn på hur området kan utvecklas. Företagarna har ställt sig positiv till att vara delaktiga i ett sådant projekt. Parken heten undersöker möj ligheten att söka bidragspengar till ett sådant projekt. Eftersom planen ej är utarbetad är det svårt att lägga förslag till kommande investeringar Johannaparken är kommunens centralaste park. Den syns från Storgatan och är väl nyttjad på sommaren. För att höja trivselfaktorn och få området trevligare föreslås att anlägga perennrabatter runt fontänen. Befintlig mur och gräsyta tas bort och ersätts med perennrabatt. Investeringen skulle medföra en kostnad för att sköta om dessa rabatter men parken skulle få ett ansiktslyft. Många missnöjda röster har hörts om att Johanna parken sakna r blommor. I dagsläget flödar rent dri cksvatten genom fontänen och ut på avloppsnätet. VA-enheten har förbjudit oss att fortsätta med detta from 2015 och därför behövs en tank med tillhörande pump som möjliggör att vi kan cirkulera samma vatten i fontänen Förlängning av piren som står i vattnet. Inköp brygga, planering av upprustning båthusviken. Flytt av befintlig boulebana vid Medborgarhuset till Marklundsparken. Detta skulle vara ett steg i att utveckla parken ti ll att bli en park för människor i alla åldrar. Inga driftskostnader tillkommer då vi avvecklar en bana och gör en ny istället. Utveckling/upprustning av lekplatser enligt lekplatsprogram. SUMMA ANLÄGGNINGAR 100 DELSUMMA ENTRUMBADET ök Nya minigolfbanor SUMMA ENTRUM BADET Badets minigolfbanor är mycket slitna. De gamla golfbanorn a är sedan 70-talet och är i mycket dåligt skick. 90 tkr beviljades för investering i nya minigolfbanor under i budget för Investering kommer inte att ske under 2014 utan beräknas till 2016.

90 6(18) INVESTERINGS BUDGET ARIG PLAN Belopp i tkr BARN-H UTBILDNINGSNÄMNDEN ny v, ök ny v, ök ök Förkortni ng i första kolumn, a=arbetsmiljö, e:;ekonomi, I = lagkrav, m-miljö, ny v=ny verksa mhet, ök=ökad kva litet TEXT Inga kända extern a bidrag finns för investeringarna Förbä ttrad utemiljö för skolelever vid aktivitetsplanen. Nyttjas av elever / barn både under skoltid och på fritiden. Kalkyl en bygger på en uppskattad ko stn ad Förbättrad utemiljö för skolelever vid aktivitetsplanen. Nyttjas av elever / barn både under skoltid och på fritiden. Kalkylen bygger på en uppskattad kostnad Ringelskolan/Fridhems -skolaniparkskolan Dataförvari ng/laddnings- Låsbara laddningsskåp för bärbara datorer för elevdatorer. 24 låsbara fack till skåp Frid hemsskolan samt 36 st låsbara fack till Sandbacka. Ringelskolan/Fridhems -skolan Smartboard och Fortsatt utbyggnad av Smartboards i klassrum. bildkanoner Kvaliteten på undervisningen höjs genom att genomgångar och presentationer genomförs via Smartb oa rd. Ljud, bild och animationer nyttjas. Kalkylen bygger på tidi ga re upphandling 20 tkr/smartboard. Bild kanoner till klassrum som saknar detta. Fridhemsskolan Nyinköp av utemöbler och cykelhopp ök Ringelskolan Lekutrusning utomhus DELSUMMA 300 Utbyggnad av Utbyggnad av infrastruktur för trådlöst nätverk för hela kommun en. infrastruktur för trådlöst Ett absolut behov i skolfa stigheter från ht 2014 i samband med införand e av nätverk i våra fasti gheter digitala verktyg i undervisningen. Utbyggnaden avser alla förva ltningar för att möta behovet av fler bärbara enheter med trådlös nätverksuppkoppling i olika verksamheter. Projektet är påbörjat under ök FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG AR 2015 AR 2016 AR 2017 AR 2018 AR 2019 SUMMA BARN- H UTBILDNINGSNÄMNDEN SIALNÄMNDEN a,ö mbyggnad toaletter på Fastigheten block hyrs av Arvidsjaurhem, toalettern a är små i förh ållande till Rin gelsta Svalan behoven hos nuvarand e hyresgäster. m vi inte bygger om blir det problem att hjälpa de som har stora rullstolar eller att två personal gör insatserna hos den boende. En annan möjlighet är att Arvidsjaurhem tar investeringen och sedan höjer hyran. Vilket är mest fördelakti gt ut koncernens perspektiv? a,e Utökad serverkapacitet Vi har program som inte fungerar optim alt på grund av bristande serverkapacitet Konsekvensen är onödig tid såtgång

91 7 (18) a,e INVESTERINGSBUDGET ARIG PLAN Belopp i tkr Förkortning i första kolumn, a-arbetsm iljö, e=ekonomi, 1= lag krav, m miljö, ny v ny verksamh et, ök=ökad kvalitet TEXT Byte av larmsystem inkl hotellås Ringelsta Larmsystemet är gammalt. De boende kan gå in till varandra om inte personalen håller uppsikt hela tiden. Konsekvensen vid utebliven investering är en otrygg boendemiljö och krav på högre bemanning. SUMMA SIALNÄMNDEN FÖRSLAG AR 2015 FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG AR 2016 AR 2017 AR 2018 AR 2019 DELSUMMA FRITID H KULTUR Biblioteket a, e, ök RFID-märkning mediebestånd I bibliotekssamarbetet i Norrbotten är alla bibliotek sammanslagna och böcker lånas mellan de olika biblioteken. Alla större bibliotek har redan RFID-märkning på sina böcker. RFID (Radio Frequency Identification) är en teknik för att läsa information på avstånd från transpondrar och minnen som kallas taggar. Dessa fungerar som stöldskyddsmärkning men framförallt ger systemet förbättringar av arbetsmiljön eftersom man vid utlåning/återl ämning kan läsa av hela boktravar utan behöva lyfta på böckerna. Man kan även avläsa om böcker står rätt i hyllorna vilket underlättar, blir säkrare och går snabbare än med det mänskliga ögat. Låntagarna kan dessutom erbjudas sjä lvutlån. Detta medför en stor arbetm iljöförbättring för personalen som varje dag lyfter flera hundra böcker med förslitningsskador som följd. Dessutom frigörs arbetstid som man kan lägga på att hjälpa låntagare eller ägna sig åt mer kvalificerade uppgifter än inoch utlåning. I samarbetet är de allra flesta bibliotek små och har inte denna märkning vilket ställer till problem för de större biblioteken som då måste "tagga" alla böcker som kommer utan märkningen. Vi har beslutat att göra detta tillsammans vilket betyder att priserna går ner genom att volymen ökar. Vi kommer att kunna dela på kostnader för vissa hjälpmedel som hyrs in för att arbetet skall fungera. Erfarenheter från de större biblioteken har samlats in och kostnaderna har sammanställts.

92 81181 INVESTERINGSBUDGET ARIG PLAN Belopp i tkr a, e Medborgarhuset Bioduk a, e,ök Elektroniska lås med kod Förkortning i första ko lumn, a=arbetsmiljö, e=ekono mi, I = lag krav, m=miljö, ny v=ny verksamhet. ök=ökad kvalitet TEXT Medborgarhusets biosalong används till många oli ka aktiviteter och arrangemang som gör att hela scenen måste flyttas. Den bioduk vi har idag är väldigt otymplig och det krävs minst två personer för att kunna flytta den. Ny bioduk som är fäst i taket och som lätt kan hissas upp eller dras undan vid behov. Föreningars nyttjande av lokaler i Medborgarhuset ökar och därmed ökar trycket på personalen (100% tjänst) för ut- och återlämning av nycklar. Det har varit mycket svårt att få till en bra rutin eftersom tider för hämtning måste vara felibia och anpassade till förhyrarnas önskemål. Med den begränsade personalresurs vi har i Medborgarhu set har detta blivit ohållbart och vi ser att vi skulle vinna mycket på att sätta in elektroniska lås med kod. Det blir både en effektivisering, förbättrad arbetsmiljö för personalen och förbättrad service för förhyrarna. Ökad säkerh et för huset där många nycklar har försvunnit genom FÖRSLAG AR 2015 FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG AR 2016 AR 2017 AR 2018 AR 2019 DELSUMMA åren. SUMMA FRITID H KULTUR

