REDAKTIONSKOMMITTÉ: Redaktörer: Anna Williams (uppsatser) och Conny Svensson (recensioner) Inlagans typografi: Anders Svedin
|
|
- Malin Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson Lund: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius, Per Rydén Stockholm: Ingemar Algulin, Anders Cullhed, Boel Westin Uppsala: Bengt Landgren, Torsten Pettersson, Johan Svedjedal Redaktörer: Anna Williams (uppsatser) och Conny Svensson (recensioner) Inlagans typografi: Anders Svedin Utgiven med stöd av Vetenskapsrådet Bidrag till Samlaren insändes till Litteraturvetenskapliga institutionen, Slottet ing. A0, Uppsala. Uppsatserna granskas av externa referenter. Ej beställda bidrag skall inlämnas i form av utskrift och efter antagning även på diskett i något av ordbehandlingsprogrammen Word for Windows eller Word Perfect. Sista inlämningsdatum för uppsatser till nästa årgång av Samlaren är 1 juni 2003 och för recensioner 1 september Från och med denna årgång av Samlaren erhåller uppsatsförfattarna ett digitalt underlag för särtryck. Det består av uppsatsen i form av en pdf-fil, lagrad på en diskett. Svenska Litteratursällskapet tackar de personer som under det senaste året ställt sig till förfogande som bedömare av inkomna manuskript. isbn issn Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2003
3 420 Övriga recensioner brett register av metoder och infallsvinklar inom livsåskådningsforskningen. Det är skickligt genomförda studier, som äger stor insikt i denna forskningsinriktnings speciella problematik och särskilda relevans när det gäller litteraturens personliga och vardagliga åskådningskonkretisering. Som Heléne Bengtsson så träffande skriver: Det finns en risk i att begränsa reflektioner som berör livsåskådningsvetenskapen i slutna system och komponenter. Men i Det himmelska gästabudet upphör gränserna och spår av mysterium och motsägelser kan ta form; egenskaper som kan finnas i vardagen, men som i romanens form på ett unikt sätt kan gestaltas. Människosynen i Det himmelska gästabudet understryker människan som bärare av någonting oskapat, ett tomrum. På samma sätt lämnar texten luckor, ofärdiga utrymmen som läsaren genom fantasi och engagemang får vara med att fylla ut. Texten blir alltså en metafor för den människosyn som den samtidigt förmedlar. Denna förunderliga egenskap tillhör romanformen och knappast livsåskådningsvetenskapen, filosofin eller teologin. [ ] (s. 236) I avdelningen Möten mellan texter dominerar moderniteten tydligare. Boel Hackman fortsätter sina framgångsrika Edith Södergran-studier med en uppsats om ungdomsdiktningens estetik och modernistiska karaktär. Monica Morén undersöker vad Freuds skrift Die Zukunft einer Illusion kan ha betytt för Karin Boyes världsbild och lyriska språkuppfattning. Maria Essunger jämför Lars Ahlins Natt i marknadstältet med Francois Mauriacs Ormboet. Ahlin har citerat sin franske kollega bland annat i Tåbb med manifestet, så det är tydligt att denne intresserat honom och att han läst verk av honom. Uppsatsen, ytterst givande som den i sig är, inriktas emellertid på en illuminerande komparativ livsåskådningsstudie utan att eventuell dialogicitet fokuseras. På ett liknande sätt jämför Maria Wennerström Wohrne skarpsinnigt Katarina Frostensons och Henri Michaux språksyn och därmed deras existentiella förhållningssätt. Det är oerhört uppfriskande att se stora men här i Sverige numera försummade franska författarskap i dessa litterära kontexter. Slutligen behandlar Lina Sjöberg Torgny Lindgrens novellsamling Merabs Skönhet (1983) och ställer den intertextuella relationen mellan Lindgren och Gamla Testamentet i fruktbar kontakt med berättelsernas livsåskådningsperspektiv. Den avslutande avdelningen, Litteratur och andra medier, innehåller några uppsatser som pekar i lite olika riktningar. Jonas Ingvarsson bidrar med en intressant studie om hur moderna media figurerar i och strukturerar nordisk prosa under en viss tidsperiod: Titeln, Doktor Gorks manuskript, syftar på Magnus Hedlunds Doktor Gorks sånger från Den mediala aspekten leder till en ny senmodernistisk realism och mimesis, som kanske kan tolkas som en livsåskådning i en annorlunda, mycket konkret bemärkelse. Om något helt annat skriver Öyvind T. Gulliksen: Paal-Helge Haugens kyrkospel från 1990-talet och deras liturgiska karaktär och förhållande till T. S. Eliots kyrkospel. Egil Törnqvist avslutar med en uppsats om Ibsen, Strindberg och deras regissörer, som på ett illustrativt och fruktbart sätt visar hur den successiva modernitetsprocessen lett till en åskådningsförskjutning mellan skådespelsförfattarna och deras regisserande uttolkare under 1900-talet. Som synes