Området ligger i norra delen av Närpes, cirka 23 km nordväst om kommuncentrum, i ett skogsområde mellan Töjby och Blacksnäs.
|
|
- Adam Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten OBJEKTKORT Nummer 27 OCH 28 Kommun NÄRPES Område BLACKSNÄS OCH TÖJBY Allmän beskrivning Området ligger i norra delen av Närpes, cirka 23 km nordväst om kommuncentrum, i ett skogsområde mellan Töjby och Blacksnäs. Terrängen består av låga morän- och bergsryggar. Område nr Areal (km2) Tekniskekonomisk gynnsamhet Max höjd på kraftverk vid den högsta punkten Årlig medelvind (m/s) Förväntad produktion / 3 MW kraftverk (MWh) Pot. effekt (MW) till ledning över 110 kv (km) till elstation (km) Km väg Antal festigheter Totalt antal bostäder i närområdet (<2 km) 27 3, , ,6 8,5 2, , , ,5 11,5 1,3 24,8 251 Enligt vindförhållanden och förväntad produktion hör Blacksnäs och Töjby till de bäst lämpade av de granskade områdena. et till kraftledning och elstation är långt, över 8 km. Det finns en aning mera vägar än genomsnittet, cirka 2,1 km. Markägandet är mycket splittrat, närmare 30 fastigheter/km 2. Det finns få utpräglade kullar som höjer sig över omgivningen. Området är litet och har utrymme för cirka 10 kraftverk. Viktiga miljökonsekvenser På området finns inga bostadsbyggnader, men i närheten inom mindre än två kilometers avstånd finns ett stort antal, cirka 270 bostäder, av vilka cirka 100 används som fritidshus. I förhållande till områdets storlek är antalet bostäder i närområdet klart över genomsnittet. De närmaste husen finns bakom ett skymmande trädbestånd på knappt 1 km avstånd. Därför uppkommer sannolikt ingen direkt påverkan av buller och skuggeffekter. Öppna åkerområden mellan bosättningen och kraftverksområdet finns i byarna Töjby, Helenelund och Harrström, där kraftverken kommer att synas till många hus. Norr och väster om området ökas landskapsförändringens betydelse av Harrströms och ådalens landskapsmässiga och kulturhistoriska värden (RKY och regionalt kulturlandskap). 1
2 Kraftverken förändrar det söderskurna skärgårdslandskapet över ett stort område, både i söder och i norr, bl.a. rekreationsområdet på Fårudden och fritidsbosättningen på Harvungön. Havsörnen kan påverkas. Området ligger mellan två havsörnsrevir. et till närmaste bo är mindre än 1 km. Inom 5 km radie finns tre häckningsrevir för havsörn, vilket innebär att häckande och även flyttande örnar rör sig över området i större omfattning än genomsnittet. Områdena ligger också på huvudflyttstråket för flera andra undersökta arter (bl.a. trana, grågås, smålom). Behov av Naturabedömning Ingen Naturabedömning behövs. et till närmaste Naturaområde är över 2 km (Närpes skärgård, SPA och SCI). Området ligger inte mellan ett Naturaområde och ett födoområde eller mellan ett havsörnsrevir och ett Naturaområde där örnen söker föda. Beredskap för genomförande Osäkerhetsfaktorer, behov av fortsatt planering Klass Ett vindkraftsprojekt pågår i området. Konsekvenser för havsörn, flyttfåglar och skärgårdslandskap är möjliga. Det finns sparsamt med information om mängden fåglar som flyttar genom området. Båda områdena klass C. Riskkänsligt område beträffande miljökonsekvenser eller miljökonsekvenserna kräver tilläggsutredningar eller planering. Teckenförklaringar på objektkortens karta 2: Röd cirkel = bosättning Brunt = bybosättning och tätorter Grönt = skyddsområden och organismarter Prickstreckad linje = Natura 2000-område Blått = kulturarv och landskapsområden Blå horisontell linjering = kulturmiljö Ljusgrönt = rekreationsmål Gult = grundvatten Grått = geologiska objekt Ljusblå kvadrat = hotade arter H = vrak Svart kyrksymbol = fornminne 2
3 Karta 1. Läge och synlighet. Kraftverken är utmärkta med grå stjärnor, synlighetsområdet med rött och en 3 km buffertzon med en streckad linje. Karta 2. Kartutdrag över områden som inte lämpar sig för vindkrafts kraftsproduktion. 3
4 Nummer 29 Kommun Område Allmän beskrivning NÄRPES NORRSKOGEN- HEDET Området ligger i ett stort skogsområde väster om Närpes ådal, 4 km nordväst om kommuncentrum. Området är mycket vidsträckt med varierande förhållanden. I de södra och mellersta delarna är det ganska småskaligt med berg- och moränkullar och i de norra delarna karakteriseras det av jämnare skogsoch myrområden. Område nr Areal (km2) Teknisk-ekonomisk gynnsamhet Max höjd på kraftverk vid den högsta punkten Årlig medelvind (m/s) Förväntad produktion / 3 MW kraftverk (MWh) Pot. effekt (MW) till ledning över 110 kv (km) till elstation (km) Km väg Antal festigheter Totalt antal bostäder i närområdet (<2 km) 29 58, , ,2 9,3 2, Vindförhållandena och den förväntade produktionen i Norrskogen-Hedet är varierande jämfört med övriga granskade områden. I de södra och norra delarna är vindförhållandena bättre än genomsnittet, över 6,5 m/s och i de mellersta delarna sämre än genomsnittet. En högspänningsledning finns parallellt med området på 3 5 km avstånd från områdets gräns. Det genomsnittliga avståndet är cirka 8 km. Det finns mer vägar än i genomsnitt, cirka 2,2 km. Markägandet är på genomsnittlig nivå, cirka 15 fastigheter per kvadratkilometer. Området är stort och utgående från storleken kan kraftverk byggas där. Viktiga miljökonsekvenser Inom området finns tre fritidshus/jaktstugor. Deras karaktär som jaktstuga kommer att förändras. I närheten, inom mindre än 2 km avstånd, finns rikligt med bostäder, (närmare 600). I förhållande till områdets storlek är antalet bostäder dock klart under genomsnittet. Bosättningslandskapet förändras mest i Närpes ådal, där det finns rikligt med öppna åkerområden mellan bostäderna och kraftverken. Påverkan förstärks av att kraftverksområdet ligger parallellt med ådalen på en sträcka av mer än 15 km och en värdefull byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY, Adolf Fredriks postväg) ligger inom influensområdet. Till det närmaste huset som används som fast bostad är avståndet cirka 1 4
5 km. Därför uppkommer sannolikt ingen direkt påverkan av buller och skuggeffekter. Öppna åkerområden mellan bosättningen och kraftverksområdet finns förutom i Närpes ådal också i mindre omfattning i byarna Nämpnäs, Norrnäs, Rangsby och Harrström. I ådalen i Harrström förstärks påverkan av att området räknas som ett regionalt värdefullt kulturlandskap. I skärgårdslandskapet kommer kraftverken att synas i ett vidsträckt område utanför Närpes, men påverkan minskas av placeringen i fastlandszonen, mer än 5 km från stranden. Naturlandskapet vid Risnäsmossen i områdets norra del kommer att bli betydligt mera teknifierat av kraftverken. Naturmiljön påverkas, speciellt om kraftverk placeras mellan Hinjärvträsket och havet. Närmaste havsörnsbon finns på över 2 km avstånd från kraftverksområdet. I området finns flera revir för fiskgjuse, för vilka kraftverken kommer att utgöra en påtaglig riskfaktor. Området ligger delvis på huvudflyttstråket för svanar, tranor och sädgäss, men avståndet på över 5 km från strandlinjen och placeringen av kraftverksområdet parallellt med kusten minskar konsekvenserna för flyttfåglarna. Det är känt att den hotade flygekorren också har revir på området, vilket måste beaktas då kraftverk och vägar byggs. Fornlämningarna i närheten av området kan beaktas i byggnationen så att ingen påverkan uppkommer. Behov av Naturabedömning Beredskap för genomförande En Naturabedömning behövs, om de norra delarna ingår i avgränsningen. et till närmaste SPA-område är mindre än 1 km. et till häckande havsörnar på Naturaområdet är mindre än 2 km och området ligger mellan två Naturaområden (Hinjärv och Risnäsmossen) samt mellan tranornas samlingsområden. I områdets mellersta del pågår ett projekt (aktör EPV Vindkraft Ab, MKBbeskrivningen är färdig). Osäkerhetsfaktorer, behov av fortsatt planering I den fortsatta planeringen måste man speciellt försöka minimera konsekvenserna för bosättningen och lämna tillräckligt breda skyddszoner till skyddsområdena och fiskgjusen. En minskning av området i den södra och norra delen minskar mest påtagligt konsekvenserna för bosättningen och naturen. Områdets södra och norra delar rekommenderas inte för landskapsplanen utan tilläggsutredningar. Det område som i första hand rekommenderas är de mellersta delarna. Klass Klass A/C. Område som efter reducering av storleken kan rekommenderas i första hand. 5
6 Fotomontage från Rangsby kyrka nordväst om området (MKB-beskrivning, Ramboll). Karta 1. Läge och synlighet. Kraftverken är utmärkta med grå stjärnor, synlighetsområdet med rött och en 3 km buffertzon med en streckad linje. 6
7 Karta 2. Kartutdrag över områden som inte lämpar sig för vindkrafts kraftsproduktion. 7
8 Nummer 30 Kommun Område Allmän beskrivning NÄRPES PILKBACKEN Området ligger i kommunens östligaste hörn öster om Pörtom. et till kommuncentrum är cirka 30 km. Området ligger på ett jämnt område som sluttar mot sydväst. Området består till stor del av försumpad skogsmark. Område nr Areal (km2) Teknisk-ekonomisk gynnsamhet Max höjd på kraftverk vid den högsta punkten Årlig medelvind (m/s) Förväntad produktion / 3 MW kraftverk (MWh) Pot. effekt (MW) till ledning över 110 kv (km) till elstation (km) Km väg Antal festigheter Totalt antal bostäder i närområdet (<2 km) 30 9, , ,2 17,0 1, Vindförhållandena och den förväntade produktionen i Pilkbacken är på genomsnittlig nivå för de granskade områdena. Området genomskärs av en 220 kv kraftledning i nord-sydlig riktning. et till en elstation är långt, cirka 17 km. Mängden vägar ligger på genomsnittlig nivå, 1,8 km. Markägandet är tämligen splittrat, cirka 20 fastigheter per kvadratkilometer. Utgående från storleken kan kraftverk byggas på området. De rikligt förekommande torvmarkerna, som är dåligt lämpade för byggnation, kan minska kraftverksområdets storlek. Området ligger på en flack sluttning mot sydväst, som är den främsta vindriktningen. I Jurva, på andra sidan om kommungränsen, stiger området ytterligare cirka 30 meter. Flyghinderbestämmelserna kan begränsa vindkraftverkens höjd. Viktiga miljökonsekvenser På området finns inga byggnader för fast bosättning. De närmaste bostadsbyggnaderna finns på mer än 800 m avstånd bakom skogen. Därför uppkommer sannolikt ingen direkt påverkan av buller och skuggeffekter. I närheten, på mindre än 2 km avstånd, finns mindre bosättning än genomsnittet (cirka 128 bostäder), av vilka cirka 5 är fritidsbostäder. Projektet påverkar främst närlandskapet och bosättningen närmast projektområdet på dess södra och östra sida i Pörtom och Närvijoki. Öppet åkerlandskap i by- 8