93 9(18) INVESTERINGSBUDGET ARIG PLAN BeloDD i Ikr Förkortning i första kolumn, a-arbetsmiljö, e-ekonomi, 1- lagkrav, m-miljö, ny v-ny verksamhet. ök=ökad kvalitet TEXT FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG AR 2015 AR 2016 AR 2017 AR 2018 AR 2019 DELSUMMA MILJÖ-, BYGG H HÄLSSKYDDSNÄMN DEN a,ök Inköp av bullermätare a, ök Släpvagn till räddningstjänsten. Investering i bullermätare ger ökad kvalitet och snabbare handläggning i till synsarbetet. Ingen årlig effekt avseende kostnader eller intäkter. Alternativet till investeringen innebär kostnader för hyra av bu ll ermätare, cirka 8 tkr årli gen. In ga möjligheter finns till externa bidrag. Investering i släpvagn till räddningstjänstern ger en hållbar och ur arbetsmiljösynpunkt säker utryckning samt säkerställer räddningsinsatsern as utförande. SUMMA MILJÖ-, BYGG H HÄLSSKYDDSNÄMNDEN SERVIEENHETEN Kommunstyrelsen/Stöd fun ktion en/serviceenheten a,ök Nytt Under 2015 påbörjas arbetet med att ta fram underlag och arbetssätt för ett nytt ärendehanteringssystem gemensamt ärendehanteringssystem. Ärendehanteringssystemet kopplar samman bland annat diari e, protokoll m.!i. arbetsuppgifter som idag görs i ett fierta l skilda program. Systemet tas i drift ök Utveckling och uppdatering av Arvidsjaurs kommuns hemsida Utveckling och uppdateri ng av Arvidsjau rs kommun s hemsida inklusive ny design, formgivnin g och informationsstruktur, för att höja servicenivå n fö r kommuninvånare och andra intressenter. Utveckling och installation sker 2015, därefter en årlig kostn ad för projektledning SUMMA SERVIEENHETEN

94 10 (18) INVESTERINGS BUDGET ARIG PLAN Belopp i tkr Förkortning i första kolu mn, a=arbetsmiljö, e=ekonomi, 1- lagkrav, m-miljö, ny v-ny verksa mhet, ök=ökad kvalitet TEXT FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG AR 2015 AR 2016 AR 2017 FÖRSLAG AR 2018 FÖRSLAG AR 2019 DELSUMMA KSTENHETEN Restaurang Ringelbiten Restaurang Ringelbiten har den största produktionsvolymen/dag och stängt helg- och röda dagar. Produktionsvolymen går ned när det bara är förskolans aktivitet kvar. a,ök Ugn 16 GN med En kombiugn med tillhörande värmeskåp, då de byggs matchande idag. tillhörande värmeskåp till Det finns kvar en ugn som klassas för utbyte då funktionen sjunker och Restaurang Ringelbiten repkostnaderna ökar. Genomförd investering: Produktionssäkerheten ökar och mindre risk för produktionsstopp samt minskade kostnader för rep. Utebliven investering: Fler produkttionsstopp med ökad risk för stress och större kostnader för reparationer. a,ök Kylbrunna r till salladen Restaurang Gläntan Förbättrad salladshantering med säkrare temperatur och förenklat arbetsätt runt salladserveringen Har den näst minsta produktionsvolymen och stängt helger samt 10 veckor över sommaren. a,ö k Gryta1001 med omrörare Denna investering har vi lyckats skjuta framför oss i många år och den har börjat krångla i större utsträckning. Det finns inte att få tag i reservdelar till gry1an så när den slutar fungera är det bara att kasta den. Motiv: Det behövs 2 större grytor för kokning av ex pasta och köttfärssås samtidigt. Ett byte av gry1a innebär ett större driftsstopp och dess funktion är svår att ersätta. Därför är det bra att man kan planera ett byte till de peri oder då vi har produktionsstopp. a,ök En kombiugn med tillhörande värmeskåp, då de byggs matchande idag. Ugn 16 GN med tillhörande värmeskåp till Det finns kvar en ugn som klassas för utby1e då funktionen sjunker och repkostnaderna öka r Restaurang Gläntan Genomförd investering: Produktionssäkerheten ökar och mindre ri sk för produktionsstopp samt minskade kostnader för rep. Utebliven investering: Fler produkttionsstopp med ökad risk för stress och större kostnader för repara ti oner a,ök En kombiugn med tillhörande värmeskåp, då de byggs matchande idag. Ugn 16 GN med tillhörande värmeskåp till Det finns kvar en ugn som klassas för utbyte då funktionen sjunker och Restaurang Gläntan repkostnaderna ökar. Genomförd investering : Produktionssäkerheten ökar och mindre risk för produktionsstopp samt minskade kostnader för rep. Utebliven investering: Fler produkttionsstopp med ökad ri sk för stress och större kostnader fö r repa rationer

95 11 I1B) a,ök INVESTERINGS BUDGET ARIG PLAN verksamhet, ök=ökad kvalitet Belopp i tkr TEXT Stekbord Restaurang Gläntan Befintligt stekbord är gammalt och slutar det fun gera så fi nns det inga reservdelar att få tag i. Förkortning i första kolumn, a-arbetsmiljö, e=ekonomi, 1= lagkrav, m=miljö, ny v=ny FÖRSLAG AR 2015 FÖRSLAG AR 2016 FÖRSLAG AR 2017 FÖRSLAG AR 2018 FÖRSLAG AR 2019 DELSUMMA Restaurang Spiskroken Maskinparken på Restaurang Spiskroken används i störst utsträckning då vi har produktion varje dag året runt. a, I Blandmaskin till Restaura ng Spiskroken Binge 201 och 401 Storköksmaskin Motiv: maskinen fyller inte arb etsmiljökraven, det är en gammal utgången modell och det finns inga reservdelar till den. Konsekvens utebliven investering: Detta är en maskin som används dagligen och det är fysiskt påfrestande att utföra den arbetsuppgiften manuellt. En utebliven investering innebär att vi bryter mot arbetsmiljö-lagens krav och jag ser ingen annan utväg än investering a, I Granuldiskmaskin (grovdiskmaskin) Restaurang Spiskroken Motiv: Maski nen är i slutet av sin livslängd. Arliga reparationer på ca tkr / år om den inte byts ut. Långa leveranstider och en kraftigt ökad fysisk belastning vid bontfall av denna maskinen, därför är det en fördel att det är ett planerat utbyte a, I Ugn 8GN Restau rang Spiskroken Den börjar ha gjort sitt och är en enkel variant. Genomförd investerin g skulle innebära ökade möjligheter till bredare tillagningsmetoder på viss specialkost. Samt ett automatiskt rengörin gsprogram som underl ättar arbets-miljön och minskar riskerna för att komma i kontakt med de sta rka rengöringsmedlen som används. Ej genomförd investering kommer att innebära att verksamheten rullar på som tidigare och att ett ev produktionsstopp kan påverka till agningen av viss specialkost. Det är dock ingen längre leveranstid på en sådan ugn SUMMA KSTENHETEN IT-ENHETEN ök Övervakningssystem av IT-infrastruktur Vi har idag inte något adekvat övervakningssystem av servrar och nätverk. Vi kan därmed inte agera förebyg ga nd e, utan först när något hänt. För att öka säkerheten, tillförlitli ghet och tillgänglighet av våra IT-resu rser och användard ata är det viktigt att installera ett övervakningssystem som dels kan larma när kritiska resurser nänmar sig max-utnyttjande och dels larma när t.ex. ett av två redundanta system fallerat.

