FoU-program Produktionsteknik MERA-programmet

Transkript

1 FoU-program Produktionsteknik MERA-programmet Programbeskrivning Version III

2 Sammanfattning Under 2005 tecknades ett avtal mellan staten, regionen och fordonsindustrin om att driva ett FoU-program med inriktning Produktionsteknik, MERA-programmet. Programmet drivs under tidsperioden Det övergripande målet med programmet är att öka industrins möjlighet att på ett konkurrenskraftigt sätt bedriva kunskapsbaserad produktion i Sverige. Under våren 2005 genomfördes en planering med en teknisk behovsinventering, vilken har resulterat i ett programupplägg där aktiviteter bedrivs i fyra domäner för FoU-behov: Tillverkningsprocesser I IV Produktionssystem II III Virtuellt och digitalt stöd I. Specifika tillverkningsprocesser och integrerad produktionsutveckling II. Utveckling och drift av tillverkningsprocesser med virtuellt och digitalt stöd III. Styrning, verifiering, optimering av utrustning och liner med virtuellt och digitalt stöd IV. Strategier, principer och metoder för tillverkning; konceptutveckling Programmets FoU-aktiviteter inom de fyra domänerna genomförs i fyra tillämpade former: Starka forskningsmiljöer Forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan Innovations- och samverkansmiljöer Industriell teknik- och kompetensutveckling MERA-programmet är viktigt för Sverige både på kort som på lång sikt. Det utgör en viktig komponent i en nationell satsning på ekonomiskt uthållig produktion i Sverige. Programmet baseras på och regleras av ett avtal, och därför finns speciella regler för vem som kan söka i programmet. De industriella avtalsparterna har åtagit sig att finansiera programmet med minst lika mycket som de offentliga insatserna. De industriella avtalsparterna initierar projektförslag, var för sig eller tillsammans, och kontaktar andra relevanta aktörer för deltagande i projekten. Förslagsställare är i huvudsak fordonsindustrin. Utöver fordonsindustrin kan övrig tillverkande industri, FoU-aktör och annan relevant aktör föreslå aktiviteter inom FoU-programmet. En förutsättning är aktivt stöd, som biläggs ansökan, från minst en av de industriella avtalsparterna. Ansökningarna skickas i normalfallet in av den industriella avtalspart som har det industriella projektledarskapet (lead). När det gäller avtalsparten Fordons Komponent Gruppen, FKG, kan svenska företag som är medlemmar i FKG skicka in ansökningar, dock ska FKGs ledning informeras om ansökan. 2

3 Innehåll 1 BAKGRUND OCH MOTIV DEN SVENSKA TILLVERKNINGSINDUSTRIN OCH FORDONSINDUSTRIN PROGRAMMETS SYFTE 4 3 PROGRAMMETS EFFEKTMÅL UTVÄRDERINGSBARA MÅL VEM KAN SÖKA? 6 5 INRIKTNING OCH FORMER DRIVKRAFTER INDUSTRINS FOU-BEHOV TEKNISK INRIKTNING AKTIVITETSFORMER PROJEKTKRAV, BEDÖMNINGSKRITERIER OCH BEDÖMNING PROJEKTKRAV BEDÖMNINGSKRITERIER BEDÖMNING OCH BESLUT PROJEKTSTART OCH RAPPORTERING UNDER PROJEKTETS LÖPTID TILLÄGGSANSÖKNINGAR BUDGET OCH SAMFINANSIERING 11 8 TIDPLAN 12 9 ANSÖKAN OCH DESS INNEHÅLL ANSÖKNINGSPROCESSEN EN ÖVERSIKT KOMPLETT ANSÖKAN PROJEKTBESKRIVNINGENS INNEHÅLL HUR MAN ANSÖKER PRAKTISKA DETALJER KONTAKTPERSONER 15 3

