Rapport 2008:69. Tillsyn av äldreomsorgen i Göteborgs stad - Kärra-Rödbo

Transkript

1 Rapport 2008:69 Tillsyn av äldreomsorgen i Göteborgs stad - Kärra-Rödbo

2 Rapportnr: 2008:69 ISSN: X Rapportansvariga: Socialkonsulenterna Annalena Berndtsson och Anneli Gustafsson Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, socialenheten Adress: Göteborg Telefon: Fax: Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.

3

4 INNEHÅLL BAKGRUND...2 SYFTET MED TILLSYNEN...2 METOD...3 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING...6 OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE..7 Länsstyrelsens bedömning...9 MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER...9 Länsstyrelsens bedömning...11 METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL...12 RESURSER OCH PLANERING FÖR ATT TILLGODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV...13 Länsstyrelsens bedömning...13 KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET...14 Genomförandeplan/individuell planering...14 Länsstyrelsens bedömning...16 Omsorgens innehåll...17 Länsstyrelsens bedömning...22 Måltiderna...22 Länsstyrelsens bedömning...25 KVALITET - FYSISK MILJÖ...25 Länsstyrelsens bedömning...27 KVALITET RESURSER FÖR ATT GENOMFÖRA INSATSERNA...28 Tillräckligt med personal...28 Länsstyrelsens bedömning...30 Personalens kompetens...31 Länsstyrelsens bedömning...32 RÄTTSSÄKERHET...32 Myndighetsutövning...32 Länsstyrelsens bedömning...34 Dokumentation under genomförande...35 Länsstyrelsens bedömning...36 Bilaga: Länsstyrelsen i Västra Götalands läns bedömningskriterier vid tillsyn av äldreomsorgen i kommunerna 1

5 BAKGRUND Länsstyrelserna har som uppgift att granska socialtjänsten, bland annat äldreomsorgen, utifrån socialtjänstlagens bestämmelser och intentioner. Resurserna för Länsstyrelsernas tillsyn av kommunernas äldreomsorg har ökat i och med regeringens beslut att förstärka tillsynen av vård och omsorg av äldre från och med Länsstyrelsen genomför en genomgripande tillsyn av äldreomsorgen i samtliga länets kommuner, kommun- och stadsdelsnämnder under åren De färdigställda rapporterna finns tillgängliga på Länsstyrelsens hemsida under webbadress Länsstyrelsens bedömningskriterier Lagstiftningen har huvudsakligen en målinriktad utformning. Det innebär att tillsynsmyndigheten har att översätta lagstiftarnas intentioner om mer tydliga krav på kommunernas verksamhet ska kunna formuleras. Länsstyrelsens formulerade kriterier och konkreta krav har sin utgångspunkt i socialtjänstlagen och dess förarbeten, nationella mål för äldreomsorgen och ädelreformens intentioner. Kriterierna har också sin utgångspunkt i de föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utarbetat samt den kunskap som utvecklats genom olika utvärderingar som gjorts av Socialstyrelsen. Flera bedömningskriterier har formulerats för valda granskningsområden. Det innebär att kommunerna bedöms uppfylla ställda krav eller inte. Bedömningskriterierna bifogas i bilaga. SYFTET MED TILLSYNEN Länsstyrelsens tillsyn av insatser för äldre personer i stadsdelsnämnden Kärra-Rödbo skall ge svar på följande frågor: Hur nämnden organiserar och verkställer sina insatser till äldre? Har insatserna en god kvalitet? Hur garanteras den enskildes rättssäkerhet? Förväntad effekt är att kommunens insatser för äldre uppmärksammas och att eventuella brister avhjälps. 2