96 12 (18) INVESTERINGSBUDGET ARIG PLAN Belopp i tkr Förkortning i första kolumn, a=arbetsmiljö, e-ekonom i, 1= lag krav, m=miljö, ny v-ny verksamhet, ök=ökad kvalitet TEXT FÖRSLAG AR 2015 FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG AR 2016 AR 2017 AR 2018 AR 2019 DELSUMMA ök Ärendehanteringssystem För att tillgodose våra användares önskemål vid felanmä lan behöver vi för helpdesk installera ett ärendehanteringssystem där felärenden dels registreras och dels automatiskt informerar felanmälaren löpande om vad som sker med ärendet ök Byte av gammal nätverksutrustning Vi har inlett upprustning av vår nätverksutrustning för att klara nya krav på säkerhet, tillförlitlighet och tillgänglighet enligt regeringens direktiv i Sveriges Digitala Agenda. Men vi har fortfarande stor andel utrustning som inte klarar vare sig de nya kraven på funktionalitet eller den ökade prestanda som krävs idag ök Utbyggnad av trådlösa nät i kommunens lokaler (ej skola) Allt fier användare kräver anslutning via trådlöst nätverk, i samband med att användarna blir mer och mer mobila i sitt användande av kommunens verksamhetssystem. För att möta den ökade efterfrågan behöver vi byta ut och utöka det trådlösa nätet i kommunens lokaler. Skolan hanteras separat a, l,ök Tekniska åtgärder Tekniska åtgärder för kommunala ledningsplatser i kommunhuset. (Uttag, Kommunalledningsplats Visualiseringsytor, Antennanläggning). I Lag 2006:544, om kommuners och landstings åtgärd er inför och vid extraordinä ra händelser i fredstid och höjd beredskap, framgår att kommunerna ska ll vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. I beredskapsförberedelserna ingår bl.a. att anordna en ledningsplats för kommunledningen. En ledningsplats ska vara så tekniskt utru stad att kommunens ledningsgrupp ska kunna ha en god ledningsförmåga vid kris. Kommunens lokaler för ledning under kri s är idag utrustade med in sta llationer för el, tele och data men anta let el- och data uttag räcker inte fö r att användas vid stabsarbete. Kommunen behöver komplettera med visuliseringsytor i form av TV och projektorer samt en antennanläggning till RAKEL för att få effektivare kommunikation, övervakning och dokumentation. Dessa hjälpmedel kommer även att vara betydelsefulla för kommunens dagliga verksamheter a, I, ök Serverrum Kommunal ledningsplats Brandskyddstätning, nytt kylsystem och installation av automatisk släckanläggning. Nya belysningsarmaturer. Ny larmsändare. Kommunens servrar är placerade i kommunhusets källare. Rummet uppfyller idag inte kraven på brandsäkerhet (EI60) då det saknar tätningar vid kabelkanaler. Automatisk släckanläggning är installerad 2004, av typen Hi-Fog, men täcker bara den delen av rummet som innehåller servrar. Detsamma gäller detekteringen. Belysningsarmaturer är gamla och i dåligt skick. Då lokalen endast delvis uppfyller kraven för en säker servermiljö ur brandsäkerhet och befintlig anläggning är svår att komplettera så föreslås att en ny automatisk släckanläggning som är bättre och enklare ur driftsynpunkt och som täcker hela ytan inom brandcellen ska installeras

97 13 (lb) INVESTERINGSBUDGET ARIG PLAN Förkortning i första kolumn, a-arbetsmiljö, e-ekonomi. I-Iagkrav, m-miljö, ny v=ny verksamhet, ök=ökad kvalitet BeloDD i tkr TEXT a, I, ök Telefoni Kommunal ledningsplats Telefoner och omprogrammerin g av gru ppnummer till upplysningscentral. Kommunen måste anordna en upplysningscentral i händelse av kris och denna kommer att placeras i sammanträdesru mmet Snöstjärnan. Ett gru ppnummer för de tre anknytningarna som skall utgöra upplysningscentral anordnas. ök Inköp datorer Inköp av datorer, cirka 450 datorer byts ut under peri oden när leasingavtalen gått ut. SUMMA IT-ENHETEN SUMMA INVESTERINGAR H INVENTARIER FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG AR 2015 AR 2016 AR 2017 AR 2018 AR 2019 DELSUMMA

98 14 (181 INVESTERINGS BUDGET 2015 Förkortning i första kolumn, a-arbetsmiljö, e=ekonomi, I :;: lagkrav, m- miljö, ny v=ny S-ARIG PLAN verksa mhet, ök=ökad kvalitet BeioDD i tkr TEXT FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG AR AR 2017 AR AR AR 2015 DELSUMMA AFFÄRSVERKSAMHETER AMP GIELAS, VATTEN H AVLPP, AVFALLSENHETEN H STADSNÄT AMP GIELAS e,ök Asfalterade infarter & ny gräsmatta på h u svagn sparkeri ngen. Asfalterade infarter & ny gräsmatta är ett stort önskemål från amp Gielas gäster e, ök En fristående samlingslokal, TV- och matrum, cirka 50 kvm. amp Gielas gäster efterfrågar en samlingslokal som är placerad intill servicebyggnaden. Detta kan leda till fler säsongsgäster eftersom den kategorin av gäster vill kunna umgås med varandra. Exempelvis en fristående timrad stuga med några trinettkök ök Nya elcentraler med Stuglägenheterna har gam la elcentraler med så kallade propp-säkringar. vippsäkring & jordfelsbry1are Det finns inte någon jordfelsbry1are i dagsläget. Investeringen leder till ökad till stuglägenheterna säkerhet för gästerna ök Brandlarm till stugorna SUMMA AMP GIELAS Idag har Gielas stuglägenheter endast brandvarnare. En optimal lösning är ett automatl arm i alla stugor som kopplas ihop med befintligt lanm som fin ns i sportha llsbyggnaden.

99 15 (18) INVESTERINGSSUDGET ARIG PLAN Selopp i Ikr Förkortning i första kolumn, a-arbetsmiljö, e ekonomi, I - lagkrav, m-miljö, ny v=ny verksamhet. ök=ökad kva litet TEXT FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG AR 2015 AR 2016 AR 2017 AR 2018 AR 2019 DELSUMMA ARVIDSJAUR STADSNÄT ök Utbyte central nätverksutrustning GPN Vår centrala nätverksutrustning i huvudnoden är 7 år gammal i år Den går inte längra att bygga ut. Reservdelar måste införskaffas begagnade. Vi har idag behov av att utöka noden med fl er anslutningsmöjligheter, men hindra s av den åldersstigna utrustningen. För att kunna ansluta fler kund er och fortsätta bygga ut nätet i tätorten måste utrustningen bytas ut ök Utbyta ADSL stationer Vi har idag g st. ADSL stationer i drift. De är 7-8 år gamla. Några av dem kan behöva bytas ut inom en snar framtid. Andra kan eventuellt stängas ner när när de tjänat ut, förusatt att utbyggnaden av 4G-nätet genomförs i den takt som Telia och Net4Mobility aviserat. Kostnad per station cirka 25 tkr ök Installati on av nytt så ka llat provisioneringssystem I samarbete med två andra kommuner i Norrbotten avser vi att installera ett gemensamt provisioneringssystem för våra respektive stadsnät. Systemet skall dels möjliggöra för kun der att sjä lva ansluta sig, välja abonnemang etc och dels minska de kostnader för drift och underhå ll vi idag betalar till kommunikationsoperatören. Licenser och driftskostnader av systemet bärs av intäkterna från nätet Va ttenfall fl yttar och I eller markförlägger elledningar Vattenfa ll bedriver nu ett gigantiskt projekt som innebär att el-ledningar flyttas och att elledningar markförläggs. Tillsammans med IT-Norrbotten gör kommunerna gemensam sak mot Vattenfall för att få ekonomisk kompensation för de elledningar som flytta s. De ell edningar som markförl äggs däremot, är vi tvingade av avtal att bekosta materiel för flytt, i annat fall tvingas vi ta över stoipied ingen. mfattningen har vi nuläget ingen uppfattning om. Under 2014 markförl äggs elledning i Moskosel, Stadsnätet tvingas bekosta slang I brunnar. Att dra fiber i kanalisationen blir alltså en ny installation, och den gamla fibern kan eventuellt, i bästa fall, gå att återanvända SUM MA STADS NÄT

