Bakgrunds PM för Kommunförbundets strategi
|
|
- Henrik Lucas Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bakgrunds PM för Kommunförbundets strategi Verksamhetsmiljöns föränderliga spelplaner: vår syn på förändringskrafterna och utvecklingens riktning
2 Kommunförbundet 2020 Nya generationens aktör Kommunförbundets medlemmar är kommunerna i vårt land. Det kommunala fältet, dvs. kommunerna och olika kommunalt anknutna organisationer, står inför djupgående förändringar under detta decennium. Förnyelserna präglas av stora utmaningar. Skillnaderna mellan kommunernas förutsättningar att stärka livskraften och trygga kommuninvånarnas välfärd växer. Vår utmaning i rollen som intressebevakare och påverkare är hur vi ska klara av att sörja för alla våra medlemskommuners intressen. Hur skapar vi förutsättningar för livskraftiga kommuner och en stark självstyrelse? Utsikterna inom världsekonomin samt Finlands konkurrenskraft förutsätter en hållbar utveckling inom den offentliga ekonomin. Kommunförbundets har en allt större roll i tryggandet av kommunernas finansiering. Reformvågen inom det kommunala fältet innebär allt större utmaningar i utvecklingsarbetet också för Kommunförbundet. De många utvecklingsvägarna sporrar oss att se över vår uppgift som kommunernas intresseorganisation. Verksamhetsmiljöns föränderliga spelplaner: vår syn på förändringskrafterna och utvecklingens riktning Kommunförbundets strategi utgår från vår syn på de kommande omvärldsförändringarna fram till år Vi sammanfattar utvecklingen genom följande fyra förändringskrafter: Utmaningar för Kommunförbundets positionering Primär uppgift Målbild 2020 Skalekonomi och större specialisering Individualism, differentierade människogrupper och nya gemenskaper Regional särutveckling och differentiering Utvecklingen inom den globala och regionala ekonomin kräver anpassing Områden, gemenskaper och strukturer med allt mer olika värderingar och ekonomi 2
3 1 FÖRÄNDRINGSKRAFT Skalekonomi och större specialisering En ekonomisk globalisering styrs av skalekonomi. Med skalekonomi avses en minskning av de genomsnittliga kostnaderna när produktionen ökar. En trend som betonar skalekonomi leder till allt större specialisering. Produktionssystemen centraliseras och betydelsen av globala värdenätverk ökar. Efter en strukturomvandling mellan sektorer och en åtföljande strukturomvandling mellan företag och verksamhetsställen står en ändring av uppgiftsstrukturerna i tur, vilket innebär att produktionen och rentav enskilda verksamheter förläggs till olika delar av världen. Denna utveckling medför att förhållandet mellan det lokala och det nationella förändras, vilket betyder att geografiskt åtskilda platser binds samman och nya sociala helheter skapas. Skalekonomin förknippas med en starkare mellanstatlig reglering och en övergång till en större kontext. På EU-nivå går man in för att förenhetliga många frågor i anknytning till kommunernas verksamhet genom regelverk och en metod för öppen samordning. Regelverkens betydelse kan öka i Europeiska unionen i och med utvecklingen mot en federation. Vår utmaning är att se till att kommunen engageras i utformningen, verkställandet och utvärderingen av EU-agendan. Globala företag kan skapa framgångsrika verksamhetsformer både globalt och lokalt. Då också omläggningen av kommunernas strukturer har en stark prägel av skalekonomi sporrar det oss att fundera över hur verksamhetsformer som baserar sig på småskalighet och storskalighet kan kombineras på ett framgångsrikt sätt. Under de kommande åren genomförs ett betydande antal kommunsammanslagningar. En utveckling mot större kommuner förstärks under detta decennium. Kommunfältet blir allt mer mosaikartat i fråga om resurser, verksamhetsförutsättningar och verksamhetsmodeller. Det uppstår å ena sidan nya, vidsträckta städer med en splittrad samhällsstruktur, men å andra sidan kommer det fortfarande att finnas ett betydande antal små kommuner. 3