6 METOD Länsstyrelsen har sänt ut frågeformulär till verksamhetsansvarig för äldreomsorgen i stadsdelsnämnden Kärra-Rödbo för att få information om organisation och insatser. Länsstyrelsen har även tagit del av följande dokument: Organisationsplan över vård och omsorg Beskrivning av organisation för äldreomsorgen i Kärra-Rödbo Budget 2008 Göteborgs stad, Kärra-Rödbo Budget 2008 för stadsdelsnämnden Kärra-Rödbo Lokala mål 2008 för äldreomsorgen Lokala mål 2008 för Lillekärrs äldreboende Lokala mål 2008 för Kärrahus äldreboende Lokala mål 2008 för hemtjänst och hemsjukvård Beskrivning av kvalitetsarbete inom äldreomsorgen (justerad ) Äldreomsorgsplan för Göteborg Anhörigstödets utformning Policy klagomålshantering Mål och politiska riktlinjer Riktlinjer för äldreomsorgen i Göteborgs kommun Handlingsplan vid anmälan och handläggning av Lex Sarah Rutin för inflyttning i särskilt boende Stadsdelsförvaltningen och Pensionärsrådet presenterar tillsammans en idéskiss om den kommande byggnationen i Larsered-Bönered. Övrigt material som Länsstyrelsen tagit del av: granskning av 10 utredningar gällande korttidsboende granskning av 15 utredningar gällande särskilt boende granskning av 20 personakter gällande hemtjänstinsatser granskning av social dokumentation i verkställighet blankett- genomförandeplan rapportering av de11 senaste klagomålen/synpunkter som rör äldreomsorgen information och broschyr om stöd till anhöriga och närstående information och broschyr om demenssjukdom och dess problematik för enskild samt närstående. Länsstyrelsen har sänt ut enkäter med frågor som rör bl.a. individuell planering, självbestämmande, delaktighet, trygghet, stimulans, kollektiv sysselsättning, fysisk miljö, samt mat och måltider till: Ansvarig för Kärrahus och Lillekärr Ansvarig för hemtjänsten Personal på alla avdelningar på Kärrahus och Lillekärr Personal i hemtjänstgruppen 50 boende på Kärrahus (varav 25 svar inkom) 3

7 50 boende på Lillekärr (varav 10 svar inkom) 80 brukare med hemtjänst i Kärra-Rödbo (varav 40 svar inkom). Enkät har även sänts till de organisationer som ingår i det kommunala pensionärsrådet i Kärra-Rödbo. Enkätfrågorna innehöll frågor gällande samverkan, tillgänglighet och resurser. Enkätsvar inkom ifrån PRO, SKPF och SPF. Länsstyrelsens handläggare har vid sin granskning: samtalat med verksamhetsansvarig inom äldreomsorgen, intervjuat chef för särskilt boende, intervjuat chef för hemtjänsten, genomfört gruppintervju med personalrepresentanter ifrån avdelningarna på Kärrahus och Lillekärr, genomfört gruppintervju med personalrepresentanter i från hemtjänstgruppen, intervjuat anhörigkonsulent, intervjuat fyra äldre med hemtjänst i ordinärt boende, intervjuat två boende på Kärrahus och två boende på Lillekärr, observerat måltidssituationen på Kärrahus samt Lillekärr, följt med och observerat arbetet i hemtjänsten i Kärra-Rödbo under en kväll/natt, observerat kvälls/natt arbetet på Kärrahus samt Lillekärr. I intervjuer med samtliga personalkategorier finns även frågor kring jämställdhet och våld mot kvinnor vars svar inte redovisas i rapporten. Syftet med dessa frågor är att uppmärksamma chefer, handläggare och baspersonal på dessa områden. Att beakta jämställdhet inom äldreomsorgen kan bl.a. innebära att se brukarnas behov av stöd utifrån ett genusperspektiv och att bli medveten om sin- som yrkesutövare- syn på hur behov efterfrågas och bedöms samt hur insatserna utförs. När det gäller våld mot kvinnor är det viktigt att vara uppmärksam på att våld även förekommer bland äldre, som utövare eller som offer. Socialnämnden skall beakta att personen kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Tidigare tillsynsrapporter Under hösten 2004 genomförde länsstyrelsen tillsyn av 15 äldreboenden i olika kommuner, stads- och kommundelsnämnder i länet. Utgångspunkten för denna tillsyn var att titta på den fysiska miljön, bemötande, innehåll- och kvalitet samt dokumentation. I denna tillsyn besöktes Kärrahus äldreboende och följande bedömning och beslut redovisades: 4

