Preventionspaketet. Ett samlat preventionsstöd till kommunerna i Stockholms län från Länsstyrelsen Beslutsfattarseminarium maj 2016

Transkript

1 Preventionspaketet Ett samlat preventionsstöd till kommunerna i Stockholms län från Länsstyrelsen Beslutsfattarseminarium maj 2016

2 Länsstyrelsen vill stötta ett brett preventionsarbete Syfte med Länsstyrelsens stöd till kommunerna Bidra till bättre förutsättningar inom länets kommuner och stadsdelar för att genom ett brett preventionsarbete öka jämställdhet och minska ojämlikhet i hälsa med fokus på asylsökande och nyanlända barn, ungdomar och deras familjer

3 Det här kan Länsstyrelsen bidra med 1. Tydliggöra förutsättningar och struktur 2. Erbjuda viss vägledning kring val av insatser, perspektiv och prioriteringar 3. Utgöra mötesplats för erfarenhetsutbyte och lärande exempel

4 Kommunerna ser behovet Vår största utmaning framöver är att skapa större jämlikhet i hälsa (kommunundersökning, SKL 2015) Kommuner efterfrågar ett samlat preventionsstöd

5 och Länsstyrelsen har relevanta uppdrag, bl.a. ANDT (alkohol, narkotika, dopning, tobak) Våld i nära relation och våldsprevention inklusive hedersrelaterat våld Föräldraskapsstöd Människohandel och prostitution Beredskap och kapacitet för flyktingmottagande Utvecklingsmedel för flyktingguider och familjekontakter ( 37 a) Nytt 2017! Samordna och organisera tidiga insatser för asylsökande Ensamkommande barn som försvinner På sikt: brottsprevention och spelprevention? Regeringens mål: de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation.

6 Preventionspaketets delar 1. Förutsättningar beslutsfattare 2. Forskargrupp stöd och avstämning 3. Vägledning basen i preventionsarbetet 4. Metodutveckling och utvärdering plus 5. Tips på stöd från andra aktörer till kommuner/kommunala verksamheter med syfte att öka jämlikhet i hälsa och/eller jämställdhet med insatser/strategier som gynnar nyanlända eller asylsökande barn, ungdomar och föräldrar 6. Samordning med andra myndigheter

7 Preventionspaketet - struktur Pluspaketet Andra aktörers stöd och insatser Baspaketet Stöd från forskning Chefsstöd Samordning med andra myndigheter

8 Forskargrupp som stöttar Omvärldsbevakning Föreläsare Bollplank Utvärderingskonsultation/utvärdering Implementeringsstöd Data/analys Stöd från forskning

9 Forskargrupp som stöttar Implementering med fokus på kommunalt preventionsarbete: Knut Sundell, SBU Lokal kartläggning, uppföljning och analys: Anton Lager, CES/SLL Migrationshälsa: Anna-Clara Hollander, KI Föräldrastöd: Pia Enebrink, KI Våldsprevention: Torbjörn Forkby, Göteborgs universitet

10 Viktiga arenor för preventionsarbete, exempelvis förskola/skola fritidsverksamhet och föreningsliv familjer boenden för ensamkommande barn Baspaketet

11 Seminarieserie för strateger, chefer m.fl. hösten sep Lokal kartläggning och uppföljning 20 sep Inget att vänta på våldsförebyggande arbete 14 okt Vägledning/metodstöd föräldrastöd för utrikesfödda 17 nov Inkluderande fritid- och föreningsliv mötesplats för kommuner och idéburna organisationer 7 dec Spridning av lärdomar från pilotprojekt med utbildning av personal på boenden för ensamkommande barn om ANDT, psykisk ohälsa och sexualundervisning

12 Pluspaket exempel på utvecklingssatsningar Utbildning för personal på boenden för ensamkommande Sexualupplysning, RFSU Stockholm Alkohol, narkotika, dopning och tobak, Framtid Stockholm Spridning av Inget att vänta på, handbok i våldsförebyggande arbete Möjliggöra kulturanpassning och pilottest i länet av förebyggande skolprogram Bidra till utvärdering av den våldsförebyggande metoden Tåget i Botkyrka Lås upp, utbildning om normkritiskt förhållningssätt 7,5 hp. Pluspaketet

