LUNDS BRÅ Minnesanteckningar

Transkript

1 Minnesanteckningar Närvarande: Kommunstyrelsen Lennart Prytz, Ks Ordförande Tove Klette, Ks Margareta Dovsjö, Ks Lena Siverhag, utredningssekreterare Koordinator Martin Ekström, ATAD Prevention Center, K&F Icke-kommunala aktörer Jörgen Nilsson, Närpolischef Lund Mats E Persson, Vice Närpolischef Lund Sven-Åke Englesson, Representant PRO Lund Kommunala förvaltningschefer Inga-Lill Leierth, Socialdirektör, Socialförvaltningen Göran Eriksson, Förv chef, Tekniska förvaltningen Stefan Sköld, Förvchef, ultur- och Fritidsförvaltningen Ers. Folke Frennoff, Rektor, BSNÖster Ers. Olle Nessow, Utvecklingsledare BSN Söder Lunds BRÅ ska Verka för att invånarna i Lunds kommun skall känna ökad trygghet. Fånga upp önskemål som är representativa för hela befolkningen i kommunen. Initiera, planera, samordna, stödja och följa upp det brottsförebyggande arbetet i kommunen. Engagera individer, grupper och föreningar i det brottsförebyggande arbetet. Vara remissinstans i ärenden som berör trygghet och brott samt planärenden. Minnesanteckningar från mötet 08 december 2005, Medborgarundersökning 2005 (uppföljning); Knut den Stores Torg. Problemen kring stationsområdet kvarstår. Polisen patrullerar området tre gånger per dygn. Många av dem som befinner sig på denna plats är icke-lundabor. Polisen agerar med stöd av narkotikalagstiftningen. Dalby. Oron kring trafiksituationen kvarstår, trots intensiv polisnärvaro Tung trafik i centrum. Mycket tung trafik i centrum bör aldrig kombineras med cyklar. Busstråken genom centrum kommer att ses över genom Skånetrafiken. Olycklig omdirigering av bussar i samband med byggnation på Södra vägen. 2 Skadegörelse på Lunds skolor (rapport) Koordinatorn rapporterade kring mötet med skolledarna (051024) på de sju mest utsatta skolorna och hur vi arbetat vidare i BRÅ s Arbetsgrupp. Nytt möte är satt till 7 februari och däremellan har skolorna möjlighet till konsultationsbesök av koordinatorn samt polis. I skrivande stund har två skolor nyttjat denna möjlighet. (bilaga 1). Kallelse till nästa möte med skolledarna bifogas för kännedom (bilaga 2) 3 Brå-rapport Ett steg på väg, 2005:15 (rapport) Koordinatorn drog en sammanfattning av rapporten (bilaga 3) 4 Hur kan Lunds BRÅ utvecklas (diskussion) Öppen diskussion utifrån ovanstående rapport med fokus på 1. Har Lunds BRÅ rätt sammansättning? Vem har inflytande i Lunds BRÅ? 2. Har Lunds BRÅ rätt mötesformer? Komplettering med tematräffar? Det konstaterades att Lunds BRÅ i stort lider av de problem som flertalet av landets BRÅ har.

2 Ett flertal förslag kom fram ur diskussionen bl a: Nattvandring en gång om året för samtliga kommunanställda (Margareta Dovsjö) Arrangera 2-4 tematräffar årligen (BRÅ Arbetsgrupp) Se om samarbete kan ske mellan Lunds BRÅ och gruppen Hälsa, Trygghet och Säkerhet (Lennart Prytz) Bjuda in fler viktiga aktörer till Lunds BRÅ (BRÅ Arbetsgrupp) Involvera Lunds BRÅ i Kulturhuvudstadsprojektet, vilket kan fungera som kittet som håller ihop samhället (Stefan Sköld) Kan BRÅ stimulera till fler aktiviteter i bostadsområden och stadspark? Beslut: - Att BRÅ arbetsgrupp lämnar förslag inför nästa möte med Lunds BRÅ på förslag på Tematräffar och hur dessa skulle kunna arrangeras. - Att bjuda in gruppen Trygghet, Säkerhet och Hälsa till nästa möte med Lunds BRÅ. - Att i fortsättningen bjuda in LKF, Lundafastigheter samt adjungera 2 privata fastighetsägare till möten med Lunds BRÅ. - Att så småningom även komplettera med alkoholhandläggare. 5 Kortare lägesrapporter 1. Information kring att det givits möjlighet för Lunds kommun att förlänga sitt deltagande i Försökskommunprojektet (genom Alkoholkommittén/Mobilisering mot narkotika/folkhälsoinstitutet) under Information kring spridningskonferens kring ovan nämnda projekt i Stockholm 6 december 2005, där Lund deltog med fem representanter. Information kring det nationella arbetet med Försökskommunprojektet finns på följande länk aspx. Information kring vilket arbete som bedrivs i Lunds kommun finns på 6 Mötestider 2006 Nästa möte: Onsdagen 15 februari (Sessionssalen) Nästföljande möte: Tisdagen 9 maj (Sessionssalen) Martin Ekström Koordinator & Mötessekreterare