9 arna finns främst mellan kraftverken och bosättningen. Den här landskapspåverkan kan beroende på betraktelsepunkt delvis anses vara betydande. I närheten, på mindre än 5 km avstånd, finns inga värdefulla landskapsområden. Sanemossens öppna mosslandskap, som är i naturtillstånd, blir mera teknifierat på grund av kraftverken. Konsekvenserna för naturen antas bli ganska lindriga. Norr om området finns den vidsträckta Sanemossens Naturaområde (SPA). På grund av det tämligen långa avståndet bedöms Naturaområdets naturtyper och arter inte kännbart påverkas. Påverkan minskas också av åker- och bosättningsområdet som ligger mellan mossen och vindkraftsområdet och försämrar den ekologiska förbindelsen. Det värdefulla fågelområdet Sydösterbottens skogar på mer än 4 km avstånd bedöms på grund av avståndet inte heller drabbas av kännbara konsekvenser. Inga kända bon för havsörn och fiskgjuse finns i närheten. Olägenheter för pälsfarmer och torvproduktion i närheten kan förhindras genom lämplig placering av kraftverken. Behov av Naturabedömning En Naturabedömning behövs. et till Naturaområdet är mindre än 2 km (Sanemossen, SPA), området ligger delvis mellan Naturaområdet och områden där tranor brukar samlas. Beredskap för genomförande Osäkerhetsfaktorer, behov av fortsatt planering Inga pågående projekt. De mest betydande konsekvenserna berör bosättningen i närheten. I den fortsatta planeringen måste man främst beakta att påverkan på dessa områden måste förhindras. Det kan också vara möjligt att utvidga området österut på Jurvasidan. Konsekvenserna för Sanemossens Naturaområde i norr måste också bedömas. Det kan vara nödvändigt att minska området för att förhindra konsekvenser. Det måste också utredas hur flygsäkerhetens bestämmelser påverkar kraftverkens höjd. Klass Klass B/C. Område som efter reducering av storleken kan rekommenderas i andra hand. 9
10 Karta 1. Läge och synlighet. Kraftverken är utmärkta med grå stjärnor, synlighetsområdet med rött och en 3 km buffertzon med en streckad linje. Karta 2. Kartutdrag över områden som inte lämpar sig för vindkraftsproduktion. 10
11 Nummer 31 JA 32 Kommun NÄRPES Område NÄMPNÄS OCH TJÄRLAX Allmän beskrivning Områdena ligger i mellersta delen av Närpes nära stranden. et till kommuncentrum är cirka 8,5 km. Området i Nämpnäs består av skogs- och sankmark med låg topografi. I områdets västra del finns Brännsträsket som är cirka 7 ha stort. Tjärlax har mera småskalig terräng med klippor. Område nr Areal (km2) Teknisk-ekonomisk gynnsamhet Max höjd på kraftverk vid den högsta punkten Årlig medelvind (m/s) Förväntad produktion / 3 MW kraftverk (MWh) Pot. effekt (MW) till ledning över 110 kv (km) till elstation (km) Km väg Antal festigheter Totalt antal bostäder i närområdet (<2 km) 31 3,9 ei rajoitusta 8, , ,7 ei rajoitusta 7, , Områdets vindförhållanden och förväntade produktion är utmärkta jämfört med övriga granskade områden. et till elledningar och elstationer är relativt långt, cirka 10 km. Det finns mindre vägar än i genomsnitt, cirka 1 km. Markägandet är splittrat, cirka fastigheter per kvadratkilometer. Området påverkas inte av några flyghinderbegränsningar. På området finns inga bostadsbyggnader, men i närheten inom mindre än 2 km avstånd finns mycket rikligt med både fast bosättning och fritidsbosättning (över 400 bostäder). I förhållande till områdets storlek är bosättningen den tredje största av de granskade vindkraftsområdena. Bosättningen och närrekreationen kommer sannolikt att påverkas. De närmaste husen finns på m avstånd. Därför kan direkt påverkan av buller och skuggeffekter uppkomma, om kraftverk byggs vid områdets gräns. De största landskapsmässiga förändringarna för bosättningen berör Nämpnäs odlingsområde och fritidsbosättningen på Börsskäret, Tjärlax odlingsområde samt fritidsbosättningen vid den västra stranden av den fjordliknande Österfjärden. Kraftverken kommer också i hög grad att förändra den sönderskurna skärgårdens naturlandskap i Öskatan-Storkaldon i en 11
12 mera teknifierad riktning. Naturmiljön kan drabbas av kännbar påverkan. Båda områdena ligger i flera häckningsrevir för havsörn. Områdena ligger också på huvudflyttstråket för gäss, svanar och tranor. Det närbelägna Naturaområdet Närpes skärgård kan också påverkas. Samverkan mellan de närbelägna vindkraftsområdena kan uppstå i byarna Nämpnäs och Tjärlax. Behov av Naturabedömning En Naturabedömning är nödvändig. et till det område som tagits med i nätverket Natura på grund av fågelbeståndet (Närpes skärgård, SPA) är mindre än 2 km, områdena ligger mellan ett havsörnsrevir och ett Naturaområde som örnen utnyttjar som födoområde, vilket medför en risk för arten. Betydande konsekvenser är möjliga på båda områdena. Beredskap för genomförande Osäkerhetsfaktorer, behov av fortsatt planering Ett projekt pågår (SABA Wind). I den fortsatta planeringen av vindkraftverken måste speciellt konsekvenserna för bosättningen, fåglarna och Naturaområdet beaktas. Områdena är riskkänsliga i fråga om miljökonsekvenser. Klass Båda områdena klass C. Riskkänsligt område beträffande miljökonsekvenser eller miljökonsekvenserna kräver tilläggsutredningar eller planering. 12
13 Karta 1. Läge och synlighet. Kraftverken är utmärkta med grå stjärnor, synlighetsområdet med rött och en 3 km buffertzon med en streckad linje. Karta 2. Kartutdrag över områden som inte lämpar sig för vindkrafts kraftsproduktion. 13
14 Nummer 33 OCH 35 Kommun NÄRPES Område BOSKOGEN (33) OCH PJELAX (35) Allmän beskrivning Området ligger i skogsområdet mellan Kaskö och Närpes. et till Kaskö centrum från område 33 är 2,5 km och från område 35 är det 3,5 km. Till Närpes centrum är avståndet 3,5 resp. 7 km. Område nr Areal (km2) Teknisk-ekonomisk gynnsamhet Max höjd på kraftverk vid den högsta punkten Områdena består av skogsmark karakteriserad av bergkullar i sydvästlignordostlig riktning och försumpade sänkor mellan dem. Årlig medelvind (m/s) Förväntad produktion / 3 MW kraftverk (MWh) Pot. effekt (MW) till ledning över 110 kv (km) till elstation (km) Km väg Antal festigheter Totalt antal bostäder i närområdet (<2 km) 33 5,2 ei rajoitusta 7, ,3 7,1 2, ,1 ei rajoitusta 7, ,5 4,7 1,8 19,3 245 Områdenas vindförhållanden och förväntade produktion är något bättre än genomsnittet för de granskade områdena. Högspänningsledningen till Kaskö korsar område 35. Det finns mer vägar än genomsnittet på båda områdena. Markägandet är mera splittrat än genomsnittet. Områdena är till arealen mindre än genomsnittet. Utgående från storleken kan kraftverk byggas på område 33 och 5 kraftverk på område 35. På områdena finns inga flyghinderbegränsningar. Viktiga miljökonsekvenser Kraftverken kan placeras tillräckligt långt från bosättningen så att inga direkta olägenheter av buller och skuggeffekter uppstår. Inom mindre än två kilometers avstånd från område 33 finns över 320 bostäder, av vilka närmare 100 används som fritidshus. I närheten av område 35 finns 245 bostäder, av vilka cirka 100 används som fritidshus. I förhållande till områdenas storlek är mängden bosättning klart över genomsnittet. Öppna åkerområden mellan bosättningen och vindkraftsområdet, där den huvudsakliga landskapspåverkan uppkommer, finns i stor utsträckning i Närpes ådal i byarna Tjärlax, Kalax, Näsby, Bäckby, Böle och Pjelax. Betydelsen av landskapspåverkan i Närpes ådal förstärks av att åkerområ- 14
15 det hör till det regionalt värdefulla kulturlandskapsområdet vid Närpes å. Kraftverken förändrar sannolikt också tätortsbilden i Närpes centrum, eventuellt även vid de kulturhistoriskt värdefulla kyrkstallarna (RKY). Kraftverken på område 32 syns sannolikt också till den värdefulla byggda kulturmiljön i Kaskö centrum (RKY), även om terrängen skymmer sikten och riktningen på rutplanens vägar löper förbi kraftverksområdena så att påverkan minskas. Landskapsbilden för fritidsbebyggelsen förändrar mest den tätt bebyggda östra stranden av Järvön och Storskatan. Järvön är en relativt hög ö, vilket hindrar landskapspåverkan i den yttre skärgården. Även vid fritidsbebyggelsen på och kring Högskäret öster om Kaskö förändrar kraftverken landskapet i en mera teknifierad riktning. Till rekreationsområdet på Markarsskatan kommer kraftverken sannolikt inte att synas så mycket att de stör, eftersom sikten är ganska skymd. I naturmiljön påverkar kraftverken troligen framför allt fågelbeståndet. Kraftverken utgör en risk framför allt för havsörnarna. I närheten av områdena (mindre än 5 km) finns hela tio boplatser för havsörn. Den närmaste ligger inom område 33. Även område 35 ligger i en havsörns häckningsrevir. Även flyttande örnar rör sig troligen genom området mera än genomsnittet. Områdena ligger också på huvudflyttstråken för stora sjöfåglar såsom grågås, sädgås, vitkindad gås, svan och trana. De vidsträckta åkerområdena i Närpes ådal är viktiga samlingsområden för dessa arter under flyttningen. Därför är det möjligt att inte bara flyttande fåglar utan också rikligt med fåglar som flyger mellan ådalarna och kusten rör sig genom de här planerade områdena. Inverkan på det närbelägna fornminnet kan förhindras genom att dess läge beaktas vid planeringen av konstruktionernas placering. Behov av Naturabedömning En Naturabedömning behövs. Närmaste skyddsområden är Närpes skärgård fyra kilometer från område 33 och Pjelaxfjärdens fågelvatten och strandängar 1,3 km sydost om område 35. Båda områdena hör till nätverket Natura Skyddsmotiveringen är både fåglar (SPA) och naturtyper (SCI). Båda vindkraftsområdena kan påverka Naturaområdenas naturvärden; bl.a. havsörnen och flyttfåglar som regelbundet rastar där. Båda vindkraftsområdena ligger mellan skärgården och de områden som utgör födoområde för stora sjöfåglar samt mellan havsörnens häckningsområden och Naturaområdena. Beredskap för genomförande Osäkerhetsfaktorer, behov av fortsatt planering Klass I närheten av områdena, på Kaskö hamn- och industriområde finns ett pågående projekt. Betydande konsekvenser för den fasta bosättningen, fågelbeståndet och kulturlandskapet kan uppstå. Klass C. Riskkänsligt område beträffande miljökonsekvenser eller miljökonsekvenserna kräver tilläggsutredningar eller planering. 15
16 Karta 1. Läge och synlighet. Kraftverken är utmärkta med grå stjärnor, synlighetsområdet med rött och en 3 km buffertzon med en streckad linje. Karta 2. Kartutdrag över områden som inte lämpar sig för vindkrafts kraftsproduktion 16
17 Nummer 34 Kommun Område Allmän beskrivning KASKÖ-NÄRPES UTANFÖR KASKÖ Området ligger på kommungränsen i havsområdet utanför Kaskö, där inga öar finns. et till stadens centrum är cirka 8 km och till närmaste fastlandsstrand cirka 7 km. Område nr Areal (km2) Teknisk-ekonomisk gynnsamhet Max höjd på kraftverk vid den högsta punkten Årlig medelvind (m/s) Förväntad produktion / 3 MW kraftverk (MWh) Pot. effekt (MW) till ledning över 110 kv (km) till elstation (km) Km väg Antal festigheter Totalt antal bostäder i närområdet (<2 km) 34 30,1 ei rajoitusta 8, ,0 0 0 På grund av läget i havet är områdets vindförhållanden och förväntade produktion utmärkta. Elstation och elledning finns på cirka 10 km avstånd i Kaskö. Platsen ligger i sin helhet på allmänt vattenområde. Isförhållandena på området är utmanande, då det är fråga om ett packisbälte. Flygtrafikbestämmelserna begränsar inte kraftverkens höjd på området. På området finns inga fartygsfarleder, men kustfarledens (djup 4 m) gren ut till öppna havet slutar i närheten av området. Farleden till Kaskö hamn ligger cirka 3,5 km söder om området. Områdets djup är huvudsakligen m, men det finns också områden med mindre än 10 och mer än 25 m djup. Byggarbetet och servicen underlättas av att Kaskö hamn ligger i närheten. Viktiga miljökonsekvenser Området ligger i öppna havet utanför Kaskö. et till de närmaste öarna är över 4 km. Sydost och öster om området finns skärgårdsområden med känsligt landskap, Kaskö skärgård samt ögruppen Kaldonskär och de norra delarna av Kristinestads skärgård. Kraftverken förändrar landskapsbilden i den här skärgården, som är i naturtillstånd, på ett vidsträckt område. Platser med värdefullt kulturlandskap i närområdet finns endast på Sälgrund, som är en värdefull fyrö på landskapsnivå. Sälgrund är också ett betydelsefullt rekreationsområde. Mellan kraftverksområdet och fastlandet finns flera fartygsvrak som kan 17
18 beaktas vid planeringen av hur elkabeln ska dras. et till närmaste bebodda öar är cirka 5 km. Mest fritidsbostäder finns på öarna Eskö och Sälgrund. Vid fritidshusen på de västra stränderna av de här öarna kommer havsutsikten att förändras betydligt och bli mera teknifierad. Kraftverken kan också påverka stadsbilden i Kaskö centrum. Påverkan blir sannolikt inte särskilt betydande med tanke på avståndet som är över 8 km och öarna som skymmer sikten. Betydelsen av landskapsförändringen kan minskas genom planering av kraftverksformationen och placeringen. Naturmiljön kan påverkas på de närbelägna Naturaområdena. Eftersom området är stort kan kraftverken sannolikt byggas så att inga kännbara konsekvenser uppstår, men detta kan kräva en minskning av kraftverksområdet eller en flyttning längre ut till havs. Området är så stort att det torde gå att lämna tillräckliga avstånd till Naturaområdet och att bygga så att inga kännbara olägenheter uppstår, men då konsekvenserna ska beaktas kan det minska den areal som kan utnyttjas för byggnationen. De största konsekvenserna för naturmiljön berör troligen flyttfåglarna. Området ligger på ett viktigt flyttstråk för sjöfåglar. Längs det här stråket flyttar årligen hundratusentals sjöfåglar såsom ejdrar, alfåglar, sjöorrar och storlommar. De grunda områdena är också viktiga rast- och födoområden för flyttande sjöfåglar. Risken för kollisioner med vindkraftverken är enligt utredningar ganska liten, men kollisioner är ändå möjliga, speciellt vid dåliga väderförhållanden. Konsekvenserna minskas av att kraftverksformationen är parallell med kusten och av avståndet från kusten, vilket gör att fåglarna kan ta en omväg kring kraftverken både på landsidan och på havssidan. Samverkan med övriga vindkraftsområden i Bottniska viken kan dock vara betydande. Huvudflyttstråket för stora sjöfåglar såsom tranor, gäss, svanar och sannolikt också havsörnar går troligen öster om området. Konsekvenserna för häckande havsörnar torde också bli små. De närmaste havsörnsbona finns på över 5 km avstånd. På området finns inga fartygs- eller båtfarleder. Genom området kör främst båtar och fiskare som är på väg till den skyddade hamnen. Turist- och servicenäringar baserade på havsutsikten och havet inom kraftverkens influensområde finns framför allt på Sälgrunds fyrö. Kraftverken förändrar skärgårdens image som ett område i naturtillstånd; området blir mera teknifierat. Kraftverksområdet har lokal betydelse bl.a. för yrkesfisket av lax och sik. På kraftverksområdet fiskar mer än tio fiskare. Öster och framför allt norr 18
19 om området finns flera ryssjplatser för sik- och laxfiske. Kraftverken hindrar inte fisket på området, men under byggtiden försvåras fisket då fiskarna söker sig bort, och under driften på grund av att kraftverken utgör hinder. Behov av Naturabedömning En Naturabedömning behövs. et till Naturaområdet Närpes skärgård är som närmast cirka 2 km och till Kristinestads skärgård cirka 3 km. Skyddet av båda områdena är baserat på både naturtyper (SCI) och fåglar (SPA). Kraftverksformationerna kan påverka vissa naturtyper bl.a. genom att binda packisbältets rörelser. Flyttfåglar som häckar eller regelbundet förekommer på Naturaområdet kan också påverkas. Beredskap för genomförande Osäkerhetsfaktorer, behov av fortsatt planering I närheten finns inga pågående projekt. För fortsatt undersökning krävs bl.a. en konsekvensbedömning för Naturaområdet i närheten. Antalet flyttfåglar på området kan också vara större än vad som antagits. Det rekommenderas att områdesavgränsningen utvidgas/flyttas västerut så att ett med tanke på byggandet gynnsamt ganska vidsträckt område med ett djup på endast meter ingår i vindkraftsområdet och avståndet till kusten ökar. Klass Klass B. Område som i andra hand rekommenderas, området lämpar sig med viss reservation som vindkraftsområde i landskapsplanen. 19
20 Karta 1. Läge och synlighet. Kraftverken är utmärkta med grå stjärnor, synlighetsområdet med rött och en 3 km buffertzon med en streckad linje. Karta 2. Kartutdrag över områden som inte lämpar sig för vindkrafts kraftsproduktion 20
21 Nummer 36, 37, 38 OCH 39 Kommun KRISTIINESTAD OCH NÄRPES Område SVEDAN (36) SVALSKULLA (37) GILLERMOSSEN (38) OCH LÅNGMARKEN (39) Allmän beskrivning Områdena gränsar till varandra och ligger vid kommungränsen på båda sidorna om riksväg 8 på ett vidsträckt, jämnt skogsområde mellan kusten och Teuvanjoki/Tjöck ådal. et till Kristinestads centrum är 3 8 km och till Kaskö centrum 8 11 km. Område nr Areal (km2) Teknisk-ekonomisk gynnsamhet Max höjd på kraftverk vid den högsta punkten Årlig medelvind (m/s) Förväntad produktion / 3 MW kraftverk (MWh) Pot. effekt (MW) till ledning över 110 kv (km) till elstation (km) Km väg Antal festigheter Totalt antal bostäder i närområdet (<2 km) 36 29,8 ingen begränsning 6, ,2 10,8 0,9 14, ,4 ingen begränsning 7, ,9 5,7 1,2 12, ,9 ingen begränsning 7, , ,4 ingen begränsning 6, , Områdenas vindförhållanden och förväntade produktion är något under genomsnittet. En högspänningsledning tangerar västra delen av område 37 och 38. et till elstationerna är 4 11 km. På det största området, Svedan (36), finns genomsnittlig mängd vägar och på de övriga områdena mer än genomsnittet. Fastigheternas medelstorlek på Gillermossen (38) är betydligt större än genomsnittet och på de övriga områdena på medelnivå. Områdenas storlek varierar mycket, från Svalskullas 2,4 km 2 till Svedans 30 km 2. Området berörs inte av några flyghinderbegränsningar. Viktiga miljökonsekvenser På området finns inga fasta bostäder, men i närheten inom mindre än två kilometers avstånd finns det rikligt med hus, framför allt kring Gillermossen i Kristinestad (över 450 bostäder). I närheten av Svedan finns minst bostäder, cirka 120. På grund av områdenas storlek kan vindkraftverk byggas på alla områdena så att direkt bullerpåverkan och skuggeffekter inte uppstår, men vissa enstaka byggnader kan minska arealen av det område som lämpar sig för kraftverk. 21
22 Det är stora skillnader mellan de olika områdena i fråga om landskapspåverkan. Områdena nära kusten (37 och 38) förändrar skärgårdslandskapet mellan Kristinestad och Kaskö samt kulturlandskapet vid Tjöck å. Landskapsbilden från Kristinestad mot Norrfjärden förändras också och blir mera teknifierad. Påverkan minskas av att de nuvarande högspänningsledningarna redan nu syns i landskapsbilden. Kraftverksområdet Långmarken (39) förändrar kulturlandskapet över ett stort område i Teuvanjoki/Tjöck ådal, som är ett värdefullt kulturlandskap på landskapsnivå. Den största landskapspåverkan av området Svedan (36) berör sannolikt Pjelaxfjärden vid kusten samt byn Perälä i Östermark. Risk för naturpåverkan finns på områdena Gillermossen (38) och Svalskulla (37), där det finns häckningsrevir för havsörn, samt på det stora området Svedan (36), där det finns bl.a. skyddad gammelskog och myrskyddsområden samt häckningsrevir för fiskgjuse. Det finns också hotade växtarter samt flygekorrar på områdena. Påverkan på dessa kan sannolikt förhindras genom lämplig placering av kraftverk och vägar. Riskerna för trafiken kan också förhindras genom val av lämpliga förläggningsplatser. Alla områdena ligger på ett värdefullt fågelområde av riksintresse (Sydösterbottens skogar). Det är fråga om en helhet av vidsträckta, enhetliga, barrträdsdominerade skogsområden. Motiveringen till områdets värde är hotade, fåtaliga skogsfågelarter såsom tjäder, lavskrika och tretåig hackspett. Risken för kollisioner är ganska liten för dessa arter. Större betydelse har sannolikt fragmenteringen av de enhetliga skogarna då kraftverksplatser och vägar byggs. Hur omfattande påverkan blir beror i hög grad på om arternas livsmiljöer kan bevaras i samband med andra former av markanvändning såsom skogsbruk. Beredskap för genomförande Behov av Naturabedömning Alla områdena ligger också på den sydösterbottniska kustremsan med mycket litet skärgård. Stora fåglar såsom gäss, tranor och svanar har ett stråk med intensiv flyttning längs kustremsan. På områdena 38 och 39 finns pågående projekt. På område 36 finns Naturaområdet Bredmossmyran (SCI). Konsekvenserna för naturtyperna kan förhindras om kraftverken placeras på tillräckligt avstånd. Område 39 ligger mer än 2 km från Naturaområdena och ligger inte mellan havsörnens revir eller stora sjöfåglars rastområden och Naturaområden som används som födoområden. Därför är kännbara konsekvenser inte sannolika. Områdena 37 och 38 ligger i närheten av ett SPA-område. I närområdet (< 5 km) finns 5 havsörnsrevir och områdena ligger mellan ett havsörnsbo och ett Naturaområde där havsörnen söker föda. På grund av detta kan kännbara konsekvenser för havsörnen inte uteslutas. Därför behövs noggrannare utredningar och en Naturabedömning. 22
23 Osäkerhetsfaktorer, behov av fortsatt planering Klass Måttligt kännbar påverkan på skärgårdslandskapet och landskapsområdena kan uppstå. Det måste utredas hur omfattande konsekvenserna blir. Fågelströmmen på området kan också vara större än vad som antagits. På områdena 36, 37 och 38 är det också viktigt att utreda skyddsområdena i närheten och det värdefulla fågelområdets naturvärden och de konsekvenser som kommer att beröra detta samt konsekvenserna för havsörnen. Områdena 37 och 38 rekommenderas inte som vindkraftsområde utan noggrannnare utredningar. Område 37 och 38 klass C. Riskkänsligt område beträffande miljökonsekvenser eller miljökonsekvenserna kräver tilläggsutredningar eller planering. Område 36 klass B/C. Område som efter reducering av storleken kan rekommenderas i andra hand. Område 39 klass B. Område som i andra hand rekommenderas, området lämpar sig med viss reservation som vindkraftsområde i landskapsplanen. 23
24 9 Karta 1. Läge och synlighet. Kraftverken är utmärkta med grå stjärnor, synlighetsområdet med rött och en 3 km buffertzon med en streckad linje. Karta 2. Kartutdrag över områden som inte lämpar sig för vindkraftsproduktion. 24