4 En global arbetsmarknad och ett minskande utbud på arbetskraft ökar konkurrensen om kompetenta arbetstagare. Tillgången på arbetskraft är en allt större utmaning för kommunerna. Det kommunala arbetets dragningskraft förstärks av ett ökat intresse för serviceuppgifter och speciellt sådana uppgifter som har samhällsrelevans. Invandringen tryggar delvis tillgången på arbetskraft i kommunerna. En utmaning i det kommunala arbetet är behovet av att höja produktiviteten. Produktivitetsskillnader uppstår allt oftare inom enskilda arbetsenheter. Det kommer att finnas ett allt större behov av förnyelse, innovation och produktivitet på arbetsplatserna. Man måste engagera både brukarna och personalen i utvecklingen av servicen, vilket ställer krav på ett nytt slags ledarskap. I det kommunala arbetet ökar också behovet av specialisering och betydelsen av sakkunskap och djupare specialkompetens. Många yrkesgrupper lever i ett brytningsskede då omedelbar tillgång till information och utnyttjande av nätverk leder till att kommuninvånarna själva kan producera information för sin egen livshantering. Samtidigt innebär det ökade servicebehovet att kommunerna måste verka för individernas eget ansvar och stödja organisationernas och gemenskapernas välfärdsskapande roll. Det här skapar ett behov av att samordna fördelarna med storskalighet och småskalighet i utvecklingen av servicen. En fördel med småskalighet är exempelvis att det på ort och ställe finns tillgång till frivillig verksamhet där individen kan få stöd av andra i samma situation. En ny slags professionalism och multikompetens där klienten står i centrum betonar beredskapen till serviceutveckling tillsammans med kunderna. UTMANINGAR FÖR KOMMUNFÖRBUNDETS POSITIONERING 1. I och med den ekonomiska globaliseringen ökar den övernationella regleringen. Detta skapar förväntningar och tryck på att förnya och göra vårt kunnande och våra nätverk på EU-nivå och internationellt mer professionella så att vi också i fortsättningen är kommunernas trovärdiga partner i intressebevakningen när EU-agendan utformas, verkställs och utvärderas. 2. Utvecklingen mot större kommuner utgående från en specialisering av tjänsterna förstärks under detta decennium. Enhetlighet bör eftersträvas i struktur- och verksamhetsmodellerna. Hurdan syn på kommunstrukturerna ska vi utgå ifrån när vi utformar vår roll som kommunernas partner för utveckling och påverkan? 3. Det minskande utbudet på arbetskraft ökar konkurrensen om kompetent personal även inom kommunalt arbete. Hur kan vi tillsammans med kommunerna skapa en konkurrenskraftig arbetsgivarimage, speciellt i fråga om ledarskap och förnyelse på arbetsplatserna? 4. Hur stöder vi kommunernas förutsättningar att samordna små- och storskalighetsfördelar på ett nytt sätt i utvecklingen av tjänsterna? 4
5 2 FÖRÄNDRINGSKRAFT Individualism, differentierade människogrupper och nya gemenskaper Ett individualiserat samhälle förknippas med en syn där människan i grunden själv fattar sina egna beslut och således också är ansvarig för dem. Högre utbildningsnivå, omedelbar tillgång till information och nätverksbildning stärker individernas känsla av självbestämmanderätt och förändrar deras förhållande till auktoriteter. Människorna söker sig till information och gemenskaper som intresserar dem själva. På webben drivs människorna av värderingar och sociala behov. Förankringen i olika gemenskaper är i högsta grad individuell. Utvecklingen innebär delvis att människorna lösgör sig från gemenskaper som är bundna till tid och rum. För många är en självvald gemenskap och platsen där de bor av större betydelse än kommungränserna. De sociala medierna skapar nya och heterogena sociala gemenskaper som uppstår och ibland också försvinner snabbt. Dessa nya sociala gemenskaper har oftast inte heller någon hierarkisk form. Människorna relaterar allt oftare till upplevelsebaserade fenomen än till institutioner. Det blir allt vanligare att shoppa runt i dag en sak och i morgon en annan. Internet har lett till att alla sociala processer försnabbas. Vi måste anta den utmaning som brytningen inom den traditionella representativa och direkta demokratin innebär. Medborgarna ifrågasätter rådande förvaltningspraxis och kräver en insynsvänlig förvaltning som engagerar medborgarna i det verkliga beslutsfattandet. En ny mosaikartad horisont för påverkan öppnar sig i och med de sociala medierna och medborgaraktivitet, såsom ensaksrörelser och direkta påverkningsmedel för kommuninvånarna i egenskap av konsumenter. Medborgare, föreningar och (intresse)organisationer erbjuder webbtjänster som kombinerar information från olika källor och som till och med konkurrerar med de lösningar som förvaltningen erbjuder. Intresset för snabb samhällelig påverkan ökar. De nya kanalerna förbättrar möjligheterna att i beslutsfattandet lyfta fram teman som intresserar medborgarna. Kommuninvånarna ställer allt högre krav på tjänsterna. I egenskap av servicetagare vill invånarna ha allt mer skräddarsydda tjänster. I det framtida servicesystemet är kommunin- 5