100 INVESTERINGS BUDGET ARIG PLAN Belopp i tkr Förkortning i första kolumn, a-arbetsmiljö, e- ekonomi, I - lagkrav, m miljö, ny v=ny verksamhet, ök=ökad kvalitet TEXT FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG AR 2015 AR 2016 AR 2017 AR 2018 AR 2019 DELSUMMA VATTEN H AVLPP m,ök Ledningsnät Hedberg Alternativ 1 Byte enbart renvatten lednin g m, ök Ledningsnät Hedberg, Alternativ 2 Byte spillvatten och renvattenledning m Markbäddar I Arvidsjaur kommun har vi 17 täckta ma rkb äddar. Dessa har en begränsad livslängd och måste förnyas för att klara ritnin gskraven. m,ök Bortbyggande av kombinerat system på Fiskarvägen och Hantverkargatan a,ök m,ök, Hedbergs ledningsnät består av cirka 2500 m dricksvatten ledning och 2500 m spillvattenledning. Vi har lagat rätt många läckor där på senare år. Vatten ledningen är i väldigt dåligt skick på många ställen på grund av utvändig korrosion och behöver åtgärdas. Spillvattenledningens status kommer att undersökas sommaren 2014 så att den eventuellt åtgärdas samtidigt som vattenledningen. Av total summan 4 mkr utgör 2,5 mkr investerin g i spi livatten led ningen. Se ovanstående text I Arvidsjaur har vi ett antal kombinerade avloppssystem kvar. I ett kombinerat system går spillvatten och dagvatten i samma lednin g. Kostnaden är för byte av hela ledningsnätet Grovrensgaller Arvidsjaurs reningsverk Grovrensgaller Arvidsjaurs reningsverk. Inkommande vatten till Arvidsjaurs reningsverk pumpas idag upp i reningsverket utan fö rbehandling. Dessa pumpa r sätts igen med jämna mellanrum för att fel papper, trasor och annat ovidkommande material spolas ned trots att de har så kallade friströmhj ul. Friströmshjul klarar stora partiklar men har väldigt dålig verkningsgrad. Därifrån går det till en renstvätt som skall ta hand om renset. Spaltvidden är tre mm. Denna renstvätt stockar också igen av papper och trasor. För att få bort dessa driftproblem bör ett grovrensgaller insta lleras före intagspumparna. Då skulle vi även kunna byta pumphjul till ett med betyd ligt högre verknin gsgrad mgrävning 170 m VAledningar efter Järnvägsgatan vid Nyborgstjärn Spillvattenledningen som går i Vägbanken mot Nyborgstj ärn ligger så tokigt att den är i konflikt höjdmässigt med dagvatten ledningen som kommer väster ifrån, de krockar. Detta har medfört att man sänkt spillvattenledningen så att den ska ll gå under dagvatten-ledningen vilket medfört bakfall på den. Detta påverkar området på sandbacken negativt En industrifastighet på Villavägen får regelbundet va tten i källaren om vi inte spolar ledningen med spolbil reg elbundet. Vid omgrävning flyttas spillvatten ledningen in på "parkerin gen" där skoterleden går. Dagvattenledningen som kommer väster ifrån måste också grävas om för att undvika den konflikt det är idag mellan dessa ledn ingar

101 17 (181 INVESTERINGS BUDGET ARIG PLAN Belopp i tkr Förkortning i första kolumn, a-arbetsmiljö, e=ekonom i, 1= lag krav, m-miljö, ny v-ny verksamhet, ök=ökad kvalitet TEXT I, ök Ledningsnät Arvidsjaur samhälle Rein vestering av ledningsnät i Arvidsjaur samhälle. Vi måste börja förnya delar av ledningsnätet i Arvidsjaur. Vi ha r totalt ca: 13 mil ledning inom tätorten. Vissa områden är väldigt gamla och bör ses över I, ök Avloppsanläggningar Byar Vi har fått anmärkningar av tillsynsmyndigheten på 13 av våra avloppsanläggningar i byarna. Vi kommer 2014 att påbörja inventering av dessa enl. inlämnad åtgärdsplan. fta beror över-belastning av avloppsanläggningar av inläckage av dag- och grundvatten i ledningsnätet. Vi kommer att behöva göra åtgärder på dessa. I vilken omfattning kan vi ännu inte säga, men fl era av dem är inte åtgärdade sedan de byggdes e,ök Auktsjaur W trycksteg ring spumpar Auktsjaurs vatten trycksätts med ett par hydroforer. Dessa håller på att vara dåliga. Även renvattenpumparna är dåliga. Därför tänkte vi ta bort hydroforerna som finns där och sätta in 3 nya pumpar med frekvensstyrning som även kommer att fungera som trycksättare. Då kommer vi inte att behöva några hydroforer som står varmt till, utan vi kan leverera ett kallare vatten med mindre ri sk för bakterietillväxt m, ök Igångsättning Lärkans VV Vi tittar på reservvatten i Arvidsjau r. I den utredningen ingår även Lyckans vattenverk som varit vå r reservtäkt, men inte i drift på flera år. Vi kommer att kapacitetstesta täkten i år (20 14) och analysera vattenkvalitem. m det faller väl ut kommer vi att driftsätta det och behöver då byta ut och komplettera utrustningen i det ök Kommunikation råvattenpumpstationer Arvidsjau r Vi har ökade problem med kommunikationen med råvattentäkterna i Arvidsjaur. Nuvarande är ett gammalt 100 V likströmssystem. Vi måste hitta en rimlig lösning på detta ny v, Mät- och rengöringsbrunn Arvidsjaur vattenverk inklusive mätare Nuvarande konstrukti on för inkom mande vatten medger inte möjlighet till att pigga inkommande ledning till vattenverket. Piggning innebär att man ren sar ledningen genom att skicka en rensborste i ledningen upprepade gånger tills den är helt ren. Detta har aldrig gjorts på intagsledningen och vi märker en ökning av avlagrin gar från ledningen i vattenverket. Bygger man en brunn så kan vi också sätta in en "riktig" vattenmätare på inkommande vatten och styra ka lkinblandningen med bättre precision än vad vi gör idag Stängsel, grind och fönstergaller Arvidsj aur vattenverk För att öka säkerheten för vårt dricksvatten i Arvidsjaur mot sabotage och skadegörelse bör vi sätta ett stängsel runt det ök, a, ök, FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRSLAG AR 2015 AR 2016 AR 2017 AR 2018 AR 2019 DELSUMMA

102 18 (18) )NVESTERINGSSUDGET ARIG PLAN Selopp i tkr a, e,ök Stängsel och gri nd IH4 Förkortning i första kolumn, a=arbetsmiljö, e=ekonomi, 1- lag krav, m- miljö, ny v=ny verksa mhet, ök=ökad kvalitet TEXT Vi har mycket stöldbegärligt material som vi förvarar utomhus vid kommungaraget vid IH4 som är lite dåligt placerat ur stöld-synpunkt. Vi behöver även ett instängslat område för saker som vi beslagtagit/flyttat, t. ex. bilar som vi blir ansvariga för när vi fl yttat dem. FÖRSLAG AR 2015 FÖRSLAG AR 2016 FÖRSLAG AR 2017 FÖRSLAG AR 2018 FÖRSLAG AR 2019 DELSUMMA Anläggning av sortering sfickor för exempelvis osorterade lass efterfrågas av personalen, det är en arb etsmiljö- och kvalitetsfråga då det osorterad e avfallet idag måste ta s omhand genast annars blåser avfallet runt på området. Eventuellt behövs ett mindre skärmtak. Asfaltering av ytor fö r uppläggning av flisat trä för att höja kvaliten på träflis genom att det inte blir inblandnin g av jord, sand och sten i träfli sen. Inköp av container, idag hyrs 2 con tainers, hyreskostnader container 9 tkr år I st, totalt 18 tkr årligen. Ingen möjlighet finns till externa bidrag Ändring av färdvägen för kommunens traktor som tömmer avfa llscontainers, idag möts trafiken och kan orsaka incidenter. Alltså bredda vägen så att arbetsfordonen inte kommer i kontakt med kunderna. Ingen möjlighet fi nns till externa bidrag SUMMA AFFÄRSVERKSAMHET SUMMA TTALT INVESTERINGAR, INVENTARIER H AFFÄRSVERKSAMHET SUMMA VATTEN H AVLPP AVFALLSENHETEN ök, a, e, m Asfaltering av ytor samt sorteringsfickor m.m. på Ave ök, a Ändring av transportväg inne på Ave området SUMMA AVFALLSENHETEN

103 ARVIDSJAURS KMMUN SAMMANTRÄDESPRTKLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida Ks 218 Synnerliga skäl enligt lagen om god ekonomisk hushållning - Extra pensionsinlösen Dnr 00274/ I delårsbokslut per redovisar Arvidsjaurs kommun en utfästelse om framtida pensionsutbetalningar intjänade före år 1998 på 219,4 Mkr. När åtagandet förfaller till betalning medför detta kostnader för kommunen. För att över tiden belasta kommunens ekonomi på ett jämnare sätt kan en sk partiell inlösen av pensionsåtagandet göras. Det innebär att en extern försäkringsgivare ges i uppdrag att förvalta medel för delar av det totala åtagandet, samt att hantera utbetalningen till den enskilde. Kommunen har redan åtagandet att betala ut pensionen, inlösen innebär att man låter resultaträkningen belastas av kostnader som i annat fall skulle belastat kommande års resultat Inlösenförfarandet innebär också att kommunen själv, för ett år i taget, avgör omfattningen av den på den tidigarelagda betalningen och därmed kostnaden. Den partiella inlösen 2014 föreslås finansieras genom att i anspråk den del av prognosticerat resultat 2014 som överstiger budgeterat resultat. Arvidsjaurs kommun har en möjlighet att genomföra inlösen så att kostnaden belastar 2014, under förutsättning att fullmäktige beslutar enligt detta förslag. Inlösensbeloppet belastas med särskild löneskatt för pensionskostnader om 24,26 %. Inlösen av pensioner för anställda som redan gått i pension ger ekonomisk effekt redan kommande år. m det ekonomiska läget ser ut att negativt avvika mycket från prognosen kan ekonomichefen i samråd med kommunchefen avstå från inlösen. Syftet är att i första hand redovisa ett resultat som motsvarar budget samt att inte inlösensumman leder till negativt resultat för Pensionsinlösen, görs då i syfte att minska kommande års betalningar för den ansvarsförbindelse som avser kommunens pensionsskuld Bedömningen är att pensionsinlösen genomförs enligt god ekonomisk hushållning och omfattas därför av synnerliga skäl. forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

