Tillståndsansökan för vattenverksamhet vid Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun BILAGA C Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Tillståndsansökan för vattenverksamhet vid Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun Upprättad av: Andreas Sjöberg Granskad av: Hans Jeppsson

2 2 (28)

3 Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun Kund Tomelilla kommun VA enheten Tomelilla Konsult WSP Environmental Jungmansgatan Malmö Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Hans Jeppsson Andreas Sjöberg (28)

4 Innehåll 1 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING AVGRÄNSNING GEOGRAFISK AVGRÄNSNING AVGRÄNSNING I TID AVGRÄNSNING I SAK BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VERKSAMHETEN OCH DESS SYFTE TIDIGARE BESLUT GÄLLANDE VATTENTÄKTEN KOMMUNALA PLANFÖRHÅLLANDEN KOMMUNALA MILJÖMÅL NULÄGESBESKRIVNING GEOLOGI GRUNDVATTEN ENSKILDA BRUNNAR SKYDDADE OBJEKT OCH SKYDDSVÄRDA MILJÖER Riksintressen Bestämmelser Övriga intressen Områden inventerade av Skogsstyrelsen VERKAÅNS STATUS OCH NATURVÄRDEN Inledning Översiktlig beskrivning Undersökningar Vattenkemi Vattentemperatur Vattenflöde Resultat av elfiske Bottenfaunan Miljökvalitetsdata BESKRIVNING AV VATTENVERKSAMHETEN NOLLALTERNATIV SÖKT ALTERNATIV EFFEKTER, KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER ENSKILDA BRUNNAR Effekter Konsekvenser Åtgärder SKYDDADE OBJEKT OCH SKYDDSVÄRDA MILJÖER Effekter (28)

5 8.2.2 Konsekvenser Åtgärder VERKAÅN Effekter Konsekvenser Åtgärder BRUNSVIKSBÄCKEN JORD- OCH SKOGSBRUK Effekter Konsekvenser Åtgärder HÄNSYNSREGLERNA KUNSKAPSKRAVET FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN LOKALISERINGSPRINCIPEN HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER VERKSAMHETENS SAMMANLAGDA KONSEKVENSER KONTROLLPROGRAM PROGNOS- OCH BERÄKNINGSMETODER SAMRÅD REFERENSER OCH KÄLLOR (28)

6 1 Icke-teknisk sammanfattning Tomelilla kommun har planer på att utöka uttaget ur vattentäkten i Brösarp för att bl.a. kunna försörja orten och kringliggande mindre byar med dricksvatten. Avsikten är också att koppla samman ledningsnätet i Brösarp med ledningsnätet i norra Simrishamn för att även kunna förse Kiviksområdet med vatten under vissa perioder, samtidigt som leveranssäkerheten ökar i båda kommunerna. För täkten finns en dom meddelad av Mark- och Miljödomstolen i Växjö. Enligt denna lagligförklarades den äldre brunnen B1 och kommunen gavs också tillstånd att anlägga en ny brunn på fastighetens östra del. Vid undersökningsborrning för en ny brunn visade det sig dock att läget inom östra delen av fastigheten var ofördelaktigt för grundvattenuttag. Fortsatta undersökningsborrningar visade att förhållandena var betydligt bättre inom fastighetens västra delar, varför den nya brunnen placerades där. Föreliggande tillståndsansökan och MKB innebär en mindre förändring av det tillstånd som Tomelilla kommun erhöll Förändringen avser förändrat läge av uttagsbrunn samt ett större årsmedeluttag och ett större maximalt uttag. Tomelilla kommun avser att mot bakgrund av detta söka nytt tillstånd för vattenverksamheten. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram för att ingå som del i ansökan. en avser att beskriva den tilläggspåverkan som bedöms uppstå i området med avseende på ändrade uttagsförhållanden (läge och volym) jämfört med nuvarande tillstånd. en har också utgjort underlag för det obligatoriska samrådet med bl.a. Länsstyrelsen och sakägare inom påverkansområdet för den planerade, utökade vattenverksamheten. Konsekvenser som kan tänkas uppstå till följd av ändrade uttagsförhållanden är framför allt kopplade till den sänkta grundvattennivån i jordlagren. Graden av påverkan har beräknats genom datormodellering av grundvattenförhållandena. Beräkningarna har föregåtts av detaljerade undersökningar av området genom geofysiska mätningar, provborrningar, provpumpning och provtagning av sediment. Resultatet visar att det nuvarande påverkansområdet (enligt gällande tillstånd) kommer att vidgas något åt norr medan påverkan vid privata brunnar samt påverkan i västlig och östlig riktning blir mindre än tidigare. Någon ytterligare påverkan på enskilda brunnar för vattenförsörjningen bedöms inte uppstå och konsekvenserna för jord- och skogsbruk och för nyckelbiotopen vid Brunsviksbäcken bedöms bli små. För naturreservatet Verkaån bedöms inga sådana förändringar uppstå som kan påverka betydande naturmiljövärden inom reservatet. Vattenverksamheten bedrivs inom ett Natura 2000-område (Verkeåns dalgång), vars naturmiljöer och särskilt utpekade arter är skyddade enligt habitatsdirektivet. Stensimpa, större vattensalamander, bred gulbrämad dykare och sandnejlika är arter upptagna i habitatdirektivets bilaga 2 och uppges förekomma inom det utpekade Natura 2000-området. Konsekvenserna av den förändrade verksamheten vid Brösarps vattentäkt bedöms inte på något sätt utgöra hot mot vare sig dessa skyddade arter eller deras livsmiljöer. 6 (28)