6 vånarens roll är annorlunda än i dag. Kunderna kommer inte att i lika hög grad som tidigare vara bundna till en enda serviceproducent. Tjänsterna produceras och utvecklas allt oftare i samarbete med kunderna. Kundorienteringen i serviceutvecklingen betonar kommuninvånarens roll som producent och konsument. Den representativa demokratin ersätts och kompletteras av deltagardemokrati, brukardemokrati och demokrati där tjänsterna produceras kollektivt (peer production). Det finländska samhället håller på att polariseras. Klyftan mellan dem som har det bra och dem som har det sämre växer. Välfärden och de ekonomiska möjligheterna fördelas allt mer ojämnt bland befolkningen. Utslagning kan gå i arv i tre generationer. Det finns allt fler unga som saknar fotfäste i samhället. Samhällets polarisering kan försvaga specialgruppernas ställning och leda till fler fall av diskriminering på flera grunder. Jämställdhetsaspekten och likabehandlingen av olika invånargrupper (bl.a. åldersgrupper, personer med en viss ekonomisk och social ställning eller invånare i vissa bostadsområden) betonar vikten av servicetagarnas upplevelse. Hur kan vi garantera lika förutsättningar också i en föränderlig omvärld? Människorna är rörligare, befolkningsstrukturen förändras och samhället blir som en följd av invandringen allt mer mångfasetterad. De främsta orsakerna till att man flyttar till Finland är familj, studier och arbete. Att omvärlden internationaliseras och invandringen ökar sporrar kommunera att förnya sina verksamhetsformer också med tanke på serviceutvecklingen, invandrarnas delaktighet och integration. Då behoven utgår allt mer från individen och de offentliga medlen måste användas på ett hållbart sätt krävs också nya sätt att producera tjänster. Utgångspunkten bör vara individens och den sociala näromgivningens servicebehov. Det behövs nya partnerskap som ger individen bättre möjligheter att klara sig och få stöd av andra i samma situation. Livskompetens och vi-anda ska ses som möjligheter för serviceutvecklingen. Exempel är nya former av aktiverande stöd såsom gruppboenden för unga och äldre eller kollektivboenden som överskrider generationsgränserna. Vi behöver ny delaktighet och demokrati i vardagen. Det är speciellt viktigt med delaktighet i vardagen och utveckling av den egna bostadsorten. Vardagsdemokratin ska skapas på det lokala planet så att kommuninvånarna har en möjlighet att utveckla servicen och delta i det ekonomiska beslutsfattandet i en kommun- eller stadsdel. UTMANINGAR FÖR KOMMUNFÖRBUNDETS POSITIONERING 1. Det allt mer individuella engagemanget i olika gemenskaper utgör en utmaning för de traditionella systemen för demokrati och deltagande. Hur skapar vi tillsammans med kommunerna nya och snabba kanaler för påverkan och för utveckling av de lokala gemenskaperna? 2. I det framtida servicesystemet har kommuninvånaren en annorlunda roll än i dag. Hur stärker vi de kommunala tjänsternas kundorientering och inriktning mot kundsamarbete i utvecklingen och produktionen av tjänster? 3. Då behoven utgår allt mer från individen och de offentliga medlen måste användas på ett hållbart sätt krävs också nya sätt att producera tjänster. Hur hjälper vi kommunerna att utvecklas från tillhandahållare av tjänster till möjliggörare? Hur svarar vi på behovet av att lyfta fram livskompetens och vi-anda som möjligheter för den framtida serviceutvecklingen? 6
7 3 FÖRÄNDRINGSKRAFT Den regionala särutvecklingen och differentieringen Den regionala särutvecklingen och differentieringen ökar. I regionerna och centralorterna bildas allt fler nätverk på flera nivåer. Befolkningen fortsätter på global och nationell nivå att koncentreras till bosättningscentrum. Migrationen påverkas fortsättningsvis av arbetsmarknaden. Människorna värdesätter dessutom i allt högre grad regioner som erbjuder mångsidiga möjligheter till ett gott liv. Å andra sidan kan värdeval som siktar på ett ekologiskt och långsamt liv bromsa upp centraliseringstrenden. Denna utveckling kan förstärkas av en effektivare användning av naturtillgångarna och att produktionsområdena i mindre grad än tidigare är beroende av var produktionsfaktorerna är belägna. Bekämpningen av klimatförändringen är en global utmaning. När det gäller att svara på denna utmaning spelar de lokala aktörerna en avgörande roll. Produkternas och tjänsternas allt kortare livscykel skapar snabba kretslopp där företag och produktionsområden uppstår och försvinner. Turbulensen på arbetsmarknaden ökar urbaniseringen, dvs. styr människorna att flytta till regioner där det finns alternativa sysselsättningsmöjligheter. De allt snabbare förändringscyklerna inom produktionsverksamheterna och på arbetsmarknaden ger nya möjligheter till lokal och regional näringsverksamhet. Det förutsätter att kommunerna blir ännu bättre på att känna igen och stödja nya möjligheter samtidigt som negativa förändringar, som är svåra att förutse, kräver snabba arbetskraftsoch näringspolitiska åtgärder. En struktur- och regionalpolitik som bygger på självständig regionutveckling bör ge beredskap och resurser att minska de ekonomiska skillnaderna och trygga en balanserad regionutveckling. Stadsregionerna för en hård konkurrens om kompetent arbetskraft, invånare och företag. 7
8 Antalet personer i arbetsför ålder minskar i nästan hela landet. Stora strukturomvandlingar inom näringarna påverkar också människornas vardag. Risken för arbetslöshet ökar och familjernas vardag försvåras. Den regionala särutvecklingen påverkar hela den byggda miljön och förutsättningarna för underhållet av infrastrukturen. Att upprätthålla servicenivån blir svårt speciellt i regioner där befolkningen minskar. Särutvecklingen syns i kommuninvånarnas servicebehov både regionalt och per befolkningsgrupp. Det ger möjlighet till ett differentierat serviceutbud som kan organiseras med beaktande av etablerad praxis och rådande förhållanden. I och med ändringen av kommunstrukturen blir behoven av utveckling mellan urbana och landsbygdsdominerade områden interna utmaningar för kommunen. Dialogen mellan stad och landsbygd betonas. Det är viktigt att se till de regionala särdragen vid utvecklingen av kommunen som helhet. Modellerna för att tillhandahålla och producera offentliga tjänster är mycket olika i olika områden. Utgångspunkten är modeller med flera utförare, dvs. demokratiskt styrda servicelösningar som utgår från företag, andra sammanslutningar och verksamhet där individer får stöd av andra i samma situation. Den relativa andelen av marknadsföretag som producerar offentliga tjänster ökar. De marknadsstyrda tjänsterna har ändå tillräckliga förutsättningar att skapa valmöjligheter endast i de största stadsregionerna. Det är inte möjligt att producera marknadsstyrda tjänster i de stora kommunernas randområden eller i glest bebodda områden med långa avstånd. Däremot har olika lokala organisationer och gemenskaper en viktig roll i att identifiera invånarnas olika servicebehov. De fungerar som en länk mellan kommunen och invånarna när det gäller att hitta alternativa sätt att producera servicen. UTMANINGAR FÖR KOMMUNFÖRBUNDETS POSITIONERING 1. Kommunen håller på att övergå från traditionell näringspolitik till politik som betonar livskraft. Kommunen får en roll som spindeln i nätet, dvs. kommunen främjar i strategiskt samarbete med andra lokala och regionala aktörer regionens konkurrenskraft så att regionens framgångsfaktorer utnyttjas. Kommunerna måste inse hur deras verksamhet på lång sikt inverkar på marknaden, samarbetsparternas verksamhet och kommuninvånarnas val. Hur stöder vi kommunerna i ledningen av livskraften? 2. En struktur- och regionalpolitik som bygger på självständig utveckling i regionerna bör ge beredskap och resurser att stärka konkurrenskraften genom att ta till vara regionens framgångsfaktorer och därigenom minska ekonomiska skillnader och att trygga en balanserad regional utveckling. Hur säkerställer vi att kommunerna och landskapen inom ramen för stärkandet av den regionala ekonomin har tillgång till utvecklingsverktyg och utvecklingsresurser för att främja åtgärder som stöder uppkomsten av ny näringsverksamhet? 3. Modellerna för att tillhandahålla och producera offentliga tjänster differentieras utifrån kommunernas storlek, geografiska läge och servicebehov. Hur utvecklar vi tillsammans med staten, privata sektorn och tredje sektorn alternativa sätt att stödja tillhandahållandet och produktionen av service i olika slags kommuner? 8
9 4 FÖRÄNDRINGSKRAFT Utvecklingen inom den globala och regionala ekonomin kräver anpassning Helhetsbilden av den globala ekonomins utveckling är mycket oenhetlig. Den ökade skuldsättningen ger upphov till en osäkerhet som i sin tur leder till långsam tillväxt i en stor del av världen. Särskilt Europa med sin åldrande befolkning står inför stora utmaningar då den europeiska konkurrenskraften sätts på spel i den globala ekonomin. Skillnaderna mellan den sydeuropeiska och den nordeuropeiska konkurrenskraften hotar bli allt större. Vi står inför problem med ökad skattekonkurrens och skuldsättning som måste stävjas. Europeiska unionens sammanhållning ställs nu på prov. Europa håller på att åtminstone tillfälligt gå in i en period av långsam tillväxt, låg ränta och låg inflation. När den ekonomiska tillväxten är svag får den offentliga ekonomin större betydelse. I ekonomiska kristider växer den kommunala verksamhetens roll när det gäller att upprätthålla ett fungerande samhälle. En annan utmaning för den offentliga ekonomin är det s.k. hållbarhetsgapet som beror på att de åldersrelaterade utgifterna ökar. Med hållbarhet avses statens, kommunernas och socialskyddsfondernas förmåga att utan störningar finansiera den offentliga verksamheten, såsom sociala förmåner och välfärdstjänster. Statens och kommunernas stimulansmedel är stor utsträckning förbrukade. För att den offentliga verksamheten och investeringarna ska kunna upprätthållas krävs därför höjda avgifter och mer lån. Dessutom krävs sparåtgärder, prioriteringar och högre produktivitet. Den allt starkare EUregleringen påverkar lösningarna inom den offentliga ekonomin, varvid lokalförvaltningens roll i Finland och de övriga EU-länderna försvagas. Å andra sidan har det förts diskussioner om hur den lokala sektorn kan påverka den ekonomiska tillväxten. Utvecklingen går möjligen mot en EU-förbundsstat med skatteharmonisering och ekonomisk integration eller också går utvecklingen mot att beslutsfattandet återbördas till de nationella staterna Finland är en öppen, exportberoende ekonomi som påverkas kraftigt av de ekonomiska cyklerna i den globala ekonomin och euroområdet. Den ekonomiska tillväxten beror till stor 9
10 del på om inhemska företag får tillfälle att ansvara för de strategiskt viktigaste funktionerna i de övernationella värdenätverken. Möjligheter till tillväxt finns särskilt i Ryssland och u- länderna. De stora stadsregionerna har till största delen en någorlunda bra ekonomisk situation. När försörjningskvoten försvagas och arbetstillfällena minskar kommer många kommuner att få allvarliga problem med sin ekonomi, särskilt om de har en ensidig näringsstruktur. Samtidigt försämras statens förutsättningar att stödja dessa kommuner. En livskraftig kommun behöver också en fungerande finansieringsmiljö så att viktiga investeringar kan genomföras samtidigt som man ser till att skuldsättningen inte ökar för mycket. Utvecklingen är en utmaning för den finländska kommunstrukturen då kommunerna måste kunna sörja för den nödvändiga ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, så att kommunerna får skatteinkomster med vilka de kommunala tjänsterna framöver kan finansieras bättre än nu. UTMANINGAR FÖR KOMMUNFÖRBUNDETS POSITIONERING 1. En växande utmaning är att trygga fungerande kommunala tjänster. Hur prioriterar vi kommunernas uppgifter och hur betonar vi individens ansvar och prövning av individens behov? Hur ska uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna ändras? 2. För att den offentliga verksamheten och investeringarna ska kunna upprätthållas vid långsam tillväxt måste den kommunala ekonomin stabiliseras. Hur ska vi kunna utarbeta anpassningsåtgärder som i tillräcklig grad omfattar breddning av kommunernas skatteunderlag, justering av skattenivåerna, nya verksamhetsformer som ger bättre resultat och andra sparåtgärder samt kontroll över den ökade låntagningen? 3. När försörjningskvoten försvagas och arbetstillfällena minskar kommer många kommuner att få allvarliga ekonomiska problem, särskilt om de har en ensidig näringsstruktur. Samtidigt försämras statens förutsättningar att stödja dessa kommuner. Hur kan vi stärka den ekonomiska livskraften i kommunerna och regionerna genom att ändra kommunstrukturen och intensifiera samarbetet? 4. En utmaning för den kommunala ekonomin är det s.k. hållbarhetsgapet som beror på att de åldersrelaterade utgifterna ökar. Hur kan vi utveckla mått för en hållbar kommunal produktivitet vilka särskilt beaktar förändringar i den åldrande befolkningens funktionsförmåga? 10
