Så fick kuvertet fönster

Transkript

1 Så fick kuvertet fönster Kjell Arvidsson Fr å n b ö r j a n b e s t o d e t t b r e v a v e t t papper, som man vek ihop på två ställen. Ytterkanterna veks in och fördes ihop på baksidan samt lackades ofta som förslutning. På andra sidan skrevs namn och adress och här placerades ev. frimärke. Det behövdes alltså inga kuvert, och papper var ju dessutom ett kostsamt material. Flera uppslagsböcker anger att K. Brever i Brighton var kuvertets uppfinnare. Fram till 1830-talet tillverkades kuvert för hand. De första kuvertmaskinerna togs då i bruk i USA och England. Den första maskinen för tillverkning av kuvert lär alltså ha tillverkats på 1830-talet. Det var ett 20-tal år innan första frimärket kom ut i Sverige. Den här artikeln gör några historiska nedslag som beskriver postala regler, utformning, utseende och användning av fönsterkuvert. Ett antal bilder visar på några egenheter och även olikheter. Den som sägs vara uppfinnaren av fönsterkuvert var Americus Franklin Callahan från Chicago ( ). Han designade sitt första fönsterkuvert 1901 och fick patent på sin idé Han kallade kuvertet Outlook eller See through envelope. En innovativ process uppfanns i Europa omkring Med varm lackolja mättade man området på kuvertet där texten från det inneliggande brevet skulle synas. Det behandlade området blev tillräckligt genomskinligt för att adressen skulle bli läsbar. Den stora fördelen med ett fönster var att företag med fakturor och reklamutsändningar slapp att skriva adress en gång till på kuvertet. Det sparade en hel del arbetstid att slippa sätta kuvert i skrivmaskin och kanske även skriva fel. På 1930-talet började man i Sverige tillverka kuvert med inklistrade fönster. Oftast användes pergamynpapper. Lackfönsterkuverten dominerade dock och fanns att tillgå långt in på 1950-talet. På senare tid har man alltmer övergått till andra material till fönstret. Cellofan erbjuder högre klarhet än polyclear, som är dyrare och tyvärr inte återvinningsbart. (Vår tids fönsterkuvert ska sorteras i brännbart.) Även fönsterkuvert ska befordras! Första gången begreppet nämns i svenskt postalt tryck verkar vara i Bihang till Kungl. Generalpoststyrelsens Cirkulär N:r 53 från Se lilla rutan ovan. Ett tidigt kuvert från Husqvarna Vapenfabrik stämplat

2 Bihang till Kungl. Generalpoststyrelsens Cirkulär N:r 53 från På förekommen anledning meddelas härigenom, att, därest från utlandet till svensk postanstalt ankommer vanligt bref, inneslutet i genomskinligt omslag och med adressen anbragt å brefinnehållet, försändelsen skall, när adressuppgiften kan utan svårighet afläsas, befordras till adressaten. Danmark använde fönsterkuvert 1908 och Sverige från Enligt Posten blev fönsterkuvert tillåtna att användas från 1908, åtminstone om de kom från utlandet. Uppgifter på Postmuseum säger, att det där finns ett svenskt fönsterkuvert avstämplat i Göteborg den 10 april I SFT mars 1993 avbildas ett kuvert stämplat 24 nov På samlarhand finns ett stämplat nov och ett från januari Uppgifter i Gransholms prislista 1903 säger att de tillverkades redan då. Man offererar där Kuvert med transparent fält å framsidan. I Kungliga Generalpoststyrelsen Cirkulär nr 23 från 1911 talas om Användning af s.k. fönsterkuvert. Se rutan till höger. Ett senare cirkulär sköt dock upp regeln om fönster i brevets längdriktning till halvårsskiftet Denna protest kom troligen för att flera företag hade oanvända kuvert som de först ville utnyttja! Rek och Ass 1911 tilläts fönsterkuvert om adressen skrevs i kuvertets längdriktning. Det gällde dock endast för vanliga brev, inte Rek- och Ass-försändelser. I Kungliga Generalpoststyrelsen Cirkulär nr 23 från 1911 På senaste åren har emellanåt ifråga ställts, att få såsom omslag till bref använda s.k. fönsterkuvert, d.v.s. kuvert försedda med en öppning, varigenom den å själfva brefinnehållet tecknade adressen är synlig, vare sig öppningen är täckt med något genomskinligt ämne eller saknar betäckning. Å själfva kuvertet är således icke någon adress anbragt. Beträffande användningen här i landet af sådana kuvert, hvarom nu är fråga, har Generalpoststyrelsen ansett sig böra meddela, att deras begagnande öfver hufvud taget icke kan medgifvas för rekommenderade eller assurerade bref; att icke heller för andra försändelser må, efter 1911 års utgång, tillåtas fönsterkuvert, hvarå öppningen är obetäckt eller så anbragt, att adressen kommer att framträda på tvären mot kuvertets längdriktning; men att fönsterkuvertets användning för vanliga bref icke bör nu eller framledes förvägras, om öppningen är täckt med något genomskinligt ämne och icke är inramad i en fals eller dylikt, som kan verka hinderligt vid postbehandlingen, samt adressen är tecknad i brefvets längdriktning och tydligt framträder genom kuvertets öppning. I en del främmande länder äro s.k. fönsterkuvert förbjudna eller endast under vissa villkor tillåtna. Särskilt har såsom villkor för deras godkännande uppställts, att adressen skall vara anbragt i brefvets längdriktning. Den, som för inslagning af bref till utlandet begagnar sig af fönsterkuvert, kan fördenskull utsätta sig för, att omslaget icke godkännes i adresslandet, utan att brefvet återsändes. 5

3 1915 medger Generalpoststyrelsen att fönsterkuvert får användas för inrikes brev belagda med postförskott och även för rekommenderade brev. De fick dock inte innehålla pengar eller andra värdesaker Postkonventionen: Till postbefordran mottages icke försändelse, vars omslag är i sin helhet genomskinligt eller är försett med en öppning, genom vilken innehållet blottas. Beträffande omslag med en genomskinlig del, genom vilken innehållet är synligt, gällde ungefär samma bestämmelser som i de svenska cirkulären. Vid kongressen i Stockholm 1924 blev det tillåtet att rekommendera, om den genomskinliga delen var en del av kuvertet. Alltså ett lackfönster. Utseende En av de stora kuverttillverkarna idag är Bongs. I boken Bongs under fyra sekler sägs att de första kuvertmaskinerna var tyska av fabrikat Maul och kunde göra 50 kuvert/min. På 1920-talet införskaffades nya maskiner med dubbel kapacitet. Företaget flyttade till nya lokaler och inköpte en modernare maskin från tyska Winkler & Dünnebier. De flesta kuvertmaskiner i Skandinavien tillverkades av det företaget, som hade maskinpatent på dessa sedan Bongs började tillverka lackfönsterkuvert på 20-talet. Detta skedde till stor del manuellt. Det var lång torktid för lacken, innan papperet kunde stoppas i kuvertmaskinen. Under 1930-talet anskaffades den första kuvertmaskinen med automatisk tillverkning av fönsterkuvert. Nu bestod fönstret av ett inklistrat pergamynpapper levererar Bongs fönsterkuvert i veckan till Postgirot, av typen lackfönster. Till vänster, övre Posten tydliggjorde, att fönstret i fortsättningen måste vara i kuvertets längriktning. Detta sköts dock upp till 1912 troligen p.g.a. protester från företagen. Till vänster, nedre , det här kuvertet har säkert fått ett specialtillstånd, för fönstret bryter emot alla regler. 50 mm från vänsterkant enligt Kungörelsen 1946 Ovan Nordiska Kompaniet använde nu kuvert av typ lackfönster. Nästa sida Televerkets kuvert med dubbla fönster. Returnerat från Göteborgs Utrikesexp. 6

4 Mått och regler Det har funnits många olika regler för kuvertens mått och fönstrets mått och placering kom nya regler, som sade att det räckte med 38 mm från kuvertets överkant samt att fönstret helst skulle finnas nere till höger på kuvertet. Direktreklambranschen ställde efter kriget krav på flera fönster, upp till 3-4 stycken i olika format för att passa det ilagda reklamerbjudandet. I Posthandboken 1967 upprepas ungefär samma som i 1925 års. Förutom namn och adress fick även bokföringsnummer o.d. synas i fönstret. Det var inte tillåtet att använda omslag som i sin helhet var genomskinligt eller försett med öppet fönster. Världspostkongressen i Lausanne 1974 preciserade ytterligare fönstrets placering: 15 mm från såväl höger- som vänsterkant och 15 mm från nederkant En annan viktig sak som upprepas i ett flertal cirkulär var, att adressen utan någon som helst svårighet kan läsas även vid artificiell belysning. Olika former Kraven på fönster växte och det finns fönster i form av skyltfönster, bildäck, glödlampor, och antalet fönster kunde bli upp till 3-4 st. Televerket använde kuvert A711, tillverkat 1979 med dubbla fönster för utsändning av telefonräkningen. Dubbla fönster fick dock inte sändas utrikes, vilket ibland skedde. Det tilltaget upptäcktes oftast av vaksamma postare som returnerade kuvertet till avsändaren. (Se ovan.) Slutsats Av de kuvert jag har funnit är lackfönster den vanligaste typen fram till verkar pergamynfönster bli allt vanligare. Lackfönster användes åtminstone fram till Blankt och helt genomskinligt material i fönstret användes från Troligen någon form av plastfilm (cellofan), som var enklare att använda till fönster. Fram till 1960 hade Televerketskickat ut cirka 20 miljoner Lyxtelegram Lx 15 Svenska flaggan. Adressen på inneliggande skrivelse syntes utmärkt i fönstret. 7

5 Av den rikedom fönstervarianter som jag sett, så fanns det ett stort antal avvikande kuvert som förmodligen fått det som Postverket beskriver som Undantag kunde dock medgivas av Generalpoststyrelsen. Det är ju heller inte helt säkert, att alla användare hade sökt detta medgivande. I boken Kuvert av John Tranvik, skriver han att 1949 var 20% av tillverkningen fönsterkuvert var den siffran uppskattningsvis 70%. Företagspost består idag säkert av upp emot 90% fönsterkuvert, oftast i format C5. Egen iakttagelse under de senaste 10 åren. De nuvarande pappersformaten standardiserades i Tyskland A- och B-format för pappersark och C- för kuvertstorlek. Idag är C5 ( mm) det vanligaste formatet och huvuddelen av all företagspost är fönsterkuvert. Det krävs nog en speciell penna för att skriva på flertalet fönster med så blank yta. Det finns stort utrymme vid sidan om fönstret att skriva på, så gamla bestämmelser är nog inte längre aktuell. Det verkar heller inte vara någon som följer upp, att de postala bestämmelserna följs. Posten bolagiserades 1994, vilket medförde att varje postområde styr sig självt betydligt mer än tidigare. Från 2009 finns det ingen internationell standard för fönsterkuvert, men vissa länder, däribland Tyskland och Storbritannien, har nationella standarder. Den som vill se mer bilder kan titta på hemsidan: kjell.smult.com Den som har fönsterkuvert använda före 1915 får mycket gärna kontakta mig på kjell(at)smult.com Litteratur Svensk Posthistoria av Jan Billgren och Sören Andersson Posten Cirkulär från 1908 och framåt Posthandboken 1914, 1925, 1967 SFT 1993 Jan Billgren St ä m p e l -Fakta av Åke Eliasson 1996 Kuvert av John Tranvik 1997 Bongs under fyra seklar producerad av Fredrik Bong och Cecilia Bjurman m.fl Vänster Thulebolagen med lustigt fönster troligen anpassat till fakturans utseende. Ovan till höger Margarinfabrikernas Försäljnings hade ett litet fönster placerat nere till höger enl. Postens önskemål Nedan till höger är det tidigaste fönstret jag funnit av typ pergamyn, sedan lackfönster infördes. 8

6 9