Förslag till reviderad Kulturmiljöstrategi för Kronobergs län

Transkript

1 Remissupplaga Förslag till reviderad Kulturmiljöstrategi för Kronobergs län LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Remissupplaga Kulturmiljöstrategi Sid. 1

2 Sid. 2 Remissupplaga Kulturmiljöstrategi LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

3 Varför en strategi? Varför en strategi för något så fundamentalt som förvaltning och bruk av kulturmiljön? Människor har ju alltid i den dagliga gärningen förvaltat och förändrat kulturmiljön. Tillskott och fråndrag har varit något naturligt och skett utan närmare reflektioner. Naturgivna förutsättningar och mänskliga behov har utan inblandning från utomstående i olika sammanhang styrt förändringar. I ett äldre samhälle krävdes inte tillstånd att vare sig bygga eller riva, nyodla eller beskoga, gräva eller avvattna. Först när storskaliga förändringar blev vanliga, blev lagstiftning en reglerande faktor. Samtidigt har allmänhetens engagemang stärkts i frågor kring kulturmiljöns användning och förvaltning. Varje mänskligt steg och varje form av förändring påverkar kulturmiljön på något sätt och alla är delaktiga i processer som påverkar det invanda. Följden blir att alla också har ansvar för vilka spår och fenomen ur det förflutna som fortsätter bilda grund för en framtid med historia. En begränsad krets professionella stödjer andras förvaltning av kulturmiljön. Framträdande i den kretsen är Länsstyrelsen, Smålands museum, kommunerna och organisationer inom inte minst hembygdsrörelsen och kyrkor. Genom en välförankrad strategi kan särskilt kommunerna, Smålands museum och Länsstyrelsen inom utvalda områden bättre samordna användningen av de begränsade resurserna för dem som gör det faktiska kulturmiljöarbetet. Föreliggande dokument är en revidering av den kulturmiljöstrategi som Länsstyrelsen och Smålands museum presenterades Strategin utarbetades för att fylla behovet av en gemensam grund för omedelbara insatsbehov i förvaltningen av kulturmiljön i kulturarvet. Tidigare stöd hade främst varit länets kulturmiljöprogram från Programmet utarbetades under andra omständigheter i en annan tid. Av kulturmiljöstrategins bedömda insatsbehov har alla förverkligats utom ambitionen att revidera 1981 års kulturmiljöprogram. Arbetet med kulturmiljöfrågor under perioden sker enligt föreliggande strategi. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Remissupplaga Kulturmiljöstrategi Sid. 3

4 Vision vårda, värna och bruka det småländska kulturarvet som utvecklingsresurs Kulturmiljöns förvaltning och bruk utgår från enskilda människor, var och en med sin bakgrund men som delaktiga i ett kollektiv. Begreppet Känn Dig Själv myntades av Nordiska museets grundare Artur Hazelius på 1870-talet. Men hur känner man sig själv? Genom att ställa sig frågorna vem jag är, vad jag gör samt hur och varför jag gör det jag gör, formas bilden av mig och min tillvaro i den kulturmiljö jag påverkar. Att finna sig själv i det förgångna och i olika grupper kräver kunskap för att kunna möta kommande förhållanden. Utan historia, ingen framtid är en viktig utgångspunkt i regionalpolitiskt arbete. Genom att vara medveten om begreppet grundläggs möjligheter för engagerade entreprenörer att satsa på lokala och regionala upplevelser. Det stärker kulturmiljöns roll för bygdens tillväxt. Dagens tillstånd baseras på historiska förutsättningar. Välförvaltad kulturmiljö är grunden till regional utveckling. Samtidigt viker sysselsättningen på landsbygden. Antalet jordbruksföretag där jordbruket är huvudsaklig utkomstmöjlighet minskar stadigt. Fler företag blir beroende av diversifierad verksamhet. I det sammanhanget är besöksnäring ett utvecklingsbart alternativ. Men för detta krävs ökat utbudet av besöksmål. Kulturlämningar och närknutna berättelser måste göras tillgängliga och brukas mer än hittills genom stöd med kulturhistoriskt underlag till lokala entreprenörer. Bygdeföretag är viktiga aktörer i förmedling av historia och att ge perspektiv på småländska förutsättningar. Strategisk ansats Alla människor är länkar i historien Var och en formar den nära kulturmiljön Historia och kulturmiljö ger livskraft Kulturmiljön skall brukas hållbart Sid. 4 Remissupplaga Kulturmiljöstrategi LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