3 BILAGA 1 LUNDS BRÅ Lunds Brottsförebyggande råd skall Verka för att invånarna i Lunds kommun skall känna ökad trygghet. Fånga upp önskemål som är representativa för hela befolkningen i kommunen. Initiera, planera, samordna, stödja och följa upp det brottsförebyggande arbetet i kommunen. Engagera individer, grupper och föreningar i det brottsförebyggande arbetet. Vara remissinstans i ärenden som berör trygghet och brott samt planärenden. SKOLLEDARE Polhemsskolan Maja Bengtsson (gymnasieintendent) Tom Gustavsson (gymnasiechef) Tunaskolan Christina Lundin (intendent) Killebäckskolan Magnus Bokelid (rektor) Vipeholmskolan Håkan Flycht (gymnasiechef) Vikingaskolan Nils-Börje Friberg (rektor) Östratornskolan Lars Angel (intendent) Järnåkraskolan Kenneth Condrup (intendent) Norra Fäladen 1 rektorsområde Per-Magnus Roxström (adm chef) Utbildningsförvaltningen Sten-Bertil Olsson (Skoldirektör) BRÅ ARBETSGRUPP Jörgen Nilsson (Närpolischef) Olle Nessow (Utvecklingsledare BSN S) Lena Siverhag (Utredningssekreterare) Inger Thomé (Enheschef Insatsenheten) Martin Ekström (Koordinator) ÖVRIGA INBJUDNA Dag Samuelsson (Lundafastigheter-Fastighetschef) Göran Eriksson (Tekniska Förv Teknisk chef) Lars Jacobsson ( - - Stadsträdgårdsmästare) KALLELSE TILL MÖTE Vid senaste mötet med LUNDS BRÅ den 31 maj 2005 informerade polisen om rapporten Studie av anmäld skadegörelse/klotter samt stölder och inbrott i Lunds kommuns skolor som omfattar åren 2003/2004. Sju skolor pekas ut som särskilt utsatta. Lunds BRÅ gav rådets arbetsgrupp i uppdrag att se över materialet och kontakta Lunds skolledare för att redogöra för rapporten samt att komma med förslag till projekt/åtgärder. 24 oktober 2005 träffades representanter från de mest utsatta skolorna för en genomgång av rapporten och diskussion om åtgärder. Nytt möte sattes till 7 februari Återrapportering ska då ha skett kring frågeställningen: Vilka förebyggande åtgärder är ni intresserade av att genomföra på er skola? Arbetsgång: Steg 1: Gör inventering på er skola utifrån rapporten och er bild av verkligheten. Tag gärna med elevrepresentanter i denna inventering. Meddela till martin.ekstrom@lund.se senast 18 november om ni är intresserade att gå vidare och med vilka åtgärder. På nästa möte 7 februari 2006 är representanter från Lundafastigheter och Tekniska förvaltningen inbjudna. Tid : 7 februari 2005, kl Plats: Kommunstyrelsens sessionssal, Kyrkogatan 7