är detta en stimulerande volym, fyllt av så varierande gods att var och en bör kunna hitta något som tilltalar smak och inriktning. Inte minst samarbetet mellan norska och svenska forskare känns välgörande och illustrerar tydligt vilket behov vi har av ett vidgat litterärt kulturutbyte i en tid då elementär skandinavisk kulturnyfikenhet verkar vara i avtagande. Det är med största nöje man här läser om norska diktare man vet ganska litet om och önskar spontant mer av varan. För forskningen både på livsåskådnings- och modernitetsområdet bör denna ståtliga men här och var något illa korrekturlästa volym ge starka incitament och väcka produktiv diskussion. Det är fråga om två fält som säkerligen kommer att utvecklas i framtiden, i samarbete men också som självständiga forskningsgrenar. Ingemar Algulin Anna Williams, Tillträde till den nya tiden. Fem berättelser om när Sverige blev modernt. Ivar Lo-Johansson. Agnes von Krusenstjerna. Vilhelm Moberg. Moa Martinson. Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Stockholm/Stehag Berättelsen om Sverige titeln på första kapitlet i Anna Williams nya bok är en lysande framställnings- och forskningsidé. I den samhällsrealistiska romantraditionen finner vi en
4 Övriga recensioner 421 fortlöpande berättelse, en krönika av fiktiv natur, som i enskilda verk eller i hela romansviter, i brett fokus eller i enskilda fragment, kan läsas som en historieskildring av hur Sverige växer fram som en modern stat under 1900-talets dynamiska utveckling. Krönikan behåller sin litterära karaktär men förmedlar samtidigt en historisk verklighet, som kanske inga renodlade historieverk kan tillhandahålla. Den springer visserligen fram ur ett subjektivt författarperspektiv, men den genomsyras av den särskilda universalitet och representativitet som litteraturen äger. Om jag inte minns fel, var det historikern Rolf Torstendahl som någon gång på 1960-talet påpekade att litteraturen förfogar över en dold källa av historiskt material, som i lyckliga fall kan vara av unikt historiskt intresse. Litteraturforskare har nog i sin estetiska medvetenhet tenderat att vara lite reserverade mot den aspekten av litteraturen. Men Anna Williams har inspirerats av den socialhistoriska infallsvinkeln och gjort det med säkra insikter i de teoretiska-metodiska krav som bör ställas på genren talet har blivit denna studies litteraturhistoriska centrum, säkerligen av det skälet att samhällsrealismen då hade en blomstringsperiod som gör både material och aspekter rikt givande. Anna Williams sätter fyra romanförfattare från detta decennium och några av deras socialhistoriskt sett mest signifikanta verk i fokus. Den första analysen gäller Ivar Lo-Johanssons roman Kungsgatan från 1935, den roman som kallats urbaniseringens epos (Palmqvist) och som från många synpunkter är en hörnsten i berättelsen om Sverige. De sju romanerna i Agnes von Krusenstjernas svit Fröknarna von Pahlen ( ) behandlas framför allt med avseende på visionen av ett nytt människoideal, men det är överhuvudtaget en betydande vinst med denna studie att den i Birgitta Svanbergs efterföljd lyfter fram vilken rik källa till socialhistoriskt studium Pahlen-serien är. Två sviter av Vilhelm Moberg ger rikthaltigt med material i fråga om urbaniseringsprocessen: Ulvaskog-serien Långt från landsvägen (1929) och De knutna händerna (1930), samt Toring-serien: Sänkt sedebetyg (1935), Sömnlös (1937) och Giv oss jorden (1939). Valter Sträng-serien Soldat med brutet gevär (1944), som borde ha mycket att bidra med när det gäller modernitetsprocessen, har däremot fallit utanför, sannolikt på grund av den senare tillkomsttiden. Vilket i så fall är en smula inkonsekvent med tanke på att den sista av de fyra författarna, Moa Martinson, klart överskrider tidsgränsen såväl bakåt som framåt med sitt breda och historiskt djupdimensionerade östgötaepos: Drottning Grågyllen (1937), Vägen under stjärnorna (1940), Brandliljor (1941) och Livets fest (1949). Dessa arbeten är emellertid utomordentligt väl valda: de tangerar varandra, de kompletterar varandra, och de kontrasterar mot varandra på ett fruktbart sätt. De sammanflätas med varandra till en såväl varierad som kontinuerlig berättelse om Sverige alltifrån slutet av 1800-talet fram till andra världskriget. Moderniteten, den nya tiden, är huvudkriteriet i Anna Williams analyser, och dess olika manifestationer utgör en sorts varp som man följer genom de inalles 17 verken. Hon refererar visserligen i en not till Torsten Petterssons uppsats Vad är modernitet? med dess kriteriesystem (industrialisering, demokratisering, sekularisering och subjektivering), som han lancerat i volymen Modernitetens ansikten recenserad i denna årgång av Samlaren, men hon tycks ha starkare rötter i Marshall Bermans arbete om modernism och modernitet, som utkom också i svensk översättning på 1980-talet men vars simplistiska framställning Torsten Pettersson tycks förhålla sig mer kritisk till. Hon går i mångt och mycket sina egna vägar och ger en starkt flexibel och pragmatisk bild av hur moderniteten kommer till uttryck hos dessa författare. Nationalitetsaspekten spelar en viktig roll i hennes framställning, lite oväntat kanhända, men den har stöd i Anthony Giddens hypotes om att nationalstatens uppkomst är en förutsättning för moderniteten. Det är väl ett antagande som både låter sig sägas och vederläggas, men den har stor betydelse i samband med den motsättning mellan stad och land och den urbaniseringsprocess som är ett viktigt tema för Anna Williams och där nationella aspekter onekligen spelade en viktig roll. Urbaniseringen vinklas från olika håll av de fyra författarna i olika mönster, från lantarbetarperspektivet hos Lo-Johansson, Moberg och Moa Martinson till von Krusenstjernas herrgårdsperspektiv. Att tillträdet till den nya tiden innebar ett inträde i en teknisk värld av praktiska nymodigheter är också en tråd som ofta återkommer. Men den huvudsakliga synvinkeln gäller ändå det kvinno- och könsrollshistoriska perspektivet, där förändringens vindar leder till en
5 422 Övriga recensioner komplicerad utveckling av nya sociala kvinnooch mansidentiteter. Det är framför allt på den nya kvinnan och mannen som Anna Williams sätter strålkastarljuset. Kvinnorna står i blickfånget i von Krusenstjernas aristokratiska utopier, och i Moa Martinsons lantproletära värld är det i huvudsak kvinnorna som med ny medvetenhet träder in och tar historien i besittning. Tillträdet till den nya tiden är i hög grad en kvinnofråga och därmed också en mansfråga. Även i Lo-Johanssons och Mobergs mansdominerade romanvärldar lyfter Anna Williams fram kvinnornas roll och könsrollspelets viktiga signifikans. Hon ser intressant nog i epokens litteratur en betydande ovisshet och skepsis rörande en fundamental förändring i könsrollsfördelningen. Tiden är, verkar det, ännu inte riktigt mogen för en genomgripande tro på avgörande förskjutningar. Trots detta lancerar Anna Williams könsrollsfrågorna med en sådan emfas i denna studie av moderniseringsprocessen att de framstår som ett viktigt kriterium på modernitet, rent allmänt sorterande under demokratiseringskriteriet men med en betydande självständig rätt. Det finns tre skikt i Anna Williams studie: historien i sig, den fiktiva berättelsen om Sverige och slutligen det historiska och kulturfilosofiska perspektiv som vi är beredda att se utvecklingen genom i efterhand. Den egentliga historien spelar i och för sig ingen tungt vägande roll i hennes framställning. Det är berättelsens egen historieskrivning, dess visioner och utopier och mytologi som står i fokus. I samband med behandlingen av Mobergs Toring-serie aktualiseras frågan: I vilket förhållande står fiktionen till verkligheten? Knut Toring lever endast inom Mobergs romansvit från 1930-talet, påpekas det, men hur representativ är Mobergs framställning i relation till den egentliga historien. Anna Williams ägnar inget större utrymme åt historisk dokumentation, men när hon gör det, ger det resultat. Som t. ex. när diskussionen under mellankrigstiden om kvinnans samhällsuppgift tas upp apropå Lo-Johanssons Kungsgatan, och det framhålls att den socialhistoriska forskningen konstaterat att de förvärvsarbetande kvinnorna faktiskt blev färre under 1930-talet, något som ger en talande bakgrundsrelief åt romanens tragiska kvinnoöden. Kanske hade man rentav önskat sig mer av den autentiska historien som belysningsmaterial, mer av tidningsmaterial och historisk dokumentation. Men det är inte denna jämförelse mellan verklighet och fiktion som i första hand intresserat Anna Williams. Nu är det det andra skiktet, berättelsen om Sverige, som dominerar perspektivet. Inte bara Knut Toring utan även Pahlen-seriens och östgötaeposets kvinnor är fiktiva skapelser som bär historiens signifikans inom sig men inte dess realitet. Det är denna historiska gestaltning som med all rätt står i centrum och visar romanernas inre identitetsskapande representativitet och dess möjligheter att konkretisera ett tidsskeende till en sorts universell syftning. Den litterära traditionen däremot har haft mindre betydelse i detta sammanhang. Visserligen ges det perspektiv främst framåt till exempelvis Kerstin Ekmans romanserie från 1970-talet. Den tidigare Berättelsen hos t. ex. Elin Wägner, Maria Sandel, Henning Berger, Martin Koch och Gustaf Hellström blir däremot inte belyst, och den realistiska-naturalistiska motivtraditionens trådar och slingor faller utanför perspektivet. Har exempelvis prostitutionsmotivet hos Lo-Johansson och Moberg verkligen sprungit fram ur den socialhistoriska vardagen eller i högre grad ur en litterär motivkonvention (Balzac, Zola, Strindberg m. fl.)