11 Skalekonomi och större specialisering Individualism, differentierade människogrupper och nya gemenskaper Kommunförbundets positionering Regional särutveckling och differentiering Utvecklingen inom den globala och regionala ekonomin kräver anpassning De förändringskrafter som beskrivs i strategin påverkar kraftigt kommunernas framtid. Effekterna är olika på regional och lokal nivå. Även kommunernas möjligheter att själva påverka förändringskrafterna varierar. Kommunfältet differentieras både när det gäller förutsättningarna för livskraft och tryggandet av invånarnas välfärd. I ett allt mer polariserat kommunfält är Kommunförbundets ställning som kommunernas gemensamma intresseorganisation en stor utmaning. En revidering av kommunstrukturerna ställer också Kommunförbundets primära uppgift under lupp. När kommunstorleken växer kan många kommuner själva tillgodose de service- och utvecklingsbehov som Kommunförbundet arbetar med. Vi vill omdefiniera vår primära uppgift så att vi i högre grad än tidigare ska vara ett gemensamt forum för kommunerna och en samordnare som ser till kommunernas helhetsintresse. Vi måste identifiera våra olika medlemskommuners behov och realiteter. I påverkansarbetet måste vi utifrån kommunernas intressen kontinuerligt forma en helhetssyn som bygger på bättre kundkontakter och bättre förståelse för kundernas behov. 11
Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör
Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.
Läs merFINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT. Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden
FINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden 2017 2021 DET STORA HJULET: Drivkrafterna för förändring i kommunerna och regionerna Förändrade levnadssätt Intelligent
Läs merHur motsvarar planerna lagens mål?
4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merUNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS. strategi
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS strategi 2030 BILDNING med kunskap, färdighet och känsla Undervisnings- och kulturministeriets strategi som sträcker sig till år 2030 har färdigställts. Bildning betyder
Läs merVärderingar Vision Etiska principer
Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I
Läs merDigitaliseringens transformerande kraft
Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Om Digitaliseringskommissionen
Läs merPolitisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Läs merRiktlinjerna i Finlands arbetspolitik
Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens
Läs merUtvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier
Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria
Läs merEuropeiska socialfonden
Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna
Läs merSTRATEGI FÖR KARLEBY. Utkast till innehåll
STRATEGI FÖR KARLEBY Utkast till innehåll 5.9.2017 5.9.2017 Hur är läget, Karleby? De centrala utvecklingsmätarna för Karleby uppvisar ytterst goda resultat vid en nationell jämförelse, med undantag för
Läs merDigitaliseringens transformerande kraft
Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred
Läs merKevas strategi 1 (5) GODKÄND AV STYRELSEN Mission
1 (5) Kevas strategi Mission Vi verkställer och utvecklar den offentliga sektorns arbetspensionsskydd i en föränderlig omvärld samt erbjuder kundorienterade och högklassiga tjänster. Vi ansvarar för finansieringen
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merLandskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström
Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström 27.6.2018 Lagstiftning om tillväxttjänstreformen Lag om regionutveckling och tillväxttjänster Lag
Läs merKommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet
Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet 1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom arbetslivet på 2010-talet Kommunernas försvagade
Läs merGuide till EU-projektansökan
Guide till EU-projektansökan 2014-2020 1 Inledning Kommunens verksamheter kan ur EU:s program och fonder söka stöd till projekt som utvecklar verksamheten samt det omgivande samhället, såväl lokalt som
Läs merPRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013
PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES
Läs merHaninge kommuns internationella program
Haninge kommuns internationella program POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merStrategin för åren
Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående
Läs merÖverenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Läs mer1 Varför behöver vi hållbar utveckling?
Hållbar utveckling vid FPA 2012 Innehåll 1 Varför behöver vi hållbar utveckling? 3 Fokus på hållbarhet 3 Grunden för och målet med programmet 3 En gemensam global utmaning 3 Hållbarhet är summan av många
Läs merSocialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,
Läs merGlobal och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi
Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.
Läs merBILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN
BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN Direktör Terhi Päivärinta, Finlands Kommunförbund Stockholm 25.4.2017 Terhi Päivärinta Bildningsdirektörer 2017 Födda barn 2016 2 kommuner utan födda barn 28 kommuner
Läs merEuropeiska socialfonden 2014 2020
Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merRegional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2
Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2 30 mars 2015 I workshop 1 fann vi 36 betydelsefulla trender till 2025 Betydelsen av bilaterala avtal ökar Bönder uppmärksammas
Läs merFinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå
FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning
Läs merEn nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft
Erik Joachimsson Kompetensförsörjningsdagarna 20 oktober 2015 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 Regeringens mål EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 Då behövs
Läs merFörslag till reviderad Vision för Stockholm år 2030 yttrande över remiss från kommunstyrelsen KS dnr /2014
stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen Dnr 1.5.1.-336/2014 Sida 1 (5) 2014-07-02 Handläggare Helena Nilsson Telefon: 08-508 20 032 Till stadsdelsnämnd Förslag till reviderad Vision för Stockholm år 2030
Läs merSveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla
Sveriges Kommuner och Landsting verksamhet som angår oss alla Det som får samhället att fungera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en medlemsorganisation för alla kommuner, landsting och regioner
Läs merRegional överenskommelse
Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller
Läs merRamar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015
Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings
Läs mer1(7) Belopp: 100 000 Tidsplan: 3/2016 12/2017. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:
3.3.1 Hur producerar olika länder tjänsterna för främjande av barns och ungas hälsa och välfärd genom samarbete mellan olika förvaltningar såsom social- och hälsovården och skolväsendet? Belopp: 100 000
Läs merSocialfondsprogrammet
Socialfondsbroschyr 2015.indd 1 Europeiska socialfonden 2014 2020 2015-03-26 11:21 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för
Läs mer6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER
6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 1 9,6,21 6LEER± )LQODQGV PHVW HIWHUWUDNWDGH LQYnQDUH 675$7(*, (QVQDEE SODQPlVVLJ WLOOYl[WI UQ\HOVH RFK XWYHFNOLQJ VRP JHQRPI UV LQQRYDWLYW PHG KMlOS DYQlWYHUNVELOGQLQJ
Läs merSamverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,
Läs merSamarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja
Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten
Läs merFINLANDS SKOGSCENTRAL
FINLANDS SKOGSCENTRAL Strategi Värde och tillväxt från skogen Skogen utgör en stark grund för Finlands samhällsekonomi och finländarnas välmående. Skogen kan erbjuda ännu mer arbete och utkomst än i dagsläget,
Läs merVISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET
- DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga
Läs merUtvecklingsstrategi Vision 2025
Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,
Läs merKommunreformerna utmanar ledarskapet
Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom
Läs merForsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta
Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta Finland 2030: Världens mest attraktiva och kunniga försöks- och innovationsmiljö Finland är ett tryggt land som förnyar sig och bryr sig om, där livskvaliteten
Läs merArbetslivet förnyas. Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors
Arbetslivet förnyas Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors 9.6.2015 Det finländska arbetslivet BÄST I EUROPA 2020 Strategin för utveckling av arbetslivet Inskrivet i regeringsprogrammet
Läs merVästarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan - 2016-1 Inledning Hela Sverige ska leva Sjuhärad är kanske viktigare än någonsin. I och med en ny omvärld, nya utmaningar och nya möjligheter har vår organisation en mycket viktigt roll
Läs merLandskapsreformen Allmän presentation
Landskapsreformen Allmän presentation 1 Visionen Landskap 2023 Invånarna får smidig service på jämlika villkor Vettiga kostnader och en effektiv offentlig förvaltning Tjänsterna anpassas till helheter
Läs merSTATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN
STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015
TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merStrategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod
Strategisk plan Inledning Den strategiska planen tar sikte på den kommande tolvårsperioden. Giltigheten ska prövas minst en gång per mandatperiod. Syftet med planen är att kommunen och gärna andra organisationer
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merHur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018
2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar
Läs merJord- och skogsbruksministeriets STRATEGI 2030
Jord- och skogsbruksministeriets STRATEGI 2030 Finland i förnyelse en värld av möjligheter Många av de saker som vi nu tycker är självklara är unika. I framtiden kommer ren mat och rent vatten att höra
Läs merFinansiering av Projekt FOKUS Diskussionsunderlag. Carl Heath Internationellt forum, GR Utbildning
Finansiering av Projekt FOKUS Diskussionsunderlag Carl Heath Internationellt forum, GR Utbildning 2003-03-20 Uppdrag Uppdraget består i att kortfattat beskriva olika möjliga former av finansiering för
Läs merSV Gotland Strategisk plan
SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.
Läs merFSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu.