4 BILAGA 2 Uppföljning av BRÅ-möte på Vipeholmskolan 12 dec och Polhemskolan 15 dec Vid senaste mötet med LUNDS BRÅ den 31 maj 2005 informerade polisen om rapporten Studie av anmäld skadegörelse/klotter samt stölder och inbrott i Lunds kommuns skolor som omfattar åren 2003/2004. Sju skolor pekas ut som särskilt utsatta. Lunds BRÅ gav rådets arbetsgrupp i uppdrag att se över materialet och kontakta Lunds skolledare för att redogöra för rapporten samt att komma med förslag till projekt/åtgärder. 24 oktober 2005 träffades representanter från de mest utsatta skolorna för en genomgång av rapporten och diskussion om åtgärder. Efter detta möte erbjöds konsultation ute på skolorna av närpolis och brottskoordinator, vilket skett på följande två skolor. Inför denna konsultation uppmanades skolorna att göra en inventering på den egna skolan utifrån rapporten och skolans bild av verkligheten. Det uppmanades att ta med elevrepresentanter i denna inventering. Nytt möte sattes till 7 februari Återrapportering ska då ha skett kring frågeställningen: Vilka förebyggande åtgärder är ni intresserade av att genomföra på er skola? Konsultation på VIPEHOLMSKOLAN 12 december 2005 Närvarande: Tre elevrepresentanter, två vaktmästare, två skolledare, en intendent, närpolis Hans Holst samt koordinator för det förebyggande arbetet. * Betydligt minskad frekvens av klotter, men problem med stölder. * Man måste skilja på stöldpreventiva- och klotterpreventiva åtgärder. * Som stöldpreventiv åtgärd har man installerat kodlås på samtliga omklädningsrum. Även galler har installerats. * Aktiviteter finns på skolan på kvällstid, t ex dans och idrott. Även städning utförs kvällstid. * Nytt bostadsområde nära skolan medför viss genomströmning av privatpersoner * Klotterpreventiva åtgärder; 1. Klotterskyddade fasader med vax (vad kostar detta per kvadratmeter?) 2. Sabbometer en tavla som visar kostnader för skadegörelse. T ex en ingångssumma på :- till elevbefrämjande åtgärder, som sjunker då skadegörelse sker. 3. Automatisk belysning med skarpa lampor, som slår på vid rörelse på natten. 4. Kameraövervakning 5. Kontrakt med boende för att få dem att promenera kvällstid i området. 6. Klotterspanare, t ex bildlärare som uppmärksammar taggar och klotter i skolböcker. Vipeholm önskar diskutera om det går att genomföra eventuella genensamma åtgärder för de olika skolorna med Lundafastigheter 7 februari eller om var skola ska stå för sina egna åtgärder. Man vill redovisa vad man själv anser sig kunna göra och vad man behöver hjälp med. Konsultation på POLHEMSKOLAN 15 december 2005 Närvarande: en vaktmästare, en skolledare, en intendent, närpolis Hans Holst, polis Christer Johansson samt koordinator för det förebyggande arbetet. * Polhem har hela 60 anmälningar under 2005 och har som policy att anmäla. 13 av dessa var klotter och åtskilliga var inbrott i elevskåp. * Man har installerat galler i smide på vissa utsatta fönsterpartier. * Polhem vill prova kameraövervakning utomhus på skolan södra sida samt inomhuset vid Energiprogrammets omklädningsskåp. * Tips är att öka belysningen utomhus och styra denna till central vid brandstationen, installera skyddsfilm på rutorna (eller smidesgaller) samt öka närvaron på skolan på kvällarna (genom t ex uthyrning). Polhem önskar veta mera kring kostnaden av att göra olika fysiska förändringar t ex installera skyddsfilm på fönster eller inbrottssäkra persienner Martin Ekström Koordinator ATAD Prevention Center/Lunds BRÅ

5 BILAGA 3 LUNDS BRÅ Ett steg på väg (BRÅ Rapport 2005:15) Kartläggning av de lokala brottsförebyggande råden Arbetet i de lokala brottsförebyggande råden har utvecklats, men bilden ser olika ut i olika kommuner. En avgörande faktor för om råden lyckas bra i sitt arbete är hur länge de har funnits. Det visar Brå:s nyligen utkomna rapport Ett steg på väg - Kartläggning av de lokala brottsförebyggande råden. Rapporten visar att verksamheten i många av de lokala brottsförebyggande råden har fortsatt att utvecklas positivt. Även om det är en splittrad bild som framträder. I många kommuner finns det ett etablerat brottsförebyggande råd, som är väl förankrat i den kommunala organisationen och har ett tydligt mandat att driva det brottsförebyggande arbetet. De som arbetar med frågorna anser också att de uppnår målen med verksamheten. Men för vissa av de lokala brottsförebyggande råden går det trögare. De upplever att de har små resurser och att det finns ett svagt engagemang för att arbeta med frågorna. Det gör det svårt att arbeta långsiktigt, säger Charlotta Gustafsson, en av rapportförfattarna. Bakgrunden till kartläggningen är att Brå har regeringens uppdrag att löpande följa utvecklingen och verksamheten i de lokala brottsförebyggande råden. Kartläggningen grundar sig främst på en enkät som har skickats till lokala brottsförebyggande råd i samtliga svenska kommuner och storstädernas stadsdelar. Svar har inkommit från 232 lokala brottsförebyggande råd, vilket motsvarar runt 80 procent av de lokala brottsförebyggande råd som Brå har kännedom om. Brå kommer att fortsätta följa arbetet i de lokala brottsförebyggande råden. Under 2006 ska myndigheten bland annat, med utgångspunkt i denna refererade kartläggning, göra en fördjupad undersökning om framgångsfaktorer i det lokala brottsförebyggande arbetet. Sammansättningen Vem har inflytande? Två tredjedelar av de lokala brottsförebyggande råden i kommunerna är placerade direkt under kommunstyrelsen eller kommunledningen. I de lokala råden finns dessutom alltid kommunen representerad genom en tjänsteman och/eller en politiker. Kommunstyrelsen och socialförvaltningens representanter tycks ha ett betydande inflytande över det brottsförebyggande arbete som genomförs lokalt i landet. Polisen är den vanligaste icke-kommunala representanten i de lokala råden. Denna myndighet är representerad i 88 procent av de lokala råden. När råden ska välja insatser är det många gånger polisens händelserapporter som ligger till grund för valen och de kartläggningar som råden gör består ofta av sammanställningar av polisens brottsstatistik. Näringslivets och bostadsföretagens representation i de lokala råden har ökat i jämförelse med år 2001 då dessa organisationer mer sällan var representerade i de lokala råden. Ytterst ovanligt att kriminalvården och åklagarmyndigheten är representerade i det lokala BRÅ. Universitetens och högskolornas roll i det brottsförebyggande arbetet är inte framträdande. Endast ett lokalt råd uppger att de har med en representant från universitet eller högskola, I de fall samarbete sker består detta i allmänhet av att ett universitet eller en högskola hjälper till med att göra en kartläggning av hur brottsproblemen ser ut lokalt. Samarbetet kan också ske genom att ett universitet eller en

6 högskola hjälper till med att konstruera och genomföra en utvärdering av ett genomfört brottsförebyggande projekt. Problem Små resurser, svagt engagemang och bristande legitimitet upplevs ofta som problem. När de lokala råden beskriver vilka problem de står inför i det brottsförebyggande arbetet är brist på resurser och svagt engagemang de mest återkommande svaren. Det bristande engagemanget finns enligt många enkätsvar hos medborgarna, polisen och den kommunala organisationen. Det tycks som att många lokala råd därigenom upplever sig sakna stöd och legitimitet för sitt arbete. Flera lokala råd nämner också att bristen på kontinuitet skapar problem när det gäller att arbeta långsiktigt. Många lokala råd lever ännu inte upp till intentionerna i det nationella brottsförebyggande programmet. Exempelvis tycks flera lokala råd endast i liten omfattning ha förmått att engagera det omgivande samhället i det lokala brottsförebyggande arbetet. Så gott som inget lokalt råd uppger att de arbetar med återfallsbrottslighet, som står för en stor del av den så kallade mängdbrottsligheten. Möjligheter De lokala brottsförebyggande råd som har funnits en längre tid tycks generellt fungera bättre än lokala råd som har funnits en kortare tid. Förutom att de har tätare mötesverksamhet, har de oftare genomfört kartläggningar och upprättat program och handlingsplaner för sitt arbete. Äldre lokala råd har också oftare genomfört brottsförebyggande åtgärder under det senaste året och de följer oftare upp eller utvärderar sina projekt än yngre lokala råd. Dessutom uppger äldre lokala råd oftare än yngre lokala råd att de har lyckats bra med sin uppgift. Flera av de äldre lokala råden är belägna i större städer. Bland de uppgifter som skulle kunna utföras av ett lokalt brottsförebyggande råd kan nämnas att upprätta konkreta handlingsplaner i syfte att minska nyrekryteringen till kriminella livsstilar, att minska tillfällesbrottsligheten och att minska brottsligheten hos återfallsbrottslingarna. (Allas vårt ansvar, s. 59)