25 Nummer 40 Kommun Område Allmän beskrivning NÄRPES- KRISTINESTAD UTANFÖR KRISTINESTAD Området ligger i ett havsområde utan öar utanför Kristinestad. et till Kristinestads centrum är cirka 5 km och till närmaste fastlandsstrand cirka 2 km. Område nr Areal (km2) Teknisk-ekonomisk gynnsamhet Max höjd på kraftverk vid den högsta punkten Årlig medelvind (m/s) Förväntad produktion / 3 MW kraftverk (MWh) Pot. effekt (MW) till ledning över 110 kv (km) till elstation (km) Km väg Antal festigheter Totalt antal bostäder i närområdet (<2 km) 40 68,8 ingen begränsning 8, ,0 0 1 På grund av läget i havet är områdets vindförhållanden och den förväntade produktionen utmärkta och området är stort. Med den granskade avgränsningen ryms över 150 kraftverk på området. Elstation och elledning finns på cirka 6 km avstånd i Kristinestad. Området ligger i sin helhet på allmänt vattenområde. Isförhållandena på området är utmanande, då det till största delen är fråga om ett packisbälte. Flygtrafikbestämmelserna begränsar inte kraftverkens höjd på området. Området genomkorsas av Kristinestads djupfarled (12 m) och området tangeras av Kaskö fartygsfarled (9 m). På området finns dessutom flera båtfarleder. Områdets djup är huvudsakligen m, men det finns också områden med mindre än 10 och mer än 20 m djup. Byggarbetet och servicen underlättas av att Kristinestads och Kaskö hamnar ligger i närheten. Viktiga miljökonsekvenser Området ligger i öppna havet utanför Kristinestad. et till närmaste bebodda öar och Kristinestads industrihamn är cirka 2 km. Nordost och sydost om området finns Kaskö-Kristinestads samt Skaftung skärgårdsområden med känsligt landskap. Kraftverken förändrar landskapsbilden på ett vidsträckt område i de här skärgårdsområdena, som är i naturtillstånd. Betydelsefulla platser i landskapet i närområdet är bl.a. kulturlandskapsobjekten Alesundet, Skatan och Antila. 25
26 Eftersom området är stort och det finns skymmande öar och en udde kan kraftverken sannolikt placeras så att ingen kännbar påverkan i Kristinestads centrum uppstår. Kraftverken syns ställvis också från Kaskö centrum, men påverkan är inte särskilt betydande med tanke på avståndet som är över 11 km och öarna som skymmer sikten. På kraftverksområdet och i dess närhet finns fartygsvrak som kan beaktas vid planering av kraftverkens och elkabelns placering. Kraftverken förändrar havsutsikten från stränderna med fritidsbostäder över ett stort område. Förändringens betydelse förstärks av att kraftverken placeras i ett småskaligt skärgårdslandskap med enhetligt landskap. Betydelsen av landskapsförändringen kan minskas genom planering av kraftverksformationen och placeringen. Naturmiljön påverkas framför allt på Kristinestads Naturaområde, som gränsar till vindkraftsområdet. Naturaområdets skydd är baserat på både naturtyper (SCI) och fågelbestånd (SPA). Eftersom området är stort kan kraftverken sannolikt byggas så att viktiga fågelskär eller naturtyper inte drabbas av kännbara direkta konsekvenser. Indirekta konsekvenser kan uppstå, bl.a. kan de grunda områdenas betydelse som födo- och rastområden minska. Det är känt att havsområdet utanför Kristinestad är betydelsefullt som samlingsområde för många sjöfågelarter. Kraftverksområdet ligger på huvudflyttstråket för många sjöfåglar vid Bottniska vikens kust. Längs det här stråket flyttar årligen hundratusentals sjöfåglar såsom ejder, alfågel, sjöorre och storlom. Risken för kollisioner med vindkraftverken är enligt utredningar ganska liten, men kollisioner är ändå möjliga, speciellt vid dåliga väderförhållanden. Konsekvenserna minskas av att kraftverksformationen är parallell med kusten och av avståndet från kusten, vilket gör att fåglarna kan ta en omväg kring kraftverken både på landsidan och på havssidan. Speciellt samverkan med övriga vindkraftsområden i Bottniska viken kan dock vara betydande. Stora sjöfåglar som flyttar via området är speciellt storskarv, knölsvan och grågås. Huvudflyttstråket för trana, grågås, svan samt sannolikt också havsörn går troligen till största delen öster om området. Konsekvenserna för häckande havsörnar torde också bli små. De närmaste havsörnsbona finns på över 4 km avstånd. På området eller i dess närhet finns fartygsfarlederna till både Kaskö och Kristinestad. Eftersom området är stort kan kraftverken placeras så att sjöfarten inte kännbart påverkas, men då sjötrafiken beaktas minskas samtidigt arealen på det område som lämpar sig för vindkraftverk. Kraftverksområdet har lokal betydelse bl.a. för yrkesfisket av lax och sik. På kraftverksområdet fiskar mer än tio fiskare. Fångstens andel på kraft- 26
27 verksområdena utanför Kaskö och Kristinestad är för vandringssik cirka 5 procent av den totala fångsten i Österbotten och för lax cirka 10 procent. Öster och framför allt norr om området finns flera ryssjplatser för sik- och laxfiske. Kraftverken hindrar inte fisket på området, men under byggtiden försvåras fisket då fiskarna söker sig bort, och under driften på grund av att kraftverken utgör hinder. Behov av Naturabedömning Beredskap för genomförande På området finns ett kraftverksprojekt, MKB och planläggningsprocess pågår. Osäkerhetsfaktorer, behov av fortsatt planering Klass En Naturabedömning är nödvändig. Området gränsar till Naturaområdet Kristinestads skärgård (SPA/SCI). Kraftverksformationerna kan påverka vissa naturtyper bl.a. genom att binda packisbältets rörelser. Både Naturaområdet och kraftverksområdet är viktiga samlings- och födoområden för skärgårdsfåglar. Flyttfåglar som häckar eller regelbundet förekommer på Naturaområdet kan påverkas. Området är problematiskt på många sätt. För fortsatt undersökning krävs bl.a. en konsekvensbedömning för det närbelägna Naturaområdet, fågelbeståndet, sjötrafiken och fritidsbosättningen. Konsekvenser kan sannolikt betydligt förhindras om kraftverksområdet minskas och flyttas längre ut till havs. Klass C. Riskkänsligt område beträffande miljökonsekvenser eller miljökonsekvenserna kräver tilläggsutredningar eller planering. 27
28 Karta 1. Läge och synlighet. Kraftverken är utmärkta med grå stjärnor, synlighetsområdet med rött och en 3 km buffertzon med en streckad linje. Karta 2. Kartutdrag över områden som inte lämpar sig för vindkrafts kraftsproduktion. 28
29 Nummer 41, 42 OCH 43 Kommun KRISTINESTAD Område TJÖCK (41), ÅBACK (42) OCH KULLEN (43) Allmän beskrivning Områdeshelheten ligger i väst-östlig riktning öster om Kristinestad i skogsområdet mellan byarna Lappfjärd och Tjöck samt Bötom centrum. et till stadens centrum är cirka 2 km och till Bötom centrum cirka 7 km. Område nr Areal (km2) Teknisk-ekonomisk gynnsamhet Max höjd på kraftverk vid den högsta punkten Området är ganska småskaligt och karakteriseras av bergknallar samt sankmarker mellan dem. Årlig medelvind (m/s) Förväntad produktion / 3 MW kraftverk (MWh) Pot. effekt (MW) till ledning över 110 kv (km) till elstation (km) Km väg Antal festigheter Totalt antal bostäder i närområdet (<2 km) 41 7,9 ingen begränsning 6, ,2 1,6 1, ,7 ingen begränsning 6, ,1 2,2 0,9 14, ,6 ingen begränsning 6, ,1 2,7 0,6 15,3 392 Områdets vindförhållanden och förväntade produktion ligger något under genomsnittet för de granskade områdena. Högspänningsledningar genomskär alla områdena. Det finns betydligt mindre vägar än i genomsnitt, cirka 1,3 km. Riksväg 8 går genom den västra delen av det planerade området. Markägandet är något mera koncentrerat än genomsnittet med cirka 15 fastigheter per kvadratkilometer. Med tanke på storleken ryms cirka 20 kraftverk på området i Tjöck och Kullen och cirka 50 kraftverk i Åback. Viktiga miljökonsekvenser På området i Åback (42) finns två bostäder som uppenbarligen används för rekreation, annanstans i den omedelbara närheten (mindre än 1 km) finns inga bostäder. Därför kan kraftverken placeras så att direkta olägenheter av buller eller skuggeffekter sannolikt inte uppkommer vid bosättningen. I närområdet, inom mindre än 2 km avstånd, finns rikligt med bosättning i Tjöck och Kullen. Åback är ett glesare bebyggt område. Trots att området är stort finns det mindre än 200 bostäder i närområdet. Bosättningsgrupper finns omedelbart söder om det planerade området i Lappfjärds ådal och i norr i Tjöck ådal. På många ställen kommer kraftver- 29
30 ken att synas och vara dominerande i ådalarnas öppna odlingslandskap. Landskapspåverkan förstärks av att förändringarna sker i ett stort område med regionalt värdefulla kulturlandskap. Vidsträckt landskapspåverkan uppkommer i området Kullen, som ligger i ett skogsområde mellan ådalarna. I det visuella närområdet (< 3 km) för kraftverken i den västra delen av område 41 finns också Kristinestads kulturhistoriska centrum, som är av riksintresse. I områdets östra del finns en friluftsled från rekreationsområdet på Bötombergen till Tjöck och Lappfjärd. Skymmande skog minskar den visuella påverkan, men ställvis kommer kraftverken sannolikt att synas och gör naturlandskapet i de karga och bergiga skogarna längs leden mera teknifierat. Kraftverken dominerar också utsikten från utsiktsplatsen på Bötombergen. et till kända boplatser för havsörn och fiskgjuse är närmare 4 km. Antalet flyttfåglar såsom gäss och svanar samt tranor i närheten av kusten är större än genomsnittet. Koncentreringen av flyttströmmen förstärks av den tydligt markerade kusten som saknar skärgård. Kollisionsrisken ökas av att områdena är långsträckta och orienterade i tvärriktningen i förhållande till de främsta flyttriktningarna. I närheten av områdena finns också stora åkerområden som gäss och svanar använder som viktiga rastområden. Område 42 ligger på ett värdefullt fågelområde av riksintresse (Sydösterbottens skogar). Det är fråga om en helhet av vidsträckta, enhetliga, barrträdsdominerade skogsområden. Motiveringen till områdets värde är hotade, fåtaliga skogsfågelarter såsom tjäder, lavskrika och tretåig hackspett. Risken för kollisioner är ganska liten för dessa arter. Större betydelse har sannolikt fragmenteringen av de enhetliga skogarna då kraftverksplatser och vägar byggs. Konsekvensens omfattning beror i hög grad på om arternas livsmiljöer kan bevaras i samband med andra former av markanvändning såsom skogsbruk. På området finns kända fornlämningar som kan beaktas vid placeringen av kraftverken. Beredskap för genomförande Behov av Naturabedömning På område 43 finns ett vindkraftsprojekt. En Naturabedömning är nödvändig. På område 42 finns ett litet lundskyddsområde och i närheten av område 42 och 43 (< 500 m) Bötombergens Naturaområde som är skyddat på grund av naturtyper som ingår i habitatdirektivet (SCI). Eftersom områdena är stora kan kraftverken placeras tillräckligt långt från Naturaområdena så att ingen direkt påverkan på naturtyperna uppkommer. Söder om Tjöckområdet (41) finns Naturaområdet Lålby åkerområde (SPA), som är ett av landets viktigaste samlingsområden för gäss. En stor del av fåglarna som samlas på åkrarna flyttar sannolikt via kraftverksområdet i Tjöck. Det innebär att Naturaområdets natur- 30
31 värden kan påverkas och att en Naturabedömning är nödvändig. Naturaområdet Norrfjärdens skogar (SCI) ligger så långt (1,6 km) från kraftverksområdet att naturtyperna knappast kommer att påverkas. Osäkerhetsfaktorer, behov av fortsatt planering Klass Kraftverken kan orsaka vidsträckta förändringar för kulturlandskapsobjekt och bosättning samt utgöra en risk för flyttfåglar som samlas på Naturaområdet. Område 41 klass C. Riskkänsligt område beträffande miljökonsekvenser eller miljökonsekvenserna kräver tilläggsutredningar eller planering. Område 42 och 43 klass B. Område som i andra hand rekommenderas, området lämpar sig med viss reservation som vindkraftsområde i landskapsplanen. 31
32 Karta 1. Läge och synlighet. Kraftverken är utmärkta med grå stjärnor, synlighetsområdet med rött och en 3 km buffertzon med en streckad linje. Karta 2. Kartutdrag över områden som inte lämpar sig för vindkraftsproduktion. 32
33 Nummer 44 OCH 51 Kommun KRISTINESTAD Område ÖMOSSA- NORRVIKEN (44) KALLTRÄSK (51) Allmän beskrivning Det vidsträckta området består av två delar och ligger i de mellersta delarna av Kristinestad, öster om riksväg 8 i ett stort skogsområde i Kärjenjoki ådal. et till stadens centrum är cirka 11 km. Området har ganska småskaliga terrängformer och karakteriseras av bergformationer och moskogar. De högsta bergknallarna höjer sig m över den omgivande terrängen. Lilla och Stora Sandjärv delar området i två separata delar. Område nr Areal (km2) Teknisk-ekonomisk gynnsamhet Max höjd på kraftverk vid den högsta punkten Årlig medelvind (m/s) Förväntad produktion / 3 MW kraftverk (MWh) Pot. effekt (MW) till ledning över 110 kv (km) till elstation (km) Km väg Antal festigheter Totalt antal bostäder i närområdet (<2 km) 44 35,7 ingen begränsning 6, ,5 12,1 1, ,6 ingen begränsning 6, ,0 23,5 1, Jämfört med övriga granskade områden är det här ett varierande område i fråga om vindförhållanden och förväntad produktion. Medelvinden varierar i Ömossa från 6,6 6,7 m/s i den mellersta delen till under 6,5 m/s i söder. En högspänningsledning i nord-sydlig riktning finns på 1 3 km avstånd från områdets gräns. Elstationerna ligger på stort avstånd, i synnerhet från det sydligare området. Mängden vägar är på medelnivå, cirka 1,3 1,5 km. Markägandet är ganska koncentrerat, speciellt i den södra delen med i medeltal endast tre fastigheter per kvadratkilometer, vilket är minst av alla de granskade områdena. Området är stort och utgående från storleken kan 100 kraftverk byggas på området. Viktiga miljökonse- På området finns inga bostadsbyggnader, men i närheten inom mindre än 33
34 kvenser två kilometers avstånd finns något fler hus än i genomsnitt, cirka 530 bostäder, av vilka cirka 60 används som fritidshus. I förhållande till områdets storlek är antalet bostäder dock klart under genomsnittet. De närmaste husen finns bakom ett skymmande trädbestånd på knappt 1 km avstånd. Därför uppkommer sannolikt ingen direkt påverkan av buller och skuggeffekter. Öppna åkerområden mellan de tätt bebodda byarna och kraftverken finns i närinfluensområdet (under 3 km) i de södra delarna i Kallträsk, Ömossa, Kärjenkoski samt i norr i Dagsmark och Korsbäck, där påverkan förstärks av att odlingarna och bybosättningen i ådalarna är klassificerade som regionalt värdefulla kulturlandskap. Kraftverken syns också till det tämligen vidsträckta, öppna odlingsområdet i Härkmeri, som också är klassificerat som värdefullt kulturlandskapsområde. Landskapsbilden kommer troligen att förändras mest för gruppen med cirka 60 hus i Uttermossa, där det kommer att finnas vindkraftverk på båda sidor på 1 2 km avstånd. Speciellt på område 44 finns rikligt med kala klippor med tvinande växtlighet (objekt som avses i skogslagen), bl.a. norr om vägen mellan Uttermossa och Kärjenkoski finns landskapsmässigt vackra klippområden. Där kommer landskapsbilden och ödemarksprägeln att förändras. Vindkraftverken på mer än 10 km avstånd kommer inte att synas på ett dominerande sätt i skärgårdslandskapet. Landskapet kring fritidshusen på stränderna vid de små sjöarna förändras och blir betydligt mera teknifierat vid Lilla och Stora Sandjärv och Tönijärvi samt sannolikt också vid Naturaområdena Blomträsket, Syndersjön och Härkmerifjärden. Karaktären förändras också i naturlandskapet på den öppna, till stor del odikade Stormossen. Område 51 anses vara Kristinestads bästa ödemarksområde, där det med undantag av avverkning förekommer väldigt litet mänsklig aktivitet. De närmaste skyddsområdena finns på mer än 1,5 km avstånd, vilket förmodas förhindra betydande konsekvenser för artbeståndet och naturtyperna. et till de närmaste boplatserna för havsörn är över 5 km. Ett fiskgjusebo finns på det planerade området och ett annat på cirka 1,5 km avstånd. Kraftverken försämrar avsevärt kvaliteten på häckningsreviret i området. Det är känt att den hotade flygekorren också har revir på området, vilket måste beaktas då kraftverk och vägar byggs. I norra delen av område 44 finns även hotade mossarter. Antalet fåglar som flyttar i närheten av kusten, bl.a. gäss och svanar, är sannolikt större än genomsnittet. Koncentreringen av flyttströmmen förstärks av den tydligt markerade kusten som saknar skärgård. Kollisionsrisken minskas av att området är långsmalt i samma riktning som huvudflyttstråken. Kollisionsrisken minskas också av att avståndet mellan havsstranden och kraftverksområdet är ganska stort, 10 km. Inverkan på de många fornminnen som finns på området kan undvikas med hjälp av skyddszoner. 34
35 Behov av Naturabedömning En Naturabedömning är nödvändig med den nuvarande avgränsningen. Norra delen av område 44 ligger mindre än 2 km från Blomträsket, som hör till Naturaområdet Lappfjärds våtmarker (SPA och SCI). Vindkraftsområdet ligger också delvis mellan ett samlingsområde för fåglar och ett Naturaområde. Ingen Naturabedömning behövs på område 51. et till Naturaområdena är över 5 km och området ligger inte mellan ett Naturaområde och samlingsområden. Beredskap för genomförande Osäkerhetsfaktorer, behov av fortsatt planering På området pågår flera projekt (bl.a. CPC Finland och EPV Vindkraft Ab). Tämligen betydande konsekvenser för den fasta bosättningen, kulturlandskapet och fiskgjusen kan uppstå. Risken för betydande konsekvenser kan avsevärt minskas om området reduceras i de norra och södra delarna. En reducering av området minskar också risken för att fiskgjusen, Naturaområdet, hotade arter och fornminnen ska påverkas. I den fortsatta planeringen måste kumulativ påverkan i närbelägna byar och i naturmiljön på grund av flera olika vindkraftsområden beaktas. Klass Område 44 klass A/C. Område som efter reducering av storleken kan rekommenderas i första hand. Område 51 klass B. Område som i andra hand rekommenderas, området lämpar sig med viss reservation som vindkraftsområde i landskapsplanen. 35
36 Karta 1. Läge och synlighet. Kraftverken är utmärkta med grå stjärnor, synlighetsområdet med rött och en 3 km buffertzon med en streckad linje. Karta 2. Kartutdrag över områden som inte lämpar sig för vindkrafts kraftsproduktion. 36
37 Nummer 45 Kommun Område KRISTINESTAD LAKIAKANGAS Allmän beskrivning Området består av två delar och ligger på gränsen mellan Kristinestad och Storå, i skogsområdet mellan Korsbäck och Vanhakylä. Största delen av det potentiella vindkraftsområdet ligger på Storåsidan. Här granskas den del av området som ligger i Kristinestad. et till både Kristinestads och Storå centrum är cirka 17 km. Område nr Areal (km2) Teknisk-ekonomisk gynnsamhet Max höjd på kraftverk vid den högsta punkten Årlig medelvind (m/s) Förväntad produktion / 3 MW kraftverk (MWh) Pot. effekt (MW) till ledning över 110 kv (km) till elstation (km) Km väg Antal festigheter Totalt antal bostäder i närområdet (<2 km) 45 6,5 ingen begränsning 6, ,5 11,8 1,0 13,8 148 Vindförhållandena på området ligger under genomsnittet för de granskade områdena (6,2 m/s). I öster gränsar området till en högspänningsledning. et till närmaste elstation är över 11 km. Det finns något mindre mängd vägar än i genomsnitt, cirka 1 km. Markägandet är något mera koncentrerat än genomsnittet (14 fastigheter ). På Kristinestadssidan kan mindre än 20 kraftverk placeras. Viktiga miljökonsekvenser På området finns inga bostadsbyggnader. I närheten inom mindre än 2 km avstånd finns betydligt mindre bostäder än genomsnittet, cirka 150. De närmaste husen finns bakom ett skymmande trädbestånd på cirka 1 km avstånd. Därför uppkommer sannolikt ingen direkt påverkan av buller och skuggeffekter. Öppna åkerområden mellan de tätt bebodda byarna och kraftverken finns i närinfluensområdet (mindre än 3 km) intill Lappfjärds å och i byarna Korsbäck och Kärjenkoski. Landskapspåverkan förstärks av att odlingarna och bybosättningen i ådalarna räknas som regionalt värdefulla kulturlandskap. Kraftverken förändrar också naturlandskapet på de öppna, till stor del odikade myrarna. Den beträffande landskapet betydelsefullaste av dessa är den vidsträckta Hanhikeidas, som är ett Naturaområde. 37
38 Det närmaste skyddsområdet (Lappfjärds ådal) ligger på mer än 0,5 km avstånd, vilket antas förhindra betydande konsekvenser för naturtyperna. et till de närmaste boplatserna för havsörn eller fiskgjuse är över 4 km. Antalet fåglar som flyttar i närheten av kusten, bl.a. gäss, tranor och svanar, är sannolikt mindre på det här området än på områdena närmare kusten. Inverkan på de många fornminnena på området kan undvikas med hjälp av skyddszoner. Behov av Naturabedömning Området ligger nära Naturaområdet Lappfjärds ådal (SCI), på cirka 500 m avstånd. Vid behov går det att lämna ett större avstånd till Naturaområdet, varvid avsevärda konsekvenser för de naturtyper som utgör grund för skyddet inte är sannolika. et till Hanhikeidas, som ligger på Storåsidan och är ett Naturaområde med värdefullt fågelbestånd, är över 3 km. Åkerområdena i Kärjenjoki ådal i närheten är kända som ett samlingsområde för sädgäss. Om fåglarna samlas också på Hanhikeidas Naturaområde kan kraftverken mellan dessa områden utgöra en riskfaktor för gässen. Beredskap för genomförande Osäkerhetsfaktorer, behov av fortsatt planering Klass Området ligger på det stora projektområdet Lakiakangas, där MKB pågår. Tämligen betydande landskapspåverkan för bosättningen och kulturlandskapet kan uppstå. Klass B. Område som i andra hand rekommenderas, området lämpar sig med viss reservation som vindkraftsområde i landskapsplanen. 38
39 Karta 1. Läge och synlighet. Kraftverken är utmärkta med grå stjärnor, synlighetsområdet med rött och en 3 km buffertzon med en streckad linje. Karta 2. Kartutdrag över områden som inte lämpar sig för vindkrafts kraftsproduktion. 39
40 Nummer 46, 47 OCH 48 Kommun KRISTINESTAD Område HENRIKSDAL (46), ARSTU (47) OCH SKOÄNG (48) Allmän beskrivning Det vidsträckta området består av tre delar i Kristinestads södra delar, bakom byarna Sideby och Härkmeri, väster om riksväg 8. et till stadens centrum är drygt 13 km. Områdena 46 och 48 har ganska småskaliga terrängformer som karakteriseras av bergknallar, moskogar, åkrar och sankmarker. De högsta bergknallarna höjer sig knappt 10 m över den omgivande terrängen. Område nr Areal (km2) Teknisk-ekonomisk gynnsamhet Max höjd på kraftverk vid den högsta punkten Årlig medelvind (m/s) Förväntad produktion / 3 MW kraftverk (MWh) Pot. effekt (MW) till ledning över 110 kv (km) till elstation (km) Km väg Antal festigheter Totalt antal bostäder i närområdet (<2 km) 46 7,0 ingen begränsning 7, ,8 16,2 0,1 18, ,0 ingen begränsning 6, ,9 14,8 1,0 18, ,2 ingen begränsning 7, ,7 20,1 0,5 19,8 247 Det är ganska stora skillnader mellan områdenas vindförhållanden och förväntade produktion. På området närmast kusten (48) är medelvinden betydligt över genomsnittet (= 6,8 m/s) och på de områden som ligger längre bort är vinden sämre. et till högspänningsledningen är långt från alla områden (9 17 km). Det finns betydligt mindre vägar än i genomsnitt (0,1-1 km ). Markägandet är ganska splittrat på alla områden. Antalet fastigheter är i genomsnitt närmare 20 per kvadratkilometer. Områdenas storlek variera mellan 2 och 13 km 2 och antalet kraftverk mellan 5 och 30. Viktiga miljökonsekvenser I närheten av område 48, inom mindre än 1 km, finns många bostäder (cirka 60). En del av dem kommer sannolikt att drabbas av buller och skuggeffekter. På de övriga områdena kan kraftverken placeras så långt 40
41 från bosättningen att inga direkta bullerolägenheter uppstår. Litet längre bort, på mindre än 2 km avstånd, finns rikligt med bostäder på alla områden ( st). På området Skoäng, som ligger nära stranden, är närmare hälften av dessa fritidsbostäder. I förhållande till områdenas storlek är antalet bostäder klart över genomsnittet på områdena 46 och 48 och något under genomsnittet på område 47. Öppna åkerområden mellan kraftverken och de tätt bebodda byarna, som främst drabbas av landskapsförändringar, finns inom närinfluensområdet (under 3 km) på flera ställen i de närbelägna byarna bl.a. i Härkmeri, Henriksdal, Back och Skaftung. Konsekvensernas betydelse beträffande områdena 46 och 47 förstärks av att Härkmeri odlingsområde räknas som ett värdefullt landskapsområde av riksintresse. Området räknas också som en värdefull byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY). Områdena i närheten av stranden förändrar också Skaftungs skärgårdslandskap. För fritidsbosättningen blir påverkan störst på öarnas och uddarnas östra strand, t.ex. på Ljusören och Stånggrund. Syndersjön cirka 500 m och Härkmerifjärden cirka 2,5 km norr om område 47 hör till Naturaområdet Lappfjärds våtmarker. Skyddsmotivering är både naturtyper och våtmarksfåglar. Det kan vara nödvändigt att minska området i närheten av Naturaområdet för att förhindra påverkan. I närheten av områdena 46 och 48 finns tre vårdbiotoper. Kraftverken kan placeras på tillräckligt avstånd så att naturtyperna inte påverkas. I närheten av områdena finns flera havsörnsrevir. Havsörnarna kan påverkas kännbart av speciellt områdena 46 och 48, som ligger mellan flera havsörnsrevir och kusten. På område 46 finns ett örnbo. På område 48 finns dessutom flera kända revir för flygekorre, som är en art som kräver särskilt skydd. Artens livsmiljöer begränsar arealen av det område som lämpar sig för vindkraftverk. Alla de här områdena ligger också på ett av landskapets betydelsefullaste flaskhalsområden för flyttfåglar. Antalet flyttfåglar som flyttar i närheten av kusten såsom gäss, svanar och tranor samt havsörnar är här det största i landskapet Österbotten. Koncentreringen av flyttströmmen förstärks av att den tydligt markerade kusten saknar skärgård. Fåglarna flyger intensivt omkring i regionen också på grund av att flera arter har samlingsområden här. Tiotals havsörnar övervintrar också vid kustavsnittet. Inverkan på de många fornminnena i området kan undvikas genom att beakta dem då vägar och kraftverk byggs. Behov av Naturabedömning En Naturabedömning behövs. Naturaområden kan påverkas av kraftverken på områdena 46 och 47, eftersom det finns Naturaområden (Lappfjärds våtmarker, SCI och SPA) i närheten och för att områdena ligger mellan havsörnens häckningsrevir och Naturaområdena där örnens söker föda. 41
42 Beredskap för genomförande Osäkerhetsfaktorer, behov av fortsatt planering Det finns inga uppgifter om pågående projekt på områdena. Tämligen betydande konsekvenser för bosättningen och det värdefulla kulturlandskapet, som är av riksintresse, kan uppstå. Risken för betydande konsekvenser kan avsevärt minskas om områdena 48 och 47 minskas. Områdena 46 och 47 orsakar ansenliga kumulativa konsekvenser för Naturaområdena, fågelbeståndet, bosättningen och kulturlandskapen i Härkmeri och Henriksdal. Områdena 46 och 48 orsakar kumulativa konsekvenser för Skaftungs skärgårdslandskap och fågelbestånd. Klass Alla områdena klass C. Riskkänsligt område beträffande miljökonsekvenser eller miljökonsekvenserna kräver tilläggsutredningar eller planering. 42
43 Karta 1. Läge och synlighet. Kraftverken är utmärkta med grå stjärnor, synlighetsområdet med rött och en 3 km buffertzon med en streckad linje. Karta 2. Kartutdrag över områden som inte lämpar sig för vindkrafts kraftsproduktion. 43
44 Nummer 49 Kommun KRISTINESTAD Område Allmän beskrivning VÄSTERVIK Området ligger i stadens södra del, väster om riksväg 8, mellan byarna Sideby och Ömossa. et till stadens centrum är cirka 20 km och till Sideby cirka 6 km. Terrängen i området är tämligen jämn och karakteriseras av låga berg- och moränkullar samt myrmarker och åkerfigurer mellan dem. Område nr Areal (km2) Teknisk-ekonomisk gynnsamhet Max höjd på kraftverk vid den högsta punkten Årlig medelvind (m/s) Förväntad produktion / 3 MW kraftverk (MWh) Pot. effekt (MW) till ledning över 110 kv (km) till elstation (km) Km väg Antal festigheter Totalt antal bostäder i närområdet (<2 km) 49 12,2 ingen begränsning 6, ,3 20,0 1, Vindförhållandena och den förväntade produktionen i Västervik ligger något under genomsnittet för de granskade områdena. et till en högspänningsledning är långt, cirka 13 km. Mängden vägar är på medelnivå, cirka 1,6 km. Markägandet är något mera koncentrerat än genomsnittet med cirka 12 fastigheter per kvadratkilometer Det finns få utpräglade backar som höjer sig över omgivningen. Utgående från storleken kan cirka 30 vindkraftverk byggas på området. Viktiga miljökonsekvenser På området finns inga bostadsbyggnader och de närmaste husen finns bakom ett skymmande trädbestånd på knappt 1 km avstånd. Därför uppkommer sannolikt ingen direkt påverkan av buller och skuggeffekter. I närheten, inom mindre än 2 km avstånd finns cirka 160 bostäder av vilka mindre än 10 är fritidsbostäder. Mängden bosättning i förhållande till områdets storlek är tydligt under genomsnittet. Landskapet påverkas i de närbelägna byarna och bosättningsgrupperna i Långfors, Västervik, Frivelas och Ömossa. Närmaste kulturlandskap och historiska objekt som är klassificerat som värdefullt är byn Sideby, på cirka 5 km avstånd. På grund av ganska långa avstånd och avsaknad av öppna odlingsområden blir påverkan i dessa byar dock sannolikt inte betydande. 44
45 Kraftverken kommer också att synas tydligt till skärgården utanför Sideby. På grund av litet antal öar, avståndet och området där förändringen sker ovanför den tätt bebyggda fastlandsstranden blir påverkan sannolikt inte kännbar. Landskapet vid området med tät bebyggelse av fritidshus på fastlandsstranden påverkas inte av kraftverken, eftersom sikten är skymd i den riktningen. Landskapsbilden vid Storträsket, som är skyddat genom landskapsplanen och är i naturtillstånd, blir påtagligt teknifierat då kraftverk byggs på två kilometers avstånd. Träskets naturtyper såsom åsen intill området, naturen och jordmånen kommer sannolikt inte att avsevärt påverkas. I närheten finns inga andra skyddsobjekt. Den största naturpåverkan är kollisionsrisken för havsörn och fiskgjuse på grund av fyra häckningsrevir som finns inom mindre än 5 km avstånd. Området ligger också på ett av landskapets betydelsefullaste flaskhalsområden för flyttfåglar. Antalet flyttfåglar som flyttar i närheten av kusten såsom gäss, svanar och tranor samt havsörnar är här det största i landskapet Österbotten. Tiotals havsörnar övervintrar också vid kustavsnittet. Området orsakar kumulativ påverkan tillsammans med närbelägna vindkraftsområden för bosättningen i byarna, landskapet och fågelbeståndet. Behov av Naturabedömning Ingen Naturabedömning behövs, för avståndet till SCI- och SPA-områdena är över 5 km. Området ligger inte heller mellan något Naturaområde och samlingsområden. Beredskap för genomförande Osäkerhetsfaktorer, behov av fortsatt planering Ett projekt (MKB och planläggning) pågår på området. Kraftverken kan orsaka kännbar samverkan med närbelägna vindkraftsprojekt, vilket påverkar havsörnar och andra fåglar samt bebyggelsen i näromgivningen. Klass Klass B. Område som i andra hand rekommenderas, området lämpar sig med viss reservation som vindkraftsområde i landskapsplanen. 45
46 Karta 1. Läge och synlighet. Kraftverken är utmärkta med grå stjärnor, synlighetsområdet med rött och en 3 km buffertzon med en streckad linje. Karta 2. Platser som påverkas 46
47 Nummer 50 OCH 52 Kommun KRISTINESTAD Område SIDEBY FASTLANDET (50) OCH APPELÖ (52) Allmän beskrivning Områdena ligger i södra delen av Kristinestad, väster om riksväg 8, öster om byn Sideby. et till stadens centrum är cirka 23 km. Område nr Areal (km2) Teknisk-ekonomisk gynnsamhet Max höjd på kraftverk vid den högsta punkten Terrängen i områdena är tämligen jämn och karakteriseras av låga berg- och moränkullar samt myrmarker och åkerfigurer mellan dem. I södra delen av Appelöområdet finns rikligt med låga klippområden där berget kommer i dagen. Årlig medelvind (m/s) Förväntad produktion / 3 MW kraftverk (MWh) Pot. effekt (MW) till ledning över 110 kv (km) till elstation (km) Km väg Antal festigheter Totalt antal bostäder i närområdet (<2 km) 50 9,3 ingen begränsning 7, ,6 25,5 1,3 13, ,8 ingen begränsning 7, ,6 28,6 0,8 16,0 141 Båda områdenas vindförhållanden och förväntade produktion är något över genomsnittet. et till en högspänningsledning är långt, över 17 km. Mängden vägar är på medelnivå, 0,8 resp. 1,3 km. Markägandet är på genomsnittlig nivå, 13 resp. 16 fastigheter per kvadratkilometer. Det finns få utpräglade backar som höjer sig över omgivningen. Utgående från storleken ryms vindkraftverk på Sidebyområdet och mindre än 10 på Appelöområdet. Viktiga miljökonsekvenser På område 50 finns en bostadsbyggnad, andra hus i närheten finns bakom ett skymmande trädbestånd på knappt 1 km avstånd. Därför uppkommer sannolikt ingen direkt påverkan av buller och skuggeffekter. I närheten, inom mindre än 2 km avstånd finns cirka 232 bostäder av vilka närmare 100 är fritidsbostäder. Mängden bosättning i förhållande till områdenas storlek är över genomsnittet. I närheten av område 52, på mindre än en kilometers avstånd, finns närmare 40 bostäder. Om minst en kilometers avstånd till husen lämnas, minskar den areal som lämpar sig för vindkraftverk till mindre än 1 km 2. 47
48 Landskapet påverkas i de närbelägna byarna och i bosättningsgrupperna, speciellt i Sideby och Storsjö och i någon mån i Kasaböle och Ömossa. Landskapspåverkan i Sideby förstärks av att byn är ett regionalt värdefullt kulturlandskap samt är en värdefull byggd miljö av riksintresse. Vid turistmålet Kilen blir påverkan troligen obetydlig tack vare skymmande skog. Kraftverken kommer att synas tydligt till havsområdet utanför Sideby. Eftersom antalet öar är litet och det finns endast ett fåtal fritidshus på deras östra stränder uppkommer landskapspåverkan på ett ganska litet område. Mest påverkas den sönderskurna skärgården söder om Sideby samt några öar nordväst om Sideby, t.ex. Domarkobban och Kilgrund. Närmaste kända betydelsefulla naturobjekt är Lassfolks och Kilens vårdbiotoper på knappt två kilometers avstånd samt Naturaområdet Kristinestads skärgård på cirka 1,5 km avstånd. Vårdbiotoperna påverkas inte. Området ligger också på ett av landskapets betydelsefullaste flaskhalsområden för flyttfåglar. Antalet flyttfåglar som flyttar i närheten av kusten såsom gäss, svanar och tranor samt havsörnar är här det största i landskapet Österbotten. Tiotals havsörnar övervintrar också vid kustavsnittet. På område 50 har den hotade fiskgjusen ett häckningsrevir. Närmaste havsörnsbo finns på cirka 1,3 km avstånd. Kraftverken utgör en risk för båda arterna. Påverkan förstärks av att kraftverksområdena ligger mellan arternas häckningsplatser och skärgården där de söker föda. Den hotade smålommen har också ett starkt bestånd i området. Kraftverken ligger även mellan smålommens häckningsområde och skärgården där den söker föda. Området orsakar kumulativ påverkan tillsammans med vindkraftsområdena i närheten för bosättningen i byarna, landskapet och fågelbeståndet. Behov av Naturabedömning Beredskap för genomförande Osäkerhetsfaktorer, behov av fortsatt planering En Naturabedömning behövs. et till Naturaområdet Kristinestads skärgård (SPA/SCI) är som närmast 1,5 km. Kraftverksområdena ligger mellan den hotade havsörnens och den hotade smålommens häckningsområden och Naturaområdet där de söker föda. Därför kan Naturaområdets artbestånd påverkas. I närheten finns inga pågående projekt. Kraftverken utgör en måttlig risk för häckande havsörnar, fiskgjusar och smålommar och kan orsaka betydande konsekvenser för bosättningen och kulturlandskapsområdena tillsammans med vindkraftsområdena i närheten. Klass Klass C. Riskkänsligt område beträffande miljökonsekvenser eller miljökonsekvenserna kräver tilläggsutredningar eller planering. 48
49 Karta 1. Läge och synlighet. Kraftverken är utmärkta med grå stjärnor, synlighetsområdet med rött och en 3 km buffertzon med en streckad linje. Karta 2. Platser som påverkas 49
50 Nummer 53 Kommun Område NÄRPES BREDÅSEN Allmän beskrivning Området ligger i ett vidsträckt skogsområde öster om Närpes ådal, 7 km nordost om kommuncentrum. Området är ett vidsträckt skogsområde med omväxlande berg och myrmark. I områdets norra del finns en cirka 1 km lång öppen mosse. Område nr Areal (km2) Teknisk-ekonomisk gynnsamhet Max höjd på kraftverk vid den högsta punkten Årlig medelvind (m/s) Förväntad produktion / 3 MW kraftverk (MWh) Pot. effekt (MW) till ledning över 110 kv (km) till elstation (km) Km väg Antal festigheter Totalt antal bostäder i närområdet (<2 km) 53 30,7 ingen begränsning 6, ,0 6,5 0,8 8,0 255 Vindförhållandena och den förväntade produktionen på Bredåsen är på medelnivå. En högspänningsledning i väst-östlig riktning skär genom områdets södra del. Det finns mindre vägar än i genomsnitt, cirka 1 km. Markägandet är mera koncentrerat än genomsnittet, cirka 8 fastigheter per kvadratkilometer. Området är stort och utgående från storleken kan kraftverk byggas där. Viktiga miljökonsekvenser På grund av områdets storlek och skyddsavstånden går det att placera kraftverken så att den fasta bosättningen inte drabbas av direkt bullerpåverkan och skuggeffekter. Inom området finns fem fritidshus/jaktstugor. Deras karaktär som jaktstuga kommer att förändras. I närheten, inom mindre än 2 km avstånd, finns en genomsnittlig mängd bostäder (cirka 250). I förhållande till områdets storlek är antalet bostäder dock klart under genomsnittet. Bosättningslandskapet förändras tydligast i Närpes ådal i byn Yttermark, där det finns rikligt med öppna åkerområden mellan bostäderna och kraftverken. Betydelsen av den här påverkan förstärks av att ådalen räknas som en värdefull byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY, Adolf Fredriks postväg). 50
51 Kraftverken syns också till flera gårdar i Teuvanjoki ådal. Kraftverken förändrar ställvis också landskapsbilden i tätorterna Närpes och Östermark, men eftersom avståndet är 7 8 km blir påverkan liten. Vargbergets skidstuga ligger mer än 1 km bakom skymmande träd, vilket innebär att direkt bullerpåverkan sannolikt inte uppkommer på stugans gård. Till friluftslederna kan kraftveken ställvis synas och höras. Inverkan på naturmiljön antas bli ganska obetydlig. I närheten av området (< 5 km) har inga stora rovfåglar något bo och där finns inga Naturaområden som är skyddade på grund av fågelbeståndet (SPA). Närmaste skyddsområde är Natura- och lundskyddsområdet Orrmossliden. Inverkan på naturtyperna kan hindras med en tillräckligt bred skyddszon (cirka 1 km). Området ligger i sin helhet på ett fågelområde som är klassificerat som värdefullt (Sydösterbottens skogar, Finiba). Det är fråga om en helhet av vidsträckta, enhetliga, barrträdsdominerade skogsområden. Motiveringen till områdets värde är hotade, fåtaliga skogsfågelarter såsom tjäder, lavskrika, nattskärra och tretåig hackspett. Risken för kollisioner är ganska liten för dessa arter. Större betydelse har sannolikt fragmenteringen av de enhetliga skogarna då kraftverksplatser och vägar byggs. Livskraften hos ovannämnda arters bestånd påverkas i hög grad av hur arternas livsmiljöer bevaras i skogsbruket. För att arterna ska beaktas kan det vara nödvändigt att minska den areal som lämpar sig för vindkraftverk. Odlingsområdena i Närpes ådal utgör viktiga samlingsområden för gäss, tranor och svanar under flyttningstiden. Flyttstråken för fåglar som söker föda är koncentrerade till området mellan ådalen och havet. Det här kraftverksområdet ligger sannolikt utanför de viktigaste flyttstråken. Fornlämningarna i närheten av området kan beaktas i byggnationen så att ingen påverkan uppkommer. Behov av Naturabedömning Ingen Naturabedömning är nödvändig. Tillräckligt avstånd (cirka 1 km) kan lämnas till närmaste SCI-område. Närmaste SPA-område ligger över 10 km från området. Beredskap för genomförande Osäkerhetsfaktorer, behov av fortsatt planering Klass På området finns inga pågående projekt. I den fortsatta planeringen måste man försöka minimera konsekvenserna för bosättningen och FINIBA-områdets fågelbestånd samt lämna tillräckligt breda skyddszoner till skyddsområdena. Det kan också gå att utvidga området norrut. I den noggrannare planeringen är det viktigt att också beakta att samverkan med område 29 med tanke på Närpes ådal måste minskas. Samverkan kan också förekomma med det vindkraftsområde som planeras i Östermark, vilket påverkar byn Perälä. Klass B. Område som i andra hand rekommenderas, området lämpar sig med viss reservation som vindkraftsområde i landskapsplanen. 51
52 Karta 1. Läge Karta 2. Kartutdrag över områden som inte lämpar sig för vindkrafts kraftsproduktion. 52
53 53
KORSNÄS OCH NÄRPES PULKAR
Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten OBJEKTSKORT Nummer 21 Kommun Allmän beskrivning KORSNÄS OCH NÄRPES PULKAR t är beläget i ett stort skogsområde i sydöstra delen av Korsnäs,
JAKOBSTAD STORGRUNDET
Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten OBJEKTKORT Nummer 1 Kommun JAKOBSTAD Allmän beskrivning STORGRUNDET Platsen ligger till havs utanför Jakobstad, cirka 3 km väster om Mässkär. ts
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förslag INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Långskogen, Pedersöre... 2 2 Stormossen, Pedersöre... 6 3 Långmossen, Nykarleby... 9 4 6 Björkbacken, Nykarleby... 12 7 Monäs, Nykarleby... 15 8 Gunilack, Nykarleby och
FÖRNYBARA ENERGIFORMER I ÖSTERBOTTEN
ÖSTERBOTTENS FÖRBUND FÖRNYBARA ENERGIFORMER I ÖSTERBOTTEN KONSEKVENSER AV VINDKRAFTSOMRÅDENA I ÖSTERBOTTENS ETAPPLANDSKAPSPLAN 2 FÖR NATURA 2000-OMRÅDENA Hannu Tikkanen, Heikki Tuohimaa och Harri Hölttä
Mikonkeidas vindkraftpark
SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA BILAGA 5 OTSOTUULI OY Mikonkeidas vindkraftpark Synlighetsanalys och fotomontage FCG DESIGN OCH PLANERING AB FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY N117 x 26 x HH141 1 (18) Mikonkeidas
O2 Finland Oy. Vindkraftspark i Rajamäenkylä, program för miljökonsekvensbedömning
O2 Finland Oy Vindkraftspark i Rajamäenkylä, program för miljökonsekvensbedömning O2 Finland Oy 1 / 4 SAMMANDRAG Bakgrund och beskrivning Elförbrukningen i Finland har ökat från år till år och den antas
Delgeneralplan för Ömossa vindkraftspark
pvm. 3.7.2012 työnro: 82124440 Kristinestad Delgeneralplan för Ömossa vindkraftspark Kristinestad Delgeneralplan för Ömossa vindkraftspark datum 3.7.2012 projektnr. 82124440 skriven av granskad av Dennis
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
CPC Finland Oy Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker 149
CPC Finland Oy Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker 149 FCG Finnish Consulting Group Ab Bild 12.12. Lappfjärds kyrka ligger på mindre än 2,5 km avstånd från det närmaste kraftverket som planeras
Vindkraftprojektet Skyttmon
Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.
Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg
Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark
VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15
Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering
SAMMANDRAG. Vindkraftspark Uttermossa, Kristinestad, MKB-program. Projektet och den projektansvarige
SAMMANDRAG Projektet och den projektansvarige Den projektansvarige är Oy Uttermossan Tuulivoimapuisto Vindkraftspark Ab, som planerar att bygga åtta vindkraftverk i Uttermossa i Kristinestad. Platserna
SAMMANDRAG. Oy Uttermossan Tuulivoimapuisto Vindkraftspark Ab Miljökonsekvensbeskrivning. Inledning
SAMMANDRAG Inledning Den projektansvarige är Oy Uttermossan Tuulivoimapuisto Vindkraftspark Ab, som planerar bygga åtta vindkraftverk i Uttermossa i Kristinestad. Platserna för vindkraftverken och servicevägarna
BESLUT om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning (MKB) i ett projekt som gäller vindkraftsparken i Harrström, Korsnäs
Beslut Dnro EPOELY/37/07.04/2012 Vasa,13.03.2013 Österbottens Miljöenergi Ab Otto Werneskog Handelsesplanaden 12 B 21 65100 Vasa otto@smalandsmiljoenergi.se BESLUT om tillämpning av ett förfarande vid
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet
del 6 beskrivning av landskapet 47 6 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LANDSKAPET I TINGSRYDS KOMMUN 6.1 Visuella förutsättningar Landskapet speglar vår historia ur många perspektiv. Människan har genom årtusenden
Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl.
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/0084 Kommunstyrelsen Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk
Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna
Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning
Miljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...
3. Ramnö och Utsättersfjärden Natura 2000 enligt habitatdirektivet
Bilaga C3 Miljökonsekvenser i Natura 2000-områden. Det finns fyra Natura 2000-områden i närheten av projektområdet för Vindpark Marviken (se figur 1). 2 1 3 4 Figur 1 Natura2000 områden i omgivningen till
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
Synpunkter på miljökonsekvensbedömning för vindkraftspark i havet vid Röyttä i Tornio kommun, diarienummer NV
1 (5) Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Synpunkter på miljökonsekvensbedömning för vindkraftspark i havet vid Röyttä i Tornio kommun, diarienummer NV-01519-10 Naturvårdsverket har berett länsstyrelsen
Vindkraftsplan Hjo kommun. Område 10. Samrådshandling 2012-11-14
Område 10 8 9 10 68 Översiktlig beskrivning av området Områdets area Vindförhållandena Terräng Vegetation Landskapets karaktär Visuell påverkan Markanvändningsintressen Särskilda värden Förekomst av landmärken
Fotograferingsplatserna och fotograferingsriktningarna för fotomontagen presenteras i Figur 40 och i större skala i bilaga till rapporten.
Figur 39: Siktanalys enligt navhöjden, ALT 2. Kraftverken i Svalskulla (svarta), Böle (violett) och Pjelax (orange) ingår. Fotomontage Av projektet har gjorts fotomontage från sex olika fotograferingsplatser
9. KONSEKVENSER FÖR LANDSKAPET OCH KULTURMILJÖN
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 70 / 234 kunde de östligaste kraftverken 4H, 17H och 18H på projektområdet flyttas längre bort från Övermark by. 8.8 Osäkerhetsfaktorer och deras inverkan på slutsatserna Bedömningen
Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun
Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog
UTREDNING LANDSKAPSBILDSANALYS. Planerad hamn i Stockholm Nynäshamn, Norvikudden. Stockholms Hamn AB. Stockholm Uppdragsnummer
UTREDNING LANDSKAPSBILDSANALYS Planerad hamn i Stockholm Nynäshamn, Norvikudden SWECO FFNS Johan Krikström SWECO VIAK Camilla Bertals Stockholm Uppdragsnummer 1150483100 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box
Samrådsyttrande över Vindpark Marviken
Kolmårdsvind c/o Alf Gustafsson Älgstorp 1 618 92 Kolmården Norrköping 2015-03-10 Samrådsyttrande över Vindpark Marviken Samrådstiden var mycket kort, under senare delen av januari 2015. Naturskyddsföreningen
Yttrande om uppförande av 6 st vindkraftverk på fastigheten Östkinds häradsallmänning S:1 Morkulleberget
Norrköpings kommun Bygg och miljökontoret Jenny Andersson 601 81 Norrköping jenny.a.andersson@norrkoping.se 13 april 2015 Yttrande om uppförande av 6 st vindkraftverk på fastigheten Östkinds häradsallmänning
Innehållsförteckning 1 INLEDNING ORIENTERING BAKGRUND OCH SYFTE NULÄGESBESKRIVNING... 6
Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 ORIENTERING... 4 1.2 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 1.3 NULÄGESBESKRIVNING... 6 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFTUTBYGGNAD... 7 2.1 KRAFTVERKSTEKNIK... 7 2.2 HÄLSA OCH
Konsekvenser för fågelbeståndet: ALT 1 och ALT 2
ga på projektområdet främst på den höjd där vindkraftverkens rotorblad rör sig, på 80 100 meters höjd. På grund av att området i hög grad är skogbevuxet och mängden åkrar och våtmarker är liten har projektområdet
Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17
För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg
Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga
Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs Vindeln och Vännäs kommun Västerbottens län 2016-09-15 Samråd för
Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796
Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 3 identifiering av möjliga områden för vindkraft 17
del 3 identifiering av möjliga områden för vindkraft 17 3 VINDKRAFT I TINGSRYDS KOMMUN IDENTIFIERING AV MÖJLIGA OM- RÅDEN FÖR VINDKRAFT Utifrån de övergripande analyserna i kapitel 5, 6 och 7 har ett antal
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN
D.nr. KS 2008.0276 2009-02-03 Kommunstyrelsen VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. MSB 2008.3321 BAKGRUND Länsstyrelsen har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram förslag för områden av riksintresse
Märkenkall vindkraftspark
OX2 AB Märkenkall vindkraftspark Komplettering av utredning av vegetation och naturtyper 2016 FCG DESIGN OCH PLANERING AB P29646P004 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Utgångsdata och metoder... 2
Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga
24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering
ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning
Beslut Dnr EPOELY/3943/2014 16.1.2015 Översättning TuuliWatti Oy c/o St1 Oy PB 100 00381 Helsingfors Referens: Vindkraftsprojektet i Prästskogen i Närpes, begäran om prövning av behovet av MKB Beslut om
ÖMOSSA VINDKRAFTSPARK I KRISTINESTAD. program för miljökonsekvensbedömning
ÖMOSSA VINDKRAFTSPARK I KRISTINESTAD program för miljökonsekvensbedömning EPV Tuulivoima Oy 2.3.2009 82123700 ÖMOSSA VINDKRAFTSPARK I KRISTINESTAD program för miljökonsekvensbedömning Sisältö FÖRORD 3
Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Detaljplan för Kalven 1:138
Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009
Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.
Fågelundersökningar vid Lillgrund. Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet
Fågelundersökningar vid Lillgrund Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet Fågelundersökningar vid Lillgrund Vad vi har gjort Vad vi ska göra Vad vi vet från andra studier? Huvudfrågor
Restaureringsplan Värmlandsskärgården
RESTAURERINGSPLAN Datum 2018-11-12 Referens 512-255-2016 1(7) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
RAPPORT LANDSKAPSBILD
RAPPORT LANDSKAPSBILD Samkraft AB KVISSJABERGET UPPDRAGSNUMMER 5463116100 Påverkan på landskapsbilden vid en utbyggnad av vindkraftparkerna Kvissjaberget (Samkraft AB) och Hittsjön (wpd Scandinavia AB).
Vindkaftsbyggande ur investerarens synvinkel
Vindkaftsbyggande ur investerarens synvinkel Myndigheternas möjligheter att främja investeringar i vindkraft i Finland Lauri Luopajärvi Vd PVO-Innopower Oy Nordvind, Örenäs Slott 1997 1998 1999 2000 2001
Sammanfattning av landskapsförbundens vindkraftsutredningar
MILJÖMINISTERIETS RAPPORTER 19sv 2012 Sammanfattning av landskapsförbundens vindkraftsutredningar Aleksis Klap MILJÖMINISTERIET MILJÖMINISTERIETS RAPPORTER 19sv 2012 Sammanfattning av landskapsförbundens
Elanslutning av Markbygden Etapp 3B till Dubblabergen i Piteå kommun, Norrbottens län Avgränsningssamråd enligt 2 kap. 8 a ellagen och 6 kap.
Elanslutning av Markbygden Etapp 3B till Dubblabergen i Piteå kommun, Norrbottens län Avgränsningssamråd enligt 2 kap. 8 a ellagen och 6 kap. 29 miljöbalken Samrådsmötet - Samrådets syfte - Lokalisering,
Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille
BILAGA 3C Arkeologisk utredning Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille Gotlands kommun, Gotlands län 2017-11-21
Regional planering och förankring
Regional planering och förankring överinspektör Minna Torkkeli, miljöministeriet NordVind seminar 11 oktober 2011 Vindkraft & lokal förankring Vindkraft i Finland Vindkraftskapaciteten i Finland (maj 2011)
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland
Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland Pertti Sevola Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Flisik Workshop 24.-25.5.2012 Skellefteå Närings-, trafik- och miljöcentralen
KONSEKVENSBEDÖMNING Godkänd av landskapsfullmäktige 12.5.2014
KONSEKVENSBEDÖMNING Godkänd av landskapsfullmäktige 12.5.2014 Pärmbild: Pirjo Niemi ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSPLAN ETAPPLANDSKAPSPLAN 2 FÖRNYBARA ENERGIFORMER OCH DERAS PLACERING I ÖSTERBOTTEN (VINDKRAFTSPLAN)
BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun
BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt
Ömossa vindkraftspark i Kristinestad Miljökonsekvensbeskrivning. Sammandrag
Ömossa vindkraftspark i Kristinestad Miljökonsekvensbeskrivning Sammandrag Innehåll 1. Inledning 3 2. Projektbeskrivning och bedömda alternativ 5 2.1 Vindkraftverkens konstruktion 5 2.2 Undersökta projektalternativ
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning
Påverkan på landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena
14-09-11 Samhällsbyggnadsförvaltningen Lysekils kommun Påverkan på landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena Detaljplan för Norra Skalhamn Lysekils kommun Detaljplanområdet för Norra Skalhamn
Delgeneralplan för Ömossa vindkraftspark
pvm. 24.8.2010 työnro: 82124440 Kristinestad Delgeneralplan för Ömossa vindkraftspark Kristinestad Delgeneralplan för Ömossa vindkraftspark 24.8.2010 82124440 Soili Lampinen Ramboll Terveystie 2 FI-15870
Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet
2017-03-03 1/7 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 Stockholm Diarienummer 5511-31985-2016 Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet Vindbolaget i När
VIDSTRÄCKTA, SAMMANHÄNGANDE SKOGSOMRÅDEN SOM EN DEL AV DET EKOLOGISKA NÄTVERKET I NYLAND
Etapplaneutredningar November 2006 Sammandrag Tuula Palaste-Eerola VIDSTRÄCKTA, SAMMANHÄNGANDE SKOGSOMRÅDEN SOM EN DEL AV DET EKOLOGISKA NÄTVERKET I NYLAND Det ekologiska nätverket består av naturens kärnområden
Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna
Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer
Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131
Ändringshistoria Dnr (anges vid skriftväxling) 512-6519-2015 Datum Version Ändrad av Ändringar 2014 1 Anna Ingvarson Skapat dokument 2015-07-03 2 Mari Nilsson Beskrivning av objektet Syfte och mål Ny logga.
Delgeneralplan för Sideby vindkraftspark
Delgeneralplan för Sideby vindkraftspark Projektsammandrag 12.5.2015 1 1. Projektets och planens faser Finlands Havsvind Ab startade miljökonsekvensbedömningen (MKB) av en havsvindpark utanför Sideby våren
MALAX VINDKRAFTSPARK program för miljökonsekvensbedömning
MALAX VINDKRAFTSPARK program för miljökonsekvensbedömning EPV Tuulivoima Oy MALAX VINDKRAFTSPARK program för miljökonsekvensbedömning 10.3.2009 82122946 Sisältö FÖRORD 3 1. SAMMANDRAG 4 2. INLEDNING 6
Areella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.
FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen
Behovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning
Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Behovsbedömning av detaljplan för Hörneå 8:539, Dnr 2017/02325
1 (7) Umeå kommun 2018-03-19 Diarienummer: BN-2017/02325 Miljö- och hälsoskydd Behovsbedömning av detaljplan för Hörneå 8:539, Dnr 2017/02325 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt
Bilaga B: Frågeformulär social utredning
Bilaga B: Frågeformulär social utredning 1 (11) VÄSTERVIK VINDKRAFTSPROJEKT Miljökonsekvensbedömning INVÅNARENKÄT I VÄSTERVIK NÄROMRÅDE Ärade mottagare, Triventus Wind Power AB håller på att planera ett
BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping
SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
BESLUT OM TILLÄMPNING AV ETT FÖRFARANDE VID MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING, VÄSTERVIK VINDKRAFTSPARK, KRISTINESTAD
BESLUT Dnr EPOELY/989/2018 17.4.2018 Ärende BESLUT OM TILLÄMPNING AV ETT FÖRFARANDE VID MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING, VÄSTERVIK VINDKRAFTSPARK, KRISTINESTAD Den projektansvarige Ramboll Hovrättsesplanaden
Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1:
HÄRRYDA BOLLEBYGDS MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Buffertzoner Buffertzon för samhällsutveckling 1000 m Buffertzon infrastruktur 200 m Buffertzon bostäder och kyrkor 500 m FALKENBERGS Vindkraftsutredning
Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1
Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Projektpresentation, juni 2009 1 Projektets lokalisering och omfattning Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 omfattar fastigheterna Björkhöjden 3:1 och Västra Björkhöjden
Riktlinjer för byggande utanför detaljplanelagt område. Antagen SBN
Riktlinjer för byggande utanför detaljplanelagt område Antagen SBN 2015-11-24 146 Innehållsförteckning 1 PLACERING OCH UTFORMNING 3 2 STORLEK FRITIDSHUS 3 3 BRYGGOR OCH SJÖBODAR 3 4 TOMTSTORLEK 4 5 MASTER
KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR OLOFS- GÅRDS VINDKRAFTSPARK PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Mottagare Kimitoöns kommun
Mottagare Kimitoöns kommun Dokumenttyp Program för deltagande och bedömning Datum 18.6.2013, uppdaterad 24.11.2014 KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR OLOFS- GÅRDS VINDKRAFTSPARK PROGRAM FÖR DELTAGANDE
KORSNÄS KOMMUN PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT
1 KORSNÄS KOMMUN PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT 2016 2 Innehållsförteckning: INLEDNING 3 PLANLÄGGNINGSNIVÅER.... 3 LANDSKAPSPLANEN.... 3 GENERALPLANERNA... 4 STRANDGENERALPLANEN... 4 DETALJPLANERNA 4 KORSNÄS KOMMUNS
Bilaga 3 Naturinventering
GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län
KIMITOÖNS KOMMUN UTREDNING AV KUMU- LATIVA EFFEKTER AV VINDKRAFTSPROJEKTEN
Mottagare Kimitoöns kommun Dokumenttyp Utredningsrapport Datum februari 2013 Arbetsnummer 1510002348 KIMITOÖNS KOMMUN UTREDNING AV KUMU- LATIVA EFFEKTER AV VINDKRAFTSPROJEKTEN KIMITOÖNS KOMMUN UTREDNING