FSE den gränsöverskridande fakulteten Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet 21.10.2015. Språket uppdateras ännu. Vår vision Åbo Akademi är det gränsöverskridande universitetet med
Läs merEn bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta
En bildningskommun för alla Rektorsdagar i Åbo 25 26.10.2018 Direktör Terhi Päivärinta Twitter: @TerhiPaivarinta terhi.paivarinta@kuntaliitto.fi Vad ska kommunen göra i framtiden? Främjar kompetens och
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet
Läs mer1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4
Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet
Läs merVad gör en plats attraktiv?
Vad gör en plats attraktiv? Målbilder och genomförande i den kommunala utvecklingspolitiken Vad är det som gör att en plats uppfattas som intressant och attraktiv? Vad kan en kommun göra för att en plats
Läs merKårkulla samkommun. Kommunstrategi
Kårkulla samkommun Kommunstrategi 2018 2020 Godkänd av samkommunens fullmäktige 11.10.2017 Inledning Kårkulla samkommuns verksamhet och ekonomi leds i enlighet med en av fullmäktige godkänd kommunstrategi.
Läs merArbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker
Läs merRemiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020
sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt
Läs merBredbandsstrategi 2012
1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven
Läs merVälkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration
Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är
Läs merInnehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...
Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice
Läs mer2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Läs merFör ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige
Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum
Läs merETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården
ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen
Läs merFinlands ekonomi i ett nordiskt och europeiskt perspektiv
Olli Rehn Finlands Bank Finlands ekonomi i ett nordiskt och europeiskt perspektiv Svenska Klubben, Helsingfors 22.11.2017 Offentlig 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet Offentlig 2 USA Politisk polarisering
Läs merFinland 100- understödsprogrammen
Finland 100- understödsprogrammen 22.2.2017 1 Extra ansökningsrunda Social- och hälsovårdsministeriet startar en extra ansökningsrunda för tre nya understödsprogram som en hyllning till jubileumsåret för
Läs merStrategi för digitalisering
Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:
Läs merSammanhållningspolitiken
SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 Sammanhållningspolitiken - Utgångspunkter framtida ETS Generella utgångspunkter Lokalt och regionalt inflytande Förstärkt strategisk inriktning Fokusering på ett fåtal
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!
Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN
TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna
Läs merKommunikationsstrategi
Kommunikationsstrategi 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Bakgrund och syfte 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Kännetecken 7. Strategier 8. Kanaler 9. Tidplan 1 1.
Läs merTekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.
Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster
Läs merEn ny strukturfondsperiod. Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad
En ny strukturfondsperiod Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad EU:s långtidsbudget 2014-2020 Skydd och förvaltning av naturresurser 33,90% 38,90% Frihet, säkerhet och rättvisa EU som global
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merRIO Landrapport 2017: Sverige
RIO Landrapport 2017: Sverige Observationsorganet för forskning och innovation Landrapportsserien Hallonsten, O. Slavcheva, M. 2018 Sammanfattning I europeiskt perspektiv är den svenska ekonomin stark
Läs merRegionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013
Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge
Läs merInternationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merSocialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv
Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv Ett samarbete för att skapa ett hållbart arbetsliv och matchning, kompetens och rörlighet för ett livslångt lärande Visionen om ett hållbart arbetsliv
Läs merSärskilt mål 10.1 Förbättra arbets- och funktionsförmågan hos personer som står utanför arbetslivet
1 Nationellt tema: Delaktighet Åtgärdsområde 5: Social delaktighet och bekämpning av fattigdom Åtgärdshelheter: Stödjande av den sociala delaktigheten hos de personer som har den svagaste ställningen på
Läs merRP 54/2016 rd. De lagar som ingår i propositionen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 1, 4 och 13 i lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten och av 8 i lagen om finansiering
Läs merUtbildningsprogrammet för det sociala området Kompetenser för Socionom (YH) examen
Sosiaalialan AMK -verkosto Utbildningsprogrammet för det Kompetenser för Socionom (YH) examen Socionom (YH) kompetenserna är indelade enligt följande: - - - Etisk kompetens inom det Översättning: Susanne
Läs mer1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och
Läs merGrunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken
Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara
Läs merLandskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning
Landskapsprogram för Österbotten 2018 2021 Program för deltagande och bedömning Godkänd av landskapsstyrelsen 30.1.2017 Innehåll 1 Landskapsprogrammets utgångspunkter... 3 2 Landskapsprogrammets syfte
Läs merOffentliga sektorn står inför reformer
Offentliga sektorn står inför reformer Valkretsstämma i Helsingfors 5.9.2017 Arto Sulonen direktör för juridiska ärenden Finlands Kommunförbund De viktigaste reformprojekten inom offentliga sektorn Vård-
Läs mer