4 1 Bakgrund och motiv Regeringen gav den 28 oktober 2004 VINNOVA i uppdrag att lämna förslag till FoU-program inom områdena produktionsteknik och fordonstelematik (benämnes fortsättningsvis fordonsit och telematik) för perioden Syftet är att möjliggöra en fortsatt konkurrenskraftig fordonsindustri i Sverige genom att staten, regioner och näringsliv gör satsningar på bl a forskning och utveckling (FoU). Åtgärderna skall långsiktigt vara till gagn för hela fordonsindustrin och inriktas mot hela fordonsindustrin och dess breda innovationssystem där Lindholmens Teknikpark, Innovatum i Trollhättan, Chalmers och KTH är några exempel på aktörer. Teknikparkerna kan här t ex tjäna som en resurs vid beredning av gemensamma projektförslag. Åtgärderna skall trygga sysselsättning, tillväxt och stärka FoU samt även på kort sikt kunna förbättra Saab Automobiles förmåga att bedriva utveckling och produktion i Trollhättan. När det gäller FoU-program för produktionsteknik ska programmet även vara relevant för övrig tillverkande industri. Arbetet har resulterat i föreliggande program, MERAprogrammet, som är ett samarbete mellan statliga och regionala finansiärer tillsammans med fordonsindustrin. 1.1 Den svenska tillverkningsindustrin och fordonsindustrin Sveriges tillväxt och välfärd är direkt beroende av tillverkningsindustrin (där verkstadsindustrin inklusive fordonsindustrin är en dominerande delbransch) som totalt står för ca 50 % av exporten och bidrar med ca 20 % av den totala bruttonationalprodukten. I Sverige produceras årligen ca fordon. Värdet på den svenska exporten av personbilar, lastbilar, bussar och bildelar uppgick år 2002 till 110 miljarder kronor. En bedömning är att ca människor är direkt verksamma inom tillverkningsindustrin varav tillverkning av fordon sysselsätter ca personer eller ca 3,5 procent av den totala sysselsättningen i Sverige. I Teknisk Framsyn 2004 Inspiration till Innovation, påpekas att Sveriges välstånd fortfarande till stor del kommer från etablerade näringar. Sveriges styrka ligger inom bland annat verkstadsindustrin, som domineras av maskinindustrin och fordonsindustrin. 2 Programmets syfte FoU-programmets övergripande syfte är att stärka svensk fordonsindustris konkurrenskraft genom att: verka för att långsiktigt stärka forskningsmiljöer kring utvalda och prioriterade forskningsområden inom produktionsteknik verka för att ny kunskap tas fram och implementeras, samt att befintlig kunskap implementeras i industriella tillämpningar Effektivare utvecklingsarbete och mer resurssnål produktion ökar konkurrensförmågan och möjliggör ökad produktion och sysselsättning. Aktiviteterna i MERA-programmet skall främja 4

5 ett effektivare samarbete mellan fordonsindustrin å ena sidan och universitet, högskolor och forskningsinstitut å den andra sidan. Syftet är att samverkan skall leda till användbara FoUresultat som implementeras av industrin och av universitet, högskolor och industriforskningsinstitut i undervisning, utbildning och material. Ett särskilt syfte är att eftersträva ett ökat deltagande av system- och komponentleverantörer i FoU-projekt. FoUprogrammet ska också vara relevant för övrig tillverkande industri. Företagsgemensamma forskningsprojekt bidrar till att effektivisera svensk forskningsstruktur inom produktionsteknik och kan ge konkurrensfördelar på en global marknad. Ett övergripande syfte är att effektivisera nyttiggörande av FoU-resultat så att konkreta produktionsförbättringar görs hos deltagande företag, samt att programmet blir så framgångsrikt att verksamheten förlängs även efter Programmets effektmål MERA-programmet inriktas mot strategiska områden med aktiviteter som skall bidra till att höja fordonsindustrins internationella konkurrenskraft. Detta görs genom två olika sorters FoU-aktiviteter; stöd till miljöer samt utveckling och implementering av kunskap. Den huvudsakliga kvalitativa målsättningen är att koppla samman universitetens, högskolornas och industriforskningsinstitutens forskning med utvecklingsverksamheten inom fordonsindustrin och övrig tillverkande industri. Det övergripande målet med programmet är att öka industrins möjlighet att på ett konkurrenskraftigt sätt bedriva kunskapsbaserad produktion i Sverige. En väg mot detta är att: lyfta svensk forskning inom produktionsteknik till världsklass att industrins behov påverkar forskningsagendan på universitet, högskolor och institut att internationella koncerner behåller FoU ansvar i Sverige och väljer att lägga ansvar för nya FoU-områden i Sverige 3.1 Utvärderingsbara mål Hela programmet kommer att utvärderas med avseende på följande delmål: Omslutningen av industriell produktionsrelaterad FoU i Sverige Graden av samverkan inom fordonsindustrin samt mellan industrin och akademi (högskola, universitet, institut) Omfattningen av projektresultat som används för att förbättra de deltagande företagens produktionssystem Omfattningen av framgångsrikt genomförda demonstrationsprojekt Antal nya akademiska examina inom relevanta områden Antal nya utbildningar för studenter, forskarstuderande eller yrkesverksamma Antal industrianställda som har fått signifikant ökad kompetens genom programmets försorg Antal nya patent och antal publicerade industristandarder 5