8 Länsstyrelsen anser att personalen har ett bra förhållningssätt och god kunskap om de äldres behov. Den sociala dokumentationen är i huvudsak bra och Länsstyrelsen förutsätter att samtliga enheters dokumentation fortsätter att utvecklas. Länsstyrelsen genomförde under år 2007 ett antal oanmälda besök inom äldreomsorgen. Syftet med dessa var att få en uppfattning av hur det dagliga omvårdnadsarbetet fungerar samt att vara ett komplement till de föranmälda tillsynerna. I denna tillsyn besöktes äldreboendet Lillekärr den 23 februari Enheterna Hållö, Malö, och Sälö-Knapp besöktes och Länsstyrelsens handläggare samtalade med äldreboendechefen, den personal som var i tjänst och några av de boende samt genomförde observationer. Länsstyrelsen granskade även den dokumentation enligt socialtjänstlagen som finns om de enskilda samt de rutinpärmar som förvarades i personalrummet. Tillsynen fokuserades i huvudsak på: fysisk miljö bemanningsfrågor arbetsrutiner korttidsvistelsernas längd social dokumentation Länsstyrelsen riktade kritik mot stadsdelsnämnden på följande punkt: lägenheterna på Lillekärrs äldreboende är inte fullvärdiga bostäder eftersom de saknar köksdel. Länsstyrelsen gav dessutom följande påpekanden: fasta larm som har ljusdekoder i korridoren förstärker intrycket av en sjukvårdsinstitution i stället för att vara flera personers hem. Stationära larm hjälper inte den enskilde om han/hon faller eller behöver hjälp på annan plats än där larmet är och är därför inte ett godtagbart larmsystem. Länsstyrelsen anser att kodlås innebär en godtagbar fördröjning för personer med demenssjukdom i enlighet med SOSFS 1997:16 (s) men ska inte användas vid de enheter som inte är avsedda för personer med demenssjukdom. Vid användande av kodlås skall koden vara väl synlig för att de boende inte skall ses som inlåsta. 5

9 genomförandeplanen bör innehålla konkreta mål som bygger på socialtjänstlagen. Den enskildes behov, önskemål och vanor ska framgå och planen ska kontinuerligt följas upp. Genomförandeplanen skall fungera som ett hjälpmedel för personalen att planera vardagen och det är viktigt att dokumenten är väl ifyllda och uppdaterade. personalen ska föra löpande anteckningar som regelbundet bör summeras och tillföras den sociala journalen som enhetschefen ansvarar för i verkställigheten. Den sociala journalen ska innehålla information om avvikelser från genomförandeplanen samt händelser av större vikt. Länsstyrelsen förmedlade att en kommunövergripande verksamhetstillsyn inom äldreomsorgen i stadsdelsnämnden Kärra-Rödbo kommer att genomföras under hösten 2007 eller våren 2008, och inom denna tillsyn sker en uppföljning av detta beslut. Länsstyrelsens bedömningar bygger på ovanstående samt erhållet skriftligt material. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Länsstyrelsen gör sina bedömningar under flertalet av rapportens olika rubriker. Vissa synpunkter vill Länsstyrelsen dock lyfta fram: Länsstyrelsen har vid sin granskning mött engagerade chefer, handläggare och personal som förmedlat en huvudsakligen positiv bild av äldreomsorgen i Kärra-Rödbos stadsdelsnämnd. Brukare och närstående har beskrivit både sina positiva och negativa erfarenheter av äldreomsorgen. Stadsdelsnämndens äldreomsorg är till stora delar av god kvalitet trots att nämnden inte uppfyller flera av Länsstyrelsens krav. Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller de ställda kraven gällande: Omfattning och organisation av insatser till äldre Mål, planer och riktlinjer Metoder för uppföljning och egenkontroll Resurser för att tillgodose beslutande och kommande behov Kvalitet genomförandeplan Kvalitet - måltiderna Kvalitet - personalens kompetens 6