5 Det småländska eller småländskt Hur blir man smålänning? Vardagsspråkets identitet räcker inte som förklaring. Snarare har lokala och regionala naturgeografiska och mentalitetshistoriska förutsättningar är också betydelsefulla variabler för människors kollektiva och personliga identiteter. För att finna en nämnare som omfattar alla är det fördelaktigt att använda begreppet småländskt framför identitet. Det innebär inte att det småländska är för alltid givet. Det omdefinieras i takt med tidens lopp och människors sociala och kulturella värderingar. Ingen görs till smålänning uteslutande av andra. Grundläggande är dock ett personligt val att man accepterar att vara smålänning. Valet är inte nödvändigtvis kunskapsbaserat utan bygger på känslor och respekt för bygdens förutsättningar. De som inte är smålänningar och bor bortom landskapets råmärken skapar uppfattningar om Småland och smålänningar. För smålänningarna har generaliserande bilder haft en sammanhållande funktion, skickligt utnyttjad av dem som för ett drygt sekel sedan ville motverka fullständig statlig kontroll. En regional konsolidering tog under 1800-talets andra hälft fart såväl i Småland som i andra landskap. Inom konst, litteratur och på museer skapades bilder av Småland och smålänningarna för att utveckla samhörighet mellan människor som själva mest såg sig som sockenbor från exempelvis Hamneda, Nydala, Ekeberga eller Växjö. Syftet var att skapa en motvikt mot det nationella perspektivet. Ur historiens garderob plockades lämpliga lämningar fram. Smålänningens karaktär formulerades och efter hand fick svenskarna lära sig att smålänningar är kluriga och snåla. Att de dessutom ömt vårdade maträtter som isterband och ostkaka blev också en del av bilden. Okritiskt identifierades företeelser och fenomen som typiskt småländska utan tanke på eventuell påverkan utifrån. Invandrarnas roll i bilden av Småland förträngdes för att inte förta den propagandistiska kraften i det ursmåländska. Bilden av smålänningen bekräftades av Selma Lagerlöf i Nils Holgerssons underbara resa. Smålänningen är egentligen en konstruktion, medan småländskt är en sammanfattning av bygdernas skiftande variabler. Jordbruksförutsättningar, grödor, växter, fisketeknik, energi- och råvaruutvinning, umgängesformer och sociala nätverk är betydelsefulla inslag i förädlingen av Smålands naturgivna möjligheter. Det manifesterades i kvarnanläggningar för att med vattenkraft driva bälgar, tråddragerier och hammare vid järnbruken, blad och klingor i sågverken och sliptrissorna på glasbruken. Men också i äktenskapsmönster, sedvänjor och annat med koppling till traditioner och mentaliteter. Bruken blev bygdernas nav. Även om man är omedveten om vad som format och formar småländskt kan man, oavsett bakgrund, bestämma sig för att vara smålänning. På så vis tillkommer ständigt nya materiella och immateriella inslag i den brokiga småländska väven. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Remissupplaga Kulturmiljöstrategi Sid. 5