6 Varje aktivitet och projekt skall dessutom ha konkreta, mätbara mål som är relaterade till innehållet i det enskilda projektet. Dessa mål skall verka i samma riktning som MERAprogrammets övergripande mål. Enskilda projekt behöver dock inte arbeta med samtliga utvärderingsbara mål för programmet. Dessutom utvärderas programmet på kvalitativa mål såsom: påverkan på den svenska teknikutvecklingen och det svenska produktionssystemets konkurrenskraft, i vilken mån programmet har medverkat till att öka kvaliteten på den produktionstekniska utbildningen inom relevanta civilingenjörsprogram. Programmet skall på kort sikt bidra till att ytterligare stärka samverkan mellan industri och akademi och därmed ge goda förutsättningar för fortsatt god utveckling inom området. På lång sikt skall programmet verka för att den nationella kompetensförsörjningen tryggas samt att FoU med internationell konkurrenskraft etableras. 4 Vem kan söka? Programmet baseras på och regleras av ett avtal, och därför finns speciella regler för vem som kan söka i programmet. De industriella avtalsparterna har åtagit sig att finansiera programmet med minst lika mycket som de offentliga insatserna. De industriella avtalsparterna initierar projektförslag, var för sig eller tillsammans, och kontaktar andra relevanta aktörer för deltagande i projekten. Förslagsställare är i huvudsak fordonsindustrin. Utöver fordonsindustrin kan övrig tillverkande industri, FoU-aktör och annan relevant aktör föreslå aktiviteter inom FoU-programmet. Ett krav är aktivt stöd, som biläggs ansökan, från minst en av de industriella avtalsparterna. Ansökningarna skickas i normalfallet in av den industriella avtalspart i MERA-programmet som har det industriella projektledarskapet (lead). När det gäller avtalsparten Fordons Komponent Gruppen, FKG, kan svenska företag som är medlemmar i FKG skicka in ansökningar, dock ska FKGs ledning informeras om ansökan. Anslagsmottagare är normalt är en forskningsutförare, men kan även vara industriell avtalspart eller annan aktör i projektet. VINNOVAs målsättning är att de offentliga medlen betalas ut direkt till den projektaktör som är den huvudsakliga förbrukaren av offentliga medel. I projekt där medlen betalas ut till part för vidare transferering till annan part ställs krav på att medelsmottagande part kan svara för redovisning av medelsförbrukande parts användning av de offentliga medlen. 5 Inriktning och former 5.1 Drivkrafter Fordons- och övrig tillverkande industri i Sverige utsätts för samma globala drivkrafter som industri i andra länder. Drivkrafterna är framför allt marknadsmässiga (ex. flexibilitet, time-tomarket) men också regeldrivna (ex. miljöaspekter speciellt emissionskrav, lagstiftning). Den 6

