Från industristadsdel till kunskapsstad

Transkript

1 Från industristadsdel till kunskapsstad Stadsutveckling i Brändö FD Peter Ehrström RUM (Rural-Urban-Miljö) Socialvetenskapliga institutionen Åbo Akademi PE

2 Brändö hamn grundades 1789, som lastnings- och lossningsställe för Wasa stad.

3 Brändös långa ekonomiska vågrörelser A= Hamnsamhället B= Industrisamhället C= Kunskapssamhället PE

4 PE Foto: Gunnar Bäckman

5 PE

6 Vasa Bomull, sedermera Finlayson, numera Vasa universitet och Brändö företagscentrum (Vaasa Science Park) PE

7 Vasa Bomull Grundat : - förädlingsvärde (5:e i FIN) - produktionens bruttovärde. (6:e i FIN), - personal (7:e i FIN) som störst 1936 och 1962, med 1445 anställda Vasa Bomull fusionerades med Finlayson 1962 Utdragen nedkörning Nedlagd 1980 PE

8 Vasa Tvål Startade 1888 Finlands största tvålfabrik 1917 Även ljusprod. Stängd 1987 PE

9 PE

10 Industrisamhällets nedgång 1967: besked att spinneriet läggs ner : hela bomullsfabriken stängdes. Åren därefter följde de mindre industrianläggningarna, sist Vasa tvål, Konsekvenser för Brändö: 7377 invånare 1973, 5612 invånare 1981 minus 24 procent på åtta år! (-1765 invånare). Och permanent minskning till denna nivå PE

11 Skolstadsdel sedan : Industriskolan flyttar från centrum till Wolffskavägen : namnbyte till Tekniska skolan i Vasa 1962: namnbyte till Vaasan teknillinen oppilaitos Tekniska läroverket i Vasa 1967: uppdelning i finskt och svenskt läroverk, Vasa tekniska läroverk fortsatte på Wolffskavägen 33. Vaasan teknillinen oppilaitos byggde nytt, på andra sidan Wolffskavägen PE

12 Kunskapssamhällets framväxt Förfas: : Brändö företagscentrum grundas i forna Finlayson/Vasa bomull. 1984: Länsstyrelsen och landshövdingen flyttar till Brändö (forna Wolffska parken). 1990: Debatt - Varthän, Vasa universitet? 1994: Grundstenen murades för administrationsbyggnaden Luotsi. PE

13 Yrkeshögskolor 1991: statsrådets beslut om försöksyrkeshögskolor; Vasa tekniska läroanstalt blev Vasa tekniska yrkeshögskola, en av de första i landet 1996: yrkeshögskoleverksamheten utvidgas, Technobotnia grundas i Brändö. 1997: permanent yrkeshögskoleverksamhet vid Svenska yrkeshögskolan, sedermera YH Novia. Universitet, två YH, yrkesutb. Technobotnia PE

14 Kunskapssamhället Dec. 2000: Brändö företagscentrum döper om Wolffskav 36 till Vaasa Science Park, ett mera renodlat centrum för utbildning och teknologi 2001: Vet.bibl. Tritonia, med forskartorn, invigs. På 2000-talet renoveras/restruktureras fabriksbyggnaderna för verksamhet relaterad till universitetet och vetenskapsparken. 2008: Domus Bothnica invigs YH-biblioteken del av Tritonia. På kommande: - YH Novia koncentreras till Brändö, Vasa YH renoveras och koncentreras mera till Brändö. - Vetenskapsparkens nya kvarter, på is på Brändösidan, pågående byggnation på stadssidan - Högattraktiv helhetslösning vid Brändö sund. PE

15 Det nya lokalsamhället Brändö ett av tre delprojekt i ett nationellt femårigt utvecklingsprojekt för att öka invånarnas aktivitet och deltagande i den egna lokalitetens utveckling, och planering. Planera med tanke på invånare och användare, långsiktigt. Ingår också att öka/finna samarbetsformer mellan lokala aktörer och mellan stad och lokalitet Brändö, Hervanta (Tammerfors) och Kemijärvi. Modeller för att öka delaktighet och aktivitet Bl.a. utvecklingspromenader, medborgarråd, informationstillfällen, (planerings)debatter, happenings, jippon (t.ex. proklameras Brändö självständigt (för tre dagar) på stadsdelsfestlighet i juni). PE

16 PE

17 The Palosaari Campus PE

18 PE

19 PE

20 PE

21 PE

22 PE

23 Fig. 3 Income-groups in Palosaari (% of population) Low-income 30 Lower middle-income Higher middle-income High-income PE

24 Väljarunderstöd (%) Vänster Höger Övriga Valår PE

25 Right-Left divide Municipal election 2012 Right Left Other Palosaari Not counted

26 PE

27 Municipal election 2012 SFP SDP National Coalition Party True Finns Left Alliance Greens Christ Democrats Center Party Other Not calculated Percent of cast votes

28 PE

29 Right-Left divide 2012 Right Left Other Vaasa Palosaari Not counted

30 Media exposure Negative Positive

31 Conclusions Positive news are presented in editorials, larger news articles, larger headlines, sometimes feature articles. The New Palosaari as knowledge center and The Old Palosaari as a working-class neighbourhood are discussed mainly in positive terms. Negative news are mainly present in short news clips, mainly in the form of Police news, with some extreme exceptions. Another Palosaari lures beyond the campus, much rougher than the district s new image. How much of New Palosaari is constructed by a changed mindset, PR, City marketing, housing prices..., how much is real? Thus far partly changed...

32 Slutsats Arbetarstadsdelens rykte var ofta oförtjänt dåligt, dvs den var en bättre/mindre farlig miljö än ryktet lät förstå. Ryktet var ofta sämre (och prisnivån lägre) än platsen vore förtjänt. Den omvandlade (arbetar)stadsdelens hippa rykte föregår i sin tur en omvandling av verkligheten, dvs ryktet är ofta bättre än verkligheten. Ryktet (och prisnivån) förändras ofta snabbare än verkligheten men driver sedan på en verklighetsförändring, medelklassifiering, på gott och ont) PE

33 Positive trend In a newly built house with 25 flats, all one- or two-room apartments, was all flats sold within a month. Most buyers were investors that saw that the City Center was near, the University campus too, and shops. Would that have happened 15 years ago? The prize differences between the City and Palosaari are not great anymore. We are talking City Center-prizes in Palosaari. The trend looks positive. Yearly persons move to Vasa and a large part of that to Palosaari. I believe Palosaari will have more and younger inhabitants in the future. Sales Director, SKV Vaasa, interviewed

34 PE

35 Antal byggnader Brändö Vikinga PE

36 Brändö EH Vikinga EH PE

37 PE

38 PE

39 PE

40 PE

41 PE

42 PE

43 PE

44 Avgörande vändpunkter Universitetet har säkert inverkat lika mycket på Brändös utveckling som bomullsfabriken under sin tid (planläggningsarkitekt) När Finlayson köpte Vasa Bomull började nedgången. Efter att det tog slut med bomullen har Brändö förändrats kolossalt Då var det inte längre Präntöö (tidigare mästare vid Vasa Bomull) Fridolf Gädda 1990: Hittills har stadsbor och andra sett Brändö som en andra rangens stadsdel. Nu då utbildat folk kommer hit förändras livet i stadsdelen PE

45 Gentrifiering? PE

46 Gentrifiering?... Gamla Brändöbor har inte längre råd eller möjlighet att flytta tillbaka till Brändö Jag och min fru har ittat på Brändö och vi har märkt att för en trea I Storviken får man inte ens en tvåa I Brändö. Priset åtminstone fördubblas mellan Storviken och Brändö Det är länge sedan man började planera Brändö för en ny sorts Brändöbor. (museiföreningsaktivist) Jag har märkt att Brändö på sätt och vis mera har blivit en boplats för bättre folk medan det tidigare sedan gammalt mera var en arbetarstad (fd bomullsfabriksarbetare) PE

47 eller nostalgi? Naturligtvis stör det att en del är borta Det är klart att det gamla saknas. På en känslonivå. Men nog är det bättre nu, bostäderna är bekvämare. Fast man tycker det var idylliskt när man tänker tillbaka, så var det mycket som var dåligt också. (tidigare bomullsfabriksarbetare) Det finns massor som jag saknar. Man kan gå på vilken gata som helst så fanns det små, nätta kåkar och man kunde gå överallt Jag saknar det gamla, nu finns det bara höghus Det var ett annat liv. Ett mera gemytligt liv. (tidigare apotekare) PE

48 Upplevd och erfaren förändring (intervjudata) Gentrifieringsprocess i Brändö? Statistisk analys av socio-ekonomiska data Statistisk analys av politiska data (kommunalvalsanalys)

49 Upplevd och erfaren förändring: Ja, men inte klassbaserat eller vidsträckt Gentrifieringsprocess i Brändö?: Ja, men mild gentrifiering Socioekonomisk analys: Ja, vissa klara indikationer, inte genomgående Statistisk analys av politiska data: Ja, tydligt.

50 Framtiden? Dagens Brändö är ett Brändö i förvandling Det blir snabbt ett mycket attraktivt område där den gamla arbetarklassbakgrunden trängs undan, men strukturerna och minnena finns kvar som ger spänning (fd biträdande stadsdirektör) Campuset är till för det rika Brändö, men Brändö är inte det samma som campuset (fd rektor) PE

51 Vad som tidigare var en illa sedd stadsdel kommer att bli Vasas Westend (pensionerad VD) PE

52 Brändö kombinerar: Stark identitet och lokal kultur (konst, litteratur, musik) Mustig, lång och omväxlande historia (märks tex i sjöfartsmuseum, arbetarmuseum, namnflora, urban trädesmark, minnen, språk) Grönska, fritidsmöjligheter och hav Kunskapsintensiv verksamhet (högskolor, företag) Närhet till Vasa centrum (gångavstånd) Gammalt och nytt fastighetsbestånd kombineras Studenter + pensionärer + kunskapsarbetare = högattraktiv urban miljö! Hur påverkas social hållbarhet av ökad gentrifiering (medelklassifiering)? Känsla av delaktighet viktigt PE

53 PE

54 PE

55

56 Rahkol a

57 PE

58 58

59 Tack för uppmärksamheten! PE