10 Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller de ställda kraven gällande: Kvalitet - omsorgens innehåll Kvalitet - Fysisk miljö Kvalitet - tillräckligt med personal Rättssäkerhet myndighetsutövning Rättssäkerhet dokumentation under genomförande OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: kommunen informera om sin verksamhet och göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Det innebär att det bör finnas information som riktar sig till både allmänhet och direkt till äldre människor, socialtjänsten samverka med andra samhällsorgan och organisationer och föreningar när det är lämpligt, organisationen vara sådan att den enskilde får information om vem som ansvarar för de insatser och det stöd som han/hon har rätt till. Nedanstående information är hämtade från enkätsvar, intervjuer, hemsida mm: Stadsdelen Kärra-Rödbo är en expanderande stadsdel. Bostäderna består nästan helt av bostadsrätter, radhus och villor. På senare år har emellertid ett antal hyresrätter byggts. Stadsdelen är befolkningsmässigt en av de minsta i Göteborgs kommun men till ytan en av de största. Befolkningen uppgår till personer den 31 december 2007 varav de flesta är bosatta i tätorten Kärra och det nybyggda området Gerrebacka. Rödbo är till största delen lantbruksbygd med inslag av villabebyggelse angränsande till Kungälv personer var 65 år eller äldre, vilket är 13,6 % av befolkningen att jämföra med 17,3 % för riket. Organisationen Stadsdelsnämnden Kärra-Rödbo är organiserad i tre verksamhetsområden, varav vård och omsorg är ett. I området vård och omsorg ingår bl. a. en utredningsgrupp, en anhörigkonsulent, de två äldreboendena samt hemtjänst. Det finns en verksamhetsansvarig chef för vård och omsorg. Vid tiden för tillsynen hade en enhetschef ansvar för Kärrahus och hemtjänsten. I hemtjänstgruppen fanns en samordnare. En enhetschef hade rekryterats för hemtjänsten men var ännu inte tillsatt. På Lillekärr fanns två enhetschefer. 7

11 Det finns en dagverksamhet på Kärrahus som riktar sig både till de boende och till pensionärer i ordinärt boende. Det finns också en matsal för allmänheten. Insatser Av enkätsvaret framkommer följande: 177 personer har beviljade hemtjänstinsatser i form av service samt personlig omvårdnad, 70 personer bor i särskilda boenden, vid tillfället för enkäten är 13 personer beviljade en korttidsplats, vid tillfället för enkäten var ingen person beviljad avlastningsplats eller växelvård, 160 personer är beviljade ett trygghetslarm, 23 personer är beviljade ledsagarservice, 7 personer är beviljade dagverksamhet, 67 personer är beviljade matdistribution, och levereras av hemtjänsten, 1 person är beviljad avlösning i hemmet, 27 personer är beviljade hemvårdsbidrag. Anhörigstöd I Kärra-Rödbo arbetar en anhörigkonsulent med anhörigstöd på heltid. Anhörigkonsulenten arbetar i nära samarbete med biståndsbedömarna, vårdcentral, diakonissa, folktandvård, apotek och pensionärsorganisationer i kommunen. Uppsökande verksamhet I Kärra-Rödbo arbetar en biståndsbedömare på halvtid med uppsökande verksamhet tillsammans med en sjuksköterska från primärvården. Den uppsökande verksamheten riktar sig till personer som är 85 år och äldre. Information Information finns på kommunens hemsida och det finns skriftlig information som lämnas ut t.ex. vid hembesök hos enskilda av biståndshandläggare. Kommunen arrangerar informationsdagar två gånger per år (vår/höst). Dessa dagar riktar sig till seniorer och verksamhetschef samt aktuell resultatenhetschef eller biståndshandläggare deltar. Samverkan med andra myndigheter, intresseorganisationer, föreningar. Samverkan med representanter för de äldre sker i kommunala Pensionärsrådet, KPR 11 gånger per år där PRO, SPF och SKPF medverkar. I pensionärsorganisationernas enkätsvar framgår att de anser att samverkan fungerar bra, att de får fyllig och bra information från stadsdelsförvaltningen genom KPR möten. 8