7 Miljöbalken förespråkar hushållning med naturresurser. Grundvatten betraktas som en förnybar resurs som bl.a. utnyttjas för vattenförsörjning. Förnybarheten förutsätter att grundvattnet används balanserat, dvs. uttagen av vatten får inte överstiga tillgången samt att uttagen sker på ett långsiktigt hållbart sätt och inte skadar andra naturvärden. Sökandens bedömning är att vattenverksamheten vid Brösarpstäkten kommer att uppfylla kraven på god hushållning med naturresurser. 7 (28)

8 2 Administrativa uppgifter Huvudman: Tomelilla kommun Postadress: Gustafs Torg Tomelilla Telefon: (vx) Fax: Organisationsnummer: Juridiskt ansvarig: Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Jörgen Prahl, samhällsbyggnadschef Lars-Olov Strand Fastighetsbeteckning: Brösarp 18:3 Kommun och län: Prövningsmyndighet: Tillsynsmyndighet: Handläggare: Tomelilla kommun, Skåne län Växjö Tingsrätt Mark och Miljödomstolen Box Växjö Länsstyrelsen i Skåne län Anna-Karin Rasmussen 3 Inledning Tomelilla kommun avser att söka tillstånd för vattenverksamhet vid grundvattentäkten i Brösarp. Täkten är belägen ca 2 km väster om samhället, strax söder om Verkaån. Anläggningen utgörs av ett vattenverk och en brunn i drift (B1). Brunnen används idag för att försörja Brösarps samhälle samt Lönhults sommarby med vatten. För att förstärka vattenförsörjningen i Brösarp har Tomelilla kommun under hösten 2012 anlagt en ny brunn B2 vid Brösarps vattenverk, på västra delen av fastigheten Brösarp 18:3. Brunn B2 har ännu inte tagits i drift. Båda brunnarna är filterbrunnar nedförda i grovt isälvsmaterial. För täkten finns en dom meddelad av Mark- och Miljödomstolen i Växjö. Enligt denna lagligförklarades den äldre brunnen B1 och kommunen gavs också tillstånd att anlägga en ny brunn på fastighetens östra del. Vid undersökningsborrning för en ny brunn visade det sig dock att läget inom östra delen av fastigheten var ofördelaktigt för grundvattenuttag. Fortsatta undersökningsborrningar visade att förhållandena var betydligt bättre inom fastighetens västra delar, varför den nya brunnen B2 placerades där. Tomelilla kommun avser att söka nytt tillstånd för vattenverksamhet vid grundvattentäkten. Ansökt uttag uppgår till m 3 /år, dock med rätt att maximalt bortleda 2600 m 3 /d. 8 (28)

9 Föreliggande MKB beskriver de effekter och konsekvenser som kan uppstå till följd av utökat uttag och ändrat läge för den nya uttagsbrunnen i förhållande till gjorda bedömningar enligt nu gällande tillstånd. Således är det de tillkommande effekterna och konsekvenserna som bedöms. Det finns ett vattenskyddsområde, fastställt 1981, för grundvattentäkten i Brösarp. 4 Avgränsning 4.1 Geografisk avgränsning en behandlar tillkommande effekter och konsekvenser som uppstår vid jämförelse mellan gällande tillstånd och nu ansökta förändringar avseende bortledd volym och brunnsläge. För närmare beskrivning av det område som omfattas av miljökonsekvensbeskrivningen hänvisas till kapitel Avgränsning i tid De maximala effekterna av grundvattensänkningen inträffar sedan det ansökta maxuttaget pågått en viss tid och avsänkningstratten, med viss eftersläpning, utvidgas tills jämviktstillstånd uppnås. 4.3 Avgränsning i sak en avgränsas till att inom påverkansområdet beskriva eventuella konsekvenser för enskilda verksamheter samt övriga skyddsvärda intressen. 5 Bakgrund och förutsättningar 5.1 Verksamheten och dess syfte Verksamheten omfattar uttag av grundvatten samt distribution av dricksvatten på ledningsnät. Anläggningen försörjer ca 850 personer med dricksvatten via det kommunala vattenledningsnätet i Brösarp och Lönhult. Normalt görs i medeltal, sett under ett år, ett uttag på ca 170 m 3 /d eller ca 300 m 3 /d maximalt under ett och samma dygn. Uttag av grundvatten har pågått sedan Någon behandling av vattnet utförs normalt inte då kvaliteten är bra och uppfyller kraven för dricksvatten (SLVFS 2001:30). Kommunen avser att öka uttagen ur täkten med hänsyn till den framtida befolkningsutvecklingen, samt utökat försörjningsområde. Ansökt uttag uppgår till m 3 /år, dock med rätt att maximalt bortleda 2600 m 3 /d. 9 (28)