7 enskilt starkaste faktorn i den internationella konkurrensen är kapitaleffektivisering. Drivkrafterna förändras över tid och kan se olika ut på olika marknader. Inom fordonsindustrin kan i dagsläget följande distinkta drivkrafter urskiljas: Flexibilitet och optimala ledtider Lättare fordon Kundkrav Version III Dessa drivkrafter påverkar fordonsindustrins FoU-behov inom produktionsteknik. Det är mycket sannolikt att merparten av de identifierade behoven också återfinns hos övrig svensk tillverkande industri. 5.2 Industrins FoU-behov Drivkrafterna gör att det ställs nya krav på förmågan att utveckla och förnya processer och metoder samt förmågan att kunna integrera produktutveckling med produktionsutveckling. Om Sverige ska kunna attrahera investeringar i produktion som medför höga förädlingsvärden måste det finnas kunskap och kompetens för att kunna utveckla och driva mer avancerade produktionssystem. En grundförutsättning för att det på lång sikt ska finnas god tillgång till kvalificerad kunskap är att det finns forskning i världsklass, vilket i sin tur är en förutsättning för att det ska vara möjligt att driva högklassig utbildning på universitet och högskolor. (IVA - Produktion för konkurrenskraft, 2005) 5.3 Teknisk inriktning VINNOVA har i samverkan med fordonsindustrin genomfört en behovsinventering. Inventeringen pekar ut behov både på lång sikt men även på kort sikt. Efter en prioritering och syntes kan behoven och satsningens inriktning beskrivas utifrån tre huvudområden/huvudaxlar: Tillverkningsprocesser Produktionssystem Virtuell och digitalt stöd Konkreta behov och tillämpningsområden är, med få undantag, en kombination av minst två av ovan angivna huvudaxlar. Den är därför naturligt att beskriva satsningen med en struktur med domäner där flera frågeställningar kan beaktas samtidigt. Domänansatsen möjliggör också att spetssatsningar inom enskilda discipliner är möjliga att beskriva. Den tredje axeln, virtuellt och digitalt stöd, är tänkt som ett integrerat område som inte kan studeras som spetssatsning utan måste bedrivas tillsammans med någon av de andra huvudaxlarna. De ämnesmässiga huvudaxlarna kan däremot innehålla spetssatsningar inom disciplinen. 7

8 II Tillverkningsprocesser I IV Produktionssystem III I. Specifika tillverkningsprocesser och integrerad produktionsutveckling II. Utveckling och drift av tillverkningsprocesser med virtuellt och digitalt stöd III. Styrning, verifiering, optimering av utrustning och liner med virtuellt och digitalt stöd IV. Strategier, principer och metoder för tillverkning; konceptutveckling Virtuellt och digitalt stöd Struktur och domänbeskrivning av FoU-programmet. Inom fordonsindustrin finns tre huvudsakliga tillämpningsområden där tillverkningsprocesser och produktionssystem är särskilt viktiga. Det är Komponenttillverkning, Kaross och hytt, samt Montering. De ovan beskrivna domänerna kan alltså fungera som vägledning för att strukturera upp produktionstekniska frågeställningar inom de olika tillämpningsområdena. Produktionsteknik är ett stort och komplext område som berör industriella frågeställningar inom såväl inom forskning och utveckling för producerande företag, som inom själva produktionen, den fysiska realiseringen, av produkter. 5.4 Aktivitetsformer Programmet är brett och riktar sig mot såväl forskningsutförare som industriella parter och övrig tillverkande industri. Det finns därför olika aktivitetsformer för att möjliggöra olika sorters aktiviteter och projekt som programmet kan ge stöd till: Starka forskningsmiljöer Samverkansprojekt mellan forskningsaktörer och industri Innovations och samverkansmiljöer Industriell teknik- och kompetensutveckling Varje aktivitetsform kan bedrivas inom de ovan angivna tekniska områdena. Projektkrav och bedömningskriterier skiljer sig åt mellan de olika aktivitetsformerna. Nedan visas de olika formerna och hur de förhåller sig till varandra med avseende på forskning respektive utveckling. Övergripande mål för varje form anges också. 8

9 Starka forskningsmiljöer Övergripande mål: Stödja forskningsmiljöer som på kort och lång sikt arbetar med produktionstekniska frågor som berör tillverkningsindustrin. Innovations- och samverkansmiljöer Övergripande mål: Stödja innovations- och samverkansmiljöer inom det produktionstekniska området. Miljöer Samverkansprojekt mellan forskningsaktörer industri Övergripande mål: Ta fram och implementera ny kunskap i industriella tillämpningar. Industriell teknik- och kompetensutveckling Övergripande mål: Implementera befintlig kunskap i industrin och i industriella tillämpningar. Implementering av kunskap Forskning Utveckling 6 Projektkrav, bedömningskriterier och bedömning För att projekt ska kunna finansieras inom programmet måste de uppfylla ett antal projektkrav, samt bedömas gynnsamt med avseende på de bedömningskriterier som finns för varje aktivitetsform. 6.1 Projektkrav Projektkraven måste uppfyllas för att ansökningar ska komma ifråga för behandling i kvalitetsgranskning och programstyrelse. Formella krav är: Medverkan eller stöd från minst en industriell avtalspartner. Medfinansiering med minst samma belopp som den offentliga andelen. Denna medfinansiering förutsätts ske genom insatser av egna resurser och genom finansiella bidrag till verksamhet vid universitet, högskolor och forskningsinstitut. 6.2 Bedömningskriterier Varje projektansökan kommer att granskas på följande 4 punkter: 9