? I sådana kvistiga frågeställningar väljer Anna Williams i första hand historien själv framför inomlitterära infallsvinklar, berättelsen som socialhistorisk representation framför berättelsen som fiktivt hantverk i en hantverkskonvention. Det tredje skiktet, kulturteoretiska efterhandsperspektiv och aspekter av olika slag, spelar däremot en ytterst viktig roll. Boken vimlar av referenser till annan forskning, inte minst kulturfilosofiska teoretiker av olika slag. Typiska är följande rader: Marshall Berman har beskrivit det moderna medvetandet som ett spänningsförhållande mellan förhoppningarna om människans kreativa utveckling och hotet om den plötsliga förintelsen av allt detta. En sådan kluvenhet är den bärande bilden i Kungsgatan. Romanen igenom arbetar Ivar Lo-Johansson med det dubbla perspektivet. [ ] (s. 59) Kanske har det i framställningen blivit lite för mycket av liknande referenser. Man ska visserligen hänvisa till andra forskare när man bygger på deras resultat, men i det här fallet är det snarare fråga om en sorts teoretisk bekräftelseforskning, där ett luftigt påstående får stöd av andra
6 Övriga recensioner 423 mer eller mindre luftiga påståenden. Och sådana teoretiska och andra referenser fyller brödtexten till övermått. Jag har räknat till ca 170 sådana namnmärkta hänvisningar på bokens drygt 220 brödtextsidor (alla noter oräknade), och det är ett ganska högt antal, som närmar sig en referens per sida. Man kan naturligtvis ha olika uppfattning om värdet av sådana här referensspäckade framställningar. Onekligen får man lust att applådera den voluminösa och ofta berikande beläsenhet som ligger bakom denna inomvetenskapliga referensram. Men en sak är säker: det teoretiska rastret stimulerar inte till egen nyfikenhet och självständiga undersökningar. Det hämmar ibland läsningen, skymmer vad som är egna bidrag, och skapar en atmosfär av en välmadrasserad forskningskammare där de teoretiskt vita väggarna inte släpper in nytt ljus. De kulturfilosofiska aspekterna må vara hur givande som helst, men jag hade personligen föredragit att fönstren öppnats ut mot historiskt källmaterial i större utsträckning. Det är något av en paradox i detta. För mitt i denna väldiga teoretiska inbäddning lyfter Anna Williams på ett så stimulerande vis fram den historiska laddningen i de behandlade verken och gör deras myller av människor och liv till en väsentlig del av den berättelse om Sverige som ger oss den fiktiva versionen av historiens och modernitetens motsägelsefulla dynamik. Undersökningar av detta slag är betydelsefulla bidrag till litteraturforskningen och kanske också till historieforskningen, och man kan bara hoppas att denna bok följs av nya nedslag i den i vår litteratur ymnigt rika, nationella historieberättelsen. Ingemar Algulin Hans-Göran Ekman, Karen Blixens paradokser. Om sju romantiska berättelser, Den afrikanska farmen och Vintersagor. Gidlunds förlag, Hedemora Der er ingen ende på Blixen. Denne måneds Blixen-udgivelse i Danmark byder på et celebert møde mellem Blixen og hendes majestæt, den danske dronning Margrethe. Sidstnævnte har i sine ledige stunder syslet med papirklip, som hun har sat sammen til såkaldte decoupager, og disse tjener nu som illustrationer til en ny pragtudgave af Blixens Syv fantastiske fortællinger fra På forhånd lyder det som den fødte udgivelsessucces, og lur mig om det ikke også bliver det. Man forstår så udmærket vores udøvende billedkunstner-dronnings lyst til at illustrere Blixen. Fortællingernes i forvejen billedbårne sprog maner det ene billed frem på nethinden efter det andet, og decoupagen som er en slags kollage præsenterer sig som et billede sat sammen af en mængde små brudstykker i analogi til Blixens fortællinger, som tilsvarende udgør et mixtum compositum af litteratur- og kunsthistoriske referencer. Men alligevel klæder dronningen og Blixen ikke hinanden. Hvor dronningens kollager er sødladent kældne og dekorativt harmløse, er Blixens montage langt mere vilter og uregerlig. Eller barok kunne man sige. Som et umiskendeligt moderne træk ved forfatterskabet står vi nemlig med Blixen overfor den slags perceptorisk og bevidsthedsmæssig kalejdoskopi, som man kender fra kollagen og montagen i 1920 ernes og 30 ernes kunst. Der var tale om billeder, som bevægede sig uroligt rundt om motivet, og ofte på en sådan