104 ARVIDSJAURS KMMUN SAMMANTRÄDESPRTKLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida forts. Ks 218 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Synnerliga skäl föreligger enligt god ekonomisk hushållning beträffande extra pensionsinlösen. Partiell inlösen får ske för 2014 med högst kronor av pensioner för anställda födda år 1946 för pensionsutfästelser intjänade före Detta innebär kronor inklusive löneskatt i extra kostnad för Inlösen får dock inte ske om det befaras att effekten ger negativt resultat. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

105 ARVIDSJAURS KMMUN SAMMANTRÄDESPRTKLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida Ks 219 Reglemente för lokalt partistöd Dnr 00275/ Varje kommun respektive landsting bestämmer om partistöd ska utbetalas och hur stort det ska vara. Lokalt partistöd får bara bestå av ett grundstöd och/eller ett mandatbundet stöd. Partistödet får bara utbetalas till ett politiskt parti som är en juridisk person. Rätten till partistöd är enligt lag kopplad till om ett parti är representerat i fullmäktige. Nya regler i kommunallagen för kommunalt partistöd trädde i kraft den 1 februari Med de nya reglerna blir det bland annat möjligt att proportionellt begränsa partistödet för ett parti som inte kunnat bemanna en eller flera av sina platser i fullmäktige från och med 2014 års val. Fullmäktige måste också fatta beslut om att de partier som får stöd ska redovisa att stödet använts för sitt ändamål. Förslag till reglemente för lokalt partistöd har upprättats. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Reglemente för lokalt partistöd antas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

106 Bilaga till kommunstyrelsens protokoll Arvidsjaurs kommun Reglemente för lokalt partistöd Förslag Bakgrund Lokalt partistöd ska syfta till att stärka partierna i den kommunala demokratin. Varje kommun respektive landsting bestämmer om partistöd ska utbetalas och hur stort det ska vara. Lokalt partistöd får bara bestå av ett grundstöd och/eller ett mandatbundet stöd. Partistödet får bara utbetalas till ett politiskt parti som är en juridisk person. Rätten till partistöd är enligt lag kopplad till om ett parti är representerat i fullmäktige. Det är från och med mandatperioden möjligt att proportionellt begränsa partistödet för ett parti som inte kunnat bemanna en eller flera av sina platser i fullmäktige. Fullmäktige måste fatta beslut om att de partier som får stöd ska redovisa att stödet använts för sitt ändamål. Redovisningen av hur partistödet använts ska dessutom granskas. Partierna utser själva sin granskare. Granskaren ska årligen lämna en granskningsrapport med ett intyg om att redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Fullmäktige måste också fatta årliga beslut om utbetalning av partistödet. Fullmäktige får besluta om att stöd inte ska utbetalas till ett parti som inte i tid lämnar in en redovisning respektive en granskningsrapport. I Arvidsjaurs kommun gäller följande Partistöd i Arvidsjaurs kommun ska utgå med dels grundstöd dels mandatstöd till ett politiskt parti som är en juridisk person och som har en registrerad lokal partiförening som kan ta emot stödet. Storleken på partistödet beslutas årligen i förskott av kommunfullmäktige och utbetalas fyra gånger per år, dock senast den 25:e dagen i kalenderkvartalets första månad, om det inte vid ett särskilt tillfälle finns skäl att senarelägga betalningen. Vid fördelningen av partistöd beaktas endast mandat för vilken en vald ledamot är fastställd (vallagen 2005:837). Upphör ett parti att vara representerat i fullmäktige tre sammanträden i följd, utbetalas inte partistöd nästkommande kvartal. Redovisning ska ske per kalenderår. Årsredovisning och av utsedd granskare undertecknad granskningsrapport över hur det lokala partistödet har använts, ska för föregående år vara inlämnad till kommunen senast den 20 mars året efter. Stöd ska inte utbetalas till ett parti som inte i tid lämnar in årsredovisning respektive en granskningsrapport. Lagrum: 2 kap kommunallagen. 14 kap. vallagen

107 ARVIDSJAURS KMMUN SAMMANTRÄDESPRTKLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida Ks 221 Minskning av partistöd (Medborgarförslag) Dnr / Ett medborgarförslag har inlämnats med följande innehåll: Eftersom det är aktuellt att ta bort habersättningen och kontaktpersoner till utvecklingsstörda och funktionshindrade på grund av sparkrav, föreslår jag att partistödet tas bort eller reduceras och att pengarna öronmärks till habersättning och kontaktpersoner. Habersättningen upplevs som lön och en sporre till att gå på arbetet. Försvinner den kan det leda till att många struntar i att gå till jobbet och stannar hemma, vilket då leder till att mera personal behövs på boendet under dagen. Hur många normalstörda skulle gå på jobbet utan ersättning? Att få ha en kontaktperson som inte är personal eller anhörig, har en stor social betydelse, då man får en helt annan relation till personen i fråga. Eftersom föreningsbidragen försvunnit för ideella föreningar utan ungdomssatsningar, borde även partistödet kunna tas bort eller åtminstone minskas till förmån för de utvecklingsstörda. Älvsbyns kommun har återinfört habersättning som man tidigare tagit bort. Arvidsjaurs kommun kan väl inte vara sämre. Kommunfullmäktige har beslutat att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunchef Kerstin lla har lämnat tjänsteskrivelse i ärendet. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Medborgarförslaget avslås med följande motivering: Möjligheterna och reglerna för att lämna partistöd regleras i kommunallagen (1990:900). Det är kommuner och landsting som själva beslutar om de vill ge ekonomiskt bidrag till politiska partier som är representerade i fullmäktige. Partistöd får också ges till ett parti som upphört att vara representant i kommunfullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde. Partistödet är avsett att vara ett stöd till de politiska partier som genom representation i fullmäktige utövar en aktiv roll i kommunens självstyre. Möjligheten att upprätthålla det kommunala självstyret är en viktig del i den demokratiska processen i samhället. Det är därför inte aktuellt att ta bort partistödet i Arvidsjaurs kommun. mfattningen av partistödet beslutas av kommunfullmäktige. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

108 ARVIDSJAURS KMMUN SAMMANTRÄDESPRTKLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida Ks 220 Lokalt partistöd för år 2015 Dnr 00276/ Nya regler för kommunalt partistöd i kommunallagen trädde i kraft den 1 februari I de nya reglerna står det att kommunfullmäktige ska fatta årliga beslut om utbetalning av partistödet. Partistöd får enligt de nya reglerna bara bestå av ett grundstöd och/eller ett mandatbundet stöd. Föregående mandatperiod var partistödet uppdelat i två delar: 45% av 2010 års prisbasbelopp kr per mandat och år kr I beloppet ingick ersättning till partierna för ej tjänstgörande ersättare med 3000 kronor Årligt administrationsbidrag till samtliga partier kr Under förutsättning av fullmäktiges antagande av Reglemente för Lokalt partistöd föreslås kommunfullmäktige besluta följande för år 2015: * Grundstöd kr * Mandatbundet stöd kr * I övrigt gäller vad som regleras i Reglemente för lokalt partistöd Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Under förutsättning av kommunfullmäktiges antagande av Reglemente för Lokalt partistöd föreslås följande partistöd för år 2015: Grundstöd kronor Mandabundet stöd kronor I övrigt gäller vad som regleras i Reglemente för lokalt partistöd. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

109 ARVIDSJAURS KMMUN SAMMANTRÄDESPRTKLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida Ks 222 Dnr 00279/ Riktlinjer för korthantering Kommunens revisorer har i granskning av kommunala kontokort i Arvidsjaurs kommun rekommenderat kommunstyrelsen att ta fram ett övergripande regelverk för kontokort inom kommunal verksamhet. Ekonomikontoret har utarbetat ett förslag till riktlinjer för korthantering. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Riktlinjer för korthantering i Arvidsjaurs kommun antas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

