Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16 1 Region Skånes Revisorer Bilaga till revisionsberättelsen för år 2015 Årsredogörelse för Inledning Region Skåne har 13 revisorer som granskar regionstyrelsen och nämnderna, fullmäktigeberedningarna, de av Region Skåne ägda bolagen samt de stiftelser som enligt kommunallagen är att betrakta som kommunala företag. För att underlätta det praktiska granskningsarbetet har vi under 2015 arbetat i tre revisorsgrupper med vardera en sammankallande revisor. Förutom denna uppdelning av Region Skånes organisation i tre områden, har speciella granskningsuppdrag lämnats till två grupper att särskilt bevaka regionstyrelsens respektive hälso- och sjukvårdsnämndens arbete. Enligt kommunallagen och på fullmäktiges uppdrag granskar vi all verksamhet. Vårt mål är att, genom granskning och ansvarsprövning avseende ändamålsenlighet, effektivitet, rättvisande räkenskaper och intern kontroll, bidra till en effektiv och ändamålsenlig verksamhet som ger bästa möjliga service och samhällsnytta för insatta resurser. Genom att vi arbetar inom Region Skånes alla verksamheter kan vi också överföra kunskap och lösningar mellan olika verksamhetsområden. Vi arbetar öppet gentemot dem vi granskar och försöker, inom ramen för vårt oberoende, vara en stödjande funktion inom området styrning, ledning, intern kontroll och redovisning. Kommunikation med dem som är föremål för granskning är också ett viktigt kännetecken för vårt förhållningssätt. Vår strävan är att skapa bra relationer och en ändamålsenlig dialog med samtliga verksamheter. Vi genomför regelbundet besök i verksamheterna. Sammanfattningar av våra granskningar delges fortlöpande fullmäktiges ledamöter. Samtliga våra rapporter finns även tillgängliga på revisionens hemsida (

17 2 2 Budget - ekonomiskt utfall Regionfullmäktige har i 2015 års budget anvisat kkr för revision. Av anslaget har kkr förbrukats. Resultatet uppgår till kkr. Kostnadernas fördelning är enligt följande (kkr): Regionens valda revisorer Revisionskontoret Upphandlade konsulter Övrigt Revisionens inriktning Våra granskningsinsatser, vad avser särskilda projekt, har under året fördelats på dels redovisningsrevision, som i allt väsentligt utförts av upphandlad konsult, Deloitte AB, dels förvaltningsrevision som utförts av upphandlade konsulter från fem konsultfirmor som vi har tecknat ramavtal med samt vårt eget revisionskontor. Riskbedömning har gjorts i den plan som vi under året följt. 4 Genomförda granskningar 4.1 Förvaltningsrevision Hantering av konstverk inom Region Skåne (Rapport nr 1/2015) Revisorerna har granskat Hantering av konstverk inom Region Skåne. Deloitte AB har biträtt i granskningsarbetet. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Hans Johansson med Greger Nyberg och Åsa Nilsson som projektledare från revisionskontoret. I rapporten konstateras att arbetet med konstregistret inte fungerar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. En del av konstverken går inte att hitta och det är okänt hur många konstverk det handlar om. Felaktigheterna i konstregistret går dels att spåra tillbaka till bildandet av den nuvarande konstsamlingen och dels till många års bristande underhåll och undermålig registrering. Det kan också konstateras att den tekniska lösningen för konstregistret inte är ändamålsenlig. Granskningen visar också att det finns ett stort inventerings- och underhållsbehov och bedömningen är att det är av stor vikt att det påbörjade arbetet med att förbättra konstregistrets kvalitet fullföljs. Av granskningen framgår också att Region Skåne inte har några register, inventarielistor eller andra förteckningar vad gäller värdefulla möbler. Undantaget är Skånetrafiken som har en inventarieförteckning. Det kan också konstateras att det saknas en tydlig definition av vad som avses vara värdefulla möbler vilket gör att konsulterna inte kan uttala sig om det finns några värdefulla möbler eller om hanteringen är ändamålsenlig och effektiv.

18 3 Intäktsbudgetering (Rapport nr 2/2015) Revisorerna har granskat intäktsbudgetering i Region Skåne. KPMG AB har biträtt i granskningsarbetet. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Magnus Bergström med Åsa Nilsson som projektledare från revisionskontoret. Skatteintäkterna i Region Skåne uppgick till totalt ,4 miljoner kronor år Intäkter från verksamheterna uppgick samma år till miljoner kronor. I rapporten konstateras att skatteintäkterna uppgår till cirka 81 procent av Region Skånes intäkter och de utgör en viktig grund för övrig budgetering. Senast tillgängliga prognoser från Sveriges kommuner och landsting (SKL) används som bas för egna bedömningar. När budgeten tas av fullmäktige i september eller oktober innebär det att intäktsbudgeten bygger på prognoser gjorda i augusti månad. Vid valår då budgeten tas i fullmäktige i november eller december används en senare prognos. Vidare kan det konstateras att regionen har lång framförhållning i budgetering och prognostisering av skatteintäkterna. I budgetsammanhang görs budget för innevarande år samt plan för de två kommande åren. Regionen gör dessutom utblickar/simuleringar för de tio närmaste åren och det arbetssätt som regionen har vad gäller intäktsbudgetering har lett till en mycket hög träffsäkerhet under de senaste tio åren. Det kan också konstateras att förändringar i skatteintäkter under året inte påverkar verksamheternas budgeter. Minskade eller ökade intäkter under året hanteras i form av förändringar i prognoserna över regionens intäkter. Ombudgeteringar i verksamheterna sker ibland men har ingenting med skatteintäktsprognoserna att göra. Ökade eller minskade skatteintäkter i förhållande till lagd budget hanteras i kommande års budgetar. Vidare bedöms att det inte finns någon risk för att skattepengar skulle samlas på hög på koncernkontoret i de fall skatteintäkterna skulle bli högre än budgeterat. Samtliga regionens resurser beaktas i kommande års budgetarbete, så även eventuella överskott i skatteintäkter i förhållande till budgeterade skatteintäkter. Den sammanfattande bedömningen är att arbetet med att budgetera intäkter i form av skatter, utjämning och generella statsbidrag fungerar ändamålsenligt och effektivt samt att arbetet med intäktsbudgetering i Region Skåne följer god sed och praxis inom området. Miljörevision - uppföljning (Rapport nr 3/2015) Revisorerna har granskat Miljörevision - uppföljning. KPMG AB har biträtt i granskningsarbetet. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Anders Arenhag med Greger Nyberg och Åsa Nilsson som projektledare från revisionskontoret. Den samlade bedömningen är att Region Skåne har ett fungerande internt miljöarbete och att det interna miljöarbetet som sker inom förvaltningar, nämnder och styrelser på en övergripande nivå, trots identifierade förbättringsområden är framgångsrikt och ändamålsenligt. Granskningen visar att det finns rutiner och processer på plats som möjliggör ett systematiskt miljöarbete som leder till ständiga förbättringar.