10 1. Programrelevans: Hur väl projektansökan bidrar till programmets mål. Ange vilka av MERA-programmets utvärderingsbara mål projektet arbetar mot, ange också vilka specifika projektmål som finns och hur måluppfyllelsen ska mätas. 2. Kvalité hos projektförslaget: Nulägesbeskrivning av området, samt beskrivning av hur det egna projektet förbättrar eller implementerar kunskapen inom området. Det föreslagna projektinnehållet ska relateras till det internationella kunskapsläget inom området. Unikhet och nyhetsvärde. Metod och angreppssätt som används i projektet. 3. Genomförbarhet: Projektdeltagarnas möjlighet och förmåga att genomföra projektet. Det tänkta projektteamet, vilka aktörer är representerade. Detta omfattar en bedömning av teamet vad gäller kompetens, genus- och mångfaldsaspekter. Förslaget ska beskriva hur både mäns och kvinnors engagemang och kompetens ska tas tillvara i projektarbetet. Kvalitet i projektplanen med delprojekt, milstolpar, ansvarsfördelning och budget. 4. Nyttiggörande: Kvalitet i strategin för nyttiggörande och spridande av projektresultaten. Dessutom finns ytterligare bedömningskriterier för de olika aktivitetsformerna. Starka forskningsmiljöer Miljöns excellensmöjligheter och fokusering Antal intressenter och öppenhet för övrig industri Samverkansprojekt mellan forskningsaktörer och industri Projektets förmåga att bidra till tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom programmets inriktning. Antal medverkande intressenter Öppenhet för övrig industri Innovations och samverkansmiljöer Miljöns innovations- och samverkansmöjligheter Öppenhet för övrig industri Industriell teknik- och kompetensutveckling Antal intressenter Antal anställda som berörs Relativ grad av förnyelse För samtliga ansökningar gäller att de måste uppfylla för programmet gällande projektkrav och bedömningskriterier samt granskas och beslutas i enlighet med vad som anges i denna programbeskrivning. 10

11 6.3 Bedömning och beslut Version III VINNOVA genomför programmet tillsammans med Programstyrelsen för MERAprogrammet. VINNOVA har, enligt avtalet, tillsammans med programstyrelsen utsett oberoende, externa kvalitetsgranskare med uppgift att under sekretess bedöma den vetenskapliga kvalitén i projektförslagen. Programstyrelsen har också beslutat att inkomna ansökningars tekniska och ekonomiska innehåll ska granskas av kvalitetsgranskningsgruppen. Gruppens samlade utlåtande om ansökan sammanställs och föreläggs programstyrelsen för beslut om godkännande/avslag av projektet för finansiering. VINNOVA fattar sedan alla nödvändiga beslut. 6.4 Projektstart och rapportering under projektets löptid För att reglera samarbetet i projekt inom MERA-programmet skall för varje aktivitet ingås ett avtal mellan deltagande parter, som normalt är en eller flera industriella avtalsparter, eventuellt kompletterat med övrig industri, och en eller flera forskningsinstitutioner. Projektdeltagarna åtar sig att tillse att sådant avtal ingås och skickas in till VINNOVA. Utbetalning av anslag kan ske när avtal samt VINNOVAs ordinarie projektbekräftelse av start kommit in och godkänts av VINNOVA. Under projektets gång ska rapportering ske regelbundet. VINNOVAs vanliga rutiner används. Vid varje lägesrapportering ska projektledaren bifoga ett intyg från den industriella styrgruppen i projektet. Intyget ska beskriva industrins bidrag till projektet samt innehålla en rekommendation om fortsatt utbetalning till projektet. 6.5 Tilläggsansökningar Projektförslag för utvidgning eller komplettering av redan beviljade projekt i MERAprogrammet ska sökas på samma sätt som andra projekt. Det betyder att kompletteringsansökningar skickas in vid de stoppdatum som anges på programmets hemsida, och ska i övrigt följa de anvisningar som anges ovan. Dessutom ska det tydligt anges vilket befintligt projekt man avser att utvidga/komplettera och hur det nya förslaget gynnar det redan startade projektet. 7 Budget och samfinansiering De offentliga medlen i MERA-programmet uppgår till 305 Mkr under perioden Den offentliga finansieringen utgörs av medel från VINNOVA, Nutek och VGR. De offentliga finansiärernas insatser får motsvara högst 50 % av kostnaderna för FoUprogrammet. De offentliga medlen administreras av VINNOVA och får användas för stöd till FoU-projekt. Medel kan inte längre sökas för Finansieringen av projekt inom FoU-programmet lämnas inom ramen för gällande och av kommissionen godkända stödförordningar (förordningen (1995:1254) om statligt stöd till 11