13 Stöd finns att få från flera aktörer, exempelvis Implementeringsutbildning och implementeringsstöd, SLL/CES Fortbildningsdag för kommunal personal om droger, psykisk ohälsa och ensamkommande barn samt case metodstöd, KI/UU YAM, skolprogram för att främja psykisk hälsa, SLL/KI SAFI Språkapp för inkludering, kommunikation mellan förskola/skola och vårdnadshavare Möta barn på flykt: enkel handbok för alla som möter barn på flykt, UNICEF Move it, stöttar nyanlända ungdomar att hitta en fritidsaktivitet, Individuell Människohjälp We just want to be happy, öka nyanlända HBTQ-personers psykiska och fysiska välmående, RFSL Ungdom Sexualundervisning på webben och till personal på HVB, LAFA Sexualundervisning på lättare svenska språkintroduktion, RFSU Stockholm Andra aktörers stöd och insatser

14 På gång inom andra myndigheter, några exempel Socialstyrelsen MUCF Skolverket Migrationsverket Folkhälsomyndigheten Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Samordning med andra myndigheter

15 På gång inom andra myndigheter, Socialstyrelsen Analys av mottagandet av ensamkommande flyktingbarn inkl. se över behov av kunskapsstöd för personal på HVB-hem och stödboenden Vägledning socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar (2013) Vägledning stöd till anhöriga (2013) Vägledning och kunskapsstöd genom exempelvis webbutbildning om implementering och lokal uppföljning på Kunskapsguiden Samordning med andra myndigheter

16 På gång inom andra myndigheter, MUCF Ta fram och sprida en digital plattform om hälsa, jämställdhet och sex för unga nyanlända, tillsammans med UMO.se Framtagande och spridning av Inget att vänta på, en handbok för våldsförebyggande arbete Uppdrag kring mötesplatser mellan nyanlända och etablerade unga Samordning med andra myndigheter

17 På gång inom andra myndigheter, Skolverket Kompetensutvecklingsinsatser för skolpersonal om nyanlända elever Sammanställning av framgångsfaktorer nyanlända elevers skolgång Stödlinje för frågor om organisering av nyanlända elevers undervisning, Skolverkets upplysningstjänst Samordning med andra myndigheter

18 Praktisk tillämpning av forskning kring risk och skyddsfaktorer Kajsa Lönn Rhodin Leg psykolog, Karolinska Institutet Utvecklingsledare, Länsstyrelsen i Stockholms län

19 Vad hände? Ökande psykisk ohälsa och ökat antal självmord bland unga i Sverige Ökat antal inläggningar inom psykiatrin Ökande sjukskrivningstal på grund av psykisk ohälsa Sjunkande studieresultat i internationella jämförelser samt ökad skolstress

20 Vi har inte råd att vänta % av asylsökande och flyktingar som kommer till Sverige beräknas lida av psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2015). Ännu fler bedöms ha behov av förebyggande insatser för att förhindra utveckling av psykisk ohälsa.

21 Indikerad prevention: Interventioner riktade till individer i riskzon Universell prevention: Intervention som inte tar hänsyn till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper utan riktas till alla oavsett grad av risk Indikerad Selektiv Universell Selektiv prevention: Interventioner riktade till undergrupper som är särskilt utsatta för en eller flera riskfaktorer. Det är gruppen som identifieras som utsatt Ferrer-Wreder et al. (2005). Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga

22 Risk- och skyddsfaktorer Vissa omständigheter ökar sannolikheten för att ett barn ska utveckla problem, så kallade riskfaktorer. Skyddsfaktorer är förhållanden som ökar personens motståndskraft mot belastningar eller dämpar effekten av riskfaktorer (

23 Risk- och skyddsfaktorer Individ Familj Samhälle Skola

24 Risk- och skyddsfaktorer Individuella faktorer: Kön, ålder, gener, kognitiv förmåga, tidig debut av problembeteenden. Interpersonella faktorer: relation till familjen, vänner och skola. Föräldrars attityder och insyn i barnens liv, misslyckande i skolarbetet och dålig skolanknytning, kamraters inställning till droger och kriminalitet. Kontextuella faktorer/samhällsnivå: lagar, normer, tillgång till droger och vapen.

25 Risk och skyddsfaktorer Ofta gemensamma risk- och skyddsfaktorer för olika problemutfall: Psykisk ohälsa Alkohol- och drogkonsumtion Kriminalitet Våld Bristande skolanpassning Samma oavsett kön, etnicitet, kulturell bakgrund eller social klass (Hawkins, 1995).