110 Bilaga till kommunstyrelsens protokoll (3) Förslag Riktlinje för korthantering i Arvidsjaurs kommun INLEDNING Användning av betalkort ger effektivare inköp av varor och tjänster. Minskad kontanthantering, större säkerhet och förenklad administration är andra fördelar. Med betalkort menas ett kort där hela det aktuella beloppet betalas genom faktura. Frågan om kort som betalningsmedel är skild från frågan om ändamålet med själva köpet. Riktigheten i köpet av varan eller tjänsten har inget med sättet att betala att göra. Upphandlade leverantörer skall användas. Inom Arvidsjaurs kommun används enbart betalkort av någon av följande tre kategorier: Privat kort För utlägg i tjänsten. Betalningsansvar för fakturan ligger hos den anställde. Inköpskort Endast för inköp i tjänsten. Betalningsansvar kommunen. Företagsanknutet betalkort Endast för inköp i tjänsten. Upphandlare styr här vilka företagskort som är godkända. Betalningsansvar kommunen. Inköps- och betalkort ska ersätta handkassor. Alla kort är personliga. För det fall att kort är utfärdat för exempelvis en avdelning eller verksamhet är närmaste chef personligen ansvarig för kortet. GDKÄNDA KRT Firstcard (Inköpskort). Av upphandlare godkända företagsanknutna betalkort Inga andra kort får användas, för betalning, inom Arvidsjaurs kommun. För all kortanvändning, där betalning sker via kort, ska avtal finnas mellan respektive företag och Arvidsjaurs kommun. Kommunchefen tecknar avtal med kortföretag avseende inköpskort. För företagsanknutna betalkort tecknas avtal enligt delegation med respektive företag.

111 2 (3) ANSÖKAN AV KRT Ansökan av Firstcardkort görs, efter samråd med kommunchef. Ansökan av företagsanknutna betalkort görs hos leverantören enligt upphandlarens anvisningar efter budgetansvarigs godkännade. TILLÅTEN ANVÄNDNING AV BETALKRT Privatkort Kort används i tjänsten för ej upphandlade tjänster och varor. Kortet får användas privat då betalningsansvaret för fakturan ligger hos kortinnehavaren. Fakturan skickas direkt hem till kortinnehavaren. Endast de inköp som hör till tjänsten redovisas via reseräkning eller utläggsredovisning enligt gällande rutiner. Kredittiden medför att ersättning kan betalas ut mot reseräkning eller utläggsredovisning innan fakturan förfaller. Firstcard (Inköpskort). Endast för inköp i tjänsten. Betalningsansvaret ligger här hos kommunen. Belopps- och viss branschbegränsning kan sättas individuellt på varje kort. Ingen privat användning är tillåten. En separat faktura per kortinnehavare skickas till kommunen och samtliga inköp ska verifieras med kvitton i original enligt gällande rutiner. Kontantuttag med kort är som grundregel inte tillåten. Handkassor ska ersättas med inköpskort. Där så ej är möjligt, av olika skäl, ska handkassan fyllas på med hjälp av ett Inköpskort med kontantuttagsmöjlighet. Innan så sker ska behovet av handkassa särskilt motiveras och godkännas. Företagsanknutet betalkort Endast för inköp i tjänsten, enligt i huvudsak, de avtal som upphandlaren tecknar. Kortköp i dagligvarubutiker ska ses som undantag från regeln att göra inköp hos avtalad part eller internt hos Kostenheten. Detta kan uppstå vid akut behov i verksamheten som inte har kunnat planeras. Ingen privat användning är tillåten. För drivmedelsinköp ska rutin med dubbla kort (sk tvåkortssystem) tillämpas; Vid varje inköp dras kort dels för fordonet och dels det personliga kortet. Alla kort ska förvaras på ett betryggande sätt. Eventuella lösenord får inte förvaras tillsammans med kortet.

112 3 (3) ÅTERKALLANDE AV KRT Kort ska återlämnas alternativt återkallas om: Anställning upphör. Kortinnehavare byter arbetsplats. Behovet inte längre finns. Kortet missbrukas. Avtal med kortutställare upphör. Ansvarig för att kort återlämnas /återkallas och spärras är både kortinnehavare och den budgetansvarige. Detta gäller samtliga kort. När kort återlämnas /återkallas ska det klippas sönder. Budgetansvarig ska ha kontroll över att återkallat/återlämnat kort är spärrat/upphört hos kortutgivaren. INTERN KNTRLL Förteckning över samtliga kort rapporteras till ekonomikontoret av budgetansvarig, vid tertial- och årsbokslut. Verksamheterna redovisar här att kort innehas av utsedda personer som är anställda i kommunen och där grund för återlämnande/återkallande saknas. Härutöver utför upphandlare i samband med intern kontroll vid tertial- och årsbokslut stickprovsvis granskning av inköp via kort.

113 ARVIDSJAURS KMMUN SAMMANTRÄDESPRTKLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida Ks 223 Gemensam telefonpolicy för SAMSA Arjeplogs, Arvidsjaurs, Malå och Sorseles kommun Dnr 00278/ Arvidsjaurs kommun samverkar sedan 2007 med Arjeplogs, Malå och Sorsele kommuner (SAMSA) kring en växelplattform och svarstider i växel. Växelplattformen finns fysiskt placerad i Sorsele kommun. Kommunfullmäktige beslutade att anta en gemensam telefonpolicy för SAMSA-kommunerna. Policyn har setts över och förslag till ny har tagits fram. Den nya policyn är mera utförlig och beskriver bland annat mål för verksamheten och ansvarsfördelning i varje kommun. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Gemensam telefonpolicy för SAMSA-kommunerna antas. Kommunfullmäktiges beslut upphör att gälla. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

114 SAMSA A KMMU UNERNA Bilagga 1 Tele efonpolicyy A VÄXELSA AMVERKAN N SAMSA FÖ ÖRSÄ ÄKR RAN Personligt ansvarr för att upp prätthålla e en god tele efonkultur Den/de telefoner so om jag disp ponerar är e ett arbetsred dskap som kommunenn tillhandahå åller s teleffoner, tillbehör, som ett hjälpmedel i mitt dagliga arbete. Det är mitt ansvar att skydda m och lagrad d datainform mation. program I ansvarret ingår attt - följa fa astställda re egler i telefo onpolicy för SAMSA ko ommunerna. - till närmaste chef anmäla om m jag behövver ytterligarre kunskap om telefoniin eller hur policyn ska tillämpas. medveten om o det ans svar som d det innebärr att inneha a den/de te lefoner som m Jag är m kommu unen tillhan ndahåller och o accepte erar att följja upprätta ad telefonp policy. Datum Underskrift Arbetssställe Namnförttydligande ämnas till efter påskrrift. Denna fförsäkran lä

115 Gemensamt mål och gemensam telefonpolicy SAMSA Samverkan Arjeplog, Malå, Sorsele och Arvidsjaur 1

116 SAMSA-KMMUNERNA Telefonpolicy Innehåll 1. Mål 3 2. Allmänt.3 3. Sekretess.3 4. Ansvar Systemansvariga Växelns ansvar hefens ansvar Alla anställdas ansvar Telefonmeddelanden Någon på plats.5 7. Telefontider Telefonnummer 5 9. Samtalsmätningar 6 Bilaga 1 Försäkran 2

117 SAMSA-KMMUNERNA Telefonpolicy 1..Mål SAMSA-kommunerna Arjeplog, Malå, Sorsele och Arvidsjaur skall ha en bra service med hög tillgänglighet till kommunernas verksamheter. Målet med den gemensamma telefonpolicyn är att skapa gemensamma regler och förutsättningar som bidrar till en bra service gentemot allmänheten. 2. Allmänt SAMSA-kommunerna har ett samarbete kring växelplattform och svarstider i växel. Växelplattformen finns fysiskt placerad i Sorsele kommun. Telefoni är en strategisk resurs som binder samman hela organisationen och hjälper allmänheten att snabbt och säkert få kontakt med rätt kompetens inom kommunen. Kommunens uppgift är att inom olika områden erbjuda tjänster av hög kvalitet till medborgarna. För att kommunerna skall kunna leva upp till de krav som medborgarna har rätt att ställa, är hög tillgänglighet ett självklart krav. En effektiv telefonservice är en mycket viktig funktion för att åstadkomma hög tillgänglighet. För att telefonservicen skall kunna nyttjas optimalt är det nödvändigt att alla har samma grundsyn på hur telefonen skall användas och därtill god kunskap om de möjligheter som vårt telefonsystem erbjuder. Kommunen skall vara tillgänglig och med det menar vi att när någon ringer till kommunen så skall den inringande få ett snabbt och korrekt svar. m den som söks inte finns anträffbar ska den inringande alltid kunna få ett besked om när den sökta personen kan nås eller när han/hon återkommer. 3. Sekretess Sekretess regleras i offentlighets- och sekretesslagen. Lagen gäller all personal inklusive förtroendevalda. Vid all telefonering är det viktigt att tänka på att det som sägs kan komma att uppfattas av obehöriga. För personalen i kommunens telefonväxel gäller sekretess för alla uppgifter som avser telefonsamtal till eller från kommunens övriga personal. Sekretessen är livslång. 4. Ansvar 4.1 Systemansvariga Inom SAMSA ansvarar varje kommun för den hårdvara som finns lokalt för växelplattformen. Sorsele kommun ansvarar dessutom för backupp av servrar ingående i växellösningen. Varje kommun ansvarar för egen kontinuerlig administration av huvuddator för telefoni och hänvisningssystem (som är 4760, Trio Abonnentförändringar, Trio Företag och Trio 1) 3

118 SAMSA-KMMUNERNA Telefonpolicy 4.2 Växelns ansvar Växelpersonalens ansvar är att förmedla samtal. Andra arbetsuppgifter som stör växeltelefonisten under svarstid skall förläggas utanför svarstiden. - Växeln svarar Välkommen till xx-kommun. Detta gäller även vid interna samtal. - m det inte finns någon anställd att tillgå på efterfrågad verksamhet skall telefonisten kunna upplysa om när någon finns tillgänglig. Den inringande skall också erbjudas möjlighet att få lämna meddelande i växeln. - Telefonisten skall i så stor utsträckning som möjligt lämna ut direktnummer och mobilnummer med undantag om anknytningen är ansluten till mobile extension (E) då telefonisten ska informera om att anknytningen är mobilnumret. - Extern nummerupplysning skall hänvisas till extern nummerpresentation som t ex Eniro , eniro.se eller hitta.se. - Växeln servar inte kommunens anställda med nummerupplysning. För interna telefonnummer finns t.ex. Trio Assistant på webben och för externa telefonnummer se punkten ovan. - Den som inte kan nå önskad utlandsabonnent kan beställa uppkoppling via växeln. Räckvidd utlandet kan erhållas. Kontrollera med din närmaste chef o vem du ska vända dig till för att erhålla räckvidd utlandet. - Under lunchstängning och efter kontorstidens slut läggs ett nattsvarsmeddelande in med information om växelns öppettider och eventuella journummer. 4.3 hefens ansvar Varje chef ansvarar för att det inom sin verksamhet finns kunskap om hantering av telefon och organisation för en väl fungerande telefonpassning. En viktig del i detta är ansvaret för att någon finns på plats för att ta emot inkommande samtal under de tider som meddelats allmänheten. hefen ansvarar för att växeln får information om förändringar och nybeställningar av anknytningar. 4.4 Alla anställdas ansvar - Alla anställda skall ta fullt ansvar för sin egen anknytning. Telefonen skall alltid hänvisas vid frånvaro så att telefonisten i växeln alltid kan ge korrekt information om när personen finns på plats. Som anställd har man ett personligt ansvar såväl för den egna fasta anknytningen som för den mobila. Hänvisning kan utföras från fasta telefonen, Trio Assistent på webben eller via appen Trio Referral som laddas hem till mobiltelefonen. Har du kalenderkoppling via t.ex. utlook kan du lägga upp din frånvaro där och då måste du använda dig av kommandon som SAM: eller TJÄ:. Ange frånvaroorsak, när du återkommer och om det finns någon annan att koppla till (ett alternativt svarsställe). Lathundar för hur du går tillväga finns. 4

119 SAMSA-KMMUNERNA Telefonpolicy - Kom ihåg att det alltid är bättre att ta till lite extra tid på din frånvaro och manuellt öppna telefonen när du kommer tillbaka. - Ange den totala frånvarotiden, t.ex. om du har flera möten i följd så skriver du ihop det till ett möte med en gemensam sluttid. Detta gäller även om ett möte går ihop med lunchen då du skriver som sluttid. - Öppna alltid telefonen manuellt om du kommer tillbaka tidigare än planerat. - Nyttja gärna möjligheten att använda dig av alternativt svarsställe då du anger ett nummer till en kollega som kan ta dina samtal när du är borta. I Trion Assistant Web kan du när du lägger en hänvisning skriva in information om alternativt svarsställe. Här kan du välja att inkommande samtal ska kopplas över direkt till vald anknytning eller att bara lägga in information om alternativt anknytning som information till växeln. Lathund för hur du går tillväga finns. - Den som har röstbrevlåda ansvarar för att det meddelande som läses upp är aktuellt. Röstbrevlådan skall läsas av dagligen. 5. Telefonmeddelanden m du får ett telefonmeddelande via telefonen, sms eller via e-post från växeln är det viktigt att du snarast kontaktar den som har sökt dig. 6. Någon på plats m hela avdelningen lämnas obemannad skall alla telefoner hänvisas och växelpersonalen skall meddelas. Lämna gärna ett nummer till växeln som kan nås vid nödläge. Meddela växeln vid sjukdom, ledighet etc. och lämna uppgifter om du har en kollega som kan ta hand om dina samtal och ärenden när du är borta. 7. Telefontider Telefontider bör undvikas men om telefontider tillämpas bör de normalt sammanfalla med arbetstiden. m särskilda telefontider tillämpas på tjänster som t.ex. socialsekreterare, där privatpersoner/myndigheter kan vara i akut behov av att komma i kontakt, ska det alltid vara möjligt att komma fram till en öppen expeditionstelefon/jourtelefon. m möjligt bör telefontider läggas på olika tider på en avdelning för att möjliggöra för den som ringer in att nå fram till någon på avdelningen. 8. Telefonnummer Det ska vara enkelt för allmänheten att nå kommunen. Direktnummer och mobilnummer skall spridas såvida inte anknytningen är kopplad till Mobile extension (E) då telefonisten ska informera om att anknytningen är mobilnumret. 5

120 SAMSA-KMMUNERNA Telefonpolicy 9. Samtalsmätningar För att kunna optimera telefonin görs fortlöpande mätningar av användning, svarstider, kostnader m.m. Tänk på att betalsamtal och andra teletjänster (nummerupplysning, fröken ur, telefonmöten etc.) är kostsamma. 6

121 ARVIDSJAURS KMMUN SAMMANTRÄDESPRTKLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida Ks 224 Turistplan för Arvidsjaurs kommun (Medborgarförslag) Dnr 00279/ Ett medborgarförslag har inlämnats med följande innehåll: Har de senaste 1,5 åren blivit lovad att det ska tas fram en plan för hur man vill utveckla turismen i kommunen. Men inget händer och eftersom kommunen ligger risigt till kan vi inte jobba i slowmotion och utan turistplan. Vill att kommunstyrelsen ger näringslivschefen 30 dagar att ta fram planen och sedan kollar att det blir gjort. Kommunfullmäktige beslutade att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Tillväxtchef Ann-Kristine Vinka har lämnat tjänsteyttrande i ärendet. Kommunstyrelsen beslutade att ge kommunchefen i uppdrag att upprätta förslag till turistplan Kommunchef Kerstin lla har vid personal- och arbetsutskottets sammanträde muntligt informerat om att en turistplan är under utarbetande. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget bifalls. Förslagsställaren underrättas om att arbetet med en turistplan har påbörjats. Ett första utkast ska redovisas för kommunstyrelsen i början av Justerandes sign Utdragsbestyrkande

122 ARVIDSJAURS KMMUN SAMMANTRÄDESPRTKLL Kommunstyrelsen SammanträdcsdatulIl Sida Kommunstyrelsens uppdrag Ks 99 Turistplan (Medborgarfrslag) Dm 00279/ Ett medborgarfrslag har inlämnats med följande innehåll: " Har de senaste 1,5 åren blivit lovad att det ska tas fi am en plan för hur man vill utveckla turismen i kommunen. Men inget händer och eftersom kommunen ligger "risigt till" kan vi inte jobba i slowmotion och utan turistplan. Vill att kommunstyrelsen ger näringslivschefen 30 dagar att ta fi am planen och sedan kollar att det blir gjort. " Kommunfullmäktige beslutade att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Tillväxtchef Ann-Kristine Vinka har lämnat tjänsteyttrande i ärendet. Kommunsty. elsens beslut l. 2. Kommunchefen får i uppdrag att upprätta förslag till turistplan. Tlllistplanen ska ingå som ett komplement till Översikts- och tillväxtpl an fr Arvidsjaurs kommun. Delrappoli om turi stplanens framtagande redovisas vid kommunstyrelsens sammanträde den 13 oktober Beslutet skickas till:. Kerstin Ila Justerandes sign Utdrngsbestyrkande

123 ARVIDSJAURS KMMUN SAMMANTRÄDESPRTKLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida Ks 225 Dnr 00258/ Taxa för vatten och avlopp Kommunfullmäktige beslutade om Taxa för vatten och samt allmänna avlopp samt allmänna bestämmelser (ABVA). Därefter har taxan reglerats bestämmelser (ABVA) genom KPI (konsumentprisindex) vilket genererat en ökning på ca 3 % sedan dess. Kommunen står inför en vändpunkt där större reinvesteringar måste göras, vilket ställer krav på bättre kontroll och ökad långsiktighet, underhållet måste ökas och egenkontrollen och det egna skyddet måste förbättras. Tekniska kontoret har lämnat förslag till höjning av taxan, med anledning av bland annat: Dimensionering av maxbelastning inom kommunens 17 verkamhetsområden för vatten och avlopp. Åtgärder inom 11 små avloppsanläggningar. Ökning av förnyelsetakten på ledningsnät och anläggningar. Förbättring av skyddet för kommunens anläggningar. Bättre omhändertagande av dagvatten där det går ut i känsliga recipienter. Förslaget innebär att taxan för vatten och avlopp höjs med 9 % från och med och ytterligare 3 % per år fram till 2020 utöver konsumentprisindex (KPI). Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Taxa för vatten och avlopp samt allmänna bestämmelser fastställs och börjar gälla Tidigare taxa, antagen av kommunfullmäktiges , upphör att gälla. Beslutet om allmänna bestämmelser är inte föremål för ändring, men finns med som en bilaga till taxan. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

124 1(3) Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Handläggare Mårten Enoksson Inkom: Direktval Dnr Kommunstyrelsen KMMUNSTYRELSEN / Förslag till taxehöjning av vatten och avlopp. 1. Bakgrund/sammanfattning Arvidsjaur tog fram en ny va-taxa I samband med det gjordes en höjning med ca 12 %. Därefter har taxan reglerats genom KPI (konsumentprisindex) vilket genererat en ökning på ca 3 % sedan dess. Inom Arvidsjaur kommun har vi 17 verksamhetsområden för vatten och avlopp. De flesta områden är små med allt färre som bor där året runt. De är gamla och behöver förnyas, men måste dimensioneras för max belastning vid förnyelse vilket innebär i praktiken att de blir överdimensionerade och relativt dyra (lagkrav). Vi ser trender där vi får allt fler anmärkningar på dricksvattnet i form av dess grumlighet som oftast beror på järn eller mangan (tjänligt med anmärkning). När anmärkningen är på proverna hos brukarna och inte på utgående vatten är det ofta ledningsnätet som är orsaken. Nästan alla mindre områden har en vattenledning av typen galvad stålledning. Detta material har kort livslängd och tillsammans med minskad vattenproduktion ökar utfällning av järn och mangan. Materialet är även känsligt för korrosion, både invändig och utvändig korrosion. Vi har även fått nedslag på 11 små avloppsanläggningar. Vad som kommer ett behöva åtgärdas på dessa kommer att variera i omfattning. Vi har gjort en långsiktig åtgärdsplan för dessa 11 anläggningar som är en löpande plan där vi gör en inventering, prioritering, utredning och åtgärdsbehov av några anläggningar per år. Vi kommer även inkludera de anläggningar som det inte gjorts någon tillsyn av. Vi måste öka förnyelsetakten på vårt ledningsnät och våra anläggningar. Vi har drygt 20 mil ledning i kommunen. Det mesta byggdes under 50-talet. m vi uppnår en förnyelsetakt på 40 år så innebär det att vi bör åtgärda ca 5 km per år mot 1 km som vi ligger på nu, och då har vi ledningsnät som har 100 år på nacken. Detta medför att vi måste öka inventeringstakten av ledningsstatusen, genom bl.a. filmning, så att våra insatser görs där de får störst nytta. Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se

125 2(3) Alla åtgärder är väldigt kostsamma och ålder på ledningsnätet är inte helt avgörande för prioriteringsordning. Vi måste även förbättra skyddet av våra vattenanläggningar. Nya vattenskydd måste tas fram. Vattnet är vårt viktigaste livsmedel och måste därför skyddas. Att ta fram nya täkter kostar mycket pengar och tar tid. Idag är det nya och andra faktorer som kan påverka en vattentäkt än vad det var för 30 år sedan Energibrunnar är ett exempel. Idag tittar men på vart vattnet verkligen kommer ifrån, tillrinningsområdet, till en vattentäckt på ett helt annat sätt än tidigare. Dagvattenhantering är något som också aktualiserats på senare tid. Klimatförändringarna visar på att vi har och kommer att få mer intensiva regn än tidigare. Stora mängder vatten som kommer på kort tid som dagvattensystemen skall klara hantera. Dessutom kommer det att ställas krav på omhändertagandet av dagvattnet där det går ut i känsliga recipienter. Det är många faktorer som påverkar våra anläggningar och vi står inför en vändpunkt där vi måste göra mer reinvesteringar, vilket ställer krav på bättre kontroll och ökad långsiktighet, vi måste öka vårt underhåll, förbättra vår egenkontroll och vårt skydd, Detta kräver mer resurser vilket betyder att vi måste höja vår va-taxa för att frigöra dessa resurser så att vi kan klara vårt uppdrag. Detta är inget unikt för Arvidsjaur utan gäller de flesta kommuner, särskilt de små. Se bifogat dokument. kommentarer till 2014 års taxestatisitk från Svenskt Vatten. 2. Ekonomisk analys Vi måste höja vår VA-taxa för att klara de investeringar och underhåll vi står inför med cirka 9 % 2015 och 3 % per år de närmaste 5 åren. Arvidsjaurs kommun har en låg Va-taxa om man jämför med andra kommuner. Av Sveriges 290 kommuner ligger vi på 65:e plats i avgift för en villa (64 kommuner har billigare taxa och 224 kommuner har dyrare). Med en sådan höjning som vi föreslår, så kommer vi om 5 år att ha en taxa som motsvarar 144:e plats idag. För lägenheter ligger vi på plats 88 idag och om 5 år motsvarar det plats 155 idag. Givetvis skall vi eftersträva så låga avgifter som möjligt, men låga avgifter kan även avspegla hur man sköter och tar hand om sina anläggningar 3. Miljöaspekt Det kommer att bli en mindre miljöbelastning på våra recipienter med bättre fungerande avloppsanläggningar och ledningsnät. 4. FN:s barnkonvention Inget.

126 3(3) 5. Övrigt Inget. 6. Slutsats samt förslag till beslut Höja Va-taxan med 9 % från och med och ytterligare 3 % per år fram till 2020 utöver KPI. Mårten Enoksson Gatuchef

127 Kommentarer till 2014 års taxestatistik VA-avgiften för en normalvilla höjdes med i medeltal 4,0 % Svenskt Vatten bedömer att taxehöjningarna kommer att öka i framtiden och rekommenderar att kommunerna regelbundet ser över sina investeringsbehov och ser över taxan regelbundet Svenskt Vatten sammanställer varje år taxestatistik baserat på de uppgifter som kommunerna lägger in i databasen VASS. Jämförelsen görs för avgifter för enfamiljshus, s.k. typhus A1, och flerfamiljshus, s.k. typhus B2. Det finns två typer av avgifter: brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Brukningsavgifter Brukningsavgifter är en periodisk avgift för drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar eller andra nödvändiga kostnader för att tillhandahålla vattentjänsterna. Ett typhus A (normalvilla) betalar år 2014 mellan 247 och 889 kr per hushåll och månad eller mellan 2 och 7 öre per liter.3 Ett lägenhetshushåll i typhus B betalar mellan 124 och 656 kr per månad eller mellan 1,5 och 8 öre per liter. Som Svenskt Vatten visade i förra årets kommentarer till taxestatistiken så beror spridningen i taxa i första hand på skillnader i förutsättningar som kommunernas storlek, befolkningstäthet, topografi, möjlighet till regionala anläggningar etc. Till det kommer vissa historiska faktorer som när investeringar är gjorda och hur dessa har skrivits av. Denna bedömning står sig oförändrad och vi hänvisar till förra årets PM för ett mer detaljerat resonemang. VA-avgiften för typhus A höjdes med i medeltal 4 % Som framgår av figur 1 nedan har förändringen legat stadigt omkring 4 % de senaste åren "Typhus A" är ett enfamiljshus med 150 m våningsyta inkl. garage 15 m, tomtyta 800 m, vattenförbrukning m /år. Fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten. 2 "Typhus B" är ett flerbostadshus som är anslutet till vatten, spill- och dagvatten. Huset har 15 lägenheter, m våningsyta, 800 m tomtyta, vattenförbrukning 2000 m /år och 2 st parallellkopplade vattenmätare q n 3 2,5 m /h. 3 Samtliga uppgifter är inklusive moms. 1