12 Ansökan till FoU-program inom produktionsteknik (MERA) Sid 1 Fyll i skuggade / gula fält. Skriv ut i liggande format. Datum: OBS! Uppgifterna på denna blankett är alltid offentliga Markera här om uppgifterna i bifogad projektbeskrivning innehåller konfidentiell information Projekttitel på svenska (max 2 rader) Ansökan avser nytt projekt Ansökan avser forts på myndighetsfinansierat projekt. Projekttitel på engelska (max 2 rader) Myndighet: Dnr: Projektbeskrivning på svenska (max 11 rader bakgrund, behov, syfte, genomförande) Projektets löptid fr o m t o m Total projektbudget: SEK Offentlig finansiering: SEK Inriktning (markera) I Domän I Domän II Mätbara mål (max 8 rader) Domän III IV Domän IV II III Virtuellt och digitalt stöd Aktivitetsform (markera) Starka forskningsmiljöer Samverkansprojekt Fo-aktör - industri Innovations- och samverkansmiljöer Industriell kompetensutveckling Ansökan till FoU-program inom produktionsteknik (MERA) Sid 1 Fyll i skuggade / gula fält. Skriv ut i liggande format. Datum: OBS! Uppgifterna på denna blankett är alltid offentliga Markera här om uppgifterna i bifogad projektbeskrivning innehåller konfidentiell information Projekttitel på svenska (max 2 rader) Ansökan avser nytt projekt Ansökan avser forts på myndighetsfinansierat projekt. Projekttitel på engelska (max 2 rader) Myndighet: Dnr: Projektbeskrivning på svenska (max 11 rader bakgrund, behov, syfte, genomförande) Projektets löptid fr o m t o m Total projektbudget: SEK Offentlig finansiering: SEK Inriktning (markera) I Domän I Domän II Mätbara mål (max 8 rader) Domän III IV Domän IV II III Virtuellt och digitalt stöd Aktivitetsform (markera) Starka forskningsmiljöer Samverkansprojekt Fo-aktör - industri Innovations- och samverkansmiljöer Industriell kompetensutveckling Version III teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet och förordningen (1998:222) om statligt stöd till energiforskning). Vid industrins samfinansiering av projekt används en schablonkostnad för naturainsatser. Schablonen är 800 kronor per timme. I de fall då industriell part är anslagsmottagare och förbrukare av de offentliga medlen kan schablonen eller annan beräkningsgrund användas. Kontakta programledningen för regler avseende godkända kostnader. 8 Tidplan Programmet är kontinuerligt öppet för ansökningar. Beslutsmöten för godkännande av projektfinansiering hålls regelbundet, cirka 4-6 gånger per år, beroende på söktryck till programmet. Kvalitetsgranskning sker innan beslutsmöte. I normalfallet är tiden från ansökan till besked om beslut ca 2 månader, beroende på när ansökan skickas in i förhållande till planerad kvalitetsgranskning samt beslutsmöte. Projektstart kan ske efter positivt finansieringsbeslut. Utbetalning av projektanslag sker först när underskrivet projektavtal skickats in till VINNOVA. 9 Ansökan och dess innehåll 9.1 Ansökningsprocessen en översikt Nedan finns en översiktlig bild som beskriver projekt i MERA-programmet, från ide till projektslut. Idé och ansökan Idé Idé från avtalspart: förankra internt och i Samordningsgrupp Idé från annan part: kan föras till Samordningsgrupp Granskning och beslut Kvalitetsgranskningsgrupp granskar och avger omdöme VINNOVA granskar formella kriterier och Samordningsgrupp verifierar förankring Rekommendatio n Teknik Ekonomi Programstyrelsen godkänner och VINNOVA beslutar Projektadministration När projektavtal finns startar utbetalningar till anslagsmottagare Anslagsmottagaren distribuerar medel i förekommande fall, enligt avtal. Projektledare färdigställer projektbeskrivning, MERAblankett och CV-bilaga I normalfallet: Industriell avtalspart med lead ansöker på VINNOVAs Intressentportal Projektbeskrivning Mål Projektbeskrivning Industriellt och vetenskapligt bidrag Genomförande Mål Tidplan Industriellt och Ekonomi vetenskapligt bidrag Resultat/Leverans Genomförande Tidplan Ekonomi Resultat/Leverans Tillverkningsprocesse r Projektbeskrivning Projektbeskrivning Mål Industriellt och Mål vetenskapligt bidrag Industriellt och Genomförande vetenskapligt bidrag Tidplan Genomförande Ekonomi Tidplan Resultat/Leverans Ekonomi Resultat/Leverans Tillverkningsprocesse r Produktionssystem Produktionssystem VINNOVA skickar beslut med villkor till anslagsmottagare och projektledare Projektledare skickar in Bekräftelse av Start Projektmedlemmar skriver projektavtal och skickar det till VINNOVA Projektavtal Projektavtal Projektrapportering från projektledare till VINNOVA enligt bidragsvillkor Slutrapport från Projektledare till VINNOVA vid projektets avslutande 12