6 Vidgat ansvar Omvärldsförändringar Förändrade regelverk påverkar ett välutvecklat samarbete mellan Länsstyrelsen och Smålands museum. Som entreprenör och utförare söker museet andra former än hittills för hur arbetet med kulturmiljön skall bedrivas. En annan avgörande faktor är om den Europeiska landskapskonventionen kan ratificeras utan författningsändringar. Samtidigt har Riksantikvarieämbetet i uppdrag att i samråd med andra berörda myndigheter initiera arbetet för en europeisk syn på förvaltningen av landskapet. Landskapskonventionen omfattar hela landskapet, såväl städer och samhällen tillsammans med omgivande landsbygd. I bygder som Kronoberg är beroendeförhållandet mellan tätorter och omgivande bygd påtaglig. Utan starka centra lever inte bygden och vise versa. Synen på kulturmiljö och kulturarv kan genom konventionen påverkas i mångfasetterade samhällen som det småländska. Hållbar utveckling I ett äldre jordbrukssamhälle var hållbar utveckling ett nyckelbegrepp. Oavsett utkomstmöjligheter baserades alla planering på hållbarhet ur ekonomiskt och socialt perspektiv. Patron/klientförhållande kännetecknade relationer människor emellan och sociala kontakter vårdades ömt. På samma sätt tillvaratogs förutsättningarna för ekonomisk överlevnad genom mångsyssleri. Till jordbruket lades andra utkomstmöjligheter som minskade sårbarheten. Det som skiljer gången tids hållbar utveckling från dagens är variabeln miljö. Hur miljön reagerade för människans insatser bekymrade inte i tider då begreppet inte fanns på dagordningen. Följden blev att många av dagens miljöproblem grundlades långt innan dagens generationer hade möjligheter att påverka. Utdikningar, sjösänkningar och grustäkter är bara några av de överlevnadsansatser som för dagens ögon mer har inneburit negativ omvandling. Samtidigt vittnar det omedvetet negativa miljöbruket om historisk utveckling. Totalt hållbar utveckling är en utopi. För kulturmiljövården koncentreras hållbar utveckling till kulturmiljöer. Det innebär en god förvaltning av befintliga värden med beaktande av sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer inom såväl stad som land. Bygdeutveckling är möjligen ett bättre begrepp än landsbygdsutveckling. Mångfald Oaktat bygdeursprung fanns och finns en gemenskap mellan människor i Småland. Den småländska gemenskapen har bland annat präglats av den kunskapsmässiga och etniska mångfald som bland andra inflyttade präster, militärer, lantmätare, franska munkar, holländska järnarbetare, grekiska bruksbiträden och tyska glasblåsare inympat. Alla dessa främlingar blev snart smålänningarna. De gjorde sig delaktiga och såg till att bygderna blomstrade genom nya tillskott till småländskt. Mångfalden i mänskliga beteenden, mentaliteter, seder Sid. 6 Remissupplaga Kulturmiljöstrategi LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

7 och bruk fortsätter att vara variabler som präglar småländsk förändring. Med en vidsynt definition av begreppet mångfald blir det uppenbart att fenomenet alltid funnits och därmed är en viktig utgångspunkt i analyser av kulturmiljön. Det är dessutom angeläget att skapa förutsättningar för allas delaktighet i bruket av kulturmiljön. Genus I samtal om genus blir ofta begreppen manligt och kvinnligt övertydliga. Genus är så mycket mer. Det inbegriper såväl gamla och unga, män och kvinnor, bofasta och inflyttade. Det kan vara både ett tillstånd och en process som kan analyseras både på mikro- och makronivå. Genus kan studeras överallt där uppdelningen av människor sker efter kön. Enligt Vetenskapsrådet är genus en term som pekar på en särskild aspekt av allt mänskligt liv. Kulturmiljön har inte lämnats opåverkad av kvinnors och mäns sätt att vara. Deras yrkesroller och uppgifter i hem och vardag har påverkat hur kulturmiljön har formats. Kvinnor, oavsett ålder, har räfsat, mjölkat, lagat mat och vårdat medmänniskor. Det har skett på olika sätt beroende på deras ålder och erfarenheter och därför gjort olika avtryck. Handlingarna har utförts av kvinnor men hur har varit beroende av variabler som ålder, lärdom, erfarenhet och förutsättningar. Kulturmiljöns spår presenteras oftast ur ett manligt perspektiv, oavsett om lämningarna är knutna till industri, jordbruk eller kommunikationer. Kvinnans delaktighet i mänskliga processer har ofta förbisetts. Genom insiktsfull förmedling blir genus en betydande variabel i historien. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Remissupplaga Kulturmiljöstrategi Sid. 7

8 Hur fortsätta arbetet med kulturmiljön? Så länge kulturmiljön betyder något, brukas och förmedlas den. Fortbeståndet är därför avgörande för förmedling. Såväl det materiella som det immateriella kulturarvet ger människor deras historia. Arvet är en del av vardagslivet och ger den brukade miljön unikt liv. Brukande och bevarande går därför hand i hand under ömsesidig respekt och bildar grund för samhällsbyggande. Prioriterade områden Förbättra kunskapen om kulturmiljön *Prioriterade områden - fossila landskap talshistoria - industrihistoria *Revidera och digitalisera länets kulturmiljöprogram - Historia och kulturmiljö görs tillgänglig *Förbättra kunskapsspridingen *Utveckla kulturarvsportal *Uppmuntra vård av byggnader, tätortsmiljö och landskap - Kulturmiljön som utvecklings resurs *Renodla museets och länsstyrelsen roller inom kulturmiljöoch kulturarvsvård *Slå vakt om kulturmiljöns egenvärde *Stödja lokala entreprenörers upplevelseproduktion i historiska miljöer *Utveckla kulturmiljöretoriken Prioriterade områden I arbetet att göra kulturmiljön tillgänglig krävs ständig förbättring av kunskapen om kulturmiljön. Syn och värdering varierar från tid efter annan. Yngre har andra bilder och förväntningar på kulturmiljön än äldre. Samtidigt förändras det tidsmässiga perspektivet på kulturmiljöns värde. Det till synes nya blir viktiga inslag i totaliteten. Samråden har visat att kunskapshöjande insatser skall prioriteras till - fossila landskap, vilka utgör norra Europas största sammanhängande fornlämningsområde inom till stor del småländsk skogsmark talshistoria, som inbegriper det moderna samhällets framväxt med dess kommunikationssystem och tätortsutbyggnad - industrihistoria med särskild koncentration på glas, papper, trä och småindustri i mer generell mening. *Revidering och digitalisera länets kulturmiljöprogram framstår som särskilt angeläget för att skapa förståelse för kulturmiljöer För att göra historia och kulturmiljö tillgänglig skall upparbetad kunskap spridas till kulturmiljöns förvaltare och till entreprenörer inom besöksnäringen. Genom att utveckla en nätbaserad kulturarvsportal blir kunskapen tillgänglig på ett enkelt sätt för alla. Men tillgängligheten kräver att kulturmiljön sköts för att behålla sin attrak- Sid. 8 Remissupplaga Kulturmiljöstrategi LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

9 tivitet. Vård av byggnader, landskap och tätortsmiljö är därför en angelägen uppgift under perioden. I bruket av kulturmiljön skall den ses som utvecklingsresurs. För att stödja lokala entreprenörers upplevelseproduktion i historiska miljöer skall museets och länsstyrelsens roller renodlas. Vidare skall kulturmiljöretoriken utvecklas så att förmedlingen av kulturmiljöns egenvärde blir allmänt omhuldad. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Remissupplaga Kulturmiljöstrategi Sid. 9

10 Uppföljning Med jämna intervaller måste de strategiska ansatserna arbetas om i samråd med länets viktigaste aktörer. Ständigt återkommande samtal mellan Länsstyrelsen, Smålands museum, länets kommuner, regionförbundet samt förvaltare och brukare av kulturmiljön är nödvändiga för att vidmakthålla förståelsen för kulturmiljöns värde. Under femårsperioden bör nästa revidering förberedas genom lyhördhet för synpunkter och kommentarer om kulturmiljövårdens arbete. Sid. 10 Remissupplaga Kulturmiljöstrategi LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN