Finansiering av Projekt FOKUS Diskussionsunderlag. Carl Heath Internationellt forum, GR Utbildning

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Finansiering av Projekt FOKUS Diskussionsunderlag. Carl Heath Internationellt forum, GR Utbildning"

Charlotta Abrahamsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Finansiering av Projekt FOKUS Diskussionsunderlag Carl Heath Internationellt forum, GR Utbildning Uppdrag Uppdraget består i att kortfattat beskriva olika möjliga former av finansiering för projekt FOKUS, samt eventuella konsekvenser som uppstår till följd av de olika finansieringsvägarna. Finansieringsformer I enlighet med uppdraget har ett arbete gjorts i vilket ett antal olika möjliga finansieringsformer har gåtts igenom. Exempel på dessa är olika former av statliga stöd, så som Storstadssatsningen och Urban II samt olika former av EU-bidrag. I korthet kan man säga att det finns fyra möjliga finansieringsvägar; kommunala medel, statliga medel, institutionella bidrag samt avgifter. Samtliga former redogörs för nedan. Vad gäller institutionella bidrag finns det en uppsjö av olika möjliga alternativ. Den stora merparten av de bidrag som finns är inte applicerbara för detta projekt. De bidrag som presenteras nedan är de som ligger mest i linje med projektet. Vad avser Storstadssatsningen är bedömningen att inriktningen för den verksamheten är så pass skild från inriktningen av projekt FOKUS att den inte ingår nedan i de förslag på finansieringsvägar som är mest sannolika. Urban II Urban II är en av EU:s strukturfonder. Strukturfonderna syftar till att förstärka den sociala och ekonomiska sammanhållningen mellan unionens medlemsstater genom att minska regionala obalanser. Urbanprogrammet är EU:s storstadssatsning som pågår parallellt i ett hundratal städer runt om i Europa fram till år Urban II Göteborg är det enda svenska EU-programmet för hållbar utveckling av utsatta storstadsområden. Urbanområdet omfattar delar av stadsdelarna Gunnared, Lärjedalen och Lundby. De bostadsområden som ligger inom Urbanområdet är Lövgärdet, Angereds centrum, Hammarkullen, Eriksbo, Kvillebäcken och Brämaregården. Dessutom ingår de mellanliggande industriområdena Ringön/Backa och Marieholm. Inom Urbanområdet bor cirka Göteborgare. För projekt FOKUS finns det två alternativa åtgärder att söka medel från. Åtgärd 1:1 Studiemotivation och utbildningsnivå Målet med åtgärden är att höja studiemotivationen, studieresultaten och utbildningsnivån i Urbanområdet i syfte att tillvarata och utveckla mänskliga resurser. I huvudsak avses ungdomar, invandrade kvinnor och blivande studenter.

2 Genomförandet bör bygga på samarbete mellan olika utbildningssamordnare liksom tvärsektoriellt samarbete med näringsliv och offentliga arbetsgivare. Projektet bör: bidra till ökad övergång från gymnasium till högskola/universitet vara nyskapande eller vidareutveckla tidigare erfarenheter samt tillföra en ny dimension vara studiestödande och studiemotiverande prova nya former av studie- och yrkesvägledning Åtgärd 2:2 Social och kulturell infrastruktur Målet med åtgärden är att med utgångspunkt från invånarnas behov och önskemål, bidra till att utbudet av social service och kulturella aktiviteter ökar, i syfte att höja Urbanområdets attraktivitet och status. Åtgärden syftar också till att skapa nya förebyggande trygghetsskapande och folkhälsofrämjande verksamheter samt öka delaktigheten i samhället och i den demokratiska processen. Projektet bör: bidra till ökat kvarboende/ökad säkerhet och trygghet bygga på tvärsektoriellt samarbete och ett väl sammansatt partnerskap vara nyskapande eller vidareutveckla tidigare insatser social, pedagogisk och kulturell verksamhet öka tillgången till samhällsinformation genom informationsteknik för de boende öka samhällsdeltagandet Additionsprincipen gäller, vilket innebär att en betydande del av projektet ska självfinansieras. Sista ansökningsdag är 5 maj. Mer information finns på Utrikesdepartementets statsstöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling Statligt stöd lämnas i mån av tillgång på medel för information och studier om global och europeisk säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling som innefattar: nedrustning och rustningskontroll konflikthantering med betoning på förebyggande insatser och annan fredsfrämjande verksamhet, eller andra säkerhetspolitiska ämnen inom ramen för ett vidgat säkerhetspolitiskt synsätt

3 Stödet ska främja verksamhet som är av allmänt intresse och har en god spridningseffekt. Projektbidrag kan ges till sådana svenska organisationer och stiftelser som bedriver sådan verksamhet som avses ovan. Minst 20% av projektkostnaderna ska bäras av organisationen själv. Myndigheten för skolutveckling och andra relevanta myndigheter samt Utbildningsdepartementet Möjlighet finns att i dialog med myndigheten för skolutveckling och/eller andra berörda myndigheter erhålla särskilt stöd för att genomföra utvecklingsprojekt. Det finns givetvis en stor osäkerhetsfaktor när det gäller att söka medel direkt från myndigheter och departement då det är svårt att uppskatta sannolikheten för att få medel beviljade. Kommunala eller Regionala medel Med stor sannolikhet måste en större del av finansieringen säkras utifrån en kommunal eller regional kontext. Om projektet beviljas medel genom bidrag från institutioner, myndigheter eller departement ingår i regel ett visst mått av egenfinansiering. Denna egenfinansiering brukar i regel uppgå till mellan 20 och 50%. Skulle andra finansieringsmöjligheter visa sig svåra att genomföra är det givetvis slutgiltigt en kommunal eller regional fråga. Avgifter En möjlig finansiering är att avgiftsbelägga projektet. I budgetförslaget för projekt FOKUS går det att se på den totala kostnadsbilden per deltagare under ett antal olika förutsättningar. Man ska dock vara medveten om vad det innebär när man avgiftsbelägger projektet. Vissa berörda målgrupper kommer inte av ekonomiska skäl kunna delta i verksamheten. För att komma runt en sådan problematik finns två möjliga alternativ. Ett alternativ är att delar av finansieringen utgörs av avgifter, som täcker upp en del av kostnaden, men inte hela. Övriga kostnader täcks av andra finansieringskällor. Den andra möjligheten är att ha en differentierad kostnadsbild, beroende på vem som deltar i projektets verksamhet. Exempelvis skulle en elev kunna få en kraftig subvention, medan en högre tjänsteman har en högre kostnad. Denna sista lösning är troligtvis bäst genomförd i kombination med andra former av finansiering. Diskussion Det är givetvis önskvärt ur ett lokalt och regionalt perspektiv att finna möjligheter för en extern finansiering av projektet. Det finns givetvis såväl fördelar som nackdelar med att finna en sådan lösning. Nedan redogörs i korthet för möjliga för och nackdelar med de olika finansieringsformerna. PMI

4 Finansieringsform Plus Minus Intressant Urban II Externa medel EU-förankrat projekt andra samarbetspartners inom samma arbetsområde. Statligt Projektstöd UD Externa medel Statligt förankrat projekt samarbete med UD Myndighet/departement Externa medel Statligt förankrat projekt samarbete med berörda myndigheter Kommunal/regional Finansieringssäkerhet Ökad egen kontroll av projektets innehåll och inriktning strategiskt långsiktigt tänkande Avgift Viss kostnad ökar trovärdigheten för kvalitet för deltagaren Externa medel Kort tid till dess projektansökan ska vara inne geografiska lokalisering inriktning och målgrupp Ökad overheadkostnad på grund av EU bidragens krav på redovisning etc. Kostnad för förarbete tillkommer Finansiering täcker enbart utvecklingsdelen Kort tid till dess projektansökan ska vara inne inriktning och målgrupp Ökad overheadkostnad på grund av bidragens krav på redovisning etc. Kostnad för förarbete tillkommer Finansiering täcker möjligen enbart utvecklingsdelen Osäkerhet inför om när medlen kommer att vara tillgängliga Lång förarbetstid för att trygga finansieringen Risk för att projektet skjuts på framtiden på grund av ledtider Medel tas ur kommunala eller regionala resurser Risk för att vissa målgrupper inte kommer att kunna delta Risk för minskat antal deltagare Risk för att få fel deltagare Göteborg är enda ort i landet som har Urban II projektet Samarbeten med andra aktörer inom samma område skulle kunna befrukta verksamheten Detta är troligtvis ett annorlunda projekt som söker medel från UD, på gott och ont. Kontakt med UD har initierats från Internationellt Forum sedan tidigare rörande andra samarbeten Projektet skulle kunna intressera andra kommuner etc genom en statlig förankring samarbete med nya aktörer Möjligen kan projektet fasas ihop med andra liknande verksamheter En betalningsmodell behöver skapas som håller för samtliga målgrupper

5 Det finns med stor sannolikhet fler möjliga punkter att lägga till under PMI:et ovan. Detta underlag är att betrakta som ett diskussionsunderlag. Det är dock viktigt att tydliggöra att vissa möjliga finansieringsvägar är realistiska enbart om beslut fattas tidigt.

Relevanta dokument

18 januari Referensgruppen sammanträder. 31 januari Strukturfondsdelegationen sammanträder. 4 maj Övervakningskommittén sammanträder

18 januari Referensgruppen sammanträder. 31 januari Strukturfondsdelegationen sammanträder. 4 maj Övervakningskommittén sammanträder Urban-nytt December 2006 Dialogkonferens Inclusive Cities i Göteborg Den 19-20 oktober bjöd URBAN II Göteborg, tillsammans med den statliga storstadssatsningen, in till dialogkonferensen Inclusive Cities.