13 Fyll i skuggade / gula fält. Skriv ut i liggande format. Datum: OBS! Uppgifterna på denna blankett är alltid offentliga Markera här om uppgifterna i bifogad projektbeskrivning innehåller konfidentiell information Projekttitel på svenska (max 2 rader) Ansökan avser nytt projekt Ansökan avser forts på myndighetsfinansierat projekt. Projekttitel på engelska (max 2 rader) Myndighet: Dnr: Projektbeskrivning på svenska (max 11 rader bakgrund, behov, syfte, genomförande) Projektets löptid fr o m t o m Total projektbudget: SEK Offentlig finansiering: SEK Inriktning (markera) Domän I Domän II Mätbara mål (max 8 rader) Domän III Domän IV Aktivitetsform (markera) Starka forskningsmiljöer Samverkansprojekt Fo-aktör - industri Innovations- och samverkansmiljöer Industriell kompetensutveckling PROJEKTMEDLEMMAR Sid 2 Fyll i skuggade / gula fält Medverkande Industriell initiativtagare / sponsor avtalsparter (markera) kontaktperson Org nr Fordonsindustriföretag Saab Automobile Volvo Personvagnar Kontaktperson på fordonsindustriföretaget: Scania CV Volvo Powertrain Tel e-post Fordons Komponent Gruppen företag inom FKG: kontaktperson Org nr OBS! Om ingen fordonsindustripart medverkar i projektet, måste idén bedömas som relevant ("sponsras") av en av fordonsindustriparterna. Andra industriella parter Företag kontaktperson Org nr OBS! En utsedd forskarutförare är projektkoordinator och är mottagare av medel från VINNOVA Medverkande forskarutförare (t ex högskola, institut) Projektkoordinator (sökande i VINNOVAs system) Organisation / enhet kontaktperson Org nr Namn Forskningsorganisation Tel e-post 9.2 Komplett ansökan Version III Ansökan till MERA-programmet består av 4 delar; intressentportalsblankett, MERA-blankett, projektbeskrivning samt en CV för projektledare och andra nyckelpersoner i projektet. Till hjälp för de sökande så har MERA-blanketten en funktion för att sammanställa de ekonomiska uppgifter som ska registreras i Intressentportalen. Bedömningen av projektförslaget görs på det skriftliga underlaget. Intressentportalen (Web) MERA-blankett (Excel) Projektbeskrivning CV Ansökan till FoU-program inom produktionsteknik (MERA) Sid 1 Projektbeskrivning Mål Industriellt och vetenskapligt bidrag Genomförande Tidplan Ekonomi Resultat/Leverans CV VAD? Kontaktuppgifter Ekonomi Sammanfattning Parter Projektkostnad och finansiering Inriktning Komplett projektbeskrivning CV på projektledare och andra nyckelpersoner VARFÖR? God ekonomisk administration Uppföljning Reklamlapp Information inom programmet och inom företag Komplett information för att bedöma ansökan Kompletterar projektbeskrivning för att bedöma ansökan. 9.3 Projektbeskrivningens innehåll Projektbeskrivningen utgör det huvudsakliga underlaget för att bedöma och kvalitetsgranska projektansökan. MERA-blanketten och CV utgör kompletterande information. Projektbeskrivningen utgör också basen för uppföljning och revision under och efter programmets löptid. Det är därför viktigt att projektbeskrivningen är informativ och tydlig. P rojektbeskrivningen ska inledas med en sammanfattning på ca ½ A4-sida. Sammanfattningen ska innehålla en kort beskrivning av projektinnehållet och redovisa vilka som är projektdeltagare. Sammanfattningen ska också ange var i projektbeskrivningen det finns information om: hur projektförslaget uppfyller krav och bedömningskriterier, parternas rollfördelning samt hur de offentliga medlen ska användas Eve ntuell sekretessönskan ska i förekommande fall anges i sammanfattningen. 13

14 Beskrivningen av det tekniska innehållet i projektet ska fokusera på projektets potential att bidra till programmets mål, samt unikhet och nyhetsvärde hos det föreslagna projektet. Metod och förmåga att bidra till den tekniska utvecklingen inom domänen kommer också att bedömas. Det egna förslaget ska relateras till den internationella kunskapsfronten. Det tänkta projektteamet kommer att bedömas med avseende på deras förmåga att genomföra det tänkta projektet. Rollbeskrivning, kompetens och delansvarsbeskrivning är därför viktiga uppgifter att redogöra för i projektbeskrivningen. Deltagande partners roller och del i projektet ska beskrivas noggrant, och projektbeskrivning med milstolpar och deluppgifter ska vara utförlig. Projektbeskrivningen ska också innehålla utförlig information om projektets budget. Det ska tydligt framgå var och av vem de offentliga medlen ska användas och vilka aktiviteter som ska finansieras av offentliga medel. Medfinansiering genom egna insatser från industriparter ska redovisas till omfång och innehåll. I normalfallet ska sökta medel användas främst till lönekostnader, om medel söks för andra utgifter ska det ges ett utförligt motiv för kostnaden. Den totala budgeten och uttag ur MERA-budgeten anges i MERA-blanketten. Strategin för nyttiggörande av projektresultaten kommer att bedömas, både med avseende på nyttiggörande hos deltagande partners, och också med avseende på nyttiggörande av resultaten hos aktörer utanför projektet. Projektbeskrivningen ska därför innehålla en beskrivning av en sådan strategi. Projektbeskrivningen ska vara max 15 sidor, skriven på svenska, och beskriva hur projektförslaget möter de krav och kriterier som anges i avsnitt 6.1 och 6.2 i denna text. Om sekretess önskas för hela eller delar av projektförslaget ska detta tydligt anges i sammanfattningen på första sidan. Om projektet är av sådan omfattning att en längre projektbeskrivning krävs ska sökande kontakta VINNOVAs programledning och få dispens för en längre projektbeskrivning. Om sådan dispens inte ges kommer endast de första 15 sidorna att beaktas i projektbeskrivningen. Den kompletta projektansökan (4 delar) skickas in elektroniskt via VINNOVAs Intressentportal. 9.4 Hur man ansöker praktiska detaljer Ansökningar sker elektroniskt via VINNOVAs intressentportal. För att kunna lämna en ansökan måste Du först skapa ett användarkonto hos VINNOVA. Med hjälp av detta kan Du sedan logga in på ansökningstjänsten. Har Du redan ett användarkonto hos VINNOVA kan Du använda detta. Närmare information om hur man ansöker och länk till ansökningsfunktionen finns på VINNOVAs webbplats under den aktuella utlysningen. Vid frågor om den elektroniska ansökningsfunktionen, kontakta Helpdesk: tfn: , e-post: helpdesk@vinnova.se. 14

15 OBSERVERA att VINNOVA från och med mitten av februari 2006 har nya regler angående tid för inlämning av ansökan. Sista inlämningstid är nu kl istället för som tidigare kl Kontaktpersoner Berndt Holmer, vikarierande programledare Tel: Fax: e-post: Magnus Wiktorsson, handläggare Tel: Fax: e-post: Margareta Groth, programledare Tel: Fax: e-post: Svar på frågor av administrativ karaktär kan lämnas av: Bengt Larsson För allmänna frågor om programmet: Tel: Fax: e-post: VINNOVA nås på: postadress: VINNOVA, Stockholm besöksadress: VINNOVA, Mäster Samuelsgatan 56, Stockholm Tel. växel: , Fax: e-post: 15