SVERIGES FRI- OCH RÄTTIGHETSSKYDD OCH IDEELLT SKADESTÅND - Regeringsformen vs Europakonventionen

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet SVERIGES FRI- OCH RÄTTIGHETSSKYDD OCH IDEELLT SKADESTÅND - Regeringsformen vs Europakonventionen Therese Åkerlund Examensarbete i statsrätt, 30 hp Examinator: Hedvig Bernitz Stockholm, Höstterminen 2013

2 Innehållsförteckning Förkortningslista Inledning Introduktion Syfte och avgränsning Metod Disposition Rättigheter och dess problematik Sverige och rättigheter Det nationella skyddet: regeringsformen Bakgrund Fri- och rättighetskapitlet Mot vem andra kapitlet ska skydda Lagprövning Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Europakonventionens bakgrund och utveckling Europakonventionen och Sverige Artikel 13 rätten till ett effektivt rättsmedel Artikel 41 skälig gottgörelse Jämförelse mellan Europakonventionen och regeringsformens andra kapitel Det allmännas skadeståndsansvar Skadeståndslagen Rättigheter och ideellt skadestånd Europakonventionen NJA 2005 s Fortsatta utvecklingen Ideellt skadestånd utan lagstöd och artikel Lagförslag

3 6.4 Regeringsformen Ersättning Ideellt skadestånd Internationell jämförelse EU Bör Sveriges fri- och rättighetsskydd i skadeståndshänseende utökas? Grundlagens vikt och rättsläget Vem riktar sig andra kapitlet till? Konsekvenser av en eventuell utvidgning Avslutande kommentarer Källförteckning

4 Förkortningslista EG Europeiska gemenskapen EU Europeiska Unionen Europakonventionen Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna FN Förenta Nationerna Frihetsberövandelagen Lag (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen JK Justitiekanslern JO Justitieombudsmannen LVU Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga MÖD Miljööverdomstolen 3

5 1. Inledning 1.1 Introduktion Att enskilda ska tillerkännas vissa fri- och rättigheter har av många länge ansetts vara grundläggande för ett demokratiskt samhälle. På det internationella planet finns en mängd överenskommelser med syfte att skydda den enskilda mot olika slag av statliga ingrepp i hans eller hennes rättigheter. Hur dessa rättigheter sedan kommer till uttryck nationellt skiljer sig dock åt mellan olika stater. Sverige är bundet av ett antal olika internationella konventioner med syfte att skydda de enskildas rättigheter. En av de viktigaste och mest inflytelserika konventionerna i den svenska rätten är den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europakonventionen. Europakonventionen gäller sedan 1995 även som lag i Sverige enligt lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. En del av Sveriges konstitution, regeringsformen (1974:152), innehåller även den ett kapitel till skydd för enskildas fri- och rättigheter. Kapitlet infördes i samband med att en ny regeringsform antogs Rättigheterna i Europakonventionen och regeringsformen täcker till viss del samma område, men det finns dock vissa skillnader mellan dessa två regelkomplex. 2 Hur enskildas rättigheter ska skyddas och hur dessa ska kunna genomdrivas i praktiken är dock en mycket komplicerad fråga. Ett alternativ som har använts av internationella domstolar som Europadomstolen och Interamerikanska domstolen för att öka rättighetskonventioners genomslagskraft är att enskilda har tillerkänts ideellt skadestånd vid kränkningar av hans eller hennes rättigheter. 3 1 Bull, Sterzel, s Prop. 1993/94:117, s Se t. ex Ernestina Zullo v. Italy, p och Pasqualucci, s

6 Den här uppsatsen kommer utifrån regeringsformen och Europakonventionen att diskutera ideellt skadestånd som kompensation för en kränkning av en rättighet i någon av dessa två regelkomplex. 1.2 Syfte och avgränsning Uppsatsen kommer att behandla en aspekt av hur Sveriges skydd för enskildas rättigheter och grundläggande friheter är utformat med utgångspunkt från regeringsformen, och då framförallt dess andra kapitel, och Europakonventionen. Syftet med uppsatsen är att klargöra och jämföra möjligheterna för enskilda att grunda en talan på regeringsformens andra kapitel respektive Europakonventionen. Jämförelsen kommer sedan framförallt utgå ifrån möjligheten för enskilda att vid en kränkning av en rättighet i respektive regelkomplex få ekonomisk kompensation i form av ideellt skadestånd. Detta kommer även att sättas i relation till Sveriges åtagande gällande skyddet för de mänskliga rättigheterna i stort. Betydande fokus kommer att läggas på den senaste rättsutvecklingen på området, både internationellt och nationellt. I sista delen av uppsatsen kommer även föras en diskussion om huruvida det nuvarande systemet är tillfredsställande eller om det borde utvecklas. De grundläggande frågeställningarna lyder således: kan den enskilda grunda en rättighet direkt på regeringsformen respektive Europakonventionen? Om en rättighet i något av regelkomplexen har kränkts, kan ideellt skadestånd utgå som kompensation? Är det nuvarande systemet tillfredsställande eller bör det förändras och vad skulle en sådan eventuell förändring ha för konsekvenser? Europakonventionen gäller som lag i Sverige, men Sverige är även folkrättsligt bunden av konventionen. De folkrättsliga aspekterna av Sveriges bundenhet till konventionen, och även till andra internationella dokument om mänskliga rättigheter, kommer inte att diskuteras i uppsatsen. Sverige är även som medlem i den Europeiska Unionen, EU, genom Lissabonfördraget bundet av den så kallade rättighetsstadgan som innehåller en mängd rättigheter. Tanken är även att EU som institution ska ansluta sig till Europa- 5

7 konventionen. En medveten avgränsning från EU-området och dess betydelse för det svenska skyddet för enskildas rättigheter har gjorts. Uppsatsen skulle annars riskera att bli extremt omfattande och komplicerad, framförallt då förhållandet mellan EU och Europakonventionen inte är helt klarlagt. Trots den betydelse som EU har för svensk rätt, kommer EU endast nämnas i ytterst kortfattade ordalag. Fokusen i uppsatsen ligger istället på Europakonventionen och regeringsformen och förhållandet där emellan. Uppsatsen kommer inte heller att behandla andra lagar och författningar om fri- och rättigheter än dessa två. 1.3 Metod Uppsatsen utgår ifrån den svenska rättskälleläran där lagar, förarbeten, rättsfall och doktrin används vid tolkningen av rättsläget. Förts och främst utgår uppsatsen ifrån den lagstiftning som finns på området. Stor vikt har lagts vid förarbetena för att kunna utreda de bakomliggande syftena med lagstiftningen och hur det från lagstiftarens sida är tänkt att den ska användas. Det kommer även att redogöras för en mängd rättsfall, både från de svenska domstolarna och Europadomstolen. Svaren på frågorna som uppsatsen har till uppgift att försöka besvara finns till stor del i det rättsläge som har vuxit fram genom domstolarnas verksamhet. Doktrin och annat material har även använts för att fördjupa diskussionen i uppsatsen. Dessutom har vissa källor använts för ren faktainformation. En viss komparativ analys kommer även att göras mellan hur det svenska skyddet för fri- och rättigheter är uppbyggt i förhållande till andra länder. Eftersom mycket av regleringen för enskildas rättigheter finns på det internationella planet, kan det i vissa fall vara nödvändigt att utreda hur andra länder har löst de problem som kan uppkomma. 1.4 Disposition Uppsatsen kommer att inledas med en kort redogörelse för vad rättigheter är och dess problematik för att ge läsaren en bild av vilka svårigheter som finns 6

8 inom området. Därefter kommer regeringsformen att behandlas genom en historisk bakgrund samt redovisning av fri- och rättighetskapitlet och dess praktiska tillämplighet. Efter att regeringsformen behandlats kommer fokus att hamna på Europakonventionen och dess bakgrund och utveckling samt ställning i svensk rätt. Vissa specifika och ytterst viktiga artiklar för den fortsatta diskussionen kommer att nämnas. Uppsatsen kommer sedan att fortsätta med en jämförelse mellan Europakonventionen och regeringsformen. Uppsatsens sjätte kapitel kommer att diskutera det allmännas skadeståndsansvar i svensk rätt. I den här delen kommer både skadeståndslagen samt rättsläget i förhållande till Europakonventionen och regeringsformen att gås igenom angående möjligheten för enskilda att tillerkännas skadestånd grundat på en rättighet. Det efterföljande kapitlet i uppsatsen är en kort internationell jämförelse med hur skyddet för fri- och rättigheter ser ut internationellt. Eftersom internationella konventioner har stor praktisk betydelse för skyddet av mänskliga rättigheter, kan det finnas ett behov av att utreda den internationella traditionen något. Den avslutande avdelningen i denna uppsats innehåller en diskussion om huruvida det existerande rättsläget är tillfredsställande eller om det bör förändras. Olika åsikter kommer att diskuteras och ställas emot varandra. Konsekvenser av en eventuell förändring kommer också att debatteras. Uppsatsen avslutas med några avslutande kommentarer och reflektioner från författarens sida. 2. Rättigheter och dess problematik Idéen om att enskilda har fri- och rättigheter började växa fram under talet, och under århundradets slut antogs flera rättighetsurkunder av det engelska parlamentet. Utvecklingen fortsatte sedan och under den franska revolut- 7

9 ionen 1789 antogs en deklaration om mänskliga rättigheter. Under 1800-talet och början av 1900-talet införde flera stater bestämmelser i grundlagen om frioch rättigheter. De naturrättsliga idéerna hade en stor inverkan på utvecklingen av rättighetsskyddet. Från början var det framförallt så kallade civila och politiska rättigheter som prioriterades framför andra slag av rättigheter, men efter andra världskriget började även så kallade sociala rättigheter att få ökad betydelse. De sociala rättigheterna är dock många gånger fortfarande underprioriterade och kommer oftast till uttryck genom målsättningsstadganden snarare än bindande rättsnormer. 4 Det första internationella dokumentet som behandlade mänskliga rättigheter antogs av Förenta Nationernas, FN, generalförsamling Dokumentet kallas för den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter. 5 Förklaringen är inte bindande men ger uttryck för grundläggande värderingar i det internationella samfundet, och delar av den utgör sedvanerätt. 6 Förklaringen har även inspirerat många efterföljande bindande internationella överenskommelser. 7 Begreppet rättigheter är inte helt oproblematiskt och har ofta och i många sammanhang blivit debatterat. Det kan vara mycket svårt att definiera vad som är en rättighet och i vilken utsträckning de överhuvudtaget existerar, där kulturella och politiska skiljaktigheter kan ha en stor påverkan på debatten. 8 Det är inte heller helt självklart vem som har skyldigheten att skydda enskildas rättigheter, om det är staten, en internationell organisation eller någon annan aktör. Denna frågeställning blir framförallt aktuell gällande de rättigheter som hör till det sociala, ekonomiska och kulturella området. Dessa rättigheter kräver ofta, i jämförelse med de politiska rättigheterna, mer materiella och politiska resurser för att kunna garanteras. 9 Även rättigheternas internationella karaktär gör dem problematiska eftersom de ska gälla både inom ett lands gränser såväl som utanför dem. Detta förhållande leder till att det finns ett starkt spänningsförhål- 4 Eka, Hirschfelt, Jermsten, Svahn, Starrsjö, s FN-förbundet. 6 Australian Human Rights Commission. 7 United Nations. 8 Heywood, s Ibid., s

10 lande mellan staters rätt till suveränitet å ena sidan och enskildas rättigheter å den andra. Ett lands rätt att ingripa i ett annat land och bryta mot suveräniteten på grund av att enskildas rättigheter kränks är en omdiskuterad fråga. 10 Ett annat problem med ett reglerat skydd för rättigheter är hur dessa ska komma till uttryck och ges effekt i praktiken. 11 Många länder har ett uttryckligt skydd för fri- och rättigheter i den nationella rätten, men skyddets praktiska effekt skiljer sig starkt åt mellan olika stater. I vissa fall kan det till och med vara så att syftet med skyddet inte är att ge de enskilda skydd utan snarare att utåt sett bevisa de offentliga organens legitimitet. 12 Olika begrepp används i olika sammanhang för enskildas rättigheter. I till exempel andra kapitlet i regeringsformen anförs att kapitlet handlar om enskildas fri- och rättigheter. I andra kontexter, till exempel i FN:s förklaring, talar man om mänskliga rättigheter. De fri- och rättigheter som räknas upp i regeringsformen är dock samma typ av rättigheter som man brukar kalla för mänskliga rättigheter i internationella konventioner. Anledningen till skillnaden i terminologin är att mänskliga rättigheter brukar användas för de rättigheter som har sitt stöd i en internationell källa, som till exempel konventioner eller sedvanerätt. Det handlar således i grunden om i princip samma slags rättigheter men som kommer till uttryck genom olika källor. 13 I denna uppsats kommer de två termerna, fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter, beteckna samma slags rättigheter och användas utan någon större särskillnad. 2.1 Sverige och rättigheter Sveriges skydd för enskildas rättigheter finns dels på internationell nivå som konventionsland till olika internationella överenskommelser och dels på nationell nivå genom flera olika författningar. Europakonventionen och regerings- 10 Ibid., s Pillay, s Danelius s Fisher, s

11 formen är två viktiga regelkomplex i svensk rätt som innehåller skydd för enskildas rättigheter. 14 Sverige har länge haft som utgångspunkt att det svenska systemet skyddar enskildas rättigheter på ett bra sätt. 15 Det har uttalats att Sverige sedan antagandet av 1809 års regeringsform har upprätthållit principerna om rättssäkerhet och medborgerliga friheter med grund i den traditionella svenska rätten. 16 Internationellt har Sverige ofta varit ett av de pådrivande länderna för ett utökat skydd för mänskliga rättigheter. Sverige har genomgående vid förhandlingar om utformningen av internationella konventionerna om mänskliga rättigheter hävdat vikten av att dessa kompletteras med effektiva tillämpningsföreskrifter. Sådana föreskrifter kan bland annat vara att ge den enskilda möjlighet att klaga till ett internationellt organ när deras rättigheter kränkts. Det har ansetts att det inte ska vara möjligt för länder att av allmänpolitiska skäl ansluta sig till konventionerna utan att dess rättigheter får en effektiv genomslagskraft. 17 Vid undertecknandet av Europakonventionen var Sverige av den åsikten att det svenska skyddet uppfyllde Europakonventionens krav och man trodde inte att man skulle behöva göra några större förändringar i det svenska systemet. Man trodde att de grundläggande normer som Europakonventionen gav uttryck för redan var skyddade i Sverige på ett bra sätt. Det har dock i efterhand visat sig att detta inte stämmer med verkligheten, det är inte alls säkert att Sverige och den svenska rätten uppfyller de förpliktelser som Europakonventionen ställer. 18 Det kom som en överraskning för Sverige när Europadomstolen för första gången fällde Sverige för att inte ha uppfyllt Europakonventionens krav gällande skyddet för äganderätten Eka, Hirschfelt, Jermsten, Svahn, Starrsjö, s. 49 f. 15 Danelius, s SOU 1963:17, s Danelius, s Ibid. 19 Schultz, Skadestånd som medel för ersättning vid kränkningar av mänskliga rättigheter, s

12 Målet gällde två fastigheter som varit belagda med expropriationstillstånd och tillhörande byggnadsförbud under 23 respektive 25 år samt åtta respektive tolv år. 20 Europadomstolen, som prövade målet i plenum, finner mot bakgrund av bland annat den påverkan tillstånden och förbuden haft på ägarnas möjlighet att använda fastigheterna att det handlat om ett ingrepp i fastighetsägarnas rätt till egendom i artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen. 21 Eftersom fastighetsägarna bland annat inte haft möjlighet att få tiden för expropriationstillståndet fastställt eller få kompensation, anser den oeniga Europadomstolen vidare att ingreppet i äganderätten var otillåtet och att rättigheten således kränkts. 22 Europadomstolen finner även att artikel 6 gällande rätten till en rättegång inom skälig tid kränkts då ägarna inte haft möjlighet att få sin sak prövad i domstol. 23 Sedan undertecknandet av Europakonventionen har Sverige varit föremål för klagomål inför Europadomstolen många gånger inom skiftande områden, vilka i några fall även har lett till fällande dom. 24 Ett exempel på ett nyligen avgjort mål där Sverige fälldes är ett mål som prövades av Europadomstolen i stor sammansättning. En kvinna hade som 14-åring smygfilmats av sin styvpappa när hon skulle duscha. Kvinnan hade under svensk lag varken kunnat utnyttja en straffrättslig eller en civilrättslig process för att bemöta den personliga integritetskränkning detta inneburit. Europadomstolen finner att denna omständighet gör att Sverige kränkt rätten till privatliv i artikel Kvinnan tillerkänns euro i kränkningsersättning samt nästan euro som ersättning för kostnader. 26 Att Sverige alltid uppfyller sitt åtagande för mänskliga rättigheter idag är således något som inte kan tas för givet. 20 Sporrong and Lönnroth v. Sweden p. 18, Ibid., p Ibid., p Ibid., p Danelius s Söderman v. Sweden p Ibid., p. 121,

13 3. Det nationella skyddet: regeringsformen 3.1 Bakgrund Regeringsformen utgör en del av Sveriges konstitution och är grundläggande för Sverige som stat. Dess fundamentala betydelse understryks genom att det krävs två riksdagsbeslut med ett mellanliggande riksdagsval för att en bestämmelse i regeringsformen ska kunna ändras. 27 Regeringsformen är uppbyggd utifrån ett antal grundläggande principer. Ett exempel är folksuveräniteten, vilken kommer till uttryck i regeringsformens första paragraf genom stadgandet att den offentliga makten ska utgå ifrån folket. Att Sverige är en demokrati med ett representativt statsskick samt parlamentarismen är andra exempel på grundläggande principer i regeringsformen. 28 Den moderna regeringsformen har sin bakgrund i 1809 års regeringsform, vilken antogs i samband med Sveriges krig mot Ryssland års regeringsform var gällande i 165 år men ändrades kontinuerligt under den tiden. Den byggde på principen om maktdelning med en balans mellan kungen och de olika stånden, men övergick med tiden mer och mer till parlamentarismen med folkrepresentationen som en grundläggande tanke. 29 Reglerna i 1809 års regeringsform utgick i princip enbart från svenska förhållanden och hade påverkats ytterst lite av resten av världen. 30 I 1809 års regeringsform fanns endast ett mycket begränsat rättighetsskydd för den enskilda. 31 Av tradition har det i de svenska lagarna ofta återfunnits bestämmelser med syfte att skydda enskilda mot övergrepp och godtycke från myndigheter. 32 Det svenska rättighetsskyddet i grundlagen vid den här tidpunkten saknade dock många rättigheter som ofta upptogs i andra länders grundla- 27 Eka, Hirschfelt, Jermsten, Svahn, Starrsjö, s Bull, Sterzel, s Ibid., s SOU 1963:17, s SOU 1963:16, s SOU 1963:17, s. 159 f. 12

