Verksamhetsplan Förslag på verksamhetsplan för VMF
|
|
- Lars-Erik Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsplan 2007 Förslag på verksamhetsplan för VMF MF-konceptet inom IMFN erbjuder en möjlighet att etablera en arena för utveckling, förvaltning och forskning om hållbart skogsbruk och hållbar användning av naturresurser. Verksamhetsplanen i en MF är uppbyggd kring sex kriterier för uthålligt skogsbruk, varav fyra speglar naturvetenskapliga perspektiv och två speglar samhällsvetenskapliga perspektiv: - Bevarande av biodiversitet. - Vidmakthållande av skogsekosystemens vitalitet och produktionsförmåga. - Bevarande av mark och vattenresurser. - Skogsekosystems roll i globala kretslopp. - Skogsbrukets samhällsnytta. - Samhällets ansvar för uthållighet. Samtliga Model Forest inom IMFN tillämpar dessa sex kriterier men formar verksamheten så att nationella och lokala förutsättningar är i fokus. Den föreslagna verksamhetsplanen för VMF innehåller sex program under de ovan givna sex kriterierna. Utgångspunkten i dessa program är tolkningen att VMF på sikt ska erbjuda ett planeringsunderlag och underhålla en planeringsprocess för forskning och utveckling om uthållig användning av landskapets alla värden. VMF ska fungera som ett lokalt råd för att säkra lokal förankring. I varje program finns alltså dels en planeringsprocess, och dels en forskningskomponent. 1. Naturvård i ett landskapsperspektiv Att bevara den biologiska mångfalden är den övergripande målsättningen för arbetet med formellt skydd av skogsmark inom miljökvalitetsmålet Levande skogar. För att uppfylla detta mål förutsätts att skogsbruk och andra areella näringar bedrivs på ett sådant sätt att naturligt förekommande arter kan fortleva i livskraftiga populationer. Detta förutsätter i sin tur att formellt skydd och naturvårdsanpassningar i skogsbruket kan planeras på landskapsnivå och integreras med aktivt skogsbruket så att funktionella nätverk av en regions representativa skogliga livsmiljöer kan bevaras. Det finns möjligheter att arbeta i olika geografiska skalor: På landskapsnivå avseende landskapets struktur och fördelning av naturtyper och störningsregim, förekomst och fördelning av nyckelbiotoper och andra artrika skogsmiljöer, och naturliga diversitetsgradienter; På ekosystemnivå avseende skillnader mellan kulturskog och naturskog, förekomst och fördelning av död ved och andra specifika karaktärer; På artnivå avseende hotade och rödlistade arters status och fortlevnad.
2 a) Kartläggning av skogar där skogsbruk och kalhyggesbruk bedrivits och var det bör undvikas utifrån naturlig skogsdynamik, befintliga naturvärden och skogar med kontinuitetsvärden. b) Skogshistorisk fragmentering av naturskogar. c) Landskapsplanering med avseende på hur funktionaliteten för olika skogsmiljöer påverkas av fördelningen av formellt skyddad skog, naturvårdsavtal och frivilliga avsättningar. d) Förekomst av hänglav i förhållande till historisk markanvändning och intensitet av skogsbruk. En kartläggning av skogshistoriken är av största vikt för att rätt kunna tolka dagens skogstillstånd och avgränsa områden med olika störningsregim. En sådan kartläggning ger dessutom ett underlag att utgå ifrån vid planering av lämpliga skötselstrategier. Historiskt sett är blädningsskogsbruk den dominerande skötselformen inom VMF. Det är först under de senaste 30 åren som hyggesbruket fått genomslag. En utvärdering av hur olika huggningsingrepp påverkat det mer naturliga tillståndet låter sig därmed göras. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt specifika arter som i någon mån är beroende av ett kontinuerligt trädskikt. För VMF är förekomsten av hänglav i förhållande till historisk och nutida markanvändning speciellt intressant, jämte hur skogsskötsel kan utformas för att bevara ett vitalt hängslavsbestånd så att både specialiserade arter med landskapskrav bevaras och rennäringens behov tillgodoses. 2. Skogsbruk för balans mellan produktionsmålet och miljömålet Inom VMF finns flera vetenskapliga försök och demonstrationsytor avseende alternativa skogsbruksmetoder, markanvändning och mångbruk, med tillhörande dokumentation. Dokumentationen är i sig ett värdefullt underlag men det finns ett behov av att göra uppdateringar och revision, speciellt med avseende på skogsbruksmetodernas effekt på balansen mellan produktions- och miljömålet. Skogsstyrelsen startade 2004 projektet Kontinuitetsskogar och kontinuitetsskogsbruk, bland annat för att utveckla och studera alternativ och komplement till trakthyggesbruk. Verksamheten i VMF under detta tema är kopplat till detta projekt. a) Genomgång och revidering av befintliga produktionsförsöks- och demonstrationsytor, blädning och gallring. b) Strategier för kontinuitetsskogsbruk på landskapsnivå, integrerat med gängse skogsbruksmetoder och avsättningar. c) Landskapsplanering (över fastighetsgränser) med avseende på målklassning, inklusive kontinuitetsskogsbruk i bestånd med förstärkt naturhänsyn (PF) och naturvårdsmål med skötsel (NS), samt mångbruk och sociala aspekter. d) Dikning och gödsling för ökad skogsproduktion historik, behov och förutsättningar. e) Intensivodling, fiberplantager, beskogning av nedlagd jordbruksmark.
3 3. Skogsskötsel i anslutning till vattendrag Övergångszonerna mellan land och vattenmiljöer är artrika och av stor betydelse för den biologiska mångfalden och som naturliga spridningskorridorer för växter och djur. Inom VMF finns inventeringsresultat från sju större bäcksystem, Fiskonbäcken, Gäddbäcken, Ängesbäcken-Huvudsjöbäcken, Laxbäcken-Krokbäcken, Gråtanån-Kvarnbäcken, Bullersjöbäcken, Mellskarbäcken, avseende både vattenmiljöerna och de intilliggande skogsmiljöerna. Analyser av dessa kan resultera i bättre skogsskötselanvisningar och effektiva biotopvårdsarbeten. Det långsiktiga målet är att bygga upp kunskap som ger möjlighet att skapa skötselprogram som både gynnar biologisk mångfald och medger viss skogsproduktion i vattendragens närmiljöer. Strömmande vatten har många värden och ofta är det konkurrens om denna naturresurs. Vattenkraften anses vara ett av de renaste energislag vi har och i VMF är Vojmåns överledning till Stalons kraftstation i hög grad en aktuell fråga. Vidare är våra nationalälvar och kvarvarande vattendrag mycket värdefulla för turism- och landsbygdsutveckling, för upplevelser i vildmark, friluftsliv och sportfiske. Enbart sportfisket i Sverige beräknas omsätta mer än 4 miljarder kronor per år. Sammantaget representerar vattendrag och dess närnatur en stor resurs för många olika värden. a) Effekter på vattenmiljöerna och den biologiska mångfalden av historiskt och pågående skogsbruk för de inventerade vattendragen. Framför allt kommer arbetet att koncentreras till Laxbäcken där också biotopvårdsarbeten pågår. b) Landskapsplanering längs vattendrag utifrån skogsproduktions-, naturvårds- och socio-kulturella aspekter via beståndsvisa målklasser som speglar dessa tre aspekter. c) Ta fram skötselförslag och demonstrationsområden för skogsbruk i anslutning till vattendrag. d) Ångermanälven från källa till hav påverkan av vattenkraftsutbyggnad och förutsättningar för restaurering av vattenekosystem och fiskpopulationer. 4. Klimatförändringarnas påverkan på skogen Möjliga effekter av klimatförändringarna inom VMF är att den alpina trädgränsen flyttas uppåt, att lågproduktiv mark och impediment i den fjällnära skogen under vissa förutsättningar förändras så att ståndortens produktionsförmåga ökar, och att produktiv skogsmark försumpas så att produktionsförmågan minskar. Detta medför att förutsättningarna för skogsbruk i den fjällnära skogen förändras och påverkar det strategiska arbetet med att säkra den biologiska mångfalden i de fjällnära skogarna. Stora arealer fjällnära skog har avsatts i form av naturreservat med fri utveckling. Ståndorternas ökade produktionsförmåga och igenväxning kan på sikt hota de prioriterade bevarandevärdena. Samarbete med Prince Albert MF i Saskatchewan, Kanada, är under upparbetning.
4 a) Klimatscenariers effekt på den alpina trädgränsens och fjällnära gränsens läge och artsammansättning, och på produktionsförmågan i den fjällnära skogen. b) Klimatscenariers effekt på funktionaliteten hos de för naturvård avsatta skogsarealerna. c) Klimatscenariers effekt på skogstyper viktiga för ren och älg. d) Kolbudgetmodeller för VMF utifrån olika markanvändningsscenarier 5. Kombinationen skogsbruk rennäring Inom VMF har rennäringen en betydande roll, och detta är centralt för hela verksamheten. Ambitionen är att arbeta både med kartläggning och dokumentering av kulturella fenomen och förutsättningar, och med tekniska lösningar för bättre integration mellan rennäringen och skogsbruket. För rennäringen är det viktigt att ha kunskap om renarnas betesutnyttjande under olika säsonger. Denna kunskap kan även andra aktörer inom skogsbruk, gruvdrift och vindkraft använda i sin planering. Allmän information om renens betesutnyttjande finns redan, medan kvantitativ kunskap om hur skogsskötsel, skogens åldersstruktur m.m. påverkar nyttjandet, är begränsad. Ett första steg i att skapa en översikt över de viktigaste betesområdena har varit att ta fram renbruksplaner vilka idag finns för Vilhelmina Norra och Södra samebyar. Ny teknik som utvecklats inom viltforskningen har satts i operativt bruk inom renskötseln i Vilhelmina Norra sameby. Ett stort antal renar bär halsband utrustade med GPS och GSM, som via webbaserade kartor och mobiltelefon dagligen håller renskötarna uppdaterade om var renarna befinner sig. Med denna teknik går det också att få ny och bättre kunskap om hur renarna nyttjar markerna, vilket möjliggör planering integrerat med pågående skogsbruk över stora geografiska arealer. Dessa data kommer också att kontinuerligt förbättra underlaget i de Renbruksplaner som tidigare tagits fram. I de beståndsbaserade analyserna utvärderas hur lavrika bestånd med olika skogstillstånd och skötselhistorik utnyttjas av renarna för vinterbetets marklavsområden och vårvinterbetets hänglavsområden. Resultaten ökar kunskapen om markernas betespotential och bidrar till ett förbättrat betesutnyttjande för samebyn. Vidare lägger informationen grunden för ett mer rennäringsanpassat skogsbruk genom ökad kunskap om kopplingen mellan renens behov och skogliga åtgärder. Denna kunskap leder i sin tur till en förbättrad dialog mellan ren- och skogsnäring. Samarbete med Prince Albert MF i Saskatchewan, Kanada, Foothills MF i Alberta, Kanada, Waswanipi MF, Kanada och med Älg Mittskandia är under upparbetning a) Kontinuerligt utvecklingsarbete med renbruksplaner, inklusive GIS applikationer. b) Påverkan av olika skogsbruksmetoder på renens betesutnyttjande. c) Metodutveckling för häng- och marklavsinventering.
5 d) Kontinuerligt utvecklingsarbete för realtids GPS/GSM på ren. e) Kartläggning av traditionell och lokal kunskap relaterad till nyttjandet av skog och fjäll. f) Ungdomsutbyte med Prince Albert MF i Saskatchewan, Kanada. 6. Deltagande planering i skogslandskapet Program 6 är ett syntesprogram som tillämpar mycket av det som upptas i program 1 5. Dialogen mellan inblandade aktörer är viktig för att nå operativa målsättningar och nödvändig för att stimulera nytänkande och delaktighet. Lokalt förankrade insikter om nytta och konsekvenser av skogsbruk och andra åtgärder i skogslandskapet ger ökad förståelse och intresse. För att nå framgång med en väl balanserad användning av landskapet krävs att intressemotsättningar mellan olika intressegrupper hanteras, bland annat så att dessa har tillgång till information och är delaktiga i planeringsarbetet. Genom strategisk miljöbedömning kan långsiktiga mål för hållbar utveckling införlivas i planerings- och beslutsprocesser. Det kräver emellertid att lämpliga bedömningsverktyg eller indikatorer utarbetas i samspel mellan berörda aktörer på olika nivåer, såväl offentliga som privata. Här finns ett stort behov av utveckling av metoder som kan hantera komplexa och vetenskapligt baserade verktyg för miljöbedömning, samtidigt som delaktigheten bibehålls. För att uppnå de skogliga operativa målen krävs rådgivning och information för skogsägare och allmänhet. Inom demonstrationsområden finns möjlighet att i fält se praktisk skogsskötsel och använda skogen som lärosal. För att få en visuell bild av landskapet kan fjärranalys och GIS-teknik användas. Resultat från arbeten inom VMF kommer bl.a. att presenteras i visningsrummet i Kyrkstan i Vilhelmina samhälle. Älg som jaktbart vilt värderas högt av jägarkretsen. Kunskap om älgarnas vandringsmönster är en bristfaktor. Det finns ett behov av en mera aktiv samverkan mellan parterna inom viltvården för att få till stånd en mer långsiktig förvaltning. a) Skapa en lokal styrgrupp och utveckla arbetsformer för denna. b) Skapa en VMF hemsida i samarbete med Vilhelmina kommun, och fortsätta utvecklingen av informationsrummet i Kyrkstan. c) Utveckla lokala strategier för uthållig markanvändning utifrån en struktur för aktörsamverkan, deltagande planering, samrådsmodeller och konflikthantering. d) Upprätta fördjupad verksamhetsplan för Stökenområdet vid Kultsjön. e) Iordningställa demonstrationsområden inom VMF; inklusive tätortsnära skogsbruk, och utkikspunkter som vid Trappstegsforsen, Stalonberget, Heligfjäll och Alsberget. f) Påbörja utbildning av skogsägare och allmänhet genom en föreläsningsserie baserad på de sex kriterierna enligt ovan.
6 g) Fortsätta utbytet med aktörer som arbetar med Model Forest konceptet både nationellt och internationellt. Stärka ungdomsutbyte med befintliga Model Forest. h) Följa, dokumentera och förbättra samrådsförfarandet mellan rennäring och skogsbruk, exempelvis angående Realtids-GPS på ren, och förutsättningar för bättre markanvändardialog i övrigt, exempelvis avseende 3D-visualiseringteknik i Laxbäckenområdet. Ett exempel som arena för aktörssamverkan är Stökenområdet. Väster om gränsen för fjällnära skog arbetar Skogsstyrelsen med en s.k. fördjupad verksamhetsplan för Stökenområdet, beläget väster om Saxnäs i direkt anslutning till Marsfjällets naturreservat. Bakgrunden är att Klimpfjälls och Lövbergs samfälligheter, som äger marken, har ansökt om flera tillstånd till avverkning samt att få bygga en skogsbilväg. Skogsstyrelsen har bedömt att området har stort markanvändningsintressen utöver skogsbruk, och har därför med stöd av Skogsvårdslagen påbörjat arbetet med att upprätta en fördjupad verksamhetsplan. I skrivande stund är skogen inventerad och en naturvärdesinventering är utförd. Nu gäller det att finna en balans mellan produktionsoch miljömålet. När markägarna har fått möjlighet att lämna synpunkter på planen skall också övriga markanvändande aktörer beredas möjligheter att lämna synpunkter, vilka skall beaktas i den upprättade fördjupade verksamhetsplanen för Stökenområdet.
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)
DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika
Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län
www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11
Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län
Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs
LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar
LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter
Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?
Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald? Per Angelstam Stockholm 2011-03-22 Arter Biotoper Processer Landskap i region Bestånd i landskap Träd i bestånd Global Krävs = Konventioner
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.
PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU
Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada Johan Svensson, SLU johan.svensson@slu.se Model Forest UNCED, Rio de Janeiro 1992 On a late evening in 1990 I was DG Science and Sustainable Development
Skogsstrategi Arvika kommun
Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas
Vad är skogsstrategin? Dialog
Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.
Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i
SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande
SKOGSVISION Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande LIVFULLA SKOGSLANDSKAP OCH EKOSYSTEMBASERAT NYTTJANDE Världens skogar är en vital resurs som förser oss alla med ekonomiska och miljömässiga
VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR
VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR 2017-03-20 Programmet för dagen Inledning Regeringsuppdraget och genomförande Grunderna i strategin Förändringar Bensträckare Arealfördelning och mål Frågor
Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Åtgärdsprogram för levande skogar
sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?
Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Börje Pettersson NATURVÅRDSSTRATEGIER I SKOGEN 1) RESERVATSSTRATEGIN Ex. 20 % reservat och 80 % plantage 2) ÖVERHÅLLNINGSSTRATEGIN Ex. 20 % håller dubbla
Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!
Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt! Mängden naturhänsyn ökar samtidigt som arealen kontinuitetsskog minskar Vi förbättrar naturhänsynen på dagens hyggen i jämförelse med hyggen från 1950-1980
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Jan Lannér Skogsstyrelsen, Skånes distrikt Koordinator Helge å Model Forest
Jan Lannér Skogsstyrelsen, Skånes distrikt Koordinator Helge å Model Forest Konceptet Model Forest Model Forest sex grundprinciper 1 Partnerskap etablera ett neutralt forum med frivilligt deltagande intressenter
Skogsindustrierna har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på ovanstående förslag och vill anföra följande.
Stockholm den 8 mars 2004 Miljödepartementet Maria Schultz 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget att ta fram förslag till ett sextonde miljökvalitetsmål: Ett rikt växt- och
Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Skogsbrukets hållbarhetsproblem
Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och
Program för Jönköpings kommuns skogar
1 Program för Jönköpings kommuns skogar Borttaget: och trädbärande marker Jönköpings kommun har ca 5 000 ha skog bestående av 50 % lövskog och 50 % barrskog. 1 100 ha av skogsmarken är naturreservat och
Fiske och vattenvård 1, 100 poäng
SKOG, MARK OCH VATTEN Ämnet skog, mark och vatten behandlar mångbruk av skog. Med mångbruk menas att skogen används för olika syften. Skogen omfattas av stora ekonomiska och miljömässiga värden och är
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen
Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen 1 Vad är en Nyckelbiotop? Nyckelbiotopsinventeringen är en biologisk kartläggning av
Sammanställning över fastigheten
Skogsbruksplan Planens namn Narken 14:1 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2017-2026 20170817 Niemi Skogskonsult AB Lat: 66 55' 20.60" N Long: 22
ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-11-05 1 Innehåll Kommunens skogspolicy... 3 Inledning varför en skogspolicy?... 4 Vem ansvarar för kommunens skogar?...
Lokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Innehåll. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun
och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun Plan för Naturvård och Park Albin Månsson, Samhällsbyggnad 2012-02-06 Block 1 Mångfald inom arter, mellan arter och mellan ekosystem Argument
Svensk standard för naturvärdesinventering NVI
Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat
Formellt skyddad skog i Norrbottens län
2012-05-02 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar
hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen
PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA
Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Uppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper
Regeringsbeslut IV 4 1 bilaga 2018-05-17 N2018/03141/SK m. fl. Se bilaga Näringsdepartementet Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Uppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper Regeringens
Livskraftiga ekosystem
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
så fungerar det med skydd av värdefull natur
så fungerar det med skydd av värdefull natur Nya Komet, naturvårdsavtal, naturreservat, biotopskydd och frivilliga avsättningar. Broschyren är framtagen som ett projekt i Smålands skogsstrategi med finansiering
Formellt skyddad skog i Norrbottens län
2014-06-26 Diarienummer Länsstyrelsen: 501 4403-2014 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2014 / 1674 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen
Förslag/uppslag till examensarbeten
Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel
OBS! Vi får beskära bilderna. Formellt skyddad skog i Norrbottens län
OBS! Vi får beskära bilderna. Formellt skyddad skog i Norrbottens län Titel: Formellt skyddad skog i Norrbottens län Länsstyrelsens rapportserie nr 9/2018 Diarienr Länsstyrelsen: 502 5380-2018 Diarienr
Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011
Hållbarhet, skog och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011 Slaget om den svenska skogen Biologisk mångfald Vatten Virke Bioenergi Rennäring Topic can go here Presentation
Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta
Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen
En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna
En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens
Kommunal Författningssamling
Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE
Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av
Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)
Remiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340)
2015-02-20 1(6) Skogsstyrelsen 551 83 JÖNKÖPING Remiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340) Bergvik Skog AB har beretts tillfälle att avge ett yttrande på rubricerad remiss och
Yttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar
Stockholm 13 september 2018 Er ref/dnr: 2016/660 Vårt dnr: 2018/0096 Yttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning Naturskyddsföreningen
Mervärdesskog (SOU 2006: 81 slutbetänkande från Skogsutredningen 2004 (N2004: 12)
2007-01-15 Näringsdepartementet Enheten för hållbar utveckling och basnäringar Diarienr: N2006/6984/HUB Remissvar CBM Dnr: 109/06 Mervärdesskog (SOU 2006: 81 slutbetänkande från Skogsutredningen 2004 (N2004:
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Nyckelbiotoper. unika skogsområden
unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
SKOGENS VATTEN-livsviktigt
2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,
Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental
27 november 2018 Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys Magnus Nilsson
27 november 2018 Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys Magnus Nilsson Miljökvalitetsmålet Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Myllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Areella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn
Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,
Remiss om Bevarande av biologisk mångfald instrument och omfattning
Regeringskansliet Miljödepartementet M2013/408Nm REMISSYTTRANDE 2013-05 06 Remiss avseende redovisningar av regeringsuppdragen om bevarande av biologisk mångfald, NV-05326-12 (Naturvårdsverket), Dnr 2012/2980
Skydda lagom en ESO-rapport om miljömålet Levande skogar
Skydda lagom en ESO-rapport om miljömålet Levande skogar Miljökvalitetsmålet Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Information till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås
1(8) Datum 2016-02-24 Diarienr 2016/335 Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås De åtgärder som tas upp i denna åtgärdslista svarar mot regeringsuppdraget om att bistå Miljömålsrådet
Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till. rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist
Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist Vikten av allmänhetens deltagande och rätt att föra talan Århuskonventionen som är angelägna om att allmänheten,
Grön infrastruktur- Går det att planera natur?
Grön infrastruktur- Går det att planera natur? 2 Definition av begreppet Grön infrastruktur: Ett ekologiskt funktionellt nätverk av: Livsmiljöer; gammelskog, naturbetesmark, ädellövmiljöer, sandmiljöer,
ett rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning
SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015
SKA 15 Resultatpresentation Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Global analys av framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara. Scenarioberäkningar. Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för
Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod
1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012
Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...
Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen
Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv
Utlysning av pengar till informationsinsatser om ökad biologisk mångfald eller klimatpåverkan.
Datum 2018-04-04 1(6) Utlysning av pengar till informationsinsatser om ökad biologisk mångfald eller klimatpåverkan. Skogsstyrelsen utlyser 5 miljoner kronor för att anordna informationsinsatser och/eller
Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län
Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län Ansvarig enhet: Naturvårdsenheten Text: Sören Uppsäll Analys och figurer: Carlos Paz von Friesen Tryck: Länsstyrelsen Västerbotten
16 Ett rikt växt- och djurliv
16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner
Den svenska modellen för brukande av skog - definitioner, motbilder, framtider. Anna Sténs Idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet
Den svenska modellen för brukande av skog - definitioner, motbilder, framtider Anna Sténs Idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet 1 Frågeställningar: 1.Hur har olika aktörer definierat den svenska modellen
Riktlinjer för kommunens skogsinnehav. Motala kommun
Riktlinjer för kommunens skogsinnehav Motala kommun Beslutsinstans: Tekniska nämnden Diarienummer: 14/TN 0034 Datum: 2016-04-13 Paragraf: 40 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2016-04-13 Diarienummer:
2 Skogsbruk. Åtgärdsprogram till Dalarnas miljömål Länsstyrelsen i Dalarnas län
2 Skogsbruk Skogen erbjuder unika livsmiljöer för olika växt- och djurarter, rymmer många kulturmiljöer och fornlämningar samt är värdefull för friluftsliv och rekreation. Skogsbruket är också en basnäring
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun
1 FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-11-28 Bilaga 1. Nationella och kommunala miljömål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto: Renée OlsåkerTillfällig
KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000
Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda