Förslag till remissvar på Ödeshögs kommuns Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Transkript

1 Missiv 1(2) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer KS/2016:268 Handläggare Helena Westman Tfn Kommunstyrelsen Förslag till remissvar på Ödeshögs kommuns Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Bakgrund Mjölby kommun har blivit ombedd att yttra sig över Ödeshögs kommuns handlingsprogram för trygghet och säkerhet. Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska varje kommun under ny mandatperiod fastställa ett antal styrdokument som faller inom ramen för arbetet med trygghet och säkerhet. Sammanfattning Ödeshögs kommuns handlingsprogram för trygghet och säkerhet innehåller i första hand kommunens mål och prioriteringar för arbetet inom området trygghet och säkerhet under den innevarande mandatperioden. Ödeshögs kommuns prioriteringar berör Mjölby kommun genom den samverkan som finns kommunerna mellan. Exempel på områden för samverkan är Räddningstjänst, Posom 1, Frivilliga resursgruppen och Samverkan Östergötland. En prioritering av denna verksamhet i Ödeshög gynnar således även Mjölby kommun. Kommunstyrelsens förvaltning har inget att erinra Ödeshögs kommuns förlag till handlingsprogram för trygghet och säkerhet. Även Räddningstjänsten har getts möjlighet att yttra sig, inte heller de fann anledning att erinra sig. 1 PsykOSocialtOMhändertagande Postadress Besöksadress Telefon Internetadress Bankgironummer Mjölby kommun Burensköldsvägen Kommunstyrelsens förvaltning Telefax e-postadress MJÖLBY kommunstyrelsen@mjolby.se

2 Missiv Datum Kommunstyrelsen föreslås besluta Diarienummer KS/2016:268 2(2) att anta kommunstyrelsens förvaltnings förslag till yttrande över Ödeshögs kommuns handlingsprogram för trygghet och säkerhet. Kommunstyrelsens förvaltning Dag Segrell Kommunchef Helena Westman Säkerhetssamordnare Postadress Besöksadress Telefon Internetadress Ba Mjölby kommun Burensköldsvägen Kommunstyrelsens förvaltning Telefax e-postadress MJÖLBY

3 Yttrande 1(1) Handläggare Helena Westman Tfn Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer KS/2016:268 /Ödeshögs kommun/ Svar på remiss: Ödeshögs Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun har blivit ombedd att yttra sig över Ödeshögs kommuns handlingsprogram för trygghet och säkerhet. Mjölby kommun anser att flera av Ödeshögs kommuns prioriteringar inom trygghets- och säkerhetsområdet berör Mjölby kommun genom den samverkan som finns kommunerna mellan. En prioritering av dessa frågor gynnar således även Mjölby kommun. Mjölby kommun har inget att erinra Ödeshögs kommuns förslag till handlingsprogram för trygghet och säkerhet. Mjölby kommun Cecilia Vilhelmsson Kommunstyrelsens ordförande Postadress Besöksadress Telefon Internetadress Bankgironummer Mjölby kommun Burensköldsvägen Kommunstyrelsens förvaltning Telefax e-postadress MJÖLBY

4 Räddning/Säkerhet Jörgen Nielsen REMISS Datum Ert datum Sida 1(1) Diarienummer 2015/ Er referens Remiss - Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Ett förslag till handlingsplan för trygghet och säkerhet i Ödeshögs kommun har arbetats fram. Syftet med handlingsplanen är att redovisa för medborgarna kommunens ambitionsnivå vad gäller trygghet och säkerhet. Det är också ett underlag för statens tillsyn av kommunen. Handlingsprogrammet består av tre delprogram (Trygghet och säkerhet, Skydd mot olyckor samt Övning och utbildning) Förslaget skickas nu ut på remiss. Remisstiden pågår fram till och med 1 november Frågor om handlingsprogrammet kan ställas till räddningschefen Jörgen Nielsen. Med vänlig hälsning Maria Blomberg kommunsekreterare Bilagor Bilaga 1 Delprogram Trygghet och säkerhet Delprogram Skydd mot olyckor Delprogram Övning och utbildning Telefon växel E-post kommun@odeshog.se Hemsida Organisationsnummer Besöksadress Stora torget 3 Postadress Ödeshög Fakturaadress Box Ödeshög Bankgiro (med OCR) (utan OCR)

5 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Delprogram utbildning och övning Ödeshögs kommun Remissutgåva

6 Innehåll Inledning 3 Syfte och mål..3 Målgrupper..3 Samverkan.3 Tidperspektiv 3 Övningstyper 4 Målgrupper och tidplan Krisledningsnämnd..5 Krisledningsstab och kriskommunikation 5 Samhällsviktig verksamhet 5 POSOM 6 Planering och uppföljning.6 Ansvars- och kostnadsfördelning.7 Ansvar för genomförande.7

7 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär. Samhällets krisberedskap utgår från ansvarsprincipen som innebär att den som är ansvarig för en verksamhet under normala förhållanden också är det under allvarliga händelser och därmed även att det då sker nödvändig samverkan med andra aktörer. Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser ii fredstid och höjd beredskap (LEH) ska kommunen regelbundet utbilda och öva politiker och tjänstemän för att ha en väl fungerande krisorganisation. I kommunens handlingsprogram för skydd mot olyckor finns inriktningsmålet: Kommunen ska ha en god förmåga att hantera kriser och andra allvarliga händelser. För att leva upp till detta inriktningsmål under mandatperioden behöver: Förtroendevalda och tjänstemän ha god kunskap om och förståelse för krishanteringssystemet. Kommunen ha god förmåga att leda, samordna och informera under en krissituation Kommunen ha god förmåga att samverka med andra aktörer före, under och efter en kris. Målgrupper Kommunens krisledningsorganisation är uppbyggd med den strategiska ledningen i en krisledningsnämnd, en operativ utförare genom krisledningsstaben och stödfunktion för krisstöd, POSOM Utöver denna kommunövergripande krisorganisation finns även det verksamhetsspecifika ansvaret i samband med en krissituation som innebär att flertalet verksamheter har ett behov av en egen krisorganisation. Samverkan Utbildning och övning kommer att ske i samverkan med de närliggande kommunerna; Mjölby, Vadstena, Boxholm och Motala. Detta sker genom utbyte av utbildningar, övningar och övningsledare. Gemensamma utbildningar kan förekomma, samt användande av gemensamt material och underlag vid utbildningar och övningar.

8 Tidsperspektiv Planeringen för utbildning och övning för kommunens krisledningsorganisation bygger på ett processtänk där kunskapen och förmågan skapas genom en stabil grund med en bred inledande utbildningsinsats för att sedan byggas på med allt mer omfattande övningar. Övningstyper Larmövning Förmågan att snabbt komma igång med krishantering övas genom att hela eller delar av organisationen kallas in. Startövning Larmövningen byggs på genom att de övade snabbt påbörjar sina arbetsuppgifter i avsedda lokaler med för krishantering avsedd utrustning. Seminarieövning Diskussioner med de övade kring en viss frågeställning eller ett scenario. Spelövning Organisationens krisledning övas med roller, organisation, arbetssätt och prioriteringar. Samverkansövning Organisationens förmåga att hantera extraordinär händelse i samverkan med andra berörda aktörer övas. Figur 1. Kommunens Krisorganisation

9 Ledningsövning i spelform Utbildning i krishanteringssys temet År 4 År 1 Startövning År 3 År 2 Ledningsövning i seminarieform Målgrupper och tidplan Krisledningsnämnd 2015 Länsstyrelsens utbildning i det nationella krishanteringssystemet och kommunens ansvar vid en krissituation. Utbildning i lednings- och stabsmetodik och kommunens egen krisorganisation Regional samverkansövning Startövning tillsammans med krisledningsstaben Spelövning i Ödeshögs kommun. Krisledningsstab och kriskommunikation 2015 Information om kommunens ansvar vid en krissituation. Stabsutbildning Stabsutbildning. Regional samverkansövning.

10 Stabsutbildning Startövning tillsammans med krisledningsnämnden. Seminarieövning Stabsutbildning Spelövning Ödeshögs kommun Samhällsviktig verksamhet 2016 Stabsutbildning Regional samverkansövning 2017 Stabsutbildning 2018 Stabsutbildning POSOM 2016 Regional samverkansövning 2017 Larmövning 2018 Spelövning Ödeshögs kommun Planering och uppföljning Varje övning ska ha ett tydligt syfte och mål och föregås av en planering. Planeringen ska redogöra för övningens: Mål och syfte Målgrupp Avgränsningar

11 Övningstyp/metod Scenario Övningsdokumentation Uppföljning/erfarenhetsåterkoppling Övningsplanering och uppföljning bör efter genomförd övning redovisas till säkerhetssamordnaren. Ansvars och kostnadsfördelning Kommunstyrelsen ansvarar för att kommunens krisledningsorganisation är utbildad och övad för att kunna hantera extraordinära händelser. Förvaltningarna ansvarar för att respektive verksamhet är utbildad och övad för att kunna hantera extraordinära händelser. Enligt ansvarsprincipen bekostas utbildning och övning i förvaltningarna i huvudsak av de ansvariga själva. Möjlighet till ekonomisk och kunskapsmässigt stöd finns dock att söka genom kommunens beredskapssamordnare. Kommunens övergripande krisberedskap bekostas av befintligt statsbidrag för krisberedskap. I samband med att det årligen erbjuds stabsutbildning till kommunens krisledningsorganisation erbjuds samtidigt förvaltningarna samma utbildning. Ansvar för genomförande Beredskapssamordnaren ansvarar för planering och genomförande av utbildning i krishanteringssystemet och kommunens krisorganisation. Beredskapssamordnaren ansvarar för planering och genomförande av övningar med krisledningsnämnd, krisledningsstab och POSOM. Beredskapssamordnaren tillsammans med verksamhetscheferna ansvarar för planering och genomförande av övningar med samhällsviktiga verksamheter. Förvaltningar och kommunala bolag bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett dess karaktär. Förvaltningar och kontor ansvarar själva för planering och genomförande av övningar med respektive verksamheter. Stöd kan begäras från beredskapssamordnaren.

12 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Delprogram Räddningstjänst Ödeshögs kommun Remissutgåva 1

13 Innehåll Inledning 3 Riskbild 3 Kommunens mål 3 Organisation 5 Olycksförebyggande verksamhet 6 Resurser 6 Tillsyn 6 Tillståndshantering 6 Byggprocessen 7 Fysisk planering 7 Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll 7 Utbildning, information samt stöd till enskild 8 Olycksundersökning 9 Operativ verksamhet 9 Beredskap Ödeshögs kommun 11 Samverkan 11 Insatstider Personalens kompetens 13 Alarmering 13 Höjd beredskap 13 2

14 Inledning Trots ett väl fungerande förebyggande arbete kommer det alltid att inträffa händelser då snabb hjälp behövs i form av insatser från kommunens räddningstjänst. Räddningstjänsten utgår från de lagkrav som åläggs kommunerna i Lag om skydd mot olyckor(2003:778) samt Lag om brandfarliga och explosiva varor(2010:1011) och syftar i huvudsak till att skydda och rädda människor, egendom och miljö. Ödeshögs kommun har som ambition att möta dessa lagkrav på ett effektivt, välorganiserat och tillmötesgående sätt. Den enskilde ska erbjudas hjälp och stöd såväl före, under som efter en händelse. Räddningstjänsten ska genom sitt olycksförebyggande och operativa arbete bidra till att skapa en trygg och säker kommun. Detta program redovisar räddningstjänstensverksamheter inom delområdet trygghet och säkerhet. Riskbild Räddningstjänsten larmas årligen på omkring 250 insatser inom Ödeshögs kommun. Av dessa utgör merparten, cirka 230 insatser, misstanke om räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Övriga insatser gäller bland annat uppdraget IVPA (i väntan på ambulans)samt hjälp till Polis och Ambulans. Av de insatser som faller under begreppet räddningstjänst är trafikolyckor den vanligaste olyckstypen följt av brand som ej är i byggnad och brand i byggnad. En annan utryckningsorsak är larm från en automatisk brandlarmsanläggning som utlöst av andra orsaker än brand. Utifrån räddningstjänstens insatsstatistik och framtagen risk och sårbarhetsanalys kan en förmodad riskbild för kommunen identifieras. Trafikolyckor, brand, vattenolyckor, fallolyckor, suicid och olyckor med farligt gods är exempel på den riskbild som räddningstjänsten ska kunna bemöta och hantera. Räddningstjänsten ska även arbeta för att förebygga dessa typer av olyckor. Kommunens mål Vision och mål Ödeshög, en naturlig del i den framtida regionen, en tillväxt kommun med en hållbar och positiv samhällsutveckling. Den övergripande visionen och målsättningen är uppdelad i olika delar varav en är att Ödeshög skall vara en trygg och säker kommun att bo, vistas och verka i. Målet kan uppnås genom att: Invånare och besökare har kännedom om hur de själva kan agera för att öka sintrygghet och säkerhet. Kommunen har en god förmåga att arbeta förebyggande samt hanterande och lärande inom området trygghet och säkerhet. Kommunen samverkar med andra organisationer, föreningar, myndigheter, näringsliv och enskilda för ett tryggt och säkert samhälle. Inriktningsmål För att att kunna möta och minimera riskbilden inom räddningstjänstens verksamhetsområde är följande inriktningsmål styrande: Kommunen ska arbeta systematiskt med att förebygga att olyckor och skador sker. Kommunen ska ha god förmåga att hantera olyckor och skador. 3

15 Kommunen ska arbeta aktivt för att minska konsekvenserna av olyckor Den enskilde individen ska ha kunskap ska ha kunskap om hur skador och olyckor undviks Verksamhetsmål Olycksförebyggande verksamhet Medborgare, företag och andra verksamhetsutövare ska uppleva kommunens olycksförebyggande tillsyn stödjande för att leva upp till lagstiftningens krav Genom tillståndsprövning ska god säkerhet uppnås vid hantering av brandfarliga och explosiva ämnen Ett bra brandskydd i nya och ombyggda byggnader ska uppnås genom tydligt fokus på brandskydd i byggprocessen Risker ska kartläggas och beaktas i kommunens fysiska planering Arbetet med rengöring (sotning) och brandskyddskontroll av eldstäder och imkanaler ska öka skyddet mot eldstadsrelaterade bränder Genom olycksundersökningar ska lärdom dras och skapa förutsättningar för att minska risken att nya olyckor sker Den enskilde ska erbjudas information, rådgivning och utbildning för att underlätta arbetet med att uppfylla målen i handlingsprogrammet samt de skyldigheter som finns enligt gällande lagar Medborgare ska enkelt kunna lämna information om upptäckta olycksrisker som berör kommunens verksamheter, mark, byggnader och anläggningar Operativ verksamhet Arbetet ska bedrivas med moderna och säkra metoder av personal med erforderlig utbildning Räddningstjänsten ska vara flexibel, där de operativa resurserna anpassas efter den rådande situationen och de behov som föreligger samt inrikta insatserna på att rädda liv, egendom och miljö Utefter rådande riskförhållanden snabbt kunna bryta olycksförloppet vid en räddningsinsats Utifrån målen ovan åtar sig räddningstjänsten att: Den utryckande personalen har god övad förmåga Genomföra olycksundersökningar Arbeta för att bibehålla en kort genomsnittlig responstid (11,8 minuter 2015) Särskild satsning under mandatperioden: Höja den genomsnittliga kompetensen på personalen i operativ tjänst 4

16 Organisation Kommunens räddningstjänst sorterar under två nämnder, kommunstyrelsen ansvarar för den operativa verksamheten medan förebyggande och myndighetsutövande verksamhet bedrivs i Miljö- och Byggnämnden. Nämndservice är en grupp av verksamheter där räddningstjänsten ingår tillsammans med byggenheten, miljöenheten, ekonomienheten samt kansliet, dessa fem verksamheter arbetar årligen fram en övergripande verksamhetsplan grundad på de enskildas egen verksamhetsplan. Målen i verksamhetsplanerna följs årligen upp i samband med bokslut och verksamhetsberättelse detta kan i viss utsträckning användas som egenkontroll på verksamheten. Bild 1. Organisation Kommunstyrelse Operativ räddningstjänst Bygg och Miljönämnd Utryckande verksamhet Övningsverksamhet Myndighetsutövning samt förebyggande verksamhet 5

17 Olycksförebyggande verksamhet Resurser, kompetens Räddningstjänsten förfogar över två tjänstemän med kompetensen Tillsyn A/B. I normalfall handläggs samtliga tillsynsärenden och tillståndsprövningar inom egen organisation men i undantagsfall vid mer komplicerade ärenden då högre kompetens kan krävas konsulteras brandingenjör från räddningstjänsten i Motala, detta regleras genom avtal. Tillsyn Medborgare, företag och andra verksamhetsutövare ska uppleva kommunens olycksförebyggande tillsyn stödjande för att leva upp till lagstiftarens krav. Den kommunala tillsynen bedrivs enligt Lag om skydd mot olyckor(2003:778) och Lag om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011). Det övergripande syftet och målet med tillsynerna är att säkerställa att skyddet mot olyckor i Ödeshögs kommun är skäligt och tillfredställande. Räddningstjänsten åtar sig att inom tillsynsarbetet: Utföra tillsyn enligt LSO (2003:778) och LBE (2010:1011) Genomföra efterkontroller och följa upp brister Planera tillsynsverksamheten årligen Ha aktuella objektslistor Tillståndshantering Genom tillståndsprövning ska god säkerhet uppnås vid hantering av brandfarliga och explosiva ämnen. Tillståndshanteringen enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) är delegerad från Miljö och Byggnämnden till räddningstjänsten. Ansökningarna prövas utifrån de lokala förutsättningarna och lagkrav med tillämplig förordning, föreskrifter och allmänna råd. Strävan är att arbetet med tillståndshanteringen gör att säkerheten ökar när det gäller hantering av brandfarliga och explosiva ämnen i Ödeshögs kommun. Räddningstjänsten åtar sig att inom tillståndsprövning: Utföra tillståndsprövning utefter gällande lagstiftning Samverka med miljökontoret vid aktuella ärenden 6

18 Byggprocessen Ett bra brandskydd i nya och ombyggda byggnader ska uppnås genom tydligt fokus på brandskydd i byggprocessen. Brandskydd vid ny- och ombyggnation hanteras i byggprocessen enligt Plan och bygglagen (2010:900). Räddningstjänsten fungerar som remissinstans i byggärenden med avseende på brandskydd. Detta kan även innebära utlåtande i tidigt skede, medverkan i tekniskt samråd, byggarbetsplatsbesök och vid slutsamråd. Räddningstjänsten bevakar frågor och yttrar sig rörande skydd mot olyckor i remisser från polismyndigheten, socialförvaltningen (alkoholtillstånd) och länsstyrelsen. Räddningstjänsten åtar sig inom byggprocessen: Erbjuda samråd och biträde i kommunens byggprocess Arbeta för att förkorta handläggningstider Fysisk planering Risker ska kartläggas och beaktas i kommunens fysiska planering. Att ta rimlig hänsyn till olika risker när vi bygger vårt samhälle är en självklarhet. Krav på riskhänsyn finns bland annat i Plan och bygglag (2010:900) och som en del i kommunens säkerhetsarbete. Räddningstjänsten åtar sig att inom fysisk planering: Erbjuda samråd och biträde i kommunens fysiska planering Arbeta för att förkorta handläggningstider Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Arbetet med rengöring (sotning) och brandskyddskontroll av eldstäder och imkanaler ska öka skyddet mot eldstadsrelaterade bränder. Rengöringsverksamheten och brandskyddskontrollen inom Ödeshögs kommun bedrivs för närvarande via avtal med Sot & Vent i Motala AB. Verksamheten bedrivs enligt gällande lagstiftning och föreskrifter. I kommunen finns totalt ca 2800 sotnings- och brandskyddskontrollsobjekt. Miljö- och byggnämnden har antagit sotningsfrister, taxor samt regler för egensotning. Handläggning av ansökan om tillstånd för egensotning (möjlighet för fastighetsägare att själv utföra rengöring) utförs på delegation av räddningschefen. Målet med rengöringen och brandskyddskontrollerna är att på sikt öka skyddet mot eldstadsrelaterade bränder i Ödeshögs kommun. Räddningstjänsten åtar sig att: Handlägga ansökan om egensotning Arbeta för att förkorta handläggningstider 7

19 Utbildning information samt stöd till enskild Den enskilde ska erbjudas information, rådgivning och utbildning för att underlätta arbetet med att uppfylla målen i handlingsprogrammet samt de skyldigheter som finns enligt gällande lagar. Utbildning, information och rådgivning är en viktig del av räddningstjänstens olycksförebyggande verksamhet. Syftet är att underlätta för den enskilde att både målen i handlingsprogrammet och de skyldigheter som finns enligt gällande lagar. Allt för att begränsa konsekvenserna av olyckor. Räddningstjänsten bedriver utbildningar för kommuninvånare, företag och organisationer. Samtliga sexåringar nås årligen av brandskyddsinformation i skolan. I årkurs 4 erhåller samtliga elever tillsammans med målsman teoretisk och praktisk trafiksäkerhetshöjande utbildning med fokus på synlighet i mörker (reflex). Samtliga elever i årkurs 8 erhåller årligen en praktisk brandskyddsutbildning. I årskurs 9 erhåller samtliga elever en praktisk utbildning i vattensäkerhet och islivräddning. Samtliga ensamkommande flyktingbarn erhåller årligen en tre timmar lång teoretisk och praktisk brandskyddsutbildning, dessutom utbildas årligen vuxna nyanlända i samarbete med Sfi klasserna (svenska för invandrare). Förutom skolbarn och vuxenstuderande utbildas även stora delar av kommunens personal, samt privata och andra offentliga organisationer och företag. Totalt utbildas i kommunen cirka 500 personer årligen i att förebygga eller hantera bränder och andra olyckor. För spridning av brandskyddsbudskap används bland annat kommunens hemsida, informationskampanjer och personliga kontakter vid olika arrangemang. Vid räddningstjänsten bedrivs brandteknisk rådgivning till medborgare, verksamheter, samt i samband med nyoch ombyggnationer. I samband med införande av systematiskt brandskyddsarbete inom fastigheter och verksamheter, stöder räddningstjänsten med information, utbildning, rådgivning och underlagsmaterial. Räddningstjänsten åtar sig att inom utbildningsarbetet: Kommunens samtliga 6-åringar ska erhålla en brandskyddsinformation Kommunens samtliga elever i årskurs 4 ska erhålla trafiksäkerhetsutbildning Kommunens samtliga elever i årskurs 8 skall erhålla praktisk brandskyddsutbildning Kommunens samtliga elever i årskurs 9 ska erhålla en praktisk utbildning i vattensäkerhet och islivräddning Alla kommunanställda ska erbjudas brandskyddsutbildning samt utbildning i hjärt- och lungräddning vart 4e år Samtliga nyanlända flyktingbarn ska erhålla teoretisk och praktisk brandskyddsutbildning Samtliga elever i svenska för invandrare ska erbjudas brandskyddsutbildning Årligen genomföra informationskampanjer Erbjuda utbildningar inom områdena sjukvård, bränder och andra olyckor 8

20 Olycksundersökning Genom olycksundersökningar ska lärdom dras och skapa förutsättningar för att minska risken för att nya olyckor sker. Syftet med olycksundersökningarna är att skapa förutsättningar att lära sig av inträffade händelser genom att kartlägga och analysera olyckans orsak, förlopp samt räddningsinsatsens utförande. Olycksundersökningarna ska kopplas både mot den olycksförebyggande och operativa verksamheten inom räddningstjänsten. Utifrån undersökningens resultat ska man i samverkan komma fram till förslag för åtgärder. I stort kan undersökningarna delas in i tre huvudbeståndsdelar: Orsaksutredning, förloppsutredning och insatsutvärdering. Räddningstjänsten åtar sig att: Utvärdera genomförda insatser Under perioden kommer räddningstjänsten att öka förmågan till olycksundersökning genom utbildning inom området samt att revidera rutiner för olycksundersökning. Operativ Verksamhet Förmåga och resurser I Ödeshögs kommun ska de olyckor som inträffar kunna hanteras under hela dygnet och följa ambitionen i de verksamhetsmål som är satta för operativ verksamhet. Räddningstjänsten ska ha förmåga och utrustning för att utföra följande insatser: Räddningsinsats med rökdykare Räddningsinsats i byggnader upp till sex våningar Räddningsinsats vid utflöde av brandfarlig vara Invändig släckinsats i industrier och lager Räddningsinsats vid utflöde av farligt ämne Räddningsinsats vid trafikolyckor och ras Räddningsinsats vid skogs- och markbränder Oljeskadebekämpning i vatten och på land Räddningsinsats på is och i vatten genom ytlivräddning Sjukvårdsuppdrag, I Väntan På Ambulans (IVPA) Larm om hot om suicid Räddningsinsats från hög höjd (rapelring) 9

21 Varje räddningsinsats betjänas av en eller flera taktiska enheter. Dessa enheter ska ha fordon, bemanning, kompetens och utrusning för ändamålet. Tabell 1. Resurser Enhet Bemanning Kompetens och utrustning för att göra insatser vid: Räddningsenhet (R2, R5) Höjdenhet (H) Vattenenhet (V) 2-5 Vanliga olyckor. Vid livräddning/släckning inne i byggnad krävs minst 5 personer. 1-2¹ Yttre Livräddning/släckning upp till och med 6 våningar. Arbete på tak. 1-2² Vattentransport med tankbil (>10 000l l) med förmåga attsjälvständigt återfylla fordonet. Tungräddningsenhet 1-2³ Fordon med utrustning för tungräddning (TR) Höghöjdsräddning (HH) 1-3⁴ Fordon med utrustning och personal med kompetens för rapelering. Ledningsenhet (L) 1 Ledningsfordon med brandbefäl som är stabsutbildad ¹ Enligt avtal med berörda kommuner inom Räddsam-E ska minimibemanningen för aktuell enhet vara 2 man vid förstärkningslarm till annan kommun. ² Enligt avtal med berörda kommuner inom Räddsam-E ska minimibemanningen för aktuell enhet vara 2 man vid förstärkningslarm till annan kommun. ³ Enligt avtal med berörda kommuner inom Räddsam-E ska minimibemanningen för aktuell enhet vara 2 man vid förstärkningslarm till annan kommun. ⁴ Enligt avtal med berörda kommuner inom Räddsam-E ska minimibemanningen för aktuell enhet vara 3 man vid förstärkningslarm till annan kommun. 10

22 Beredskap i Ödeshögs kommun Det antal personer som dygnet runt finns tillgängliga för en första insats vid olyckor som föranleder en räddningsinsats visas i tabellen nedan: Tabell 2. Beredskap Placering Enhet vid normal beredskap Anspänningstid i minuter Ödeshög 1 Brandmästare 1,5 min Ödeshög 1 Brandförman + 5 Brandmän 5 min Brandmästaren kan vid larm befinna sig på annan plats inom kommunens gränser än på brandstationen, men bege sig till olycksplatsen vid utryckning. Samverkan Vid stora olyckor ska samverkan ske med andra kommuner när de egna resurserna inte räcker till. Genom avtal⁵ med andra kommuner kan det bli aktuellt med omflyttningar i ett länsperspektiv vid en stor händelse eller flera samtidiga händelser för att kunna upprätthålla en rimlig lägsta förmågenivå i hela länet. Genom avtal⁶ med Räddningstjänsten Östra Götaland har räddningstjänsten i Ödeshög möjlighet att larma brandingenjör i beredskap. Insatstider Lagen om skydd mot olyckor (LSO) betonar att en väsentlig del av räddningstjänstens effektivitet ligger i att tidigt kunna påbörja en insats. Räddningstjänstens nuvarande placering av räddningsstyrka i Ödeshög ger en grundberedskap för två av kommunens tätorter Ödeshög och Hästholmen, för att kunna påbörja räddningsinsats inom rimlig tid Trehörna har räddningstjänsten tecknat avtal om första insats med räddningstjänsten i Tranås⁷. Denna grundberedskap visas i karta nedan. Tiderna som anges är de längsta insatstiderna som får förekomma i kommunen vid normal beredskap om räddningstjänsten inte är upptagen av annan insats. Skulle räddningstjänsten vara upptagen av en pågående insats gäller att nästkommande insats kan fördröjas med maximalt 20 minuter varför de tider som anges i kartan ska ökas med 20 minuter. Om behovet uppstår så har räddningstjänsten möjlighet att larma grannkommunernas räddningstjänst direkt till en andra insats. Detta med avtal upprättat genom Räddsam-E. ⁵Ramavtal om räddningstjänst 11

23 ⁶Avtal om tillgång till brandingenjör ⁷Avtal med räddningstjänsten i Tranås Bild 2 Insatstider 12

24 Personalens kompetens Lagen om skydd mot olyckor(lso) ställer endast krav på utbildning då det gäller att ha behörighet att agera i rollen som räddningsledare under räddningsinsats. Lagen krav innebär att man måste ha genomgått kurs Räddningsledare A. I övrigt är det upp till kommunens egen ambitionsnivå att utifrån lokal riskbild, bestämma kompetens för personal i utryckningstjänst. Nedan redovisas de formella lägsta krav som Ödeshögs kommun ställer på räddningschef, stf räddningschef och utryckande personal. Tabell 3. Kompetens Roll Räddningschef Stf räddningschef Räddningsledare (brandmästare) Räddningsledare (brandförman) Brandman Lägsta krav Räddningsledare B, tillsyn B Räddningsledare B, tillsyn B Räddningsledare B Räddningsledare A Preparandutbildning Kompetensen skall vidmakthållas genom övningsverksamhet. Övningsverksamheten planeras halvårsvis. Alarmering Räddningstjänsten larmas via 112 och samtalen kommer primärt från SOS-centralen i Norrköping. I centralorten Ödeshög kan kommunen i akuta fall påkalla allmänhetens uppmärksamhet genom användandet av signalen Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, via tyfoner. Tyfonerna kan utlösas från SOS-centralen och brandstationen i Ödeshög. Förutom VMA signal från utomhustyfonerna kan Viktigt meddelande till allmänheten sändas via Sveriges Radio. Vid långvarigt teleavbrott på det fasta telenätet ska allmänheten kunna larma räddningstjänsten enligt följande Alternativ: Vid minst 500 abonnenter drabbade och allt utslaget i ett område eller om området saknar mobil täckning, utanför en radie på 15 km från närmaste brandstation, ska ett räddningsfordon placeras centralt i det område bortfallet gäller. Höjd beredskap Den operativa verksamheten under höjd beredskap bygger på den grundorganisation som finns i fredstid och anpassas och dimensioneras efter den aktuella hotbilden. Under den anpassningsperiod som krävs ska utbildning, övning samt andra nödvändiga åtgärder genomföras. 13

25 14

26 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Delprogram Trygghet och säkerhet Ödeshögs kommun Remissutgåva 1

27 Innehåll Inledning 3 Övergripande mål. 3 Bakgrund. 3 Organisation och ansvar för säkerhetsfrågor 4 Arbetsprocess. 5 Krisberedskap 5 Riskbild 6 Inriktning.. 6 Aktiviteter 7 Ansvar. 8 Säkerhet och olycksförebyggande 12 Rikbild 12 Inriktning. 12 Aktiviteter.. 13 Ansvar.. 13 Brottsförebyggande.. 14 Riskbild. 14 Inriktning 14 Aktiviteter. 14 Ansvar. 15 Inledning 2

28 Ödeshögs kommun har ambitionen att öka i invånarantal genom inflyttning, ett led i att uppnå detta mål är att erbjuda en trygg och säker boendemiljö, för att skapa dessa förutsättningar krävs att man aktivt arbetar med trygghets och säkerhetsfrågor i kommunen. Begreppen trygg och säker används i olika sammanhang och kan tolkas på olika sätt. För Ödeshögs kommun innebär en trygg och säker kommun att kommunens invånare inte upplever oro varken i det offentliga rummet eller i hemmiljön, samtidigt som det finns en tillit till andra människor, myndigheter och institutioner. En säker kommun innebär att ha en robust miljö och robusta verksamheter med få oönskade händelser och skador, där konsekvenserna av eventuellt oundvikliga händelser blir så begränsade som möjligt. Övergripande mål Under våren 2106 ändrades de politiska förutsättningarna i Ödeshögs kommun och en ny vision för det fortsatta arbetet under mandatperioden utarbetades Samverkan för Ödeshög Ansvar, Utveckling & Framtidstro några av målen i den nya visionen kan direkt kopplas till arbetet med trygghet och säkerhet. Målet ska uppnås genom att: Ödeshög- en trygg kommun med omtanke Kommunen ska ha ett fortsatt gott samarbete med polisen och verka för att polisstationen i Ödeshög ska vara bemannad och tillgänglig. Kommunen ska ha en väl fungerande räddningstjänst på orten. Kommunen ska samverka för ett tryggt och säkert samhälle med myndigheter näringsliv och andra organisationer samt grannkommuner. Kommunen ska verka för integration av nyanlända. Kommunen ska ha en god förmåga att förebygga, hantera och lära inom området trygghet och säkerhet. Handlingsprogrammet ska bidra till att alla i kommunen känner trygghet och har förtroende för kommunens förmåga att genomföra olycksförebyggande åtgärder och räddningsinsatser. Bakgrund Kommunens trygghets och- säkerhetsarbete styrs främst av två lagar: lag (2003:778)om skydd mot olyckor och lag (2006:544)om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) ska var och en, privatpersoner såväl som företag och organisationer, själva ta huvudansvaret för att skydda sig mot olyckor. Kommunens uppdrag är att främja säkerheten för de som bor vistas och verkar i kommunen, vilket innebär att åtgärder ska vidtas så att bränder och andra olyckor och skador till följd av dessa olyckor förebyggs. 3

29 Genom tillsyn, råd och information hjälpa de som bor, vistas och bedriver verksamhet i kommunen att leva upp till lagens krav. Enligt lagen om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) är kommunen skyldig att kunna upprätthålla en fungerande verksamhet även i samband med en extraordinär händelse. Det svenska krishanteringssystemet är uppbyggt kring de tre principerna; likhet, närhet och ansvar. Principerna syftar till att ansvaret i en krissituation ligger hos den som i vardagen har ansvaret, att organisationen i stort ska överensstämma med den ordinarie och att krisen ska hanteras så nära händelsen som möjligt. Kommunen har därför samma ansvar för sin verksamhet vid en extraordinär händelse som i vardagen. Genom att arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser, planering, geografiskt områdesansvar, utbildning och övning, rapportering och höjd beredskap ska kommunen klara av att leva upp till lagens krav. Då arbetet med en ny risk- och sårbarhetsanalys sker parallellt med detta handlingsprogram, så utgör risk- och sårbarhetsanalysen framtagen 2012 ett underlag till detta handlingsprogram. Handlingsprogrammet med delprogram utgör ett gemensamt styrdokument för: Handlingsprogram för skydd mot olyckor (lag 2003:778 om skydd mot olyckor) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap (lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) Övnings- och utbildningsplan inom området trygghet och säkerhet (lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) Riktlinjer för kommunens arbete med säkerhet Till det övergripande handlingsprogrammet finns tillhörande delprogram: Delprogram räddningstjänst Delprogram utbildnings- och övningsplan Organisation och ansvar för säkerhet och beredskapsfrågorna Under våren 2015 beslutade kommunstyrelsen i Ödeshögs kommun att slå samman kommunens Kombrå (kommunalt brottsförebyggande råd) med kommunens säkerhetsgrupp. Den nya gruppen har politisk representation genom kommunstyrelsens ordförande i övrigt består gruppen av ledande tjänstemän och verksamhetschefer från skolan, socialen, kultur och fritid, räddning/säkerhet, tekniska enheten samt kommunpolis, gruppen utökas vid ett par tillfällen per år med externa aktörer i ett krishanteringsråd där man samverkar kring frågor som rör det geografiska områdesansvaret. 4

30 Gruppen har i uppgift att representera vid Regbrå (regionalt brottsförebyggande råd) samt i övrigt arbeta med frågor som rör trygghet och säkerhet exempelvis samverkansöverenskommelsen mellan polisen och Ödeshögs kommun. Handlingsprogrammet antas av kommunfullmäktige i början av varje ny mandatperiod. Det är kommunens säkerhets/kombrå grupp som arbetar fram det övergripandehandlingsprogrammet för trygghet och säkerhet och räddningstjänsten ansvarar för delprogrammen räddningstjänst och utbildning och övningsplan. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens arbete med trygghet och säkerhet. Politiska nämnder och förvaltningar har ansvar inom respektive nämnds område. Kommunstyrelsen är ansvarig för planens aktualitet, för att revideringar genomförs samt att den antas av kommunfullmäktige i början av varje mandatperiod. Handlingsprogrammet inkluderar även de kommunägda bolagen Ödeshögs bostäder AB (ÖBO) och Hästholmens Hamn & Magasin AB. Länsstyrelsen har ett ansvar med att ge kommunerna stöd i arbetet med LSO respektive LEH. De ansvarar även för tillsyn och uppföljning av kommunernas arbete utifrån lagarna. Arbetsprocess Det övergripande handlingsprogrammet har arbetats fram i den grupp under kommunstyrelsen som arbetar med säkerhetsfrågor och brottsförebyggande arbete, delprogram räddningstjänst har tagits fram av räddningstjänsten, även delprogram övning och utbildningsplan har tagits fram av räddningstjänsten då beredskapssamordningen sorterar under räddningstjänsten. Det är samma arbetsgrupp som arbetar med att sammanställa kommunens olika verksamheters risk och sårbarhetsanalyser till en för kommunen övergripande risk och sårbarhetsanalys (RSA), även kommunens risk och sårbarhetsanalys antas av kommunfullmäktige. Krisberedskap Ödeshögs kommun arbetar enligt de tre principerna i det svenska krishanteringssystemet; likhet, närhet och ansvar vilket betyder att det ansvar en verksamhet inom kommunen har i vardagen har verksamheten även under en krissituation, detta innebär att organisationen i stort ska överensstämma så väl i vardagen som under en kris, en fördel med detta är att en kris hanteras så nära händelsen som möjligt. Kommunens arbete med krisberedskap syftar därför till att minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer. Genom denna handlingsplan fastställs hur kommunen ska arbeta förebyggande, planerande och hanterande av kriser och allvarliga störningar som påverkar kommunens grundläggande funktioner och verksamheter 5

31 Likhet, närhet och ansvar innebär att varje verksamhet ansvarar för att ett eget arbete med krisberedskap bedrivs, kommunens beredskapssamordnare arbetar med kommunens övergripande krisledningsarbete och fungerar samtidigt som stödfunktion för verksamheterna, kommunens beredskapssamordnare samverkar även med andra kommuner och myndigheter i krisberedskapsfrågor. Riskbild Genom kommunens risk- och sårbarhetsanalys har ett antal riskområden, innefattande risker och sårbarheter som skulle kunna leda till allvarliga händelser och kriser identifierats. De identifierade riskerna och sårbarheterna ryms inom områdena allvarliga olyckor, störningar i infrastruktur och försörjningssystem, sjukdomar och smittor, natur- och väderrelaterade händelser, sociala risker och social oro samt hot mot demokrati, rättssäkerhet och grundläggande fri- och rättigheter. Eftersom denna typ av allvarliga händelser och kriser är att betrakta som sällanhändelser är det svårt att värdera dessa i förhållande tillvarandra och säga vilken typ av händelse som är mest trolig att inträffa i kommunen. Genom risk- och sårbarhetsanalysen har riskerna värderats utifrån sannolikhet och konsekvens, där ett antal risker anses ha hög sannolikhet samtidigt som konsekvenserna bedöms kunna bli allvarliga. Exempel på sådana risker är störning i elförsörjning, störning i värmeförsörjning(fjärrvärme), Olycka med farligt gods, större trafikolycka, stor brand i publik lokal samt någon form av väderrelaterad händelse. Då kommunen under senare tid har tagit emot ett stort antal nyanlända ensamkommande barn och dessutom har ett flertal asylboende inom kommunens gränser är det av största vikt att arbeta med integration för att minska risken för social oro. Kommunen har tagit initiativ till ett integrationsråd i samverkan med lokalt näringsliv, samfund och ideella föreningar, ambitionen är att detta arbete skall utvecklas vidare. Svårigheten i att bestämma den faktiska sannolikheten för de olika riskerna och de allvarliga konsekvenser som en mindre sannolik händelse ändå kan leda till, gör att kommunen trots risk- och sårbarhetsanalyser måste förbereda sig på att kunna hantera en mängd olika händelser av olika allvarlighetsgrad. Inriktningsmål Mål för kommunens arbete med krisberedskap: Kommunen ska ha god kunskap om risker och sårbarheter och aktivt arbeta med att minska eller undanröja dessa Kommunen ska ha en god förmåga att hanterakriser och andra allvarliga händelser Kommunen ska verka för samordning och samverkan inom det geografiska området 6

32 Tillvägagångssätt För att leva upp till kommunens målsättning med krisberedskapsarbetet under mandatperioden så behöver kommunen: Upprätta och uppdatera krisplaner för sina verksamheter(samtliga verksamheter) Arbeta med kontinuitetsplanering inom sina samhällsviktiga verksamheter(samtliga verksamheter) Arbeta med risk och sårbarhetsanalyser(samtliga verksamheter) Regelbundet öva och utbilda krisledningsorganisation(samtliga förvaltningar) Följa upp och utvärdera händelser som kan bidra till en utveckling av kommunens krisberedskap(samtliga verksamheter) Som särskilda satsningar under mandatperioden vill kommunen: Medverka i regional övning inom krisberedskapsområdet Utbilda ett antal tjänstemän i stabsmetodik Genomföra minst en övning årligen för krisledningsorganisationen Initiera ett arbete med kontinuitetsplanering i verksamheterna Med anledning av kommunens uppgifter enligt lag(2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får kommunen en statlig ersättning. Ersättningen regleras genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting¹ som i sin tur ställer ett antal krav på kommunen. Nedan redovisas hur kommunen arbetar för att leva upp till målen i kommunöverenskommelsen. Risk- och sårbarhetsanalys Kommunen är skyldig att analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. I varje verksamhets ansvar ingår att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys. Verksamheternas resultat skall värderas och sammanställas i en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Analysen skall sedan ligga till grund till det förebyggande arbete och ¹övöerenskommelse om kommunernas krisberedskap- precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH, SKL12/6159 och MSB

33 De planer som behövs för att kunna säkerställa verksamheterna under en extraordinär händelse. Risk- och sårbarhetsanalysen skall uppdateras och rapporteras till Länsstyrelsen en gång per år. Kommunstyrelsen ansvarar för sammanställningen och rapporteringen av risk-och sårbarhetsanalysen. Arbetet samordnas med kommunens riskanalyser till grund för kommunens skadeförebyggande och brottsförebyggande arbete. Geografiskt områdesansvar Det geografiska områdesansvaret innebär att kommunen inom sitt geografiska område ska verka för att: Olika aktörer inom kommunens geografiska område samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelse arbetet. De krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas och att informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. För att kunna fullgöra sitt geografiska områdesansvar använder sig kommunen bland annat av ett krishanteringsråd. Krishanteringsrådet är ett samverkansforum och består av kommunens säkerhet/kombrå grupp samt externa aktörer som väghållare, eldistributör, regionen/vårdcentral, polisen samt lokala företagsföreningen. Rådet leds av kommunstyrelsens ordförande och skall sammanträda minst en gång per år. Övning och utbildning Kommunen är skyldig att förse såväl förtroendevalda som tjänstemän i med den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter i samband med en extraordinär händelse. Kommunens övnings-och utbildningsverksamhet under mandatperioden redogörs för i handlingsprogrammets delprogram Utbildning- och övningsplan för Ödeshögs kommun Rapportering Kommunen är skyldig att kunna lämna en samlad information till Länsstyrelsen om läget i kommunen i fråga om risker och sårbarheter och om de lokala krisaktörernas förberedelser för hanteringen av en extraordinär händelse. Ansvaret för sådan rapportering åligger kommunstyrelsen. 8

34 I samband med en extraordinär händelse ska kommunen kunna ge Länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen och om de lokala krisaktörernas vidtagna och planerade åtgärder med anledning av händelsen. Denna lägesrapport ansvarar krisledningsnämnden för. Höjd beredskap Under höjd beredskap är det kommunstyrelsen som är högsta verkställande organ och som ansvarar för den övergripande ledningen av den kommunala delen av civilförsvaret. Det är regeringen som tillkännager när höjd beredskap råder. Länsstyrelsen ska hållas underrättad om kommunens beredskapsläge under höjd beredskap. Kommunen ska även underhålla och prova de aggregat för utomhusalarmering, som behövs för höjd beredskap. Ansvaret för aggregaten ligger i kommunen på räddningstjänsten. Ansvar Kommunens krisledningsorganisation bygger på de tre grundprinciperna likhet, närhet och ansvar. Ansvarig nämnd, verksamhetschef, avdelningschef som under normala förhållanden ansvarar för sin verksamhet har kvar detta ansvar även under kris. Den ordinarie organisationen kan vid extra ordinär händelse behöva förstärkas med en särskild krisledningsorganisation. Förstärkningen kan ske med hela eller delar av någon av funktionerna eller samtliga beroende på behovet och händelsen. Krisledningsorganisationen i Ödeshögs kommun består av Krisledningsnämnd, krislednings stab, krisledning på verksamhetsnivå och posom.² Vid behov av extra resurser har krisledningsorganisationen också tillgång till en frivillig resursgrupp (FRG). ²Psykosocialt omhändertagande 9

35 Bild 1. Ödeshögs kommuns krisledningsorganisation Beslutsfattande Krisledningsnämnd Kommunchef Krisledningsstab Posom Verksamheter Frivillig resursgrupp (FRG) Följande dokument ska finnas för att reglera krisledningsorganisationens arbete: Krisledningsnämnd Krisledningsnämndens reglemente Krisledningsstaben Plan för hantering av extraordinära händelser och allvarliga samhällsstörningar Riktlinjer för ledning och information vid extraordinära händelser samt vid höjd beredskap Posom Plan för Posom Handbok för Posom 10

36 Krisledningsorganisationen larmas via jourhavande brandmästare. Inkallning av krisledningsorganisationen sker efter beslut av kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens vice ordförande, kommunchef eller stabschef. Staben kan även utgöra ett stöd för den ordinarie verksamheten utan att krisledningsnämnden träder i funktion. Kommunfullmäktige utser för varje mandatperiod en krisledningsnämnd som har ansvar för kommunens normativa beslut under en extraordinär händelse. Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion och beslutar i sådana fall att så ska ske. Vid en extraordinär händelse kan krisledningsnämnden överta: Verksamhetsansvar Beslutsbefogenheter från andra nämnder Till sin hjälp att omvandla de normativa besluten till operativ verksamhet har nämnden en tjänstemannabaserad krisledningsstab. Krisledningsstaben och dess stödfunktioner begränsas inte till att endast vara användbar vid extraordinära händelser. Stabsarbete kan även användas vid andra allvarliga händelser som kräver samordning av flera verksamheter men inte nödvändigtvis föranleder att krisledningsnämnden aktiveras. Ödeshögs kommun har en särskild organisation för krisstöd, POSOM. Målet är att ta hand om och stödja drabbade människor vid olyckor för att på sikt förebygga psykisk ohälsa. Gruppen ska kunna agera självständigt, under kommunal räddningsledare eller under krisledningsstaben. POSOM larmas genom jourhavande brandmästare. De som har mandat att aktivera POSOM är räddningsledare, räddningschef, kommunchef, kommunstyrelsens ordförande och krisledningsnämnden. Frivillig resursgrupp är en (FRG) är en form av samarbete mellan en kommun och frivilliga för att på ett smidigt sätt ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid extraordinära händelser och andra kriser Ödeshögs kommun samverkar kring FRG med Boxholm, Vadstena, Mjölby och Motala kommuner. FRG består av personer som är utbildade och har avtal med kommunen om insatser vid olika allvarliga händelser. FRG aktiveras via jourhavande brandmästare. De som har mandat att aktivera FRG är räddningsledare, räddningschef, kommunchef, kommunstyrelsens ordförande samt krisledningsnämnden. 11

37 Säkerhet och olycksförebyggande Inom området säkerhet och olycksförebyggande ryms kommunens skade- och olycksförebyggande arbete. Genom lag (2003:7789) om skydd mot olyckor anges bland annat att kommunen ska verka för att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö. Lagen säger också att vi ska anpassa skyddet efter våra lokala förhållanden. Riskbild Då trenden är att äldre i dag i större utsträckning stannar i eget boende upp i allt högre ålder, och statistiken samtidigt visar att fallolyckor är den olyckstyp som sammanlagt leder till flest sjukhusvårdade i Ödeshögs kommun, är det både samhällsekonomiskt och för de drabbades minskade lidande skull viktigt för kommunen att i större grad arbeta för att minska denna olyckstyp, ett sätt kan vara informationskampanjer i olika forum som pensionärsorganisationer samt kommunens egen vård och hemtjänstpersonal. Statistiken för 2014 visar att kommun följer samma trend som jämförbara kommuner vad gäller fallolyckor. Via räddningstjänstens insatsstatistik kan det konstateras att den vanligaste händelsen som föranleder räddningsinsats i Ödeshögs kommun är trafikolycka, statistiken visar att antalet trafikolyckor är betydligt större än i jämförbara kommuner och även om man jämför mot riket i stort, detta beror på att E4 har en lång sträckning genom kommunen. Även när det gäller brand i byggnad ligger Ödeshög på en något högre nivå än i jämförbara kommuner, när det gäller brand i byggnad är brandorsaken oftast eldstadsrelaterad. Inriktningsmål Mål med kommunens arbete med säkerhet är att: Kommunen ska arbeta systematiskt för att skydda verksamhet och tillgångar. Kommunen ska arbeta systematiskt med att förebygga att olyckor och skador sker. Kommunen ska ha en god förmåga att hantera olyckor och skador. Kommunen ska arbeta aktivt för att minska konsekvenserna av olyckor. Kommunen ska verka för att den enskilde individen ska ha god kunskap om hur olyckor och skador undviks. 12