14 gar. 33 I 16 i 1809 års regeringsform fanns några fri- och rättigheter för den enskilda. 34 Paragrafen var dock snarare ett principstadgande än en bindande norm med krav på att medborgarna skulle behandlas rättvist och likformigt. 35 Det fanns även olika uppfattningar om vem som var bunden att skydda de uppräknade rättigheterna i paragrafen och i vilka situationer dessa skulle skyddas. 36 Religionsfriheten var den enda rättigheten som togs upp i 16 i 1809 års regeringsform som faller under kategorin medborgerliga opinionsfriheter. Det var dock tvistigt vad denna rättighet egentligen innebar, bland annat om den gick så långt att den innebar en rätt att fritt välja religion. Gällande rätt under första halvan av 1800-talet var dock inte överensstämmande med en princip om att fritt få välja religion. 37 Rättigheterna i 16 som syftade till att bevara den enskildas personliga frihet var även de omtvistade och oklara med olika uppfattningar i doktrinen. Det fanns inte heller något domstolsavgörande som förklarade rättsläget. 38 Skyddet för fri- och rättigheter i 1809 års grundlag var således ytterst svagt. 39 Det har anförts att när 1809 års regeringsform var gällande var regeringsformens ställning i det svenska rättsmedvetandet mycket annorlunda i jämförelse med andra staters förhållande till deras konstitution. Regeringsformen är ett mycket gammalt dokument med en lång historia, men i jämförelse med andra länder, som till exempel Norge och USA, har den traditionellt inte haft samma ställning i folkmedvetandet års regeringsform var skriven på ett sådant sätt att det var svårt för allmänheten att tillgodogöra sig innehållet, vilket den kritiserades för. Det ansågs angeläget att regeringsformen ändrades för att bli mer tillgänglig för alla medborgare. Det uttalades att det utifrån en demokratisk 33 SOU 1963:16, s Ibid., s Ibid., s SOU 1963:17, s SOU 1975:75 s SOU 1963:17, s Ibid., s. 159 f. 13

15 synpunkt var viktigt att medvetenheten om grunden för det svenska samhället ökades antog riksdagen ett förslag till en ny regeringsform och en ny riksdagsordning. Efter riksdagsvalet samma år bekräftade riksdagen 1974 antagandena, och i början av 1975 skulle alla delar av dem tillämpas. 41 Utredningsarbetet för den nya grundlagen hade pågått sedan 1954 då det tillsatts en utredning för att på ett samlat sätt göra en översyn av demokratins funktionsproblem och utifrån det modernisera regeringsformen. 42 Man ansåg att det fanns tveksamheter huruvida den existerande regeringsformen uppfyllde de krav som ansågs kunna ställas på en demokratisk konstitution. 43 Det var från början inte klarlagt huruvida arbetet skulle leda fram till en ny regeringsform eller endast en ändring av den existerande regeringsformen. Mot bakgrund av bland annat en mängd svårigheter att anpassa den gamla regeringsformen till de nya förslagen, framförallt då man ville införa parlamentarismen som en princip i grundlagen, bestämde man att skriva en ny regeringsform. Under utredningsarbetet pågick djupa diskussioner, och många av frågorna som behandlades var politiskt mycket kontroversiella. 44 Frågor som skulle lösas var bland annat det kommunala sambandet, valsystemet och hur många kamrar riksdagen skulle ha. 45 Vilken ställning och vilka befogenheter statschefen skulle ha var också en omdiskuterad fråga. 46 Den nya grundlagen innebar även att det infördes ett andra kapitel om fri- och rättigheter. 47 Förutom att flera rättigheter uttryckligen slogs fast i grundlagen, 40 SOU 1963:16, s Holmberg, Stjernquist, Isberg, Eliason, Regner, under rubriken 1974 års regeringsform och riksdagsordning tillkomst och reformering. 42 Holmberg, Stjernquist, Isberg, Eliason, Regner, under rubriken Författningsutredningen. 43 SOU 1963:17, s Holmberg, Stjernquist, Isberg, Eliason, Regner, under rubriken Författningsutredningen. 45 Ibid., under rubriken Grundlagsberedningen och den partiella författningsreformen. 46 Ibid., undet rubriken Grundlagsberedningen och den totala författningsreformen. 47 Bull, Sterzel, s

16 som till exempel vissa opinionsfriheter som yttrande- och tryckfriheten, föreningsfriheten och mötesfriheten, infördes även så kallade välfärdssträvanden i grundlagen. Det anfördes att för att medborgarna skulle ha en möjlighet att kunna ta del av sina politiska rättigheter och delta i det politiska arbetet krävs en viss standard även avseende vissa sociala och ekonomiska rättigheter. 48 Den av Högsta domstolen, HD, konstaterade principen om lagprövningsrätten infördes även i grundlagen gjorde man en översyn och revidering av regeringsformen, vilket ledde till en del förändringar. Det var framförallt en mängd lagtekniska frågor som översynen var tänkt att lösa Fri- och rättighetskapitlet De flesta av fri- och rättigheterna i regeringsformen återfinns i dess andra kapitel, som innehåller en mängd olika rättigheter. Vissa av rättigheterna är till exempel att hänföra till politisk och annan verksamhet medan andra rättigheter faller inom kategorin för den enskildas personliga frihet och säkerhet. En del av rättigheterna är absoluta och kan aldrig inskränkas medan andra kan inskränkas om vissa i regeringsformen angivna villkor är uppfyllda. 51 Vissa frioch rättigheter finns dock även utanför andra kapitlet, till exempel kommer den allmänna och lika rösträtten till uttryck genom bland annat regeringsformens 1 kap Fri- och rättigheterna i andra kapitlet gäller framförallt i förhållande till fysiska personer. Rättigheterna kan dock i vissa fall även gälla juridiska personer där det är naturligt, till exempel gällande egendomsskyddet och rätten att få ersättning vid expropriation SOU 1975:75, s Bull, Sterzel, s Ibid., s SOU 2008:125, s Ibid., s Eka, Hirschfelt, Jermsten, Svahn, Starrsjö, s

17 I vilken utsträckning fri- och rättigheter från början överhuvudtaget skulle vara reglerat i grundlagen har varit en omdiskuterad fråga. Vissa har varit av den uppfattningen att fri- och rättigheter inte ska finnas med i grundlagen då grundlagens syfte enbart ska vara att fastställa de spelregler som gäller på politisk nivå. Det ska sedan vara upp till de valda företrädarna att närmare bestämma rättens innehåll. Att reglera fri- och rättigheter i grundlagen skulle utifrån en sådan mening inskränka demokratin genom att lagstiftning för samhälleliga eller enskilda intressen skulle försvåras eller till och med bli omöjlig. Företrädare för denna ståndpunkt har även anfört att en reglering i grundlagen av frioch rättigheter kan leda till en konflikt mellan politiska och juridiska organ med risk för att de juridiska organen får politisk makt. 54 Vissa var dock av motsatt uppfattning och ansåg att ett fri- och rättighetsskydd i grundlagen var av stor vikt för Sverige. Den åsikten har motiverats med bland annat att en av grundlagens uppgifter är att medborgarnas rättsställning i ekonomiskt och personligt hänseende ska skyddas. Om grundlagen endast innehåller bestämmelser om de politiska spelreglerna kan det få till konsekvens att tillfälliga politiska opinioner eller tillfälliga majoriteter får stort inflytande på politiska beslut. De har då en möjlighet att besluta om avsevärda begränsningar av rättigheter. Det skulle dessutom kunna leda till att minoriteter inte skyddas på ett tillfredsställande sätt. Oavsett de skilda uppfattningarna, har det dock funnits en stor enighet om att det är det demokratiska systemet i sig som ger det viktigaste skyddet för fri- och rättigheter. 55 I slutändan beslutades dock att det skulle införas ett fri- och rättighetskapitel i grundlagen. 56 Vilket slag av rättigheter som ska regleras i grundlagen och hur dessa ska utformas rent lagtekniskt har också varit en omdiskuterad fråga. Under utredningen av 1973 års regeringsform ansåg vissa att de rättigheter som skulle upptas i grundlagen framförallt var de rättigheter som hade ett samband med politisk verksamhet. Exempel på sådana rättigheter är yttrandefriheten, informationsfriheten och religionsfriheten. Andra hävdade att det utöver dessa rättig- 54 SOU 1993:40, s Ibid., s. 35 f. 56 Bull, Sterzel, s

18 heter även var viktigt att andra rättigheter som inte enbart syftade till att skydda de enskilda mot övergrepp infördes. Det ansågs angeläget att det även upptogs en programförklaring med det som det svenska samhället skulle sträva mot som välfärdsstat med kopplingar till det ekonomiska och det sociala området samt den kulturella utvecklingen. 57 Diskussionerna slutade med att även vissa väldfärdssträvanden infördes på olika ställen i regeringsformen. 58 En av de allra svåraste frågorna med ett fri- och rättighetsskydd i grundlagen är hur dessa bestämmelser ska kunna få någon genomslagskraft i praktiken. Den frågan var även en av de svåra frågor som skulle lösas vid arbetet med att utforma en regeringsform med ett fri- och rättighetsskydd. Bestämmelserna måste utformas på så sätt att de får ett reellt innehåll så att de är möjliga att tillämpa i praktiken, vilket inte är en enkel uppgift. 59 Fri- och rättighetskapitlet och övriga rättigheter i regeringsformen kompletteras framförallt med yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469), tryckfrihetsförordningen (1949:105) samt Europakonventionen. 60 Europakonventionen gäller enligt lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheter och de grundläggande friheterna som lag i Sverige. Europakonventionen har även getts en särskild ställning genom att det i regeringsformens 2 kap. 19 stadgas ett förbud mot att lag eller föreskrift meddelas i strid med Sveriges åtaganden enligt konventionen. 61 Europakonventionen har en stor påverkan på den svenska rätten, och hur en rättighet tolkas och bedöms utifrån konventionen kan även påverka hur motsvarande eller liknande rättighet bedöms enligt regeringsformen. Avvikelser från regeringsformens bestämmelser för att uppfylla kraven enligt Europakonventionen kan dock endast göras om det skulle leda till ett utökat skydd för den enskilda SOU 1972:15, s SOU 1975:75, s SOU 1993:40, s Bull, Sterzel, s SOU 2008:125, s Bull, Sterzel, s

19 Genom reformen av grundlagen år 2010 skedde flera förändringar och förtydliganden i fri- och rättighetskapitlet. Syftet med förändringarna var att stärka och tydliggöra enskildas skydd mot att det allmänna inkräktar på deras rättigheter. Genom reformen stärktes bland annat integritetsskyddet, egendomsskyddet förändrades något samt så infördes ett grundlagsskydd mot diskriminering med hänsyn till sexuell läggning. Det infördes även en paragraf om forskningens frihet samt en bestämmelse om att en rättvis rättegång ska genomföras inom skälig tid Mot vem andra kapitlet ska skydda Andra kapitlet i regeringsformen upptar som ovan konstaterats flera fri- och rättigheter till skydd för den enskilda, men fråga uppstår mot vem enskilda ska skyddas. Vissa paragrafer är uttryckligen skrivna så att den enskilda skyddas gentemot det allmänna. Det har antagits att dessa bestämmelser inte gäller i förhållande till andra enskilda. Den fackliga friheten är dock ett undantag, som således har ansetts gälla även mellan enskilda. 64 Egendomsskyddet i dåvarande regeringsformens 2 kap. 18 har likaså ansetts ha en särskild ställning i förhållande till andra rättigheter. Egendomsskyddet har tyckts gälla även tvångsavhändelser som utförs till förmån av andra enskilda, men kan dock endast åberopas vid myndighetsbeslut eller liknande eller mot lagstiftaren. Egendomsskyddet gäller sålunda inte i förhållande till faktiska åtgärder som en annan enskild vidtar. Sådana åtgärder är dock ofta förbjudna i annan lagstiftning och således inte tillåten. 65 Anledningen till att skyddet enligt grundlagen har ansetts generellt gälla enbart gentemot det allmänna är dess överordnade ställning. För att skydda enskilda mot varandra har vanlig lag ansetts vara tillfredsställande. Skyddet för enskilda mot varandra har inte samma samband till statsskicket och det har därmed inte ansetts nödvändigt att grundlagsskydda det, även om vissa rättigheter kan be- 63 Prop. 2009/10:80, s SOU 1975:75, s SOU 1993:40, s

20 hövas tas upp i grundlagen av principiella skäl. 66 Det skulle inte heller vara praktiskt möjligt att i grundlagen generellt reglera förhållandet mellan enskilda. Reglerna skulle då bli alldeles för detaljerade med en alltför omfattande grundlag som konsekvens. Vissa specifikt avgränsade rättigheter som gäller mellan enskilda kan dock i vissa fall tas upp i grundlagen. 67 Regeringsformen ska således i första hand skydda enskilda mot det allmänna. 3.3 Lagprövning När det kommer till den praktiska genomslagskraften av regeringsformers frioch rättighetskapitel bör lagprövningsmöjligheten i 11 kap. 14 regeringsformen uppmärksammas. Paragrafen reviderades delvis genom den senaste översynen av grundlagen. 68 Bestämmelsen stadgar att om en lag eller annan föreskrift strider mot en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning ska domstolen inte tillämpa den bestämmelsen. Det gäller även om en stadgad ordning väsentligen åsidosatts vid föreskriftens tillkomst. Tidigare fanns det ett uppenbarhetsrekvisit i bestämmelsen med ett krav om att överträdelsen av den överordnade författning skulle vara uppenbar för att en föreskrift skulle kunna sättas åt sidan. Genom den senaste grundlagsreformen togs uppenbarhetsrekvisitet bort. Anledningen till att man valde att ta bort uppenbarhetsrekvisitet var bland annat med hänsyn till de krav som ställs på Sverige genom Europakonventionen. Man misstänkte att ett uppenbarhetskrav skulle strida mot Europakonventionen om Europakonventionen var den överordnade författningen. 69 En lagprövning ska ske ex offico och kan leda till att en föreskrift inte tillämpas men kan inte få till konsekvens att föreskriften ogiltigförklaras. Ibland kan dock det faktumet att föreskriften inte tillämpas av de högsta domstolarna medföra att den upphävs eller ändras. 70 Lagprövningen ska endast ske i ett konkret fall vid rättstillämpningen. Lagprövningsrätten tar numera endast sikte på dom- 66 SOU 1975:75, s Ibid., s Se prop. 2009/10:80, s. 289 f. 69 Prop. 2009/10:80., s Holmberg, Stjernquist, Isberg, Eliason, Regner, kommentaren till regeringsformens 11 kap

21 stolar, men det finns en motsvarande bestämmelse för förvaltningen i 12 kap. 10 regeringsformen. Genom revideringen av regeringsformen 2010 infördes även ett andra stycke i bestämmelsen där det görs en erinran om att vid en lagprövning ska grundsatserna om folksuveränitet och lagbundenhet med principen om normhierarki beaktas. 71 Det finns exempel på när domstolarna har använt sig av den här möjligheten att åsidosätta en föreskrift som strider mot en bestämmelse i högre ordning. Exempelvis har HD i ett mål funnit att en förordning från regeringen inte skulle tillämpas där det överlåtits befogenhet till en mellanfolklig organisation att föreskriva vissa förbud mot fiske på en viss plats. HD ansåg att förordningen stred mot föreskriven form för sådan befogenhetsöverlåtelse i regeringsformen. Åtalet mot en man för att ha begått brott mot förordningen ogillades därför. 72 Regeringsrätten har likaså funnit att ett överklagandeförbud i en förordning avseende vissa beslut av Jordbruksverket stred mot allmänna EG-rättsliga principer, och mot bakgrund av att EG-rätten ska ha företräde skulle bestämmelsen inte tillämpas. 73 Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, har funnit att en bestämmelse i en förordning inte utgjorde en verkställighetsföreskrift och därmed inte föll inom ett i lag meddelat bemyndigande. Bestämmelsen ansågs därmed strida mot de normgivningsregler som gällde vid bestämmelsens tillkomst, och skulle således inte tillämpas. 74 Denna lagprövning kan även innefatta bestämmelserna om fri- och rättigheter i andra kapitlet i regeringsformen. Hovrätten har exempelvis funnit att en lag som innehöll ett stadgande med förbud mot att bära uniform eller liknande med syfte att uttrycka bärarens politiska meningsriktning stred mot regeringsformens bestämmelse om yttrandefrihet. Lagen skulle således inte tillämpas, och en man som stod åtalad för brott mot lagen friades. 75 HD har även i ett annat mål förklarat att retroaktivitetsförbudet i regeringsformen utgjorde hinder mot att personligt ansvar enligt en övergångsbestämmelse för vissa skatter ålades 71 Prop. 2009/10:80, s. 289 f. 72 NJA 1996 s RÅ 1997 ref HFD 2013 ref RH 1997:47. 20

22 en kvinna. 76 Det finns således en viss möjlighet för domstolarna att genom lagprövningsrätten genomdriva de fri- och rättigheter som finns i andra kapitlet om en föreskrift skulle strida mot de bestämmelserna. 4. Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna 4.1 Europakonventionens bakgrund och utveckling Som en reaktion mot de humanitära kränkningarna som skedde under andra världskriget bildade tio europeiska länder, däribland Sverige, år 1949 Europarådet. Syftet med bildandet av Europarådet var att länderna genom samarbete skulle skydda demokrati och de mänskliga rättigheterna, vilket i sin tur skulle bidra till fred, säkerhet och stabilitet i Europa. Idag är totalt 47 länder medlemmar i Europarådet, vilket innefattar alla europeiska länder förutom Vitryssland. Europarådets huvudkontor ligger i Strasbourg. 77 År 1950 antog Europarådet med utgångspunkt i det som stadgas i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europakonventionen. 78 Europakonventionen innehåller totalt 59 artiklar varav flera av dem behandlar enskildas rättigheter inom olika områden. Sedan Europakonventionens antagande har den utökats med ett flertal protokoll innehållande kompletterande rättigheter, till exempel förbud mot dödsstraff och skydd för äganderätten. Europakonventionen och dess protokoll är bindande för de länder som ratificerat dem. 79 Europakonventionen medför inte att det etablerats en överstatlig rättsordning som EU-rätten, utan den är en internationell kon- 76 NJA 2000 s Sveriges Delegation vid Europarådet, Europarådet. 78 Sveriges Delegation vid Europarådet, Europakonventionen Europadomstolen. 79 Ibid. 21

23 vention som ska inkorporeras i konventionsstaterna på olika sätt beroende på den nationella rättsordningen. 80 Konventionsstaterna har enligt konventionens artikel 1 en skyldighet att garantera att alla som befinner sig under statens jurisdiktion tillförsäkras de fri- och rättigheter som anges i konventionen. Det är således inte enbart ett konventionslands egna medborgare som ska garanteras de rättigheter som Europakonventionen och dess protokoll anger. Alla som bor eller vistas i ett konventionsland eller i övrigt påverkas av en myndighets fattade beslut skyddas av de frioch rättigheter som finns i konventionen och kan föra talan med anledning av en kränkning av en sådan rättighet. 81 Europakonventionens rättigheter gäller även juridiska personer, såsom exempelvis egendomsskyddet i artikel 1 i första tilläggsprotokollet samt rätten till domstolsprövning inom skälig tid i artikel 6. Vissa rättigheter kan dock vara svåra för en juridisk person att åberopa, till exempel rätten till liv i artikel Europakonventionen gäller i första hand mellan enskilda och staten, men i vissa fall kan staten även ha en positiv förpliktelse att se till att konventionens fri- och rättigheter skyddas även mellan olika enskilda. Denna skyldighet kan till exempel innebära att staten måste se till att det finns lagstiftning för att skydda enskilda mot rättighetskränkningar. 83 Den kan även innebära att det finns en skyldighet för staten att tillhandahålla viss information om särskilda hälso- och säkerhetsrisker vid ett specifikt slag av arbete. 84 För att kontrollera att konventionsländerna följer sina åtaganden enligt konventionen och dess protokoll har Europadomstolen inrättats enligt Europakonventionens artikel 19. Om en enskild anser att hans eller hennes rättigheter enligt konventionen eller dess protokoll har kränkts kan han eller hon klaga till Europadomstolen. För att Europadomstolen ska ha möjlighet att pröva talan krävs dock att vissa kriterier är uppfyllda, bland annat att överklagandet har 80 Bernitz, s Ehrenkrona, s Warnling-Nerep, s X och Y v. The Netherlands, p. 30, Vilnes and others v. Norway, p

24 skett inom en viss tidsfrist. 85 Den så kallade subsidiaritetsprincipen är grundläggande för Europadomstolen. Principen innebär att det i första hand är de nationella myndigheterna som har skyldigheten att se till att konventionens rättigheter blir genomdrivna och implementerade i landet. Möjligheten till klagomål i Europadomstolen är således subsidiär i förhållande till de nationella systemen som kan behandla rättighetskränkningar. Denna princip kommer till uttryck genom artikel 13 om rätten till ett effektivt rättsmedel samt artikel 35.1 om att alla nationella rättsmedel måste vara uttömda för att domstolen ska kunna pröva ett klagomål. 86 Det är även möjligt för en medlemsstat att föra talan mot en annan medlemsstat grundat på Europakonventionen. 87 Europadomstolen kan enbart pröva klagomål mot stater och det är således inte möjligt att föra talan grundat på en rättighetskränkning mot en enskild person eller en enskild organisation. 88 Europadomstolens domar är folkrättsligt bindande för konventionsstaterna, men domstolen är inte att anse som en överinstans till nationella myndigheter och domstolar. Europadomstolen kan således inte ändra eller undanröja ett beslut som fattats av ett sådant nationellt organ. I vissa fall kan det dock vara nödvändigt för staten att med anledning av en dom från Europadomstolen till exempel ändra i sin lagstiftning för att undvika att fler brott begås mot konventionen. 89 Europadomstolen kan även ålägga en stat att utge ersättning för den kränkning och skada som överträdelsen av rättigheten har inneburit. 90 Detta sker med stöd av artikel 41 i Europakonventionen, som stadgar att Europadomstolen kan döma ut skälig gottgörelse om det är nödvändigt. 85 Sveriges Delegation vid Europarådet, Europakonventionen Europadomstolen. 86 Kudla v. Poland, p Sveriges Delegation vid Europarådet, Europakonventionen Europadomstolen. 88 Ehrenkrona, s Ibid., s Sveriges Delegation vid Europarådet, Europakonventionen Europadomstolen. 23

25 4.2 Europakonventionen och Sverige Europakonventionen gäller enligt lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna som lag i Sverige. Lagen hänvisar direkt till konventionens och protokollens texter. Det finns även ett stadgande i 2 kap. 19 regeringsformen med innebörd att ingen lag eller föreskrift får meddelas som skulle strida mot de åtaganden Sverige har enligt Europakonventionen. Stadgandet i regeringsformen gör dock inte att konventionen därigenom har getts grundlagsställning. Den aktuella paragrafen riktar sig till de normgivande organen, och ett brott mot konventionen strider mot grundlagen utan att konventionen i sig är en del av grundlagen. Vid en eventuell konflikt mellan grundlagen och Europakonventionens bestämmelser där konventionens regler strider mot grundlagen ska således grundlagens bestämmelser ha företräde. 91 Ett exempel på grundlagens överordnade ställning i förhållande till Europakonventionen är ett mål som prövats av dåvarande Regeringsrätten. Riksrevisionen hade avslagit en mans ansökan om att utfå handlingar från rekryteringen av en chef och en revisor avseende bland annat personlighetstest och testresultat. Riksrevisionen hävdade bland annat att ett utlämnade skulle strida mot artikel 8 i Europakonventionen om respekt för privat- och familjeliv. Mannen överklagade beslutet till Regeringsrätten, som anför att principen om allmänna handlingars offentlighet är reglerad i grundlag, framförallt genom tryckfrihetsförordningen, och att en begränsning av principen endast kan ske genom lag. Mot bakgrund av att sekretesslagen (1980:100) inte innehåller någon hänvisning till artikel 8 i Europakonventionen, finner Regeringsrätten att tryckfrihetsförordningen och dess bestämmelser förhindrar att sekretess gäller med grund i Europakonventionens artikel 8. Målet återförvisas dock till Riksrevisionen för ny handläggning med anledning av en annan bestämmelse i sekretesslagen. 92 Att Europakonventionen gäller som lag i Sverige har dock ingen inverkan på den skyldighet Sverige har att se till att den svenska lagstiftningen uppfyller de 91 Bull, Sterzel, s RÅ 2006 ref

26 krav som anges i konventionen. Det har anförts att Sverige generellt kan anses uppfylla de krav konventionen ställer, dock med vissa undantag, och att Sverige oavsett dess nationella ställning som lag är folkrättsligt bunden av den. Den omständigheten att Europakonventionen även gäller som lag i Sverige medför dock att det förutom den folkrättsliga påtryckningen finns ett svenskt intresse av att se till att de nationella reglerna inte strider mot varandra. 93 De svenska domstolarna var tidigare relativt ovilliga att tillämpa Europakonventionen på nationell nivå, framförallt fram till slutet på 1980-talet, men dess betydelse i den svenska rättstillämpningen har sedan dess ökat betydligt. 94 Det har uttalats att på senare tid har det tvärtom varit de högsta domstolarna som ofta varit pådrivande för att öka Europakonventionens betydelse och genomslag i den svenska rätten. Det har snarare varit lagstiftaren som har framstått som mer ovillig till en sådan utveckling. 95 Sverige är även bunden av Europakonventionen som medlem i EU. I Lissabonfördraget stadgas att EU som organisation ska ansluta sig till Europakonventionen samt att det är en grundläggande princip inom EU att de mänskliga rättigheter som bland annat upptas i Europakonventionen respekteras. EU ska således i sitt arbete ta hänsyn till Europakonventionen. Även medlemsstaterna har en skyldighet att genom EU beakta Europakonventionen. Skyldigheten gäller dock enbart när EU-rätten tillämpas i medlemsländerna. 96 Hur EU:s anslutning till Europakonventionen ska genomföras i praktiken är inte klarlagt ännu utan fortfarande under förhandling Artikel 13 rätten till ett effektivt rättsmedel I artikel 13 i Europakonventionen stadgas att var och en vars fri- och rättigheter i konventionen har kränkts har rätt till ett effektivt rättsmedel inför en nationell 93 Prop. 1993/94:117, s Bernitz, s Ibid., s Fisher, s Sveriges Delegation vid Europarådet, Europakonventionen Europadomstolen. 25

27 myndighet. Denna rätt gäller oavsett om kränkningen av rättigheten skett av en offentlig myndighet eller inte. Vad rätten till ett effektivt rättsmedel närmare innebär för konventionsländerna har prövats av Europadomstolen vid ett flertal tillfällen, bland annat i ett mål där Sverige var svarandepart. Målet gällde en man som arbetat som vikarierande museitekniker på Marinmuseet i Karlskrona, som ligger i anslutning till ett militärt skyddsområde. Med anledning av resultatet av en personalkontroll som utförts enligt personalkontrollkungörelsen (1969:446) blev mannen uppsagd. 98 Mannen hävdade bland annat att artikel 8 om rätten till skydd för privatlivet, rätten till yttrande- och åsiktsfrihet i artikel 10 samt artikel 13 om rätten till ett effektivt rättsmedel kränkts. 99 Efter genomgång av målet finner dock Europadomstolen enhälligt att varken rättigheterna i artikel 8 eller artikel 10 kränkts. 100 Gällande artikel 13 och rätten till ett effektivt rättsmedel uttalar Europadomstolen att det finns flera generella principer som ska vara vägledande vid tolkningen av denna rättighet. Europadomstolen anför att ifall en enskild hävdar att hans eller hennes rättigheter har kränkts enligt konventionen ska han eller hon ha tillgång till ett rättsmedel inför en nationell myndighet. Den nationella myndigheten ska både ha möjlighet att besluta i fall rättigheten kränkts samt, om det behövs, kunna tillerkänna gottgörelse för kränkningen. Vidare anför domstolen att det inte behöver handla om en juridisk myndighet utan det som är avgörande är myndighetens makt och möjlighet att uppfylla den första principen. Vid bedömningen om en konventionsstat uppfyller kravet på effektivt rättsmedel ska det även göras en sammanvägd bedömning av den totala möjligheten till rättsmedel under nationell lag. Det krävs således inte att det finns ett enskilt rättsmedel som uppfyller kraven. Europadomstolen påpekar även att rätten till ett effektivt rättsmedel inte ska tolkas på så sätt att det krävs att det finns ett rättsmedel som gör 98 Leander v. Sweden, p Ibid., p. 47, 69, Ibid., p. 68, 73,

28 det möjligt att pröva om statens lagar som sådana står i strid med konventionen eller andra inhemska normer. 101 I det aktuella fallet konstaterar Europadomstolen att det bland annat funnits vissa möjligheter för mannen att framföra klagomål hos Rikspolisstyrelsen och kammarrätten om att få information om resultatet av personalkontrollen samt att klaga hos Justitiekanslern, JK, och Justitieombudsmannen, JO. Majoriteten i domstolen anser att dessa möjligheter sammanvägt gör att det inte har skett någon kränkning av rättigheten i artikel Artikel 13 i Europakonventionen kräver enligt Europadomstolen att konventionsstaterna på nationell nivå har någon form av system som gör det möjligt att konventionens rättigheter och skyldigheter kan bli genomdrivna på ett effektivt sätt och ge godtagbar gottgörelse. 103 Domstolen hade att pröva ett mål där de sociala myndigheterna i Storbritannien hade omhändertagit ett barn på grund av misstanke om sexuella övergrepp, men senare återförts efter cirka ett år. 104 Klagandena anförde bland annat att omhändertagandet av barnet iväg från modern samt den efterföljande utredningen stred mot deras rätt till familjeliv i artikel Modern skulle bland annat inte ha getts möjlighet att ta del av bevisen och informerats om grunderna för omhändertagandet. 106 Rätten till rättegång inom skälig tid i artikel 6 och rätten till ett effektivt rättsmedel i artikel 13 skulle också enligt klaganden ha kränkts. Detta då de inte skulle ha haft möjlighet att få sin sak prövad i domstol samt inte haft tillgång till något rättsmedel för skador de orsakats. 107 Europadomstolen uttalar, efter att ha konstaterat att rättigheten i artikel 8 men inte i artikel 6 kränkts, att det enligt artikel 13 krävs att det finns ett nationellt rättsmedel som en enskild kan utnyttja och som kan ge kompensation. Det är 101 Ibid., p Ibid., p T.P. and K.M. v. The United Kingdom, p Ibid., p Ibid., p Ibid., p Ibid., p. 84,