19 4 I rapporten konstateras att Region Skåne arbetar med miljömål och nyckeltal, dels övergripande, dels på förvaltningsnivå för att kunna mäta och påvisa förbättringar i miljöarbetet. Av rapporten framgår också att det finns dokumenterade förbättringar både inom ramen för miljöprogrammet och miljöledningssystemet avseende Region Skånes interna miljöarbete. Vidare konstateras att det finns system för uppföljning inom Region Skåne, men uppföljningen sker på olika sätt inom olika delar av organisationen. Bedömningen är att uppföljningsrutinerna är tillfredsställande, men att det övergripande ansvaret för Region Skånes interna miljöarbete kan vara tydligare definierat. Etik och prioriteringar (Rapport nr 4/2015) Revisorerna i Region Skåne har uppdragit åt KPMG AB att genomföra en granskning av hur Region Skåne arbetar med etik och prioriteringar samt bedömt hur olika ersättningssystem inverkar på styrningen i enlighet med de etiska principerna. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Lars-Olof Olsson med Eva Tency Nilsson som projektledare från revisionskontoret. Granskningen har omfattat perioden april till och med juli. Förutom det regionövergripande perspektivet omfattas samtliga sjukvårdsförvaltningar. Den sammanfattande bedömningen är att det inte finns några regionövergripande regler för hur det lokala prioriteringsarbetet ska utformas. Däremot finns det regionala stödfunktioner för prioriteringsarbetet genom till exempel HTA-enheten (Health Technology Assessment - utvärdering av metoder och tekniker i hälso- och sjukvården), läkemedelsrådet, regionens etiska råd och det nybildade Prioriteringsrådet. Det finns ingen speciell organisation för prioriteringar/etiska frågeställningar i regionens linjeorganisation. Ansvaret för spridning av gällande prioriteringar sker i huvudsak genom sedvanliga kanaler och uppdrag i respektive förvaltning. Vidare har framkommit av granskningen att det finns en framtagen modell för hur prioriteringar ska ske på ett mer strukturerat sätt i samband med regionens budgetprocess med utgångspunkt från behovsanalyser. Bedömningen är att den etiska analysen i den processen bör förstärkas och fördjupas. Arbetet med prioriteringar och etik inom regionen skiljer sig åt mellan de olika förvaltningarna. Det är endast Skånes universitetssjukvård (SUS) som har en förvaltningsövergripande organisation för etik. Inom Kryh beslutades i maj 2015 att en motsvarande organisation ska skapas inom förvaltningen. Vid övriga förvaltningar finns det lokala etiska råd utifrån verksamheternas engagemang och intresse. Vidare görs bedömningen att medborgarperspektivet i prioriteringsarbetet bör stärkas. En förutsättning för att få acceptans för prioriteringar är en välinformerad allmänhet som fått möjlighet att yttra sig.

20 5 Effekter av satsningar inom vissa bolag (Rapport nr 5/2015) På uppdrag av Region Skånes revisorer har TJP Analys & utveckling AB granskat effekterna av satsningar inom vissa bolag i Region Skåne. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Anders Arenhag och projektledare från revisionskontoret har varit Fredrik Ljunggren. Granskningen visar att verksamheten i de granskade bolagen drivs utifrån fattade beslut samt drivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt - i klass med andra jämförbara aktörer i Sverige. Det konstateras att moderbolaget Business Region Skåne AB och dess planering och samordning av dotterbolagen har lett till bättre samordning mellan olika bolag/insatser och därigenom bättre utbyte i form av effekter i relation till satsade resurser. Det noteras även att ägardirektiven är gamla och behöver aktualiseras för att säkra att styrningen och inriktningen av verksamheten sker enligt Region Skånes mål. Detta gäller till exempel Tourism in Skåne där ägardirektivet utgår från att en uppdragskatalog ska finnas och någon aktuell sådan finns inte längre. Effekter mäts på olika sätt för de olika bolagen. Där mätningar finns på nationell nivå anknyter man till dem för att få jämförbarhet och bättre tillförlitlighet i måtten. Bland sådana mått märks inom turismen till exempel gästnätter, intäkter och sysselsättning. Där mätningar att referera till inte finns på nationell nivå har egna mätningar utvecklats. Detta gäller till exempel Invest in Skåne, Event in Skåne och Teknopol. Av granskade mätningar av effekter framgår att förväntade effekter ofta uppnås och ibland överträffas. Användning av dynamiska effekter i mätningar och kalkyler har minskat under senare år. Bedömningen är att de antaganden som görs är rimliga och trovärdiga då de speglar den etablerade kunskapsnivån inom branschen. I granskningsrapporten diskuteras svårigheterna med att påvisa effekterna på tillväxt och sysselsättning. Det saknas tillräcklig kunskap både om vilka resultat insatserna får för företagen och om vilka samhällsekonomiska effekter insatserna sammantaget ger. Vidare konstateras att det finns få studier gjorda inom området offentligt finansierad affärsrådgivning och exportfrämjande insatser i världen. Teori och empirin kring effekter av dessa insatser är därför väldigt begränsad och det finns inte grund för några klara slutsatser. Mervärden för medborgarna som lyfts fram i granskningen är; medborgarna kan själva delta i arrangemang och nyttja attraktioner, ökad sysselsättning/ökade inkomster, medborgarna uppskattar att Skåne blir mer känt samt att identitet och självbild stärks. Vårdhygien - uppföljning (Rapport nr 6/2015) Revisorerna i Region Skåne har uppdragit åt Helseplan Consulting AB att göra en uppföljande granskning för att bedöma om Region Skånes arbete avseende vårdhygien organiseras, planeras och genomförs på ett sätt som ger det resultat som avses och är önskvärt. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Marie Nielsén och projektledare från revisionskontoret har varit Helena Olsson.

21 6 Den samlade bedömningen är att Region Skånes arbete inom vårdhygien inte organiseras, planeras och genomförs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Bedömningen grundar sig på de organisatoriska och tekniska utmaningarna som kvarstår samt på bristen av tydlig effekt av det utförda arbetet. Det ska noteras att Vårdhygien Skåne har tagit och fått en aktiv roll att brett främja vårdhygieniska frågor inom Region Skåne. Effekterna av detta arbete kommer sannolikt att leda till stegvis bättre resultat gällande god hygienisk standard. De insatser som görs idag har inte fått den önskade genomslagskraften än. Förbättringar sedan tidigare granskningar inbegriper att Vårdhygien Skåne organisatoriskt har stärkt sin position i och med flytten till Område smittskydd och vårdhygien. Därutöver har Vårdhygien Skånes uppdrag utvidgats till att inkludera den kommunala vård- och omsorgssektorn. Det ska noteras att SUS är den förvaltning som är mest framgångsrik inom strukturellt arbete med vårdhygienfrågor. Kompetensförsörjning - uppföljning (Rapport nr 7/2015) Revisorerna har genomfört en uppföljande granskning av hur Region Skåne arbetar inom området kompetensförsörjning. Granskningen har bland annat varit inriktad på vilka system och rutiner som tillämpas för att säkra regionens långsiktiga personalförsörjning samt vilka interna program som används för att introducera och motivera nyanställda i arbetet. Capire AB har biträtt i granskningsarbetet. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Lars-Olof Olsson med Eva Tency Nilsson som projektledare från revisionskontoret. Granskningen har omfattat perioden april till och med augusti. Förutom det regionövergripande perspektivet omfattas samtliga förvaltningar. Den sammanfattande bedömningen är att det långsiktiga kompetensförsörjningsarbetet i Region Skåne har utvecklats och blivit mer systematiskt. Arbetet drivs i samma struktur inom hela organisationen och grundas på ett nära samarbete mellan samtliga förvaltningar i regionen. Arbetet har under senare år även fått ökad prioritet och har en tydligare förankring i regionens ledningsstruktur. Dock har brister i arbetsmiljö och arbetsvillkor som orsak till ökad personalomsättning inte fått tillräckligt utrymme i regionens och förvaltningarnas allmänna styrning. Regionen har samtidigt hamnat i en negativ spiral med personalbrist inom vissa kategorier och försämrad arbetsmiljö inom flera områden. Region Skåne har för närvarande inte full kontroll på frågan om hur den kortsiktiga personalproblematiken ska lösas. I det nuvarande läget finns risker att arbetsmiljö- och bemanningsproblematiken leder till ett sämre patientomhändertagande. Vidare görs bedömningen att regionen under de senaste åren har brustit i helhetssyn och att många ekonomiskt motiverade åtgärder genomförts utan att tillräckliga överväganden gjorts om dessas konsekvenser på regionens attraktivitet som arbetsgivare. Detta riskerar att försämra Region Skånes image som arbetsgivare också på längre sikt med fortsatt ökad personalomsättning och svårigheter att rekrytera.

22 7 Patientkontakter (Rapport nr 8/2015) Revisorerna i Region Skåne har uppdragit åt Capire Consulting AB att göra en uppföljande granskning för att bedöma om regionens användande av personalresurserna inom vården sker på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Jeanette Hillding och projektledare från revisionskontoret har varit Helena Olsson. Den samlade bedömningen är att det i Region Skåne saknas styrning av hur vårdpersonalen använder sin tid. Samma gäller frågor om produktivitet. Inom koncernledningen är uppfattningen att det inte är ändamålsenligt att bedriva en central styrning inom detta fält. En effekt av detta är att det saknas mål, mätning och uppföljning av hur vårdpersonalens tid används för olika uppgifter. Det saknas underlag för att göra jämförelser över tid och att jämföra verksamheter och förvaltningar med varandra. Sett till de utvecklingsmöjligheter som uppnåtts i enskilda exempel och vid internationella förebilder bedöms regionens styrning av användandet av personalresurserna inom hälso- och sjukvården inte som ändamålsenlig och effektiv. Regionen saknar instrument för att ur ett helhetsperspektiv värdera och styra tidsanvändningen inom vården så att den används på ett effektivt och för patienten fokuserat sätt. En tydlig iakttagelse i föreliggande granskning är trots detta att frågor om personalens tidsanvändning ådrar sig allt större uppmärksamhet i Region Skåne. Ett omfattande arbete bedrivs sedan ett par år tillbaka. Prognossäkerhet - uppföljning (Rapport nr 9/2015) Revisorerna har granskat prognossäkerhet - uppföljning. Helseplan Consulting AB har biträtt i granskningsarbetet. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Lars-Olof Olsson med Åsa Nilsson som projektledare från revisionskontoret. Den övergripande bedömningen är att Region Skånes process för att upprätta ekonomiska prognoser är ändamålsenlig och resulterar i prognoser av tillfredsställande kvalitet under löpande budgetår. Det kan konstateras att prognosarbetet i grunden ser ut på samma sätt som i den tidigare granskningen men att det har förbättrats successivt. Det kan också konstateras att prognossäkerheten ökat under den granskade perioden och att de prognoser som görs för löpande år har hög prognossäkerhet. De prognoser som görs på längre sikt, som till exempel ligger till grund för beslut rörande budget, är behäftade med större osäkerhet. Denna osäkerhet är emellertid till stor del baserad på osäkerhet om de nationella förutsättningarna och inte i första hand på prognosarbetet i Region Skåne. Granskningen visar att regionen har ett fungerande system för framtagande av förslag och beslut om åtgärder när prognoserna tyder på att budgeten inte kan hållas. Det konstateras också att ansvaret är tydligt och att det finns en fungerande ansvarskedja inom förvaltningarna mellan förvaltning och regioncentral nivå samt mellan tjänstemannaorganisation och politisk nivå. Vidare noteras det att det finns verktyg i form av dokument och IT-stöd för att tillgodose huvuddelen av de krav som ställs för en hög prognossäkerhet men att det finns brister som redovisats vad gäller verktyg för uppföljning och prognoser avseende

23 8 personalkostnader. Det finns dock ett arbete som pågår för att förbättra verktyg och stöd för prognosarbetet. Avslutningsvis kan det konstateras att det inte finns någon god sed i form av fastställda rekommendationer för prognosarbete. Den goda sed som finns att utgå ifrån är praxis hur prognoser utarbetas inom andra jämförbara regioner/landsting med god standard på sitt prognosarbete. Avtalsuppföljning - uppföljning (Rapport nr 11/2015) Revisorerna i Region Skåne har uppdragit åt Capire Consulting AB att göra en uppföljande granskning gällande avtalsuppföljningen inom Region Skåne för att bedöma om den sker på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Magnus Bergström och projektledare från revisionskontoret har varit Helena Olsson. Den sammanfattande bedömningen är att Region Skånes organisation för uppföljning av avtal inom hälso- och sjukvårdsområdet i flertalet aspekter är väl strukturerad och ändamålsenlig för att få rätt leverans till rätt kvalitet utifrån ett patient- och medborgarperspektiv. Avtalsuppföljningen kan ytterligare förstärkas genom en strukturerad samverkan med patientgrupperna både inför upphandling och i samband med avtalsuppföljning. Vidare har framkommit av granskningen att vitesbestämmelserna i vissa fall öppnar för olika tolkningar och att viten inte har utkrävts trots att det varit möjligt. Region Skåne har anledning att tydliggöra sin policy visavi sanktioner genom viten och säkerställa att sanktionerna tillämpas på ett enhetligt sätt för att de ska fylla sin funktion att bidra till uppfyllelse av avtalet. Vid tidigare granskning uppmärksammades att regionen bör förtydliga på vilket sätt riskanalyser ska göras, vad de ska innehålla samt hur de ska dokumenteras. Sådana förtydliganden har inte kommit till stånd och systematiska riskanalyser genomförs i allmänhet inte, vilket även står i konflikt med upphandlingspolicyns krav. Sjukvårdsförvaltningarnas förmåga att klara sina mål - Skånes Universitetssjukvård - uppföljning (Rapport nr 12/2015) Under 2013 och 2014 har revisorerna bland annat granskat Region Skånes sjukhus med identiskt upplägg och genomförande utifrån förmågan att klara såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska mål. Därutöver har en sammanfattande granskning med övergripande slutsatser och jämförelser gjorts. Under 2015 har gjorts (för var och en av de tre förvaltningarna, för Medicinsk service samt för helheten) en uppföljande granskning. I denna uppföljande granskning har en kartläggning och bedömning av Skånes universitetssjukvård (SUS) och dess förmåga att klara sina mål gjorts. Capire Consulting AB har biträtt i granskningsarbetet. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Lars-Erik Lövdén. Projektledare från revisionskontoret har varit Greger Nyberg och Eva Tency Nilsson. Granskningen visar att arbetet med att utveckla ledningsorganisationen inom SUS har fortsatt. Under 2015 tillämpar alla divisioner och verksamheter

24 9 förvaltningens balanserade styrkort. Det målområde som utvecklats bäst under den aktuella perioden vid SUS är förebyggande av vårdskador. Klart ogynnsam har utvecklingen däremot varit i fråga om tillgänglighet. Det gäller både mottagningsbesök, tid till operation och inom flera cancerdiagnosområden. Detta avspeglar sig också i ett sänkt förtroende för SUS från patienternas och allmänhetens sida. Bedömningen är vidare att nämnden trots förbättrad ledningsmodell och uppföljningsrapporter inte har den kontroll över verksamheten som krävs för att nå de mål som uppställts för en säker och effektiv hälso- och sjukvård. Nämnden behöver även utveckla en tydligare systematik och skapa dialog om målens innehåll så att arbetet för att sätta patienten i centrum kan följas upp och förbättras. Satsningar för att skapa en god arbetsmiljö med positiv image av SUS internt och externt och för att behålla och attrahera nya medarbetare är av central betydelse. Tidigare fokus på ekonomi i balans med en strategi för kraftfulla åtgärder såsom bemanningsrestriktioner ger nu negativa effekter för bland annat tillgången på sjuksköterskor. Detta har lett till svårigheter att bemanna vårdplatser med ytterligare effekter inom vården och därmed ställs nya krav på insatser på olika chefsnivåer. Detta är inte värdeskapande för varken patienterna eller verksamheterna. Det har hittills inte skett någon särskild uppföljning av hur den nya förvaltningsorganisationen har påverkat benägenheten till samverkan mellan de olika delarna i hälso- och sjukvårdssystemet i Region Skåne. Syftet att den nya organisationen skulle leda till att förvaltningarna ska ta ett större helhetsansvar har enligt granskningen ännu inte infriats. Ledtider i vårdkedjan - uppföljning (Rapport nr 13/2015) Revisorerna i Region Skåne har uppdragit åt Helseplan Consulting AB att göra en uppföljande granskning för att bedöma om Region Skånes arbete, utifrån de granskade processerna, organiseras, planeras och genomförs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Bo Lönnerblad och projektledare från revisionskontoret har varit Eva Tency Nilsson och Helena Olsson. Den samlade bedömningen är att Region Skånes arbete inom området ledtider i vårdkedjan, utifrån de granskade processerna, inte organiseras, planeras och genomförs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Bedömningen grundar sig på att Region Skåne inte lever upp till kraven om tillgänglighet. Region Skåne genomför på ett övergripande sätt och i de olika förvaltningarna ett arbete för att öka tillgängligheten och fokusera mer på patienten men det är tydligt att ansträngningar inom bröst- och prostatacancerprocesserna inte har medfört några förbättringar sedan föregående granskning.

25 10 Av granskningen har vidare framkommit att patienter med självskadebeteende ingår i ett prioriterat flöde men att verksamheterna inte sätter diagnos i tid och därmed inte kan erbjuda adekvat behandling inom ramen för vårdgarantin. Patienten värdesätter en god och inkluderande vårdplanering och en kontinuitet i mötet med vården. Samtliga tre processer brister i att erbjuda detta till patienten. Resultat av granskningen visar på att patienten inte alltid får ta del av bokningsinformation och att vårdpersonal byts ut i alltför hög utsträckning. Sjukvårdsförvaltningarnas förmåga att klara sina mål - Divisionen Labmedicin inom Medicinsk service - uppföljning (Rapport nr 14/2015) Denna granskning är en del av det granskningsarbete som regionens revisorer beslutat om och genomfört under de senaste åren. Arbetet har genomförts av Capire Consulting AB under augusti-december Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Lars-Erik Lövdén och kontaktpersoner från revisionskontoret har varit Greger Nyberg och Eva Tency Nilsson. Huvudsyftet har varit att visa om fullmäktiges mål har uppfyllts, vilka effekter som en ny förvaltningsorganisation har haft samt vilka åtgärder som vidtagits och vilka effekter de haft utifrån föregående granskning. Bedömningen är bland annat att Labmedicin har nått ekonomimålen och genomfört beslutade rationaliseringar, produktiviteten har ökat, resultaten har förbättrats vad avser följsamhet till hygien- och klädregler. Labmedicin har däremot inte följsamhet till målet när det gäller svarstider för patologisk provtagning inom flera cancerprocesser. Genom granskningen har det framgått att förvaltningen huvudsakligen tillämpar ett systematiskt arbetssätt. Bedömningen är att Medicinsk service i den del som omfattar Labmedicin i huvudsak arbetar ändamålsenligt ur ett patientsäkerhets-, effektivitets- och ekonomiskt perspektiv. Dessutom arbetar förvaltningen med ett starkt fokus avseende patientsäkerhetsarbetet bland annat genom ackreditering av verksamhet och apparatur. Sjukvårdsförvaltningarnas förmåga att klara sina mål - Skånevård Kryh - uppföljning (Rapport nr 15/2015) Under 2013 och 2014 har revisorerna granskat Region Skånes sjukhus med identiskt upplägg och genomförande utifrån förmågan att klara såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska mål. Därutöver har en sammanfattande granskning med övergripande slutsatser och jämförelser gjorts. Under 2015 har (för var och en av de tre sjukvårdsförvaltningarna, för Medicinsk service samt för helheten) en uppföljande granskning genomförts. I denna uppföljande granskning har en kartläggning och bedömning av Skånevård Kryh och dess förmåga att klara sina mål gjorts. Capire Consulting AB har biträtt i granskningsarbetet. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Lars- Erik Lövdén. Projektledare från revisionskontoret har varit Eva Tency Nilsson och Greger Nyberg. Föreliggande granskningsrapport har omfattat perioden

26 11 I föregående granskning uppmärksammades att flera viktiga strukturer och element i styrningskulturen var på väg att utvecklas i förvaltningen. Dessa fortsätter att växa fram och särskilt framhålls kvalitetsutveckling av patientprocesser. Positiv utveckling sker även vad gäller arbetet med patientsäkerhet och patientfokusering genom medborgare/patientmedverkan i utvecklingsarbetet. Förvaltningen har under 2015 lägre produktionsvolymer och sannolikt sänkt produktivitet jämfört föregående år. Även när det gäller ett antal kvalitetsindikatorer (som endast delvis kan följas bakåt i tiden på grund av sammanslagning av sjukhusförvaltningarna) ses en svagt fallande trend inom flera målområden under de tre senaste åren. Driftsledningsnämnden har ett övergripande ansvar för att förvaltningens resurser används på ett rationellt och effektivt sätt utifrån politiska beslut om utbud, tillgänglighet och kvalitet. Det bedöms hitintills otydligt hur nämnden ska fullfölja denna uppgift till exempel genom att ta beslut i strukturella frågor. Utan tydligare mandat riskerar ordningen med nämnder att förlänga ärende- och beslutsprocesserna i regionen. Sammanfattningsvis brister Skånevård Kryh fortfarande i sin förmåga att uppnå ett betydande antal av de mål som hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat om. Förvaltningen har även en produktionsminskning som riskerar att leda till ökade kostnader för att upprätthålla en god tillgänglighet för befolkningen. Den grund som har lagts bland annat genom fokus på patientprocesser och kvalitetsbrister har dock potential för bättre resultat gentemot fastställda mål. Krisberedskap inom sjukvården (Rapport nr 16/2015) På uppdrag av Region Skånes revisorer har Helseplan Consulting AB granskat krisberedskap inom sjukvården i Region Skåne. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Michael Michaelsen och projektledare från revisionskontoret har varit Fredrik Ljunggren. Granskningen visar att Region Skånes krisberedskap inom sjukvård är ändamålsenlig utifrån att det finns en väl utarbetad plan och organisation för krisberedskap. Det finns dock förbättringspotential inom flera områden, såsom kännedomen gällande rutiner bland personal, skriftliga rutiner inom primärvården, evakueringsmöjligheterna till andra sjukhus eller lokaler och beredskapen att ta emot ett extra stort tillflöde av patienter som behöver vård. Bedömningen är vidare att patienter och vårdpersonal har lidit skada av driftstörningar framför allt vid dataavbrott och att driftstörningar kan riskera patientsäkerheten. Det finns brister i kunskaper på flertalet vårdcentraler gällande rutinerna för brandövningar och generellt görs för få övningar utifrån teoretiska krisscenario i Region Skåne.

27 12 Driftstörningar inom telefoni och data sker tillräckligt ofta för att påverka patienter, medborgare och personal i Region Skåne och de privatdrivna primärvårdsverksamheterna är mest utsatta av driftstörningarna inom IT. Det finns brister i beredskapen för att vid ett nödläge kunna evakuera ett sjukhus och tillfälligt flytta patienter eller vård till andra lokaler eller sjukhus. Sjukhusen har dock bättre beredskap för att evakuera patienter till andra lokaler än vårdcentralerna. Den generella bristen på vårdplatser påverkar möjligheten att evakuera patienter från sjukhus vid eventuell krissituation. Bristen på transportfordon vid behov av evakuering av patienter är alarmerande. Det skiljer sig mellan vårdenheterna gällande vilken beredskap som finns för att i ett krisläge ta emot ett extra stort tillflöde av patienter som behöver vård. Kännedomen gällande krisberedskapen för att ta emot ett extra stort tillflöde av patienter som behöver vård är bristande bland de granskade vårdcentralerna. Sjukvårdsförvaltningarnas förmåga att klara sina mål - Skånevård Sund - uppföljning (Rapport nr 19/2015) Under 2013 och 2014 har revisorerna granskat Region Skånes sjukhus med identiskt upplägg och genomförande utifrån förmågan att klara såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska mål. Därutöver har en sammanfattande granskning med övergripande slutsatser och jämförelser gjorts. Under 2015 har (för var och en av de tre sjukvårdsförvaltningarna, för Medicinsk service samt för helheten) en uppföljande granskning genomförts. I denna uppföljande granskning har en kartläggning och bedömning av Skånevård Sund och dess förmåga att klara sina mål gjorts. Capire Consulting AB har biträtt i granskningsarbetet. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Lars- Erik Lövdén. Projektledare från revisionskontoret har varit Eva Tency Nilsson och Greger Nyberg. I föregående granskning uppmärksammades att flera viktiga strukturer och element i styrningskulturen var på väg att utvecklas i förvaltningen. Dessa fortsätter att växa fram och särskilt framhålls kvalitetsutveckling av patientprocesser. Positiv utveckling sker även vad gäller arbetet med patientsäkerhet och patientfokusering genom medborgare/patientmedverkan i utvecklingsarbetet. Trots ökad arbetsro och utökade resurser under 2015 har Sund liksom de två övriga sjukvårdsförvaltningarna SUS och Kryh haft svårt att nå vissa av de prioriterade målen. De mål som är prioriterade inom förvaltningen för 2015 är vårdrelaterade infektioner, fall, trycksår och läkemedelsgenomgångar. Arbete pågår med handlingsplaner bland annat för trycksår och undvikbara vårdrelaterade infektioner. Enhetliga mål för effektivitet och produktivitet har inte formulerats inom förvaltningen. Arbete pågår med analys av bemanning inom olika verksamheter. Produktionen har fallit inom Sund:s verksamhet liksom vid de två övriga

28 13 sjukvårdsförvaltningarna. Fallet är dock relativt sett mindre inom Sund än vid SUS och Kryh. Driftsledningsnämnden har ett övergripande ansvar för att förvaltningens resurser används på ett rationellt och effektivt sätt utifrån politiska beslut om utbud, tillgänglighet och kvalitet. Det bedöms hitintills oklart hur driftledningsnämnden har genomfört sitt ansvar inom dessa områden. Sammanfattningsvis brister Skånevård Sund fortfarande i sin förmåga att uppnå ett betydande antal av de mål som hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat om. Förvaltningen har även en kostnadsökning och produktionsminskning som trots ökade anslag riskerar att leda till ökade kostnader för att upprätthålla en god tillgänglighet för befolkningen. Effekterna av förändrad organisation (Rapport nr 20/2015) På uppdrag av Region Skånes revisorer har Deloitte AB granskat effekterna av förändrad politisk organisation i Region Skåne. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Bo Lönnerblad, Louise Rehn Winsborg och Lars-Erik Lövdén. Projektledare från revisionskontoret har varit Fredrik Ljunggren. Granskningen visar att det har uppstått en osäkerhet om vem som har ansvaret för olika hälso- och sjukvårdsfrågor inom organisationen. Hälso- och sjukvårdsnämnden har det samlade ansvaret medan de tre underställda nämnderna har produktionsansvaret. Hälso- och sjukvårdsnämnden har enligt reglementet ett budgetansvar för hela sjukvården gentemot fullmäktige samtidigt som varje driftsledningsnämnd har sin egen budget. Hälso- och sjukvårdsnämnden och driftsledningsnämnderna har behandlat mycket få ärenden rörande den ekonomiska styrningen vid sina sammanträden under 2015, trots att den ekonomiska situationen utvecklats starkt negativt. Bedömningen utifrån detta är att hälsooch sjukvårdsnämnden och driftsledningsnämnderna inte till fullo har tagit sitt ansvar för den ekonomiska situationen och att detta sannolikt beror på osäkerhet beträffande ansvar enligt gällande organisation. En effekt av den nya politiska organisationen är bland annat att regionstyrelsens uppdrag i form av sin uppsiktsplikt har utökats. Detta eftersom styrelsen har fler nämnder att övervaka. Baserat på dessa observationer gällande regionstyrelsens uppsiktplikt görs bedömningen att regionstyrelsens möjlighet att utöva sin uppsiktsplikt har försvårats som en effekt av omorganisationen. Inrättandet av en personalnämnd har lyft fram personalfrågorna men det finns dock ännu inte något som tyder på att omorganisationen skulle ha gett några märkbara faktiska effekter i personalfrågor. När det gäller demokratifrågorna konstateras en negativ effekt och även en risk för ytterligare försämring vad gäller medborgarkontakter. Sedan omorganisationen har enheten för demokratiutveckling fått en mer strategisk utvecklingsroll, samtidigt som ansvaret för att genomföra medborgardialogerna lagts på nämnderna som i sin tur inte har hanterat detta ansvar.

29 14 Samverkan kring utskrivningsklara patienter - Revisionssamverkan 2015 (Rapport nr 21/2015) Region Skånes revisorer har tillsammans med nio kommuner i länet under 2015 granskat hur Region Skåne och dessa kommuner samverkar när det gäller utskrivningsklara patienter. Kostnads- och ansvarsfördelningen mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne regleras huvudsakligen i lag samt i lokal överenskommelse i Skåne. De kommuner som deltagit i granskningen är Bromölla, Burlöv, Båstad, Helsingborg, Höör, Kristianstad, Lund, Skurup och Ängelholm. Capire Consulting AB har biträtt oss i granskningsarbetet. Föreliggande granskningsrapport har upprättats avseende Region Skånes samverkan med kommunerna. Dessutom har granskningsrapporter upprättats för varje deltagande kommun med särskilt fokus på hur samverkan med Region Skåne fungerar i respektive kommun. Kontaktpersoner från revisorskollegiet har varit Lars-Erik Lövdén och Louise Rehn Winsborg. Projektledare och samordnare från revisionskontoret har varit Greger Nyberg och Helena Olsson. Det övergripande syftet med granskningen har varit att bedöma hur Skånes kommuner och Region Skåne samverkar avseende utskrivningsklara patienter. Genom granskningen redovisas också områden där samarbetet fungerar bra och ger förväntat resultat men även områden där samverkan kan förbättras eller inte förekommer liksom de eventuella skillnader som finns i olika delar av Skåne. Inom Region Skåne och i många delar av landet uppges att det råder vårdplatsbrist. Ur bland annat ett patientsäkerhetsperspektiv är det viktigt att situationen med överbeläggningar och utlokaliseringar utreds. Ett problem är att många patienter, ofta äldre, måste ligga kvar på sjukhus längre än det är medicinskt nödvändigt. Av granskningen framgår bl a att Skåne under 2015 haft färre dagar inneliggande utskrivningsklara patienter än övriga landet. Det har framkommit genom granskningen att Region Skåne och kommunerna bedriver ett omfattande samarbete kring utskrivningsklara patienter i linje med de krav som ställs i lag och regler. Utifrån regelverken behandlas patienter lika. I praktiken skiljer sig förutsättningarna åt på sjukhusen, i primärvården och kommunerna, vilket kan leda till olika behandling. Det rör sådant som personalkontinuitet, hur länge patienten får stanna på sjukhuset, hur processen kring samordnad vårdplanering fungerar, tillgången till platser på korttidshem och särskilt boende samt vilka resurser som finns i primärvården. Intern kontroll och god ekonomisk hushållning (Rapport nr 23/2015) Revisorerna har för 2015 granskat och bedömt regionstyrelsens, varje nämnds och bolagsstyrelses arbete med såväl intern kontroll som mål kopplade till god ekonomisk hushållning. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Inger Åbonde med Eva Tency Nilsson och Fredrik Ljunggren som projektledare från revisionskontoret. Granskningen tyder på att det finns en kultur inom Region Skåne där intern kontroll anses vara en administrativ uppgift och inte en värdeskapande process. Det finns strukturella brister i riskbedömningen. Granskningen visar vidare att riskbedömning av tradition anses vara en arbetsuppgift för tjänstemännen i

30 15 Region Skåne. Detta är allvarligt då intern kontroll bör ses som ett styrverktyg för politiken. Generellt visar granskningen att de kontrollmoment som finns med i de interna kontrollplanerna är genomförda och rapporteringen till nämnderna och styrelserna fungerar tillfredsställande i de flesta fall. Granskningen visar dock på vissa brister i kommunikationen från nämnderna till förvaltningarna. Vi bedömer att regionstyrelsen inom ramen för sin uppsiktsplikt inte säkerställer att denna erhåller löpande och tillräcklig information om övriga nämnders arbete med den interna kontrollen. Få av regionens nämnder eller styrelser har en tydligt dokumenterad rutin för avvikelsehantering. Hur uppkomna situationer ska behandlas avgörs då de inträffar. Regionstyrelsen har inte uppfyllt sin uppsiktsplikt när den inte tidigare vidtagit åtgärder mot nämnder som inte agerat för att uppnå ekonomisk balans enligt lagens och reglementets krav. Regionstyrelsen har först på senhösten informerat regionfullmäktige om hur den ekonomiska situationen hanterats av nämnderna. Bedömningen är att flera av regionens nämnder, främst inom hälso- och sjukvårdsområdet, har brister i att prioritera och följa de finansiella målen som syftar till att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. I övriga delar av organisationen bedöms generellt att balanskravet och lagens krav på god ekonomisk hushållning uppfylls. Bedömningen görs även att årliga ombudgeteringar ger oönskade signaler till organisationen och minskar incitamenten för att på annat sätt hantera de ekonomiska problemen. Sjukvårdsförvaltningarnas förmåga att klara sina mål - Region Skånes styrning - uppföljning (Rapport nr 24/2015) Under 2013 och 2014 har revisorerna granskat Region Skånes sjukhus med identiskt upplägg och genomförande utifrån förmågan att klara såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska mål. Därutöver har en sammanfattande granskning med övergripande slutsatser och jämförelser gjorts. Under 2015 har (för var och en av de tre sjukvårdsförvaltningarna, för divisionen Labmedicin inom Medicinsk service samt för helheten) en uppföljande granskning genomförts. Denna uppföljande granskning har haft fokus på det samlade regionala perspektivet. I och med denna uppföljande granskning har Region Skånes förmåga att uppnå beslutade mål analyserats för perioden 2010 till Capire Consulting AB har biträtt i granskningsarbetet. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Lars-Erik Lövdén och Louise Rehn Winsborg. Projektledare från revisionskontoret har varit Eva Tency Nilsson. Tidigare granskningar har påvisat att verksamheten inte har nått upp till ett flertal av de fastställda kvalitetsmålen. Vidare har bedömts att region- och koncernledningens styrning och uppföljning inte varit tillräcklig för att förverkliga målen om förstärkt patientfokus och ökat inflytande för patienten. Under 2014 och 2015 har patientsäkerhetsarbetet och kunskapsstyrningen förstärkts och resultaten har förbättrats inom flera områden. Exempel på detta är

31 16 vårdhygien och klädregler. Samtidigt kvarstår bristande måluppfyllelse framför allt inom cancervården och tillgängligheten. Invånarnas förtroende har ännu inte förbättrats och invånarnas uppfattning om tillgängligheten till vården är att den försämrats. Region Skåne har ännu inte heller helt utvecklat ett systematiskt arbete för en patient-/personcentrerad vård i linje med de avsikter som fastställts av regionfullmäktige. En rad olika arbeten pågår emellertid för att stärka patientkvaliteten, inte minst genom utveckling av patientprocesser och satsningar på ehälsa/mhälsa. Bemanningssituationen är fortsatt besvärande vad gäller bland annat sjuksköterskor och inom vissa specialiteter som till exempel akutmottagningarna. Personalomsättningen har ökat, liksom sjukfrånvaron, mertiden och övertiden vilket indikerar brister i arbetsmiljö och ledarskapsförmåga. Tilliten i sjukvården från medarbetare till högsta ledningen och omvänt är fortfarande inte tillfredsställande. Översiktlig finansiell analys (Rapport nr 27/2015) På uppdrag av regionens revisorer har revisionskontoret, genom Fredrik Ljunggren och Johan Rasmusson, för åttonde året i rad genomfört en översiktlig finansiell analys av Region Skåne och i anslutning till detta gjort en förenklad jämförelse med främst Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Jan Erlandsson. Granskningen syftar till att, som underlag för revisorernas bedömning av om verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt, kunna jämföra resultat och ställning vad avser landets tre största landsting och regioner. Övergripande gäller att bedöma om god ekonomisk hushållning sett ur ett finansiellt perspektiv kan anses föreligga inom respektive landsting och region, samt om utvecklingen går i rätt riktning. Sammanfattningsvis kan sägas att ingen av de tre studerade organisationerna fullt ut kan anses ha en god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv. Västra Götalandsregionen, har bäst soliditet och ligger därför bäst till. Stockholms läns landsting har trots förbättrat läge en bit kvar och Region Skåne ligger ytterligare ett steg efter vad gäller resultat och kapacitet då man fortfarande har negativ soliditet. Avståndet minskar dock för Stockholms läns landsting, som har den bästa utvecklingen under femårsperioden. 4.2 Förvaltningsrevision - förstudie/uppföljning Under året har även ett antal förstudier/uppföljningar genomförts för att bedöma om området föranleder en fördjupad granskning. Teknikstöd och back-up Attityder mot anställda och konsekvenser Utrangering Uteblivna besök

32 17 Övergripande ledningssystem Folktandvården 4.3 Redovisningsrevision Deloitte AB har biträtt oss i granskningsarbetet. Kontaktpersoner från revisionskontoret har varit Eva Tency Nilsson och Fredrik Ljunggren. Redovisningsrevisionen har utförts med utgångspunkt från den revisionsplan som upprättats och antagits av revisorskollegiet. I revisionsplanen identifierades ett antal specifika riskområden. Granskningsinsatser har under året genomförts för dessa riskområden på utvalda enheter och granskningarna har avrapporterats i separata rapporter. Utöver granskningen av dessa riskområden, har även sedvanlig granskning genomförts av Region Skånes delårs- och årsbokslut. Dessa granskningar har också redovisats i separata rapporter. Nedan specificeras granskningsrapporterna. IT-kontroller (Rapport nr 17/2015) Revisorerna har granskat IT-kontroller. Syftet med granskningen har varit att utvärdera de kontroller och rutiner som omger de delar av IT-miljön som är centrala för Region Skånes kritiska processer kopplade till finansiell rapportering. Granskningen av IT-kontroller har omfattat följande områden: Åtkomstkontroll Rutiner och systeminställningar för hur det säkerställs att ingen obehörig person kommer åt känslig information. Drift av IT-system Att befintliga driftsrutiner stödjer en fullständig och korrekt bearbetning av finansiell data. Det här omfattar exempelvis säkerhetskopiering av information och övervakning av schemalagda jobb. Systemunderhåll Att förändringar av applikationer utförs på ett sätt som syftar till att säkerställa att informationen i systemen är fullständig, korrekt och tillgänglig. I granskningen görs bedömningen att Region Skåne har tillfredsställande ITkontroller som stödjer den finansiella rapporteringen, dock har områden identifierats där Region Skåne ytterligare bedöms kunna förbättra sina rutiner och interna kontroller, vilka stödjer en tillförlitlig hantering av finansiell information. Personalkostnader (Rapport nr 18/2015) Revisorerna har granskat Personalkostnader. Syftet med granskningen har varit att bedöma om Region Skåne har ändamålsenliga system och väl fungerande rutiner för redovisning och utbetalning av ersättningar för jourtid samt övertid. I granskningen görs bedömningen att Region Skåne har ändamålsenliga system för redovisning av jourtid och övertid. Det bedöms i allt väsentligt finnas väl fungerande rutiner och interna kontroller relaterat till redovisning och

33 18 utbetalning av ersättningar för jourtid och övertid. Det har dock identifierats ett antal områden som ytterligare skulle kunna stärka den interna kontrollen. Bedömningen är vidare att policys och riktlinjer i allt väsentligt efterföljs inom regionens verksamheter och att det finns en god kunskap om gällande avtal, riktlinjer samt hur dessa ska efterlevas. Det finns dock en brist i den interna kontrollen i avseendet att det är svårt för chefer att kontrollera riktigheten i rapporterade uppgifter om jour- och övertid. Pensioner (Rapport nr 22/2015) Revisorerna har granskat Pensioner. Syftet med granskningen har varit att bedöma om Region Skåne har ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för att säkerställa att god redovisningssed efterlevs gällande pensioner. Region Skåne redovisar pensioner i strid med lagen om kommunal redovisning då pensioner intjänade innan 1998 upptas som en avsättning i balansräkningen och inte som en ansvarsförbindelse. Totalt handlar det om 18,9 miljarder SEK som intjänats innan Parallellt med den så kallade fullfonderingsmodellen sker även redovisning enligt blandmodellen i årsredovisningen. Med undantag från ovanstående är den sammanfattande bedömningen att Region Skåne följer god redovisningssed vad gäller hanteringen av pensioner i verksamheten. Det bedöms finnas etablerade rutiner för att säkerställa att god redovisningssed i allt väsentligt efterlevs gällande pensioner. Dessa rutiner behöver dock stärkas ytterligare för att säkerställa att pensionsskulden är korrekt värderad. I granskningen har ett antal områden identifierats där den interna kontrollen och rutinerna gällande rapportering av pensioner behöver stärkas ytterligare. Projektredovisning i Skånetrafikens projekt (Rapport nr 25/2015) Revisorerna har granskat Projektredovisning i Skånetrafikens regi. Syftet med granskningen har varit att bedöma om projekt inom Skånetrafiken har ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för att säkerställa att god redovisningssed efterlevs. Den fördjupande granskningen har inriktats på Skånetrafikens rutiner för projektredovisning för att få en förståelse kring vilka projekt som bedrivs, uppföljning, kostnadshantering samt slutavräkning av projekten. I granskningen görs bedömningen att Skånetrafiken har ändamålsenliga system för projektredovisning och uppföljning. Det bedöms i allt väsentligt finnas väl fungerande rutiner och interna kontroller relaterat till redovisning och projektuppstart samt uppföljning. Rutin avseende vidarefakturering av utlägg i projekt som drivs tillsammans med Trafikverket bedöms vara väl förankrad och det säkerställs att kostnaderna matchas med motsvarande intäkt inför varje bokslut. Granskningen har dock visat på förslag till förbättringar som ytterligare skulle kunna stärka den interna kontrollen. Sakattest vid inköp (Rapport nr 26/2015) Revisorerna har granskat Sakattest vid inköp. Syftet med granskningen har varit att bedöma om Region Skåne har ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för,

34 19 samt följer gällande regelverk vid hanteringen av inköp och attest avseende inköpta varor och tjänster. Inom Region Skåne sker omfattande inköp av tjänster, material och förbrukningsartiklar. Dessa inköp uppgår till väsentliga belopp. Det är av stor betydelse att det finns väl fungerande rutiner avseende hantering av inköp och leverantörsfakturor och att dessa rutiner tillämpas på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. I granskningen görs bedömningen att Region Skåne har ändamålsenliga rutiner för att säkerställa att kostnaderna attesteras enligt gällande attestrutiner och för att säkerställa att det rör sig om kostnader relaterade till verksamheten, att storleken på fakturerade kostnader är korrekt och att levererade varor och tjänster överensstämmer med det som beställts och levererats. 5 Rapporter Revisionsrapporterna har tillställts berörda granskningsobjekt samt övriga intressenter. Samtliga rapporter finns tillgängliga på revisionskontoret samt på revisionens hemsida.

35 Region Skåne Granskning av årsredovisning 2015 Revisionsrapport 10 april 2016