26 Kumulativa effekter Tobak, alkohol, narkotika, kriminalitet, skolk och mobbning. El-Khouri, Sundell & Strandberg, 2004

27 Tiden läker inte alla sår Barndom Tidig skolålder Ungdomsår Vuxen ålder Kriminalitet Kriminalitet Alkoholdrickande Alkoholdrickande Droger Beteende-problem Familjeproblem Låg skolmotivation Låga skolprestationer Disciplinproblem Familjeproblem Dåliga kamratrelationer Droger Låg skolmotivation Låga skolprestationer Skolk Dåliga kamratrelationer Familjeproblem Låg utbildning Ostadiga jobb Arbetslöshet Dålig ekonomi Äktenskapsproblem Skilsmässa Tidig sexualitet Dödlighet Saknar socialt nätverk

28 Skolk som process (Kearney, 2003) Sen ankomst till lektioner Skolk från vissa lektioner Skolk hela dagar Skolk längre perioder Avhopp från utbildning Arbetslöshet Kriminalitet Missbruk

29 Tänk långsiktigt! Tänk långsiktigt! Rapport från skolverket, socialstyrelsen och nuvarande Folkhälsomyndigheten

30 Skyddsfaktorer En skyddsfaktor kan fungera som en buffert mot riskfaktorer. Ex: En god relation mellan föräldrar och barn minskar inflytandet av socioekonomiska faktorer på barns hälsa.

31 Skyddsfaktorer - exempel Tydliga normer och förväntningar på barnen: gällande exempelvis alkohol och droger Anknytning: viljan att efterleva normer och förväntningar ökar om relationen till vuxna är god. Uppmuntran av prosociala handlingar!

32 Relationen mellan föräldrar och barn Kopplas till: Psykisk hälsa Kompisrelationer Hälsosamt ätande Övervikt Rökning Tonårsgraviditeter Alkoholmissbruk Fysisk hälsa, t ex hjärt- och kärlsjukdomar. (Stewart-Brown, 2010)

33 Summering Ohälsa ökar i alla samhällsgrupper Risk och skyddsfaktorerna är desamma över samhällsgrupper och problemutfall Svårt göra prediktioner på individnivå. Motiverar ett brett preventivt arbete på flera nivåer riktat mot grupper. Underlättar implementering och minskar risken för stigmatisering. Samverkan socialtjänst, landsting och skola.

34 Kontaktinformation: Kajsa Lönn Rhodin e-post:

35 Grunden i hälsa för nyanlända Anna-Clara Hollander, med. dr., leg. psykolog, postdoktor Institutionen för Folkhälsovetenskap, KI

36 Hälsans sociala bestämningsfaktorer Anna-Clara Hollander, Ph.D

37 Ojämlikhet - globalt Medellivslängden i Sierra Leone är 47 år, i Sverige 81 år barn under 5 dör dagligen av sjukdomar som går att förebygga (exv. mässling, polio, lunginflammation, diarré och malaria) Länderna i Europa har blivit rikare, men sociala och hälsorelaterade klyftorna krymper inte. Anna-Clara Hollander, Ph.D. anna-clara.hollander@ki.se

38 Ojämlikhet - Sverige Klasskillnader i dödsorsaker bland män år (Erikson och Torssander 2008) Högre dödlighet av alkohol i lägre socioekonomiska grupper (Hemmingson et al.) Ju lägre socioekonomisk grupp, desto större risk att förlora arbetet efter att ha vårdats för ischemisk hjärtsjukdom (Holland et al.) Anna-Clara Hollander, Ph.D. anna-clara.hollander@ki.se

39 Anna-Clara Hollander, Ph.D

40 Folkhälsorapport 2015 Folkhälsan i Stockholms län Anna-Clara Hollander, Ph.D. anna-clara.hollander@ki.se

41 Psykisk ohälsa och den sociala gradienten Psykisk ohälsa har också en social gradient Psykisk ohälsa Social utsatthet Social utsatthet Psykisk ohälsa Anna-Clara Hollander, Ph.D

42 Vad beror ojämlikhet i hälsa på? Materiella faktorer, sämre levnadsvillkor Psykosociala faktorer Beteenderelaterade faktorer Livsloppsperspektiv Anna-Clara Hollander, Ph.D. anna-clara.hollander@ki.se

43 Hälsans sociala bestämningsfaktorer hos utrikesfödda Pre-migrations faktorer Post-migrations faktorer Flyktingspecifika postmigrationsfaktorer Individuella faktorer Vissa av dessa är extra relevanta HÄLSA HOS UTRIKESFÖDDA Anna-Clara Hollander, Ph.D

44 Andel (%) Andel sjuka/med ohälsa, Stockholms län Långvarig begränsande sjukdom Mindre än god självskattad hälsa Befolkningen år Utlandsfödda Ensamstående mödrar Arbetslösa unga vuxna Utsatta personer Ekonomiskt bistånd Hemlösa personer Förtidspensionärer Anna-Clara Hollander, Ph.D. anna-clara.hollander@ki.se

45 Vem är nyanländ? Asylsökande en utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Flykting utlänning som har ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige av flyktingskäl, enligt Genève-konventionen. Nyanländ en person som under de senaste åren ankommit till Sverige och beviljats uppehållstillstånd. Begreppet omfattar därmed kommunplacerade, kvotflyktingar, anhöriginvandrare samt övriga personer med tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd. Anna-Clara Hollander, Ph.D. anna-clara.hollander@ki.se

46 Asylsökande: Hälsa Vuxna: Begränsad rätt till vård, begränsad ekonomi, osäkra arbetsförhållanden, rädsla för att bli utvisad, olämpligt boende. Barn med föräldrar: i princip rätt till vård men präglas av vuxnas rädsla och olämpligt boende Ensamkommande: stor ensamhet, upplevelser i hemlandet har stort inflytande över hälsa under den första tiden, faktorer i ankomstlandet påverkar på längre sikt. Bristande kunskap om denna grupp Enligt Läkare i världen : allmänmedicinska sjukdomar Överrepresentation av psykisk ohälsa: posttraumatisk stress, depression, somatisering, missbruk Anna-Clara Hollander, Ph.D. anna-clara.hollander@ki.se

47 Begränsad vård = stort behov av drogförebyggande arbete Grupper som inte har annat än vård som inte kan anstå kommer att självmedicinera Mycket utsatt grupp Utbudet beror på kontakter Svårt att överblicka konsekvenser Anna-Clara Hollander, Ph.D. anna-clara.hollander@ki.se

48 SKLs nya rapport SKLs rapport: eochnyanlanda.8896.html Produkter utformad så den kan spridas till ett stort antal verksamheter såsom alla landsting/regioner och övriga berörda verksamheter till nytta för ett stort antal asylsökande och nyanlända: Anna-Clara Hollander, Ph.D

49 Anna-Clara Hollander, Ph.D

50 Hälsa hos flyktingar och andra nyanlända Så fort en asylsökande fått uppehållstillstånd har även vuxna rätt till samma vård som andra med uppehållstillstånd och svenskar. Personer som kommit till Sverige som flyktingar löper högre risk att dö i förtid av hjärt- och kärlsjukdomar och män som kommit som flyktingar löper högre riska att dö i yttre omständigheter (självmord, olyckor, våld) jämfört med personer som kommit från samma länder under samma tid i samma ålder. Anna-Clara Hollander, Ph.D. anna-clara.hollander@ki.se

51 Samband mellan hälsa och etablering Hälsa påverkar etablering och etablering påverkar hälsa. Skola och arbete är avgörande för den psykiska hälsan, men ohälsa hindrar också skolgång och etablering på arbetsmarknaden. Pre- och postmigration faktorer interagerar; psykisk ohälsa speciellt, posttraumatisk stress och hörselproblem försvårar inlärning av till exempel av språk. Anna-Clara Hollander, Ph.D

52 Var/hur kan interventioner ske? (1) Hälsofrämjande arbete De många skyddsmekanismer mot ohälsa som finns i det svenska samhället måste nå alla, så som boende-, trafik och arbetsmiljö, hög livsmedelsstandard osv. Anna-Clara Hollander, Ph.D. anna-clara.hollander@ki.se

53 Var/hur kan interventioner ske? (2) Förebyggande Folkhälsoarbete på olika nivåer behöver nå nyanlända både barn och deras föräldrar Anna-Clara Hollander, Ph.D