10 5.2 Tidigare beslut gällande vattentäkten Skyddsområdet för täkten fastställdes av dåvarande Länsstyrelsen i Kristianstads län, diarienummer , Förordnandet finns infört i kungörelse , FS:nr 11 FS 1981:33. För täkten finns en dom meddelad av Mark- och Miljödomstolen i Växjö. 5.3 Kommunala planförhållanden Delar av området, inom vilket vattenuttaget sker, är enligt Tomelilla kommuns översiktsplan planlagt som område av intresse för fritid och rekreation, s.k. primärt rekreationsområde. Kommunen håller på att ta fram en ny överskitsplan som avses vara färdigställd Kommunala miljömål Kommunen har beslutat om nya lokala miljömål i nov 2013 och åtgärdsprogram för dessa är på remiss. Den ansökta verksamheten motarbetar eller motstrider inte de lokala miljömålen. 6 Nulägesbeskrivning 6.1 Geologi Den geologiska lagerföljden vid Brösarp kan kortfattat och översiktligt beskrivas som uppbyggd av fyra lager: - Urberg, som utgör det understa och äldsta lagret - Morän, som är en osorterad glacial jordart. - Isälvsavlagringar och issjösediment, som är sorterade glaciala jordarter avsatta av smältvatten från inlandsisen. Det är i dessa sediment uttaget vid vattentäkten görs. - Postglaciala jordlager, s k svämsediment, som avsatts av vattendrag efter inlandsisens avsmältning. Detta är det översta och yngsta lagret i lagerföljden. Den geologiska lagerföljden sammanfattas i figur 1. En mer detaljerad beskrivning av de olika lagren redovisas i den tekniska beskrivningen tillhörande ansökan. 10 (28)

11 figur 1 Geologisk lagerföljd, principfigur för området vid Brösarps vattenverk. I detta område saknas issjösediment. 6.2 Grundvatten Grundvattnet som uttas vid Brösarps vattentäkt tillförs brunnen från grundvattenmagasinet i avlagringen längs Verkaåns dalgång. Magasinet fylls på främst genom nederbörd som faller över grusavlagringen, men även via infiltration från ytvattendrag. En mindre mängd vatten tillförs även från moränområdet i omgivande terrängs högre belägna delar. Data om grundvattennivåer har samlats in från kontrollrör i omgivningen till vattentäkten. För området kring den nuvarande täkten finns information från tidigare utredningar som anger en huvudsaklig grundvattengradient mot Verkaån, dock med lokala avvikelser runt pumpbrunnen. Gradienten uppskattas till ca 0,5 % för den huvudsakliga och ostörda flödesriktningen mot ån. Vid pumpning i vattentäkten kommer gradienten i täktens närområde att stiga. Området kring vattentäkten domineras av Verkaån och dess dalgång. Verkaån mynnar ut i Östersjön strax norr om Kivik. Det huvudsakliga tillrinningsområdet, som framgår av figur 4, omfattar de områden från vilka grund- och ytvatten kan nå vattentäkten. I fall ytvattendragens botten ligger på en nivå över grundvattenytans nivå och botten är genomsläpplig kan vatten infiltrera ner i sandavlagringen och tillföras vattentäkten. Detta förhållande gäller delar av Brunsviksbäcken (enligt nivåmätningar under 2008 samt VBB VIAK 2000 [4]), som mynnar ut i Verkaån väster om vattentäkten. 11 (28)

12 Brösarps vattentäkt figur 2. Huvudsakligt tillrinningsområde för Brösarps vattentäkt. 6.3 Enskilda brunnar Några enskilda brunnar inom vattentäktens påverkansområde (jämfört med orörda förhållanden) finns inte registrerade i SGU:s brunnsarkiv. Inventering har dock visat att åtminstone fastigheterna Brösarp 18:4, 18:6, 18:7, 58:1 och 87:5 har brunnar. Kommunal vattenförsörjning finns för fastigheterna Brösarp 65:1, 6:12, 6:13, 6:15 och 18:3 (avloppsreningsverket) medan övriga saknar. Fler enskilda brunnar kan finnas inom påverkansområdet. Enligt uppgift ska brunn finnas på någon av fastigheterna Brösarp 6:10, 6:11 eller 6: Skyddade objekt och skyddsvärda miljöer Riksintressen Verkaån med dalgång utgör riksintresse för naturvård (objekt N66) som tar sig i uttryck genom att ån med omgivningar har en värdefull flora och fauna. Stora delar av området innehåller även ett kulturlandskap med ålderdomlig prägel och sällsynta växtsamhällen t.ex. Brösarps backar, Christinehovs omgivningar med Alunbruket m.m. Området har även stort geologiskt intresse. Vattentäktens nuvarande skyddsområde ligger inom riksintresset [1]. Vattentäkten ligger också inom ett större område av riksintresse för friluftsliv. Området omfattar och benämns Kuststräckan Åhus-Simrishamn med Stenshuvud och Verkeån [1]. 12 (28)

13 6.4.2 Bestämmelser I området som berörs av vattentäktens påverkansområde finns områden med lagstadgat skydd och förordnanden enligt följande. Verkaåns naturreservat som mot sydost sträcker sig fram till väg 19. Strandskyddsområde utmed Verkaån och Brunsviksbäcken. Natura 2000-område enligt habitatdirektivet; Verkeåns dalgång, vars avgränsning sammanfaller med naturreservatet. Arter som förekommer här, enligt habitatdirektivets bilaga 2, är stensimpa, större vattensalamander, bred gulbrämad dykare och sandnejlika. Fasta fornlämningar i form av gravhögar och stensättningar i området sydost om vattentäktens skyddsområde. I figur 3 framgår påverkansområdet schematiskt i förhållande till gällande bestämmelser. figur 3 Påverkansområde för vattentäkten ungefärligt avgränsat med svart ellips samt olika bestämmelser som berörs. Område skrafferat med grön linjering betecknar Verkaåns naturreservat som sammanfaller med Natura 2000-område. Genomlysta röda fält är gällande vattenskyddsområden och röda prickar är fasta fornlämningar. Utdrag ur länsstyrelsernas databas [1]. 13 (28)

14 6.4.3 Övriga intressen Området ingår i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet; Drakamöllan- Äskebjär-Glimmeboda-Brösarp-Haväng. I kommunens översiktsplan ÖP 2002 är området utpekat som del i ett större område av intresse för fritid och rekreation, s.k. primärt rekreationsområde. Detta sammanfaller väl med område av riksintresse för friluftsliv Områden inventerade av Skogsstyrelsen Enligt Skogsvårdsstyrelsens inventering [2] och bedömning finns två utpekade objekt med naturvärden inom eller angränsande till vattentäktens påverkansområde, se figur 4. Dessa objekt ligger framför allt utmed Brunsviksbäcken eller i bäckens närhet. Objekten beskrivs närmare nedan. Objekt id Nyckelbiotop 4,8 ha Ädellövskog (bok 80 %, klibbal 20 %). Kanjondal, kursudal. Biotopkaraktär: gammal stig, rikligt med döda träd och högstubbar, hög och jämn fuktighet, källpåverkat. Objekt id Naturvärde 1,9 ha - Bäckmiljö. Nyckelbiotop Naturvärde figur 4 Nyckelbiotoper och naturvärden i anslutning till vattentäkten. Utdrag ur Skogens pärlor - Skogsstyrelsens inventering och bedömning av värdefull skog [2]. 14 (28)

15 6.5 Verkaåns status och naturvärden Inledning Verkaåns vattenkemiska status och naturvärden beskrivs i det följande med hänsyn till täktens eventuella påverkan på åns flöde vid ansökt vattenuttag med åtföljande inducerad infiltration från ån. Informationen är hämtad från Fiskeriverket, Österlens vattenvårdsförbund och VISS [5, 6, 7] Översiktlig beskrivning Verkaåns avrinningsområde har en yta av 153 km 2. Vattendraget har en längd av drygt 100 km, sträckningen framgår av figur 5. Avrinningsområdet saknar sjöar. Verkaån är ett internationellt och nationellt särskilt värdefullt vattendrag (Natura 2000-område, naturreservatet Verkaåns dalgång, riksintressen etc.). Vattensystemet har under sen tid inte berörts av några betydande ingrepp och har rent vatten, meanderlopp och naturliga forsar. Geologin är intressant med rullstensås, issjöterrasser, kames etc. Ån rinner genom ett ålderdomligt kulturlandskap och har en värdefull flora och fauna med sällsynta växtsamhällen och en rik, välstuderad bottenfauna. Verkaån är reproduktionsområde för havsöring. Fallen vid Hallamölla, med 23 m höjd, utgör ett definitivt vandringshinder för fisk. Hallamölla Ådala Brösarps vattentäkt figur 5 Verkaåns avrinningsområde. Lokalen för den samordnade miljöövervakningen Uppströms Öredekaren framgår av den röda punkten nära utloppet i Hanöbukten. Källa: SLU, Inst. för Vatten & Miljö, databaser. Avrinningsområdet, som framgår av figur 5, har en relativt stor andel jordbruksmark och betesmark (49 %), vilket gör att vattendraget är eutrofierat och har höga 15 (28)

16 totalfosforhalter. Huvudfåran är dock i sin helhet relativt opåverkad av mänskliga ingrepp Undersökningar Undersökningarna inom det nationella miljöövervakningsprogrammet startade år 2000 och omfattar fem elfiskelokaler belägna mellan vattenfallet vid Hallamölla och Verkaåns mynning i Östersjön. Samordnade undersökningar av kiselalger, bottenfauna och fisk genomförs vid den nedersta elfiskelokalen Uppströms Öradekaren, medan vattenkemisk provtagning utförs vid lokalen Haväng som är belägen nedströms elfiskelokalen Vattenkemi Den vattenkemiska provtagningen vid Haväng visar som genomsnitt för perioden att avrinningsvattnets ph-värde varit 7,8 och alkaliniteten 2,4 mekv/l (SLU 2008). Vattnet är därmed nära neutralt och har en mycket god buffertkapacitet. Under samma period hade Verkaån en genomsnittlig totalfosforhalt på 0,040 mg/l och en totalkvävehalt på 2,25 mg/l (SLU 2008 [9]) Vattentemperatur Ån som helhet håller en förhållandevis låg vattentemperatur, vilket kan förklaras av ett stort tillskott av grundvatten längs ån. Medeltemperaturen ligger vid ca + 8º C och under den varmaste perioden blir vattentemperaturen vid Haväng sällan högre än º C. I figur 6 åskådliggörs vattentemperaturens års- och säsongsmässiga variationer vid Haväng. figur 6 Vattentemperaturens års- och säsongsmässiga variationer i Verkaån vid Haväng åren Vattenflöde Vattenflödet i ån varierar stort. Under perioden har maxflödet (baserat på månadsvärden), vid SMHI:s mätstation i Hallamölla, uppgått till ca 4200 l/s medan minsta flöde uppmätts till 48 l/s, medelflödet under perioden ligger på knappt 1000 l/s. I figur 7 åskådliggörs flödets års- och säsongsmässiga variationer vid Hallamölla. 16 (28)

17 figur 7 Vattenflödets års- och säsongsmässiga variationer, månadsvärden, i Verkaån vid Hallamölla åren SMHI har genom modelleringar (Hype-modell) beräknad dygnsflödet i Verkaån, i nivå med vattentäkten i Brösarp, under perioden till , se figur 8. Beräkningarna visar att minsta flödet under perioden uppgick till 0,12 m 3 /s och maxflödet till 14 m 3 /s (medelhögvattenföringen uppgår till ca 7,7 m 3 /s). Minsta flöde under sommar och tidig höst 2013, en period med generellt mycket låga nivåer i ytvattendrag i södra Sverige, låg på ca 0,2 m 3 /s. figur 8 Enligt SMHI beräknade års- och säsongsmässiga variationer i Verkaån, dygnsvärden, vid Brösarp åren (28)

18 6.5.7 Resultat av elfiske Vid elfiske i Verkaån [5] har fångsterna till övervägande del bestått av öring och stensimpa på samtliga lokaler. Dominerande art vid 2006 års elfiske var stensimpa på samtliga lokaler. Övriga arter som fångats regelbundet är bäcknejonöga, elritsa, och ål. Vid ett tillfälle, år 2001, har också regnbåge fångats. Storleksfördelningen hos öringfångsten är typisk för ett bestånd som domineras av havsöring. Den tämligen rikliga fångsten av öring har starkt dominerats av årsungar. Särskilt på lokalen Ådala har tätheten av årsungar varit hög (vid 2006 års elfiske 86,6 individer per 100 m²). I figur 9 presenteras resultatet av elfisket vid Ådala som ligger strax uppströms Brösarps vattentäkt. figur 9 Resultat av elfisket vid Ådala, De relativt höga tätheterna av årsungar beror på att öringbeståndet i Verkaån huvudsakligen är havsvandrande. Havsöringen utnyttjar havet som uppväxtplats och blir därför i regel större och kan producera fler och större romkorn jämfört med stationära öringar (Bohlin m.fl [8]). Detta medför att reproduktionsförmågan är större för havsöringar än för stationära öringar. 18 (28)

19 Tätheten av äldre öringar har varit relativt oförändrad mellan elfisketillfällena. Antalet årsungar har dock varierat kraftigt, med extra höga fångster 1992 och De relativt höga tätheterna av årsungar visar att rekryteringen av öringyngel är god. Fiskindexet (VIX) har i genomsnitt för alla fiskade lokaler varit över gränsen för god ekologisk status under hela provfiskeserien. Indexvärdet indikerar därmed att Verkaån har en fiskfauna med god ekologisk status. För en av lokalerna, den översta lokalen (nedströms Hallamölla), har dock indexvärdet ofta varit under god ekologisk status trots en relativt hög total öringtäthet och täthet av årsungar (vid 2006 års elfiske 21,3 individer per 100 m 2 ) och ett relativt stort antal arter. Öringen trivs i kalla, beskuggade vattendrag som är syrerika och har rena sand- och grusbottnar Bottenfaunan Verkaåns bottenfauna beskrivs i faktablad under Österlens vattenvårdsförbunds hemsida [6]. Ett stort antal inventeringar har gjorts i skilda delar ån och dess biflöden. I faktabladet konstateras att ån har en renvattenfauna som är mycket artoch individrik enligt följande sammanställning: Summa påträffade taxa : 134 taxa (16 lokaler) Summa påträffade taxa 2006: 68 taxa (6 lokaler) Summa påträffade taxa 2007: 35 taxa (1 lokal) Artrikaste lokaler, 47 taxa: Hallamölla (2000) Antal rödlistade bottenfaunaarter: 6 Faktabeskrivningen omnämner inga undersökningar av bottenfaunan i det stillaflytande åpartiet nedströms Hallamölla, utan här ges en allmän kommentar om att det finns en likartad fauna i Verkaåns nedre lopp, där bl.a. den hotade bäckvattenbaggen Riolus cupreus påträffats. För ytterligare information om enskild taxa och rödlistade arter i övre delen av vattensystemet hänvisas till faktabladet på hemsidan Miljökvalitetsdata Från miljökvalitetsdatabasen VISS [7] finns bl.a. följande fakta/bedömningar: Art- och habitat direktivet 20,4 kilometer av vattenförekomsten ligger inom område för bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter enligt direktiv (92/43/EEG), detta utgör 59 % av vattenförekomstens totala längd. Ekologisk status Verkaån bedöms ha god status. Expertbedömning är gjord. Bedömningen baseras på de biologiska kvalitetsfaktorerna fisk och påväxtalger som båda bedöms ha god status. Det finns risk för att vattenförekomsten försämras då vattenkemiska resultat visar på måttlig näringspåverkan. Status i fråga om fisk Bedöms ha god status baserat på bedömning från fem tidserier från nedre halvan av Verkaån (huvudfåran från havet och upp till sammanflödet med 19 (28)

20 Näringsstatus Lönnbäcken vid Ådal). Vid samtliga fisken fångades de lithofila/gruslekande och intoleranta/känsliga för påverkan arterna öring, stensimpa och bäcknejonöga. Bedöms med hänsyn till höga kväve- och fosforhalter som måttlig uppströms Brösarps avloppsreningsverk. 7 Beskrivning av vattenverksamheten 7.1 Nollalternativ Föreliggande MKB beskriver de effekter och konsekvenser som kan uppstå till följd av utökat uttag och ändrat läge för den nya uttagsbrunnen i förhållande till gjorda bedömningar enligt nu gällande tillstånd. Således är nollalternativet de tillståndsgivna uttag och bedömda konsekvenser, som beskrivs i befintligt tillstånd. Nollalternativet utgör ett jämförelsealternativ mot vilket konsekvenserna av den planerade verksamheten skall vägas och miljökonsekvensbeskrivningen behandlar tillkommande effekter och konsekvenser som uppstår vid jämförelse av gällande tillstånd och nu ansökta förändringar avseende bortledd volym och brunnsläge. I figur 12 åskådliggörs förändringar mellan praktiskt påverkansområde enligt gällande tillstånd och praktiskt påverkansområde enligt föreliggande ansökan. Båda påverkansområdena avser skillnaden mellan inga uttag alls och maximala uttag enligt respektive alternativ (uttag enligt befintligt tillstånd och nu ansökta uttag). 20 (28)

21 figur 10 Principskiss som visar skillnaden mellan praktiskt påverkansområde enligt nuvarande tillstånd och praktiskt påverkansområde enligt föreliggande ansökan. Skrafferat område visar skillnaden mellan de två praktiska influensområdena och är således det tillkommande område som föreliggande MKB beskriver. 7.2 Sökt alternativ Tomelilla kommun har planer på att utöka uttaget ur vattentäkten i Brösarp för att kunna möta det framtida vattenbehovet i dels orten och kringliggande byar i norra delen av kommunen, dels inom Kiviksområdet. För sökt alternativ gäller följande: Ansökt uttag uppgår till m 3 /år, med rätt att maximalt bortleda 2600 m 3 /d. Uttagen görs ur två brunnar på fastigheten Brösarp 18:3. Brunnarna utgörs av en äldre brunn (B1), anlagd 1979, och en ny brunn (B2) som anlades 2012 (se figur 10). Praktisk påverkan har i föreliggande utredning definierats som en avsänkning i jordlagren som uppgår till 0,1 m eller mer i jämförelse med de medelnivåer som gällt om inget vatten hade tagits ur vattentäkten. Det praktiska påverkansområdet beräknas vid ett stationärt uttag om 2600 m 3 /d året om (vilket är mer än det faktiska ansökta uttaget som begränsar varaktigheten i detta uttag). Påverkansområdet är beräknat utifrån ett värsta scenario med en nettonederbörd långt under dagens, 100 mm mot dagens ca 300 mm. Bedömningar enligt föreliggande MKB görs för de tillkommande effekter och konsekvenser som uppstår vid jämförelse av gällande tillstånd och nu ansökta förändringar avseende bortledd volym och brunnsläge 8 Effekter, konsekvenser och åtgärder 8.1 Enskilda brunnar Effekter Inom det påverkansområde som tillkommer med anledning av ändrade brunnslägen och ökat flöde, vid jämförelse med gällande tillstånd, finns inga brunnar. Brunnar belägna inom det område som upptogs i föregående ansökan erhåller inte någon ytterligare påverkan (avsänkning) Konsekvenser Inom det tillkommande praktiska påverkansområdet uppstår inga konsekvenser. Inom det praktiska influensområdet enligt gällande tillstånd kommer inte att uppstå några ytterligare konsekvenser. 21 (28)

22 8.1.3 Åtgärder Inga åtgärder är nödvändiga. 8.2 Skyddade objekt och skyddsvärda miljöer Effekter Enligt redogörelsen i kapitel 6.4. berörs områden av riksintressen (naturvård- och friluftsliv), Verkeåns naturreservat och tillika Natura 2000-område, område utmed vattendragen som har strandskyddsbestämmelser samt i övrigt områden som av Skogsstyrelsen utpekats som nyckelbiotop och område med naturvärde. Effekten av ändrade brunnslägen och ökat flöde medför en obetydlig ytterligare avsänkning invid det nya brunnsläget (B2) samt ett tillkommande påverkansområde norr om Verkaån. Avsänkningen inom det tillkommande påverkansområdet uppgår till mellan 0,1 och 0,5 m. Effekter på och konsekvenser för Verkaån, som del av Natura 2000-området, beskrivs under kapitel 8.4. De samlade konsekvenserna av vattenuttagets inverkan på Natura 2000-området framgår därmed av bedömningar i följande kapitel och i kapitel Konsekvenser Inga nyckelbiotoper finns inom det tillkommande påverkansområdet, som till största delen består av åkermark. Inga konsekvenser bedöms därför uppstå inom det tillkommande praktiska påverkansområdet. Inom det praktiska influensområdet enligt gällande tillstånd kommer inte att uppstå några ytterligare konsekvenser Åtgärder Inga åtgärder är nödvändiga. 8.3 Verkaån Effekter Vattendraget, som utgör del av Natura 2000-områdets samlade naturvärden, berörs av uttagen ur täkten när flödet i Verkaån är lågt och då grundvattenytan står lågt samt då uttagsmängden är stor. Vid maximala uttag får påverkansområdet en utbredning som framgår av figur 10. Vid avsänkningstrattens maximala utbredning, i det område som definieras som praktiskt påverkansområde, beräknas flödesminskningen i ån uppgå till som mest 10 l/s under de känsligaste sommarmånaderna. Flödesminskningen enligt beräkningsmodellen utgör summan av den mängd som frångår genom inducerad infiltration och den mängd som frångår genom minskad grundvattentillrinning till ån. Se vidare i modellrapporten redovisad i ansökningshandlingen. 22 (28)

23 Utbytet av vatten mellan den huvudsakligen grundvattenförande formationen under svämsedimenten och Verkaån är mycket komplex. Storleken på utbytet varierar rent geografiskt över området och är, utöver den lokala geologin, beroende av flera faktorer såsom aktuella grundvattennivåer, nivån i Verkaån, och aktuell grundvattenbildning. Genomförda utredningar visar bl.a. en anisotropi i svämsedimenten med högre K- värde i horisontell led än i vertikal och områden med finare material i svämsedimenten bidrar till en tröghet i systemet. Detta gör att en nivåförändring i ån tar lång tid att ge effekt på grundvattenzonen och likaså tar en nivåförändring i grundvattenzonen lång tid att ge effekt på ån. Gradienten på grundvattenytan i Verkaåns dalgång är flack, mycket beroende av de djupare jordlagrens goda vattenförande förmåga. Simuleringar i modellen visar att en vattenpartikel från ån, inom påverkansområdet, i medeltal tar flera månader på sig att nå uttagsbrunnen. Ytterligare testsimuleringar av nivåförändringar i ån, t.ex. vid några dagars lågflöden under sommaren, visar att nivåförändringarna i ån endast mycket långsamt fortplantar sig ut i formationen. Generellt fylls magasinet på av vatten under höst, vinter och vår för att under sommaren successivt tömmas på vatten. Påfyllnad sker då från såväl omgivande terräng som från Verkaån. Det tröga systemet gör att grundvattensänkningen under sommaren till stor del är en effekt av förändrad magasinsvolym och till mindre del av ökad bortledning av ytvatten. Inflödet från ån ska ställas i relation till vattenflödet i ån när det är som lägst. Flödet i ån, i nivå med Brösarp, har beräknats av SMHI för perioden till Diagrammet i figur 14 åskådliggör storleken av den bortledning från Verkaån (såväl inducerad infiltration från ån som minskad grundvattentillrinning till ån) som kan förväntas ske vid maximalt uttag ur täkten i kombination med lågt grundvattenstånd under sommarmånaderna. En total bortledning på 10 l/s från ån motsvarar för ett enskilt dygn ca 8 % och för en enskild månad i värsta fall knappt 7 % av åns lägsta uppmätta lågvattenflöde. Sett som medelinfiltration under sommarmånaderna (juni september), uppgår andelen till ca 4 % av åns vattenföring. 23 (28)

24 figur 11 Procentandel minskning av flöde i Verkaån vid maximalt grundvattenuttag i kombination med låga grundvattennivåer och då vattenföringen i ån är låg (perioden juni-september) Konsekvenser Beräkningar av flödesminskningen i Verkaån vid maximalt uttag i kombination med extrem sommartorka (minimiflöde) visar i värsta fall att endast 8 % av åns totala vattenmängd bortgår som konsekvens av grundvattenuttaget. Någon skillnad jämfört med föregående ansökan föreligger inte och några ytterligare konsekvenser kan inte förmodas. Anledningen till att flödesminskningen i ån, procentuellt sett, inte blir större än vid föregående ansökan trots större flödesminskning är att SMHI:s förfinade beräkningar visar att flödet i ån vid Brösarp sannolikt är betydligt högre än vad som tidigare antagits. Som en följd av förväntade framtida klimatförändringar kan även den framtida vattenföringen i Verkaån komma att förändras. Enligt Klimatanalys för Skåne, utförd av SMHI (Persson et al 2011), kan man inom Verkaåns avrinningsområde för perioden förvänta sig en förändring av årsmedeltillrinningen inom intervallet % jämfört med referensperioden På längre sikt, fram till slutet av seklet, kan man förvänta sig en viss minskning Åtgärder Något behov av åtgärder för att skydda Verkaån eller våtmarker i förbindelse med ån är inte påkallade, då någon påverkan på arter och arters livsmiljöer inte bedöms ske. 24 (28)

25 8.4 Brunsviksbäcken Brunsviksbäcken är det enda större ytvattentillflödet till Verkaån inom påverkansområdet. Mätning av grundvattennivåer i samband med provpumpning, se Bilaga B1, har visat att längs Brunsviksbäckens nedre lopp ligger grundvattenytan m under bäckens botten. Ovan grundvattenytan kan förväntas förekomma en kapillärzon med upp till ca 0.5 m mäktighet. Längs stora delar av bäckens nedre lopp bedöms därför finnas en omättad zon i jordlagren med en mäktighet på upp till uppskattningsvis 1.5 m. Zonens mäktighet avtar nedströms. Den omättade zonen kunde observeras innan provpumpningen startade och bedöms som i stort sett permanent. Förekomsten av en omättad zon under Brunsviksbäcken innebär att läckaget från denna normalt är oberoende av grundvattenytans nivå och således även oberoende av grundvattenuttagens storlek. Följaktligen uppstår ingen påverkan av praktisk betydelse på Brunsviksbäcken till följd av vattenverksamheten. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå och inga åtgärder behövs. 8.5 Jord- och skogsbruk Effekter Jord- och skogsbruksområden kring kommunens fastighet för vattentäkten kommer att ligga inom område för grundvattenpåverkan vid ett utökat vattenuttag. Effekten av ändrade brunnslägen och ökat flöde medför en obetydlig ytterligare avsänkning invid det nya brunnsläget (B2) samt ett tillkommande påverkansområde norr om Verkaån. Avsänkningen inom det tillkommande påverkansområdet, vari jordbruk bedriv, uppgår till mellan 0,1 och 0,5 m. Några ytterligare effekter, vid jämförelse med föregående tillstånd, kommer inte att uppstå för områden med jord- och skogsbruk inom det påverkansområde som redovisades i föregående ansökan Konsekvenser Med samma motiv som framfördes under kapitel görs bedömningen att odlingar av skog och grödor inte i första hand är beroende av grundvattnet utan av det markvatten som blir växttillgängligt genom nederbörden. Konsekvenserna av torka under en längre period förvärras i obetydlig omfattning genom att grundvattenytan ligger på en något lägre nivå till följd av det utökade grundvattenuttaget Åtgärder Ett kontrollprogram som regelbundet mäter grundvattennivåer inom påverkansområdet kommer att föreslås. I övrigt vidtas inga särskilda åtgärder. 25 (28)

26 9 Hänsynsreglerna Verksamhetsutövaren bedömer att krav enligt miljöbalkens hänsynsregler är tillgodosedda genom följande redogörelse. 9.1 Kunskapskravet Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Denna MKB och övrigt underlag för tillståndsansökan samt föreslaget kontrollprogram (se Teknisk beskrivning, Bilaga B) för vattentäktsverksamheten ökar och upprätthåller kunskapen om Brösarps vattentäkt och verksamhetens påverkan på miljön. 9.2 Försiktighetsprincipen Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden, medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet bästa möjliga teknik användas. Anläggningen kommer att drivas med el. Eventuella utsläpp av för grundvattnet skadliga ämnen, i samband underhåll eller nyinstallation av brunn, kommer att åtgärdas omedelbart. Förebyggande skyddsåtgärder kommer, om så möjligt, att vidtas vid alla arbeten i täktens närhet. 9.3 Lokaliseringsprincipen För all verksamhet och alla åtgärder skall en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. En annan lokalisering av vattentäkten kommer sannolikt att innebära att ett påverkansområde tillkommer i ett tidigare opåverkat område. Aktuell lokalisering innebär påverkan i ett redan påverkat område. En fortsatt drift i befintlig vattentäkt (både med nuvarande brunn och framtida ny brunn) bedöms vara det alternativ som innebär minst olägenhet för människors hälsa och miljön. Med anledning av uttagsbehov, uttagsmöjlighet, vattenkvalitet, befolkningsutveckling och riskobjekt inom tillrinningsområdet bedöms nuvarande lokalisering vara mycket bra. 10 Hushållning med naturresurser Grundvatten är en förnybar resurs som bl.a. utnyttjas för vattenförsörjning. Förnybarheten förutsätter att grundvattnet används balanserat, dvs. uttagen av vatten får inte överstiga tillgången. Vidare förutsätts att uttagen sker på ett långsiktigt hållbart sätt och inte skadar andra naturvärden. Vår bedömning är att de planerade uttagen av vatten ur Brösarpstäkten väl uppfyller miljöbalkens krav på en god hushållning med naturresurser. 26 (28)

27 11 Verksamhetens sammanlagda konsekvenser Konsekvenserna för brunnar, skyddade naturobjekt och ekologiskt känsliga områden såsom nyckelbiotopen vid Brunsviksbäcken bedöms bli obetydliga och risken för skada på annan värdefull naturmiljö, såsom Natura 2000-området och Verkaån, samt på jord- och skogsbruk är liten. 12 Kontrollprogram Ett reviderat kontrollprogram kommer att tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Sökanden föreslår att kontrollprogrammet slutligen fastställs av tillsynsmyndigheten (Länsstyrelsen) sedan tillstånd för vattenverksamhet har erhållits. 13 Prognos- och beräkningsmetoder Modellering av grundvattenavsänkningen, till följd av uttaget ur den kommunala vattentäkten i Brösarp, har genomförts med modellverktyget Visual Modflow ver , se bilaga B6 i ansökan. 14 Samråd Samråd har genomförts med Länsstyrelsen och allmänheten. Under bilaga D finns Länsstyrelsens beslut i fråga om vattentäkten ska anses vara en verksamhet som har betydande miljöpåverkan eller inte. 27 (28)

28 15 Referenser och källor 1. Länskartor [WWW]. Hämtat från < 14 oktober Skogsvårdsstyrelsen [WWW]. Hämtat från < 15 oktober VBB, 1981, PM angående skyddsområde för grundvattentäkt vid Brösarps samhälle, Tomelilla kommun, VBB VIAK AB (2000), Tomelilla bekämpningsmedel, underlag för bedömning av bekämpningsmedelsanvändning inom vattenskyddsområden, VBB VIAK, Malmö, Sötvattenlaboratoriets beskrivning av provfisket i Verkaån ( 6. Österlens vattenvårdsförbund, 7. Miljökvalitetsdatabasen VISS, VattenInformationsSystem Sverige Bohlin T, J. Pettersson and E. Degerman Population density of migratory and resident brown trout (Salmo trutta) in relation to altitude: evidence for a migration cost. Journal of Animal Ecology Nr 70: SLU, Institutionen för miljöanalys, databank. [Elektronisk]. Tillgänglig: < ma.slu.se/db.html>. [ ]. 28 (28)