12 Tillgängligheten till handläggarna. Av de svar som inkommit på Länsstyrelsens enkät till brukare i hemtjänsten framkommer att 26 av 40 anser att det är lätt att nå biståndsbedömarna om man är i behov av förändrade hemtjänstinsatser. Sju brukare anser att det är svårt att nå biståndsbedömare och sju har inte svarat på enkätfrågan. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Det är positivt att det anordnas forum i form av informationsdagar för seniorer där kommunen informerar om olika verksamheter. Det är också positivt att personer 85 år och äldre erbjuds hembesök för uppsökande verksamhet. Det är viktigt att kunskapen om socialtjänsten är god hos de personer som informerar. Uppsökande verksamhet är ett sätt att inhämta synpunkter och önskemål samt uppmärksamma behov. Den information som framkommer kan ligga till grund för verksamhetsutveckling. MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: det finnas mål och planer för verksamheter, målen vara en konkretisering av de övergripande målen i SoL och finnas på olika nivåer och vara väl kända av berörd personal, kommunen ha en verksamhetsplan för äldreomsorgen, kommunens riktlinjer skall grundas på SoL och dess intentioner och alltid möjliggöra individuella bedömningar, kvarboendeprincipen eftersträvas i såväl ordinärt som särskilt boende. Göteborgs stads fastställda äldreomsorgsplan för åren , där stadsdelsnämnden Kärra-Rödbo ingår, har fyra inriktningsmål enligt följande: att äldre skall kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende att äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag att äldre skall bemötas med respekt att äldre skall ha tillgång till god vård och omsorg 9

13 Syftet med planen är att utforma visioner, mål och strategier för kommunens äldreomsorg. Utarbetandet av planen har skett i bred delaktighet med personal, frivilligorganisationer och brukare med syfte att uppnå ett kraftfullt utvecklingsarbete. Utifrån enkätsvaren och från samtliga intervjuade personal framgår att de känner till målen för äldreomsorgen. De övergripande målen är nedbrutna på verksamhetsnivå och de diskuterar målarbete på t.ex. planeringsdagar eller arbetsplatsträffar. Lokala mål för stadsdelsnämnden Kärra-Rödbo äldreomsorgens insatser ska kännetecknas av respekt och dialog med den enskilde i centrum. Hemtjänstens roll är att arbeta förebyggande och skapa förutsättningar för ett ökat kvarboende. De äldre som beviljats hemtjänst ska ha större inflytande och mer flexibelt kunna välja mellan olika tjänster. Hemtjänsten skall präglas av kvalitet och utveckling med färre antal timanställda anhörigstödet skall fortsätta att utvecklas äldreboendena skall ha en hög flexibilitet och kunna tillgodose olika behov nöjd kund index skall öka med tre enheter de som är i behov av hemsjukvård skall ges en kvalitativ säkerställd sjukvård och vårdas i hemmet vid såväl svåra och krävande sjukdomstillstånd som vid livets slut nöjd kundindex skall öka Inom Kärrahus och Lillekärrs äldreboenden liksom hemtjänsten finns det lokala mål, såsom: att Kärrahus äldreboende har en väl underhållen inre och yttre miljö att Kärrahus medarbetare har ett gott bemötande att Kärrahus har ett väl utvecklat kontaktmannaskap att öka socialt stimulerande aktiviteter och utevistelser på Lillekärr att en fortsatt utveckling av dagverksamheten för dementa fortgår på Lillekärr. Målet är att öka antalet besökande och därigenom fördröja inflyttning på Lillekärr samt Kärrahus att hemtjänsten genom att ge stöd i hemmet medverkar till att vårdtagaren ska leva ett självständigt och oberoende liv och därmed bo kvar längre i det egna hemmet att hemtjänsten skapar trygghet genom att vårdtagaren kan påverka vem som skall komma (kontinuitet och kontaktmannaskap), när insatsen skall utföras (inflytande) samt hur insatsen skall utföras (delaktighet genom individuell planering). Av intervjuerna framgår att personal i de särskilda boendena och hemtjänsten känner till de övergripande målen och har medverkat i att utarbeta de lokala målen i stadsdelsnämnden. 10

14 Riktlinjer för biståndsbedömning Stadsdelsnämnden Kärra-Rödbo använder de riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen som utarbetats centralt för hela Göteborgs stad, daterade , reviderade I riktlinjerna betonas att dessa är en vägledning och att det alltid ska göras en individuell prövning av sökta biståndsinsatser. Riktlinjerna för biståndsbedömning rör bland annat hemvårdsbidrag, anhöriganställning, inköp, post- och bankärenden, hjälp med husdjur, städning, fönsterputsning, tvätt och hjälp med fastighetsskötsel och underhåll. Andra insatser som tas upp är trygghetslarm, ledsagning, dagverksamhet, korttidsvistelse och särskilt boende. I dokumentet Göteborgs stads riktlinjer inom äldreomsorgen finns det även skrivet om våld mot kvinnor. Kommunstyrelsen har beslutat om ett handlingsprogram gällande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer. I programmet konstateras att äldre och funktionshindrade kvinnor är en av de särskilt utsatta grupperna. Programmet innehåller en vägledning till personer som kommer i kontakt med problemet och en adresslista för viktiga kontaktpersoner, myndigheter och organisationer. Biståndsbedömarna anser att de har en bra vägledning i riktlinjerna i sitt arbete. När det gäller bistånd till särskilt boende så är oro och otrygghet för den enskilde ett skäl till att få ett bistånd. Av de utredningar som Länsstyrelsen granskade framkom också att flera fått bistånd till särskilt boende på grund av oro och otrygghet. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen gör bedömningen att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Länsstyrelsen anser att det är positivt att nämnden i Kärra-Rödbo tar hänsyn till brukarnas individuella behov utifrån eventuell otrygghetsfaktor i ordinärt boende. Att pröva olika insatser i den ordinära bostaden är ibland inte tillräckligt för att den enskilde skall uppleva trygghet. 11

15 METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGEN- KONTROLL För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: uppföljning ske genom brukarundersökning eller på andra sätt för att kunna avgöra om insatserna motsvarar beslut, mål och planer, förslag och klagomål från den enskilde och närstående tas om hand och vid behov utredas klagomålshantering, det finnas rutiner för hur anmälan om missförhållanden, övergrepp och skada tas om hand (rapport, åtgärd) - Lex Sarah, rutinerna skall vara väl kända av personalen. Göteborg stad genomför brukarundersökningar genom kvalitetssystemet Balansen/Balanserade styrkort, där nyckeltal redovisas utifrån fyra perspektiv: vårdtagare, medarbetare, ekonomi och verksamhet. Brukarnas uppfattning om verksamheten följs via enkäter och mäts i nöjd-vårdtagar-index. Stadsdelsnämnden har också ett kvalitetsarbete inom äldreomsorgen som omfattar bl.a. området social omsorg (upprättat och justerat ). Det finns klagomålsrutiner och blanketter som bland annat biståndsbedömarna delar ut vid behov. Personalen vid Kärrahus och Lillekärr känner till att det finns blanketter, men ofta träffar man och talar med den klagande. När det gäller Lex Sarah känner personalen vid de båda boendena och i hemtjänsten till att det finns rutiner för anmälan. På Kärrahus har man också vid något tillfälle gjort en anmälan och utredning vid stöld. På Lillekärr uppger personalen att man diskuterar innebörden i Lex Sarah vid möten. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Det är viktigt att innebörden av Lex Sarah kontinuerligt diskuteras i personalgrupperna för att bibehålla kunskaperna och ha en handlingsberedskap inför eventuella missförhållanden som kan förekomma. 12

16 RESURSER OCH PLANERING FÖR ATT TILL- GODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: nämnden medverka i kommunens planarbete (samhällsplanering), det finnas rutiner för rapportering mellan socialtjänsten och kommunens planerare, kommunen utifrån SoL:s bestämmelser planera för t.ex. utbyggnad av verksamheter, samtliga beslut och domar verkställas omgående eller när det gäller särskilt boende inom tre månader. Enligt enkätsvar från verksamhetsansvarig för äldreomsorgen är socialtjänsten delaktig i stadsdelsnämndens planarbete. Bl.a. har stadsdelsförvaltningen och pensionärsrådet tillsammans presenterat en idéskiss för den kommande byggnationen i Larsered-Bönered utifrån ett äldreperspektiv. I enkätsvar till Länsstyrelsen framkommer att inga avslag gjorts på sökt biståndsinsats enligt Socialtjänstlagen under Besluten har verkställts omgående eller när det gäller särskilt boende inom tre månader. Till Länsstyrelsen har nämnden hittills från och med den 1 juli 2006 rapporterat, enligt 16 kap 6f SoL om ej verkställda beslut, ett beslut som inte kunnat verkställas inom tre månader. Beslutet gällde särskilt boende. Pensionärsorganisationerna har i sina enkätsvar påpekat att det behövs mer personal inom äldreomsorgen. En av organisationerna har också ansett att det saknas särskilda boenden och att det finns starka önskemål om s.k. mellanboenden för personer som inte kräver den omfattande vård och tillsyn som ges på dagens äldreboenden. Länsstyrelsen har granskat de tio senaste ärendena som gäller korttidsvistelse. Några av besluten motiverades med att personen behövde korttidsvistelse i väntan på särskilt boende. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. 13

17 Kommentarer Kommunerna har från 1 juli, 2006 genom en ändring av socialtjänstlagen, 16 kapitlet 6 f, skyldighet att till Länsstyrelsen och till de revisorer som avses i 3 kap. 8 kommunallagen (1991:900) rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap. 1 som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Från 1 juli, 2006 gäller även skyldigheten att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Länsstyrelsen har genom den nu genomförda lagändringen möjlighet att hos länsrätten ansöka om att en kommun, som inte verkställt ett gynnande beslut, skall åläggas en särskild avgift, så kallad sanktionsavgift. Länsstyrelsen förutsätter att nämnden tar pensionärsorganisationernas synpunkter på allvar. KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Genomförandeplan/individuell planering För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: den omsorg, omvårdnad och service som biståndsbedömts planeras, utformas och följas upp tillsammans med den enskilde och/eller närstående, personalen på boendena efterfråga den enskildes behov och intressen och i samråd med den enskilde och/eller dennes närstående planera, utforma och följa upp det stöd som den enskilde behöver, den enskildes självbestämmande i olika frågor i vardagen såsom dygnsrytm, mat, klädval, personlig stil, komma ut i frisk luft etc. efterfrågas och dokumenteras kontinuerligt. BOENDE Enligt intervjuade enhetschefer och omsorgspersonal genomförs ett ankomstsamtal när den enskilde har flyttat in på särskilt boende. De blivande kontaktpersonerna på de olika boendena deltar tillsammans med den enskilde, eventuellt anhörig samt en sjuksköterska vid ankomstsamtalen. Vid ankomstsamtalet upprättar man gemensamt med den enskilde en omsorgsplan på boendet Kärrahus. På boendet Lillekärr upprättar man omsorgsplanen efter en tid med den enskilde. 14

18 På frågan om hur personalen arbetar för att stärka den boendes integritet, självbestämmande och delaktighet är svaren följande: att den boende skall mötas med respekt och förståelse att de boende ska få göra så mycket de kan själva efter bästa förmåga att den boendes önskemål och behov skall tillgodoses att den boende är medbestämmande i vardagen på boendet att den boende är delaktig genom individuell omsorgsplan/ målplan att den boende har ett antal rätter att välja på vid middag att vi som personal knackar på den boendes dörr att vi som personal inte talar talar över huvudet, utan med de boende I enkätsvaren från enhetschefer och personal framkommer att det på boendena finns helt eller delvis upprättade genomförandeplaner i pappersform. Enligt intervjuad personal ansvarar kontaktpersonerna för att genomförandeplanerna hålls uppdaterade. Boendes synpunkter Kärrahus/ Lillekärr Av enkätsvaren framgår från flertalet att de får den hjälp de behöver. Om de kan påverka vilken mat de skall serveras samt på vilka tider är det mer varierande svar på från helt, delvis till inte alls. Hälften av dem som besvarat Länsstyrelsens enkät uppger att de medverkat när en genomförandeplan upprättades. HEMTJÄNST I hemtjänsten finns det en tillfälligt förordnad enhetschef som har det övergripande ansvaret för verksamheten. Enhetschefen har en samordnare som fungerar som ett administrativt stöd, ansvarar för arbetsplatsträffar samt för att vardagsarbetet i hemtjänstgruppen fungerar. Från biståndsbedömarna får hemtjänsten en kopia på utredningen, där det medföljer en blankett för ifyllnad av verkställighetsdatum av insatserna. Denna blankett skickas sedan åter till biståndsbedömaren då kontakt tagits med brukaren av utsedd kontaktperson och ärendet startats. Den intervjuade personalen anser att de oftast får tillräckligt med information för att kunna verkställa de beviljade insatserna. Personalen medverkar inte vid nya ärenden/utredningar där beslut fattas av biståndsbedömare då brukaren vistas inom slutenvården, men vid omprövningar av pågående ärenden i det ordinära boendet. 15

19 Den intervjuade personalen i hemtjänst anser att de kan tillgodose beviljade insatser av olika slag samt att det finns tid för sociala insatser. De anser att enhetschefen har kännedom om personalens arbetsuppgifter men att enhetschefen inte har så god kännedom om brukarna. Personalen uppger att de har ett stort förtroende för hemtjänstgruppens samordnare som har en stöd- och planerandefunktion i vardagsarbetet och samordnaren har därigenom goda kunskaper om brukarna och deras behov. Den intervjuade personalen anser att de är lyhörda för brukarnas behov och att det är det individuella behovet som styr. De kan utföra tillfälliga insatser utifrån att det kan uppstå saker som innebär att brukaren behöver någon extra insats. Hemtjänsten kontaktar biståndsbedömare då man ser att behovet av utökad insats blir bestående. Intervjuad nattpersonal förmedlar att de sällan träffar dagpersonalen. De överlämnar en muntlig rapport på morgonen till tjänstgörande personal. När det gäller arbetsledning så upplever nattpersonalen att enhetschefen är tillgänglig dagtid och att hon har kännedom om personalens arbetsuppgifter. Om nattpersonalen uppmärksammar ett tillfälligt utökat behov av insats hos brukare utgår man ifrån behovet. Blir behovet bestående överrapporteras det muntligt till dagpersonalen som kontaktar biståndsbedömare om brukaren inte klarar av det själv. