Finansiell redovisning i staten - vad är på gång? Maria Olsson Margareta Söderhult Ellen Rova

Transkript

1 Finansiell redovisning i staten - vad är på gång? Maria Olsson Margareta Söderhult Ellen Rova

2 Agenda Introduktion och berätta varför 4 personer från ESV är här ESV:s arbete påverkar lärosätena vad är på gång och varför?

3 Varför är vi här? Stärka vår kontakt med er på lärosätena Även en del i ett initiativ som går ut på att besöka myndigheter för att ge en mer anpassad information än vad som är möjligt vid arrangemang med bredare målgrupp Vilka myndigheter besöker vi mer: Länsstyrelser, Kulturmyndigheter, Transfereringsmyndigheter Vårt mål: bidra till ett effektivt samarbete mellan ESV och er lärosäten genom att belysa relevanta förändringsprocesser

4 ESV:s arbete påverkar lärosätena vad är på gång och varför?

5 ESV:s arbete påverkar lärosäten vad är på gång och varför?

6 Utvecklingsuppdrag 2013: Styrning av statliga investeringar Finansdepartementet ställde sig några frågor: Hur stora investeringar planeras i staten? Vilka är de största planerade investeringarna? Vad hände med de investeringar som riksdagen/regeringen beslutat om? Vad omnämns som en investering och i vilka styrdokument

7 Uppdrag från regeringen ger både direkta och indirekta resultat Resultat som är relevanta för lärosäten: Generellt regelverk i form av föreskrifter i FÅB Ökat fokus på redovisade uppgifter om investeringar 7

8 Förslag till generellt regelverk i form av föreskrifter i FÅB 1. Alla myndigheter i budgetunderlaget: Lämnar uppgifter om utfall samt budgeterade anläggningstillgångar.uppgifterna ska inkludera finansiering. Investeringar som uppfyller vissa kriterier kräver särskild information 2. Alla myndigheters regleringsbrev: En investeringsbudget införs. 3. Alla myndigheter i årsredovisningen: Uppföljningen skärps upp och kopplas till budgetsiffrorna ovan.

9 Årligt uppdrag: underlag till Årsredovisning för staten Statens resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Omfattar alla myndigheter och all verksamhet oavsett finansiering Noter, analys och kommentarer Utfallet för statens budget Underlaget färdigställs av ESV inom 4 veckor från 16 feb. Till regeringen 15 mars

10 Årsredovisning för staten vad används i arbetet? S-koder: kostnader, intäkter, tillgångar och skulder Motpartsinformation för eliminering Årets investeringar, amorteringar Antal anställda, ansvarsförbindelser samt info från årsredovisningen

11 Nationalräkenskaper (NR) NR beskriver vårt lands ekonomiska aktiviteter och utveckling och är baserat på ett omfattande kontosystem. NR delas också upp i olika delsektorer där offentliga sektorn är en av sektorerna. NR är ett ganska vitt begrepp som innefattar en mängd information om den svenska ekonomin, såsom BNP, BNI, Finansiellt sparande m.m.

12 Nationalräkenskaperna Inkomster Utgifter Transfereringar till olika sektorer Konsumtion Räntor Investeringar Finansiellt sparande

13 Realekonomisk fördelning av anslagen på budgeten 2012 Transfereringar 66,7% Konsumtion 25,6 % Investeringar 2,5 % Räntor 3,9 % Övrigt finansiellt 1,3 %

14 S-kod under anslag Vissa lärosäten använder schablon utan att justera för inkomster som inte ska redovisas under anslag

15 S-kod under anslag Vissa lärosäten använder schablon utan att justera för utgifter som inte finansieras med anslag, t. ex. investeringar.

16 ESV:s arbete påverkar lärosätena vad är på gång och varför?

17 Förändringar som initieras av ESV:s stödverksamhet Hur nyttjar ni ESV:s stödverksamhet inom redovisning och finansiering Hur tar ESV tillvara på informationen från kontakterna i stödverksamheten 17

18 Ni har ställt ca 270 frågor till ESV:s redovisningsrådgivning Källa: ESV:s interna statistik 18

19 42 deltagare gick ESV:s grundkurs i redovisning och finansiering Lärosäten Övriga myndigheter Ca 20% av deltagarna i ESV:s grundkurs för statlig redovisning och finansiering kommer från lärosäten Grundkursen är tre dagar och går igenom de viktigaste områdena inom statlig redovisning och finansiering Källa: ESV:s interna statistik

20 Hur tar ESV tillvara på informationen från kontakterna i stödverksamheten Alternativa åtgärder: Tänkbara åtgärder som resulterat av kontakter med lärosäten Regelverket Handledningar Utbildningar En lärosätesanpassning av grundkursen för statlig redovisning och finansiering. Alternativen är: 1 gång per år anpassad utbildning 3 gånger per år gemensam i hela statsförvaltningen. 20

21 ESV:s arbete påverkar universitet och högskolor vad är på gång och varför? 21

22 Vägen till harmoniserade redovisningsstandarder för offentlig redovisning i medlemsstaterna Den finansiella krisen i Europa Artikel 16 (3) i direktiv 2011/85/EU - kommissionen får i uppdrag att bedöma lämpligheten att införa IPSAS (International public Sector Accounting Standards) för medlemsstaterna Kommissionens rapport klar i början av 2013 Slutsats: IPSAS som regelverk beaktar inte den statliga/offentliga särarten i tillräcklig omfattning Förslag: ett nytt redovisningsregelverk - EPSAS 22

23 Genomförande Konferens i Bryssel i maj stort politiskt stöd på hög nivå Konferens i Luxemburg 2 oktober startskott för projektet EPSAS (Kommissionen/eurostat) Ett utkast till Ledningsstruktur (Governance structure) för EPSAS ska presenteras för medlemsländer m.fl. i november 2013 Remissvar ska vara inne senast i januari

24 EPSAS projektet planeras genomföras i tre steg Steg 1, från juli 2013-juli Kommissionens meddelande Steg 2, juli 2014-dec Framtagande av en ramförordning; Governance -struktur och processer - Redovisningsstandarder arbetas fram Steg 3, jan EPSAS antas och träder i kraft - stegvis införande av standarderna 24

25 Förslag: Governance structure 25

26 Maria Olsson Margareta Söderhult Ellen Rova