LUNDS BRÅ Minnesanteckningar

Transkript

1 Kommunstyrelsen Lennart Prytz, Ks Ordförande Koordinator Martin Ekström, Brotts- och drogförebyggande Icke-kommunala aktörer Jörgen Nilsson, Närpolischef Lund Lars-Åke Andersson, Närpolischef Dalby Lars Lundqvist, Polisen Tid: 1 april kl Maj-Britt Persson, Representant PRO Lund Kommunala förvaltningschefer Karin Osbeck, Enhetschef, Socialförvaltningen Håkan Lockby, Gatuchef, Tekniska Förvaltningen Margaretha Perborg, Förvaltningschef, BSN Norr Ann-Britt Wall-Berséus, Förvaltningschef, BSNÖster Sten-Bertil Olsson, Förvaltningschef, Utbildningsförvaltningen Plats: Polishuset, samling i receptionen 1 Uppföljning av föregående protokoll. Inget att errindra 2 Rapport från seminarie i Malmö med professor Bo Grönlund 22 jan 2003 Seminariet berörde Situationell prevention och Bo Grönlund berörde generella brottförebyggande aspekter i stadsbyggnaden såsom; - Överskådlighet. - Befolkade rum ute och inne (en stor del av dygnet). - Lämpliga relationer offentligt/privat. - Lämpliga barriärer. - Lämpliga ytskikt, material och konstruktioner - Allt detta sett i förhållande till det specifika läget i staden, omgivningarna, etc. Föreläsningen kopplades till fyra bostadsområden i Malmö med fotografier, vilket gjorde det lätt att på ett konkret vis förstå tankarna bakom situationell prevention samt de åtgärdspaket som kan sättas in. Mer om situationell prevention finns att läsa på Bo Grönlunds hemsida; - anchor Förslag finns att vi i Lund ordnar en konferens på samma tema i september Lunds BRÅ beslutade: att tillsätta en arbetsgrupp för att dra upp riktlinjerna för denna och komma med ett förslag till nästa BRÅ-möte 3 juni. Arbetsgruppen är Jörgen Nilsson och Lars Åke Andersson (polisen), Håkan Lockby (Tekniska Förvaltningen), Martin Ekström (Koordinator) samt någon från Stadsarkitektkontoret. 3 Lägesrapporter Polisen informerar Brottsstatistik - Polisens uppföljningssystem. Lars Lundqvist visade ett eminent system för att arbeta med uppföljning kring olika kategorier av brott. Med detta system kan prognoser läggas och insatser sättas in på rätt ställe. Ytterligar en finess är att det på ett pedagogiskt vis åskådliggör att brottsnivåerna överlag inte stiger och att det är tämligen riskfritt att vistas ute, vilket inte alltid är den bild vi tillhandahålls av media. Enligt statistiken går t ex att utläsa att; - Den sammanlagda brottsligheten minskar något. - Misshandeln ökar något. - Personrånen minskar ganska signifikant. - Bilinbrotten ligger på samma nivå som tidigare - Klottret minskar något. - Cykelstölderna minskade med 40% då projektet Lundahoj startade. Nu har minskningen planat ut för att ligga på en betydligt lägre nivå än tidigare.

2 Det Nöjesrelaterade våldet. Jörgen Nilsson presenterade en rapport om var och när det nöjesrelaterade våldet sker. Rapporten är en studie i anmäld misshandel mellan och Sammanfattningsvis kan nämnas att en ofantligt stor del av brotten sker kl på fredagar och lördagar. De som står för brotten är mestadels män i års åldern. Dessa är även de som blir utsatta för brotten. Tillhygge och vapen är mycket sällsynt. 56 % av förövarna tas hand om av polisen. Ett starkt samband finns mellan förändrad dryckeskultur och ökad våldsbenägenhet. För tre år sedan drack vi ca 25 % starksprit och 75 % öl. Idag är siffrorna de omvända, vilket bidragit till ett ökat våld. Risken att bli utsatt för våld, då man vistas ute i Lund är dock totalt sett mycket liten. Detta budskap är viktigt att nå ut med. Lunds BRÅ beslutade: att sprida informationen genom Lunds BRÅ s hemsida. Lars Lundqvist förser Koordinatorn med information. Klotter Jörgen Nilsson informerade i korthet om nytt förslag på lagstiftning som eventuellt träder i kraft 1 juli Ny ungdomsgrupp Polisen har omorganiserat arbetet, vilket medfört att tre poliser nu arbetar enbart med ungdomsfrågor. Referensgrupperna Möte den 30 januari 2003 med grupperna Situationell Prevention samt Trygghet. Syftet med mötet var främst att utvärdera tidigare verksamhet i referensgrupperna. Följande synpunkter lades fram; Det framkom att närvarande var rörande överens kring ovanstående frågeställningar, varför vi valt att sammanfatta dessa i punktform. Mycket bra material har producerats, t ex i form av ovanstående skrifter. Mötena i grupperna har upplevts som andefattiga. Det gemensamma målet har varit oklart. De som representerar de tekniska sektorerna har upplevt det att endast sociala frågor diskuterats. Gruppsammansättningen har varit oklar. Uppföljningen av materialet obefintlig. Kan bero på flera orsaker utöver de ovan nämnda; o Arbetet inte förankrat inom grupperna, i facknämnderna eller politiskt. o Tidsbrist. För hög arbetsbelastning av samordnaren. Har producerat materialet själv inte haft möjlighet att följa upp. Arbetet måste implementeras i organisationerna för att fungera. Representanterna måste ha mandat i grupperna. Mycket arbete sker parallellt. Liknande arbete i snarlika grupperingar. Vissa grupper behöver inte vara permanenta. T ex Trygghet, som kan tillsättas efter behov. För många personer i grupperna inget blir gjort. Ingen budget finns, vilket stoppar upp arbetet i onödan. Kostnader måste tas från annat. Förslag inför 2003; Dela upp grupperna i Social Prevention och Situationell Prevention, enligt nationella BRÅ s föreskrifter, för att få en tydlig uppdelning i ämnesområden. Grupperna måste arbeta på uppdrag av LBRÅ. Resurser måste tillskapas för arbetet, för att det inte skall bli papperstigrar. Idag finns inte en krona i budget.

3 Det preventiva arbetet bör samordnas med en gemensam nämnare som välfärd eller folkhälsa (koordinatorns synpunkter). Idag sker mycket välfärdsarbete parallellt eller oberoende av varandra. Förslag till beslut; att LBRÅ tar beslut på möte att arbetet kan fortgå i grupperna social prevention och situationell prevention. Lunds BRÅ beslutade: att fortsätta det lokala brottförebyggande arbetet i de två ovan beskrivna referensgrupperna. Koordinatorn informerar Försökskommun. I september 2002 bjöd Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika in landets kommuner att delta i ett utvecklings- och forskningsprojekt för att stärka det lokala alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet. Syftet var att stödja arbetet i de valda kommunerna men också att få en svensk utvärdering av det förebyggande arbetet som kan spridas till övriga kommuner och även internationellt. 67 kommuner anmälde intresse att delta och Lunds Kommun blev en av de utvalda kommunerna. Forskare knutna till Statens folkhälsoinstitut kommer att följer projektet i kommunerna och i ett antal kontrollkommuner. För Lunds del innebär detta att vi kommer att kunna räkna med en hel del hjälp i det lokala preventionsarbetet. För att göra en lång historia kort kan sägas att vi i Lund bedriver ett gediget arbete i olika verksamheter på det preventiva området och är långt framme. Värre är det på det organisatoriska området, där en oklar organisation bromsar upp arbetet. Politska mål för arbetet saknas. Därav arbetar vi just nu med en intensiv kartläggning av situationen för att kunna lägga fram ett åtgärdsprogram (se nästa punkt på dagordningen) ATAD program. Lunds Kommun saknar idag ett tobakspolitiskt program och även ett drogpolitiskt dito. Ett alkoholpolitiskt program har tidigare tagits fram, men är just nu återremitterat. Istället för att arbeta om detta avser vi slå ihop de tre dokumenten till ett långsiktigt program (med strategi) samt en mer aktionsinriktad kommunövergripande handlingsplan. I båda fallen dokument för prevention av såväl alkohol, tobak och andra droger (ATAD). Arbetsgång Under våren 2003 kommer ett skelett till långsiktigt program att tas fram. Detta kommer att presenteras för den kommunövergripande styrgruppen för folkhälso-, brott- och drogfrågor 19 maj. Denna gruppen består av kommunstyrelsens arbetsutskott samt presidierna i tre facknämnder. Ansvariga för detta arbete är en beredningsgrupp bestående av Martin Ekström, koordinator samt Annika Dahl och Felix Ekman, folkhälsosamordnare. Arbetet sker i samråd med samordningsgruppen för drogprevention, bestående av lokal expertis på de olika områdena. Efter klartecken 19 kommer fas två att påbörjas. Denna innebär att de övergripande målen skall brytas ner i treåriga mål. Detta arbete kräver en bred förankring i referensgrupper. Vi hoppas kunna ta hjälp av en projektledare för detta arbete, där vi inte vill skynda för snabbt fram, utan få med alla i Lunds Kommun, med beröring till programmet, på tåget. Det slutgiltiga programmet kommer att klubbas i kommunfullmäktige. Local Monitoring är ett EU-projekt, där Lund tillsammans med Västerås representerar Sverige. Projektet innebär ingen ekonomisk hjälp utan ger en metod

4 för dokumentation och analys av det drogförebyggande arbetet. Denna metod finns som en modell, vilken går att anpassa efter lokala förutsättningar. Drogvaneundersökningar. Vecka 12 genomfördes Drogvaneundersökningar i samtliga ÅK 9 på Lunds grundskolor samt ÅK 2 på våra gymnasieskolor. Resultat väntas i månadsskiftet april/maj. Parallellt med detta genomförs för första gången en undersökning på 600 studerande vid Lunds universitet. Till hösten kommer ytterligare en undersökning till skolorna, som en del av försökskommunprojektet. Koordinatorn kommer att informera om detta på rektorskonferenser. Dessutom kommer en undersökning genom Mobilisering mot narkotika att genomföras på ytterligare ca 1500 studerande på Universitetet. Preventionskursen. 50 personer i kommunen, genomgår hösten hösten 2003, en gedigen utbildning i förebyggande arbete. Majoriteten av deltagarna är knutna till kommunens skolor. Deltagarna är företrädesvis socialsekreterare, kuratorer och skolsköterskor på våra skolor, men även poliser, fritidsledare, fältarbetare och inte minst studentrepresentanter från Lunds Universitet deltar. Efter genomgången kurs finns minst en lokal sakkunnig preventionspraktiker, vilket torde borga för kvalitét i frontarbetet ute på skolor och i våra närområden. Kursen består av två delar; en kunskapsdel i form av föreläsningar av experter på området och en implementeringsdel, där vi fokuserar hur vi skall få optimal effekt av våra kunskaper. 4 Verksamhetsberättelse Lunds BRÅ Verksamhetsberättelsen lades till handlingarna. Läs den här. 5 Utvärdering av Lunds BRÅ Lunds BRÅ har nu varit igång ca 1 ½ år. Vid sammanträdet i maj 02 diskuterade man verksamhetsberättelse och tidigare har rådet uttalat att en sådan vore önskvärd. Som en följd av bytet på samordnartjänsten och byte av ordförande i Lunds Brottsförebyggande råd (BRÅ) skulle det vara av stor vikt att få verksamheten belyst och utvärderad. Utvärderingen av Lunds BRÅ har intresserat Socialhögskolans sista termins studenter, vilka visat sig vara villiga att stå för utvärderingen. Dessa kommer att genomföra denna som ett led i sina sistaterminsarbeten på socionomprogrammet. I maj kommer resultatet att presenteras. Lunds BRÅ beslutade: att bjuda in studenterna som står för utvärderingen till nästa möte i Lunds BRÅ 3 juni Lundahoj Skrivelse från Socialförvaltningen, Tekniska förvaltningen samt Polisen. Lundahojsprojektet startade 1996 som ett samarbetsprojekt mellan ovanstående instanser. Syftet med projektet är brottförebyggande att minska cykelstölderna, samt att tillgängligheten för gående och funktionshindrade säkerställs. Enligt polisen har cykelstölderna runt stationsområdet minskat med 33% mellan åren 1995 och år Kostnaderna för projektet delas av Socialförvaltningen och Tekniska förvaltningen. Förvaltningarna delar kostnaden för två arbetsledare lika. Övrig personal anvisas från Arbetsförmedlingen inom ramen för arbetsmarknadsåtgärder. Hyra för lokaler står Tekniska förvaltningen

5 för. I budgetarbetet inför 2003 har det konstaterats att resurser till viss del saknas för att behålla arbetsledande personal. Med de öppettider Lundahoj har idag och med det önskemål om patrullering som finns på tider utanför ordinarie arbetstid är det mycket viktigt att två arbetsledare finns kvar i projektet. För att verksamheten skall kunna fortleva kommande år på samma nivå som idag behövs ett ekonomiskt stöd utifrån. Av denna anledning söks härmed Socialförvaltningen, Tekniska förvaltningen och Polisen ett stöd för verksamheten från Lunds BRÅ i form av ett bidrag motsvarande :-/år. Lunds BRÅ saknar emellertid budget och har ingen möjlighet att ge bidrag. För ansökan hos Nationella BRÅ krävs att verksamheten inte är fortlöpande. Lund BRÅ menar att det är av vikt att finna en permanent lösning, då projektet är framgångsrikt. Lunds BRÅ beslutade: att uppmana Socialförvaltningen och Tekniska förvaltningen att fortsätta skjuta till medel hela innevarande år. Parallellt med detta uppdras till Koordinatorn att se över möjligheterna att få in medel från annat håll. 7 Yttrande från Tekniska förvaltningen Skrivelse kring Park- och naturverksamhet, gatu- och trafikverksamhet samt kollektivtrafikfrågor från Tekniska förvaltningen. Läs den här. 8 Tobakslagen Kopplingen mellan tobak och droger är stark. Det är angeläget att reda ut vem som har tillsynsansvaret för att tobakslagen efterlevs. Inventering och kontroll bör byggas in i ordinarie verksamhet. Läs nyheterna i tobakslagen här. Lunds kommun efterlever idag inte föreskrifterna i lagen, då tillsynen hamnat mellan stolarna. Kommunjuristerna har granskat frågan och menar att den bör delas i en del vilken består av lokaltillsyn (t ex rökfria restaurangmiljöer). På denna del bör ansvaret ligga på Miljöförvaltningen. Den andra delen består av tillsyn och registrering av försäljningen av tobak. Ansvar för denna del bör vila på Socialförvaltningens tillståndsenhet. Lunds BRÅ beslutade: att ställa sig bakom kommunjuristernas utlåtande. 9 Övrigt information Jörgen framställde en förfrågan från ett företag som vill visa hur kameraövervakning kan gå till för Lunds BRÅ. Mötet beslutade att vänligen avslå denna förfrågan. Nästa möte tisdagen 3 juni kl (Obs ny datum) Martin Ekström Koordinator & mötessekreterare