54 Var/hur kan interventioner ske (3)? Health literacy Tidig upptäckt och behandling Tillgänglighet till och förtroende för vård och rehabilitering: skolhälsovård central, både vad gäller att tidig upptäckt men även för att ge kunskap om hur svensk vård fungerar Vård på lika villkor Anna-Clara Hollander, Ph.D

55 Hälsofrämjande insatser av traditionellt slag: simskola, cykelskola, introduktion till svensk natur och allemansrätt osv. Bidrar till minskad isolering, ökat sammahang, minskad stigmatisering och alla positiva hälsoaspekter. Kräver inte mycket språkkunskaper Kan involvera frivilligorganisationer (hur kan man underlätta?) Anna-Clara Hollander, Ph.D

56 Frågesport: Utrikesfödda har i snitt en mer socialt utsatt position + Utrikesfödda har i snitt en högre risk för psykisk ohälsa = Utrikesfödda utnyttjande i snitt psykiatrisk vård än/som svenskfödda? 1. Mer X. Lika mycket 2. Mindre Anna-Clara Hollander, Ph.D. anna-clara.hollander@ki.se

57 Ingen hälsa utan psykisk hälsa! Frågor? Anna-Clara Hollander, Ph.D

58 Asylsökande: Tillgodose detta först! Skapa trygghet genom praktiskt, socialt och emotionellt stöd Stimulans - skola och fritidsaktiviteter Trygg vardag med struktur Dygnsrytm Regelbundna måltider Fysisk aktivitet Minska social isolering Vara ute när det är ljust Anna-Clara Hollander, Ph.D. anna-clara.hollander@ki.se

59 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

60 Sammanfattning Vi behöver inte forskning för att handla moraliskt Svårt att visa på effekter med universell prevention (i teorin bra) Prevention förutsätter evidensbaserade metoder och effektiv implementering

61 Angivna insatser inom 250 HVB-hem för barn och unga (%) 61 Ingen metod 18 Motiverande intervju 18 ART 8 Repulse 3 12-stegsbehandling 3 Familjeterapi (ospec) 2 Dialektisk beteendeterapi 2 Kriminalitet som livsval 2 Marte meo 1 TEACCH (Treatment of Education of Autistic and related communictionhandicapped Children) 1 Tejping <1 Active parenting Akupunktur Antroposofisk behandling Avslappning Bekymringssamtal Bildanalys Bildterapi CAP (The Children Are People Too) COPE (Community Parent Education program) Community Reinforcement Training Depression in swedish adolescents (DISA) EMDR (Eye Movement Desensitisation and Reprocessing) Funktionell familjeterapi Gestaltterapi Haschavvänjningsprogrammet Hästterapi Vägledande samtal Komet Lekterapi Livsbok Läkepedagogik Lösninginriktad pedagogik Massage Mindfulness Multisystemisk Miljöterapi Parenting Young Children (PYC) Problembaserad skolutveckling PMTO (Parent Management Training) Psykodrama Robo-memo Rollspel Trappan Traumabehandling Transaktionsanalys Trestegsmodell Youth at risk program (YAR) Knut Sundell och Malin Hultman (2013). Arbetssätt på HVB för barn och unga. Inspektionen för vård och omsorg,

62 Kan prat skada?

63 Debriefing för trafikoffer

64 Är prevention effektivt? Photograph by The Sydney Justice & Police Museum

65 Typer av prevention Universell prevention (primärprevention)

66 Typer av prevention Universell prevention (primärprevention) Selekterad prevention (sekundärprevention) Indikerad prevention (tertiärprevention)

67 ETT RÄKNE-EXEMPEL Normalgrupp Riskgrupp Problemgrupp

68 Relativ risk (RR) att utveckla allvarliga problem 5% (x 90) 15% (x 7) 33% (x 3)

69 Antal som utvecklar allvarliga problem Obs teoretiskt exempel De flesta med problem finns i normalgruppen men de allvarligaste och mest svåråtgärdade problemen kanske finns i problemgruppen

70 Evidensbaserade metoder Photograph by The Sydney Justice & Police Museum

71 Kumulativ andel med nya insatser Familjerådslag Traditionella % Månader efter index-beslut Sundell, K. & Vinnerljung, B. (2004). Outcomes of family group conferencing in Sweden. A three year follow up. Child Abuse & Neglect, 28,

72 Tillförlitliga resultat Teori är bra men räcker inte Säkrast kunskap = systematisk litteraturöversikt Ingen metod fungerar för alla och allting Allt kan inte utvärderas systematisk lokal uppföljning är viktigt

73 Rätt sätt Fel sätt Rätt metod HJÄLP EJ HJÄLP Fel metod EJ HJÄLP EJ HJÄLP

74 Vad främjar implementering? Photograph by The Sydney Justice & Police Museum

75 Definition implementering De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet.

76 Att tvätta händerna Ignaz Semmelweis ( ) Chef förlossningsavdelning i Wien Samband obduktion av lik och barnsängsfeber Spädbarnsdödlighet minskade drastiskt när vårdgivarna tvättade händerna Upptäckt 1847 Erfarna läkare tvättade händerna 2 ggr under 21 timmars ronder (Bartzokas, 1995) Självrapporterad handtvätt bland läkare 73% -- observerad 9% (Tibbals, 1995) Tibballs J, (1996). Teaching hospital medical staff to handwash. The Medical Journal Of Australia, 164, 395-8

77 Angivna hinder mot handtvätt Hudirritation 81% Glömmer bort 65% Inga komplikationer 61% Omöjligt att göra under arbetet 61% Tidskrävande 50% Ingen kontrollerar 50% Sjukhuset saknar riktlinjer 49% Ledningen är ointresserad 45% Saknar evidens 43% Saknar tvättställ 42% Grol, Richard; Grimshaw, Jeremy. (2003). From best evidence to best practice: effective implementation of change in patients' care. The Lancet. 362,:

78 Med kunskap om förändringsarbete genomförs 80 procent efter tre år. Utan kunskap genomförs 14 procent efter i genomsnitt 17 år. Fixsen, D. L., Blase, K. A., Timbers, G. D., & Wolf, M. M. (2001). In search of program implementation: 792 replications of the teaching-family model. In G. A. Bernfeld, D. P Farrington & A. W Leschied (Eds.), Offender rehabilitation in practice: Implementing and evaluating effective programs (pp ). London, England: Wiley.

79 Forskningskunskap om implementering Snabbt ökad kunskap Hälso- och sjukvård, psykiatri, socialt arbete, brottsförebyggande arbete, missbruksbehandling, marknadsföring Implementeringsvetenskap Låt det ske > hjälp det ske > få det ske Ej kokboks-recept

80 Några missförstånd Effektiva metoder sprider sig själva genom sin överlägsenhet Människor behöver bara upplysas för att nya arbetssätt ska börja användas Utbildning leder till användning Förändring sker snabbt Huvudsaken att man tror på det man gör för att det ska bli bra

81 Börja där förutsättningarna är bäst ( bit där det är mjukast )

82 Spridning av nyheter 100% Innovatörer Majoriteten Sölkorvarna Snabba anpassare 0 Tid Rogers, Everett (2003). Diffusion of Innovations, 5th Edition. Simon and Schuster.

83 Kompetens Motivation Beteende Tillfälle

84 Faser i implementering 2-4 år Inventera Vilka är behoven? Vilka resurser finns? Passar insatsen? Är organisationen redo? Behöver insatsen anpassas? Bygg kapacitet Etablera stöd från chefer, politiker och lokalsamhälle Skapa stödjande infrastruktur Rekrytera rätt personal Utbilda personal Skapa stödstruktur Tydlig genomförandeplan Skapa ett implementeringsteam med löpande ansvar Genomför Löpande stöd + handledning Processutvärdering med fokus på program-trohet Feedback För kunskapen vidare Meyers, D. C., Durlak, J. A., & Wandersman, A. (2012). The Quality Implementation Framework: A Synthesis of Critical Steps in the Implementation Process. Am J Community Psychol, 50,

85 Sammanfattning Vi behöver inte forskning för att handla moraliskt Svårt att visa på effekter med universell prevention (i teorin bra) Prevention förutsätter evidensbaserade metoder och effektiv implementering

86 Diskussionsfrågor 1. Reflektioner kring det stöd Länsstyrelsen erbjuder kommunerna hur motsvarar det behoven i din kommun/stadsdel? 2. Hur troligt är det att din kommun/stadsdel kommer att utveckla sitt preventionsarbete riktat till barn, unga och deras föräldrar med insatser/förhållningssätt som särskilt gynnar nyanlända och asylsökande de kommande tre åren?

87 Tack för din uppmärksamhet och ditt deltagande! Kontaktuppgifter Kaisa Snidare