måde at forskellige synsvinkler gled ind over hinanden. Der var tale om et opgør med konventionelle billedkunstneriske traditioner for opdeling af lærredet i forgrund, mellemgrund og baggrund o. s. v. Blixens beskrivelser er i ganske overvældende grad knyttet til synssansen og idet hun låner fra bl. a. denne billedkunstneriske genre skaber hun et særegent litterært univers, hvis enkeltdele ofte skurrer mod hinanden og tilsammen udgør de et højst flertydigt totalbillede, som dog virker sært genkendeligt gennem dets sammensætning af ganske vist vidt forskellige referencer til litteratur og billedkunst gennem flere århundreder. C est le superflu qui est le nescessaire ( Det er det overflødige, som er det nødvendige ), som Voltaire har sagt det så udmærket. Dette citat optræder i Karen Blixens berømte essay Daguerreotypier fra 1951 og med dette citat leverer hun et glimrende signalement af netop dette aspekt ved sine fortællinger. Hans-Göran Ekman, som er docent i litteraturvidenskab ved Uppsalas universitet, har blik for denne side af forfatterskabet. Han viser, hvordan Blixen sammenstykker sine fortællinger ved at skæve til bl. a. Shakespeare, Goethe, Blicher, H. C. Andersen, omas Mann. Det er hans fortjeneste, at han udvider feltet af inspirations-
REDAKTIONSKOMMITTÉ: Redaktörer: Anna Williams (uppsatser) och Conny Svensson (recensioner) Inlagans typografi: Anders Svedin
REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson Lund: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius, Per Rydén Stockholm: Ingemar Algulin, Anders Cullhed, Boel Westin Uppsala: Bengt Landgren, Torsten
REDAKTIONSKOMMITTÉ: Redaktörer: Anna Williams (uppsatser) och Conny Svensson (recensioner) Inlagans typografi: Anders Svedin
REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson Lund: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius, Per Rydén Stockholm: Ingemar Algulin, Anders Cullhed, Boel Westin Uppsala: Bengt Landgren, Torsten
Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 125 2004 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson
http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Isländsk svenska och svensk isländska Þórarinn Eldjárn Sprog i Norden, 1995, s. 59-62 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat
Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 128 2007 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson
KURSPLAN Litteraturvetenskap, 31-60 hp, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Litteraturvetenskap, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Literature, 31-60, 30 credits Kurskod: LLVB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2010 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:
Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 129 2008 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson
SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen
Essä Vad är en essä? En essä är en text där en person försöker reda ut sina tankar och kunskaper inom ett ämne eller utifrån en frågeställning. Ämnena kan variera mellan allt från hur fotboll och politik
Särskild prövning Historia B
Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår
Selma Lagerlöf, 1923. Foto: A. Rönngren & Co, Stockholm.
Selma Lagerlöf, 1923. Foto: A. Rönngren & Co, Stockholm. Selma dä ä mor min, dä! lär författaren Tage Aurell ha utropat, när några yngre kollegor på besök talade nedvärderande om Selma Lagerlöf och hennes
John Ajvide Lindqvist
STIFTELSEN SELMA LAGERLÖFS LITTERATURPRIS 2008 TILLDELAS John Ajvide Lindqvist»För ett författarskap som rymmer ett mästerligt berättande och en känsla för skräckens och inbillningens djupa krafter« Foto:
Delkurs 4: 1900-talets litteratur (7,5 hp)
distanskurser med kurskoder och anmälningskoder (LVGBLS/LVGBF2/LVGAF1) (52240/52418/52226) Delkurs 4: 1900-talets litteratur (7,5 hp) Lärare: Maria M. Berglund, Helene Blomquist, Jonas Ingvarsson, Torsten
Läshandledning Ett halvt ark papper
Läshandledning Ett halvt ark papper Inledning Det här är en läshandledning för gymnasielärare. Den är baserad på Strindbergs tidlösa novell Ett halvt ark papper. Strindberg ingår i den svenska litteraturkanonen
Möjligheter och utmaningar med tvärvetenskap inom CASE forskarskola: doktoranders och handledares perspektiv
http://www.med.lu.se/case Möjligheter och utmaningar med tvärvetenskap inom CASE forskarskola: doktoranders och handledares perspektiv CHRISTINA BROGÅRDH, UNIVERSITETSLEKTOR, DOCENT Bakgrund Högskolepedagogiskt
Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet
Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från
Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm.
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet våren 1999 Elisabeth Alm Sprog i Norden, 2000, s. 45-49 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Examinationen utgörs av hemtentamen där frågorna ska besvaras individuellt. Aktiv närvaro på föreläsningar och seminarier förväntas.
Linköpings universitet Litteraturvetenskap på lärarprogrammet Svenska (61-90 hp) (93SV51; 93SV57) Litteraturvetenskap Delkurs 1: Teorier, metoder och tolkning, 7,5 hp Lärare: Ann-Sofie Persson, ann-sofie.persson@liu.se
Otraditionella matematikuppgifter
Otraditionella matematikuppgifter Anne Winther Petersen & Erik von Essen Vid problemlösning eller tillämpningar är det viktigt att kunna redovisa resonemang och ämnesinnehåll för mottagare som inte från
Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning
S:t Mikaelsskolan Prövningsanvisningar Sv 2 VT 2016 Prövning i Svenska 2 Kurskod SVESVE02 Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning Bokanalys
översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
Det handlar om ljus. Hur ser man erfarenhet?
10 11 Det handlar om ljus T. v. Ett ansikte, torrnålsgravyr T. h. Alltså avgjort?, torrnålsgravyr Torrnål. Tonerna och övergångarna längs graderna som färgen ger när plåten pressas mot pappret. Bilderna
Religion Livsfrågor och etik
Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden
SVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Textsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
SVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter
Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn
Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Till läraren Det här är en lärarhandledning för dig som vill arbeta med Stig Dagermans novell Nattens lekar. Handledningen
Översättning Lisa Sjösten
Översättning Lisa Sjösten Innehåll Författarens tack 7 Illustrationer 8 Introduktion 10 1. En teaterns man 13 2. Den epikureiska poeten 31 3. Engelsmannen 47 4. Vetenskapsmannen 67 5. Hovmannen 80 6. Genèvebon
ÄSVA11 Svenska I (1-30 hp)
ÄSVA11 Svenska I (1-30 hp) Delkurs 1 Språk- och textvärldar en introduktion Ask, S. och Sandblad, F. (2003) Stadieövergångar och textvärldar, Humanetten nr 12. Växjö: Institutionen för Humaniora, Växjö
Den fantastiska resan genom litteraturhistorien (i Europa) Del 3 Romantiken Realismen Modernismen
Den fantastiska resan genom litteraturhistorien (i Europa) Del 3 Romantiken Realismen Modernismen romantiken Ca 1770 till 1840 Psykologi och känslor Känslor i fokus!!! Kulturen dyrkas diktare hyllas! Mitt
Litteraturvetenskapliga teorier och metoder I Kurshandledning
LINKÖPINGS UNIVERSITET HT 2014 Litteraturvetenskapliga teorier och metoder I Kurshandledning Seminarie- och analysuppgifter Läsanvisningar och diskussionsfrågor Lista på termer och begrepp Kursansvarig
pär lagerkvist 1891-1974
pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från
Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 125 2004 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson
i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! När? Torsdagen den 11 oktober
När? Torsdagen den 11 oktober Finns det skillnader i hur nyhetsmedier rapporterar om kvinnor och män i svenska politiska skandaler? Det finns många påståenden om en genusdimension i mediernas rapportering,
Littlista ÄSVA11. Litteraturlista 2016
Littlista ÄSVA11 Litteraturlista 2016 ÄSVA11 Svenska I (1-30 hp) Delkurs 1 Språk- och textvärldar en introduktion Ask, S. och Sandblad, F. (2003) Stadieövergångar och textvärldar, Humanetten nr 12. Växjö:
kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa
Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter
Statens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
Att skriva en läshandledning. Examinationsuppgift 1. Mål. - Visa förmåga att producera pedagogisk text
Att skriva en läshandledning Examinationsuppgift 1 Mål - Visa förmåga att producera pedagogisk text - Ansvara för en vetenskapligt och didaktiskt konstruktiv muntlig seminariediskussion kring ett sådant
FEMINISTISK STADSVANDRING
FEMINISTISK STADSVANDRING Betydelsefulla årtal för Uppsala 1477 Universitetet grundas. 1872 Som första kvinnliga student skrivs Betty Pettersson in vid universitetet. 1883 Ellen Fries blir Sveriges första
K U R S P L A N. Litteraturvetenskap, litteraturen i informationssamhället. Comparative literature, literature in the information society.
1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Litteraturvetenskap, litteraturen i informationssamhället Comparative literature, literature in the information society Kurskod LI2302 Dnr HUM 2007/311-514
Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02. Prövningen kommer att bestå av följande delar:
Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Läslogg om skönlitterär roman. Denna uppgift prövar: - skönlitterära verkningsmedel och litteraturvetenskapliga
kvalitetsgranskning, publicering och spridning av vetenskapliga böcker Maja Pelling och Lena Larsson Linnéuniversitetet
kvalitetsgranskning, publicering och spridning av vetenskapliga böcker Maja Pelling och Lena Larsson Linnéuniversitetet 2018-10-23 The picture can't be displayed. Vad gör Kriterium? Värnar den vetenskapliga
Material från
Svenska 3 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav i ämnesplanen I det centrala innehållet för svenska 3 anges litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och
ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
PeC SV 9K 2013. svenska författare. August Strindberg. Selma Lagerlöf. Gustaf Fröding. Vilhelm Moberg. Moa Martinsson
svenska författare August Strindberg Selma Lagerlöf Gustaf Fröding Vilhelm Moberg Moa Martinsson Material: - Detta häfte med instuderingsfrågor och övrig information. - Boken Magasinet svenska författare.
Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven
Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B
SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till
Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 131 2010 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson
Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips
en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion
Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 127 2006 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson
Ämne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä
Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett
Bronsryttaren. aleksandr pusjkin. Tolkningar Lasse Zilliacus. ersatz. och andra dikter
Bronsryttaren aleksandr pusjkin Bronsryttaren och andra dikter Tolkningar Lasse Zilliacus ersatz Översättning Lasse Zilliacus 2017 Ersatz, Stockholm 2017 Översättning från ryska Lasse Zilliacus Korrekturläsning
Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 125 2004 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson
Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 127 2006 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson
Jag vill forma goda läsare
Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina
REDAKTIONSKOMMITTÉ: Redaktörer: Anna Williams (uppsatser) och Conny Svensson (recensioner) Inlagans typografi: Anders Svedin
REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson Lund: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius, Per Rydén Stockholm: Ingemar Algulin, Anders Cullhed, Boel Westin Uppsala: Bengt Landgren, Torsten
GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Lika olika! ISBN: 978-91-980128-0-4
Lika olika! Manus, text, musik, sång, kör, formgivning, produktion: Maud Mamma Måd Cederlöw, www.mammamåd.se Arrangemang, musik m.m.: Andreas Hedlund (för övrig CD-info se konvolut) Urval av och omarbetning
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 Luckor bland svenska historiker henrik ågren* Högskolan i Gävle Den nyutkomna antologin Svenska historiker: från medeltid till våra dagar är ett imponerande verk.
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 126 2005 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson
Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 124 2003 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
LATHUND FÖR VENTILERING OCH RIKTLINJER FÖR BETYGSÄTTNING AV EXAMENSARBETEN VT 2013
LATHUND FÖR VENTILERING OCH RIKTLINJER FÖR BETYGSÄTTNING AV EXAMENSARBETEN VT 2013 LATHUND FÖR VENTILERING AV EXAMENSARBETEN VT 2013 Ventileringen av examensarbetena sker i seminarieform och tar oftast
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Svenska 3, 100 p Kurskod: SVESVE03
Svenska 3, 100 p Kurskod: SVESVE03 Dina kunskaper och färdigheter prövas mot Skolverkets kunskapskrav för Svenska 3, se Skolverkets webbplats: www.skolverket.se Läs ämnets syfte, centrala innehåll och
Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev
Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Projektarbete: bakgrund och idéer Etymologi Proicio: kasta fram, sträcka fram (latin) Projektarbetets historia Historiskt sätt har projektarbetet som arbetsform
Tema 4: Verklighet och fiktion - Lärarhandledning
Tema 4: Verklighet och fiktion - Lärarhandledning Att jobba med Verklighet och fiktion I temat Verklighet och fiktion möter eleven texter som handlar om utsatta människor. I Med andan i halsen är det på
Mindfulness. Temalista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås
Mindfulness Temalista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås 2 FACKLITTERATUR Burch, Vidyamala Mindfulness : en väg att hantera smärta / Vidyamala Burch ; översättning: Eva Trägårdh
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Grunden för ett livslångt lärande Dagordning. Lpfö 98 reviderad 2010 Pedagogisk plattform Miljöns betydelse för barns lärande Lotus
Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen
Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen Gränsöverskridande Nordisk Undervisning 2011 2014, Interreg fond Danska, norska och svenska 18 klasser, 13 grundskolor matematik, modersmål, NO och SO Brukardrivet
Att se och förstå undervisning och lärande
Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin
Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.
Svenska för döva SVN Svenska för döva Kärnan i ämnet svenska för döva är tvåspråkighet, svenska språket och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.
http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Några tankar kring tekniskt terminologiarbete i praktiken Egil Nicklin Sprog i Norden, 1972, s. 79-84 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna
Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där
Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen
Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen Boken om KIM visar hur man som ledare kan utveckla grupper och verksamheter på ett lättsamt och
Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 125 2004 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson
Väck Eleverna! En lärarhandledning för Anton Tjechovs
Väck Eleverna! En lärarhandledning för Anton Tjechovs Att få sova Väck eleverna med Att få sova Till vår lärarkollega, När man talar om noveller kan namnet Anton Tjechov vara intressant att ta upp. Han
KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA. Olika typer av texter
INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA Olika typer av texter Brev Brev är en personligt skriven text till en bestämd mottagare; privat eller mer formell. Brev innehåller alltid datum, inledande hälsningsfras
Historiska institutionen. HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats. En liten vägledning
Historiska institutionen HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats En liten vägledning Innehåll B-uppsatsen: mål, krav, bedömning... 3 Kursens mål... 3 Krav på uppsatsen... 3 Att arbeta
Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Barns rätt till lustläsning
Omöjligt ämne Själen? Formell definition? Barns rätt till lustläsning Säljer mest alltid bäst? Vad är inte kvalitet? Snabbt Med hjärta & hjärna fullbordan ORIGINALITET Intuition (känsla) I alla detaljer!
Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika
Litteraturhistoria Under några veckor ska vi arbeta med litteraturhistoria på svenskan. Vi kommer att gå igenom alla sju tidsperioder från antiken fram till modernismen. Hur och vad ska vi arbeta med?
Samlaren. Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur Årgång Svenska Litteratursällskapet
Samlaren Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur Årgång 134 2013 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Berkeley: Linda Rugg Göteborg:
Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?
Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte
Samtalsmodell. och din lön i Skellefteå kommun
Samtalsmodell och din lön i Skellefteå kommun Samtal mellan chef och medarbetare Skellefteå kommuns värdegrund är utgångspunkten för samtalen med medarbetare kring arbete och lön. Alla samtal utförs av
Ensamheter : en utforskande brevväxling. Click here if your download doesn"t start automatically
Ensamheter : en utforskande brevväxling Click here if your download doesn"t start automatically Ensamheter : en utforskande brevväxling Karin Dahlberg, Carl-Magnus Stolt, Helena Dahlberg Ensamheter : en
Studieplan för utbildning på forskarnivå i Litteraturvetenskap (Doctoral studies in Comparative Literature)
Dnr HS2015/331 Studieplan för utbildning på forskarnivå i Litteraturvetenskap (Doctoral studies in Comparative Literature) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd 2007-06-07 av Estetisk-filosofiska
Engelska 7, ENGENG07, 100 p
Prövning Engelska 7, ENGENG07, 100 p Lärobok och litteratur McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN: 978-91-47-9196-6 En list på litterära verk skickas ut av läraren till studenterna. Romanerna
Svenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
IASS 28 Lund, 3 7 augusti 2010 DEL 1 i en hypotetisk svensk översättningshistoria?
IASS 28 Lund, 3 7 augusti 2010 DEL 1 i en hypotetisk svensk översättningshistoria? Lars Wollin, Uppsala lars.wollin@abo.fi Av och till under senare decennier har luftats idén om någon sorts större sammanhängande
Föreläsning 3: Formalia: Hur skall uppsatsen se ut
Självst lvständigt statistiskt arbete, ht2011 (Jan Wretman/Gösta Hägglund/Gebrenegus H Ghilagaber) Föreläsning 3: Formalia: Hur skall uppsatsen se ut 1 Uppsatsens olika delar Uppsatsen skall innehålla
Utbildningsplan. Konstnärligt masterprogram i Litterär gestaltning Avancerad nivå 120 högskolepoäng. Programkod: K2LIG. Curriculum
Utbildningsplan Konstnärligt masterprogram i Litterär gestaltning Avancerad nivå 120 högskolepoäng Programkod: K2LIG Curriculum Curriculum MFA Programme in Literary Composition, Poetry and Prose Second
VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
Förslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala