LUNDS BRÅ

Transkript

1 Lunds Brottsförebyggande råd skall Verka för att invånarna i Lunds kommun skall känna ökad trygghet. Fånga upp önskemål som är representativa för hela befolkningen i kommunen. Initiera, planera, samordna, stödja och följa upp det brottsförebyggande arbetet i kommunen. Engagera individer, grupper och föreningar i det brottsförebyggande arbetet. Vara remissinstans i ärenden som berör trygghet och brott samt planärenden. Minnesanteckningar 4 december 2007 NÄRVARANDE: Kommunstyrelsen Mats Helmfrid, Ks Ordförande Tove Klette, Ks Margareta Dovsjö, Ks Kommunkontoret Lena Siverhag, utredningssekreterare Koordinator Martin Ekström, ATAD Prevention Center, K&F Icke-kommunala aktörer Jörgen Nilsson, Närpolischef Lund Kommunala förvaltningschefer Karin Osbeck, ersätter förvaltningschefen Socialförvaltningen Jan Sterngren, ersätter förvaltningschefen Tekniska Förvaltningen Elisabeth Nilsson, ersätter förvaltningschefen BSNÖster Sten-Bertil Olsson, Förvaltningschef, Utbildningsförvaltningen Minnesanteckningar 1 Uppföljning av föregående protokoll Protokoll från 18 september 2007 bifogas 2 Trygghet ur ett genusperspektiv PP-presentation från Genusdagen 7 november (Jörgen & Martin) Presentationen från En dag med Genus visades och en kort rapport kring dagen gavs. Reflektioner från genusdagen och diskussion (programmet infogas efter minnesanteckningarna) Ca 100 åhörare som mest, vilket får betecknas som för få med tanke på programmet. Vid kommande arrangemang behövs ett ekonomiskt tillskott för att täcka bl a annonsering och föredragshållare. Mats/Tove menade att det är dags att åter fokusera på pojkarna att våld aldrig kan accepteras som en lösning. Karin förordade att det är viktigt att arbeta även med offer. Då det gäller pojkar är ibland gärningsman och offer samma person. Jörgen tog upp attt andra normer gäller t ex i sportsvärlden, där våld många gånger uppmuntras (ex Hockeykväll). Viktigt att arbeta med normer i samhället. Mats betonade att det stödjande arbetet i hemmen faller mycket under socialtjänsten, medan förebyggande åtgärder utomhus till stora delar faller under Tekniska förvaltningen, med olika former av planering.

2 Kommunfullmäktige har bifallit en plan för hur man ska arbeta vidare med den sistnämnda planeringen. Margareta menade att det ska bli intressant att se hur de nya verksamheterna, som evenemangsarenan, kommer att påverka den upplevda tryggheten i stadsparken. Från 1 januari 2008 finns lagen om medling. 3 Trygghetsundersökning 2007 Presentation av resultaten från årets undersökning (Jörgen) 2007 är det tryggaste året i Lunds kommun sedan man började med trygghetsundersökningar och brottsligheten går ner. Dalby är det tryggaste området av dem som mäts, medan Norra Fäladen och Linero ligger på ett medelvärde. Lunds Centrum, däremot, är det enda området som upplevs som problematiskt (motsvarar ett medelvärde i Sverige). Siffrorna i Centrum är konstanta och förbättras inte över åren. Missbrukarna utomhus sprider generellt en mycket stor oro omkring sig. 4 BRÅ 2008 Backspegel 2007 Martin gav en resumé av BRÅ 2007 och något år tillbaka. Under denna period har vi bl a arbetat med kampanjen Störa Langningen, genomfört trygghetsundersökning bland unga, arbetat med skolor & kameraövervakning samt problematiken vid Vårfruskolan. Vidare har vi följt upp de årliga trygghetsmätningarna med tema kring Äldre & Trygghet, Unga & Trygghet samt hösten Genus och Trygghet. Uppföljning - Min syn på BRÅ. 3 minuter ges till var och en att framföra sin syn på BRÅ Jörgen: Allas Vårt Ansvar från 1995 slog fast att det förebyggande arbetet inte enbart är polisens ansvar. BRÅ bör främst arbeta med situationell prevention, som t ex kameraövervakning, då linjeverksamheterna sköter den sociala preventionen. Lunds BRÅ bör uppmuntra, stödja och initiera projekt som faller inom ramarna för BRÅ s uppdrag. Tove: Brå bör arbeta med attityder, t ex för att motverka langningen. Hur ska vi få pensionärerna att sluta vara rädda? Kanske går det att på ett praktiskt vis lösa problematiken med väskryckningar? Vi bör även arbeta med de unga som går över gränserna då det gäller våld. Lena: Viktigt vem som bör vara med i BRÅ. Vi borde informera mer om vad som faktiskt görs. Bra att fortsätta på den inslagna vägen med tema. Margareta: Vi borde absolut arbeta mer med information och hur vi når ut med denna. Vem som ska sitta med i Lunds BRÅ är också viktigt. Vi kan inte stoppa våldet, men vi kan informera om dess konsekvenser, även på skolor. Bra med tema-dagar som vi haft under de två senaste åren. Bra även med medling. Elisabeth: Bra med enkätundersökningar, bara det finns en medvetenhet om att det tar. Viktigt att alla förvaltningar är involverade.

3 Karin: Utvecklingen av BRÅ är positivt med förankringen utåt. Uppdragen bör däremot göras tydligare; vem gör vad? Vi måste arbeta såväl allmänpreventivt som sekundärt (selektivt mot riskgrupper). Det senare behöver tydliggöras på det socialpreventiva planet. Jan: Bra att BRÅ-samverkan finns. Det görs mycket hos gatu- och parkkontoret för att öka tryggheten. Till detta behöver vi koppla social prevention, dvs få ut folk i de miljöer där man genomfört fysiska åtgärder för att öka tryggheten. Det är vilket med en god renhållning, vilket sänder positiva signaler. Det är mycket allvarligt att anlagda bränder ökar i många kommuner. Lunds kommun bör satsa på kameraövervakning för att förebygga och minska brottsligheten. Sten-Bertil: Lärare och personal är viktiga som föredömen. Föräldra och elever bör vara representerade i Lunds BRÅ. De kan vara viktiga språkrör. Vi bör finnas med i nya medier (ex Internet). Vi bör göra ett ungdomspolitiskt program för dygnets 24 timmar inte enbart för skolan. Martin: Vi har hittat en bra modell för att bedriva arbetet med Lunds BRÅ, men behöver följa upp arbetet bättre. Vad händer efter våra temadagar. Vi bör bygga in någon form av uppföljning i våra större satsningar, t ex genom att erbjuda diskussionsunderlag samt någon form av återrapportering från verksamheterna. Resurser och ekonomi måste kopplas till arbetet - inte minst för att kunna genomföra informationsinsatser och göra bättre uppföljningar. Mats: Lunds BRÅ bör fungera som kunskapsförmedlare men hur för vi ut denna kunskap? Bra att BRÅ upplevs som informellt. Det krävs personligt engagemang för att föra ut information i den dagliga verksamheten Mål, inriktning, ekonomi Vem bör deltaga i Lunds BRÅ? 5 TEMA 2008 Förslag på tema kring fortsatt arbete 6 Temadag om internet Medierådet driver kampanjen Det unga internet med stöd från EUkommissionens Safer Internet Plus Programme. Kampanjen syftar till att öka medvetenheten om säkrare användning av internet bland barn och unga och består av en serie regionala heldagsseminarier som vänder sig till personer som arbetar inom skolhälsovården, socialtjänsten eller som på annat sätt möter barn och unga i behov av stöd. Lund har sänt in en ansökan om att bli en av tre orter som står för värdskapet. Ansökan beviljades 26 november. Vi diskuterade möjliga datum. Lunds BRÅ uppdrar Martin att föreslå Medierådet att i första hand förlägga dagen till onsdagen 23 april.

4 7 Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor Arbetet att ta fram en lokal handlingsplan för våldsutsatta kvinnor pågår och leds fn av Kent Gullstrand, Socialförvaltningen. 8 Rapport Ungdomar & Trygghet Rapporten Ungdomar & Trygghet som presenterades på vårt förra möte med Lunds BRÅ finns nu i ett färdigt utkast (bilaga). Rapporten kommer att tryckas under december Konferenser Framtidsverkstad om trygghet i stadens/tätortens offentliga rum. (Bilaga) Syftet med denna framtidsverkstad är att få en helhetsbild över hur vi ska arbeta med trygghetsfrågor i städernas/tätorternas offentliga rum. Vad kan vi göra för att få människor att känna sig trygga i det offentliga rummet? Var & när: Åkersberg i Höör, onsdagen den 16 januari klockan till torsdagen den 17 januari Självkostnadspris: 2343 kr inklusive moms. Arrangör: SLU, Alnarp. Jörgen & Tove kommer att deltaga. Martin anmäler. 10 Övrigt Inget 11 Nästa möte Datum för våren bestämdes till: Torsdagen 14 februari Torsdagen 15 maj Anteckningar av Martin Ekström Koordinator & mötessekreterare

5 Genus & Trygghet en dag om genus Genus & Skola Lunds Stadshall onsdagen 7 november, kl Läs mer på: /genus Inledning av dagens moderator Stefan Olofson, Nyhetschef SkD GENUS & SKOLA/FÖRSKOLA På Y-fronten intet nytt Peter Eriksson, Författare Genuspedagoger i Lund Maria Olsson och Stefan Beskow, Genuspedagoger Jämos syn på genus i skolan Claes Borgström, fd JÄMO Kaffe med tilltugg GENUS & TRYGGHET Några ord från KS Ordförande Mats Helmfrid, Kommunstyrelsens ordförande Trygghetsmätning i Lunds kommun Jörgen Nilsson, Närpolischef Martin Ekström, Koordinator Lunds BRÅ Ett genusperspektiv på trygghet Birgitta Andersson, doktorand & genusforskare Hur gör vi Lund tryggare för kvinnor? Paneldiskussion med Lunds BRÅ GENUS & SKOLA/FÖRSKOLA Läget i Sveriges skolor Moa Morin, Skolverket Workshops Ett samarrangemang mellan LUNDS BRÅ & LUNDS SKOLOR I paneldiskussion med Lunds Brottsförebyggande Råd medverkar: Birgitta Andersson, Claes Borgström, Jörgen Nilsson, Martin Ekström, politiker och tjänstemän från Lunds kommun samt företrädare för pensionärsorganisation och ungdomsting. Marta Cuesta från institutionen för genusvetenskap Om de externa föreläsarna Stefan Olofson Nyhetschef på Skånska Dagbladets Lundaredaktion Birgitta Andersson Doktorand i kulturgeografi med ett genusgeografiskt avhandlingsprojekt om kvinnors upplevelser av otrygghet i offentliga rum. Birgitta är också forskare och lärare vid Lunds universitet och driver tillsammans forskningsprojekt som rör genus, jämställdhet och mångfald. Peter Eriksson Författare som skrivit boken På Y-fronten intet nytt, som är en satirisk men kärleksfull analys av dagens manlighet. Fakta och egna upplevelser levereras med humor i jakten på vad det innebär att vara man i dag och varför den traditionella manligheten av många anses så förlegad. Moa Morin Undervisningsråd, på Skolverket. Har bland annat medverkat i Skolverkets rapport om hur kommunerna sköter sitt uppföljningsansvar. Varje kommun har nämligen sedan 1 juli 2005 skyldighet att hålla sig informerad om vad ungdomar mellan 16 och 20 år gör och erbjuda dem individuella åtgärder. Claes Borgström Jurist och Jämställdhetsombudsman (JämO) mellan år 2000 till augusti år Driver nu en advokatbyrå med förre ministern Thomas Bodström. Borgström har enligt en del en starkt radikalfeministisk profil och har bland annat hävdat att alla män bär en kollektiv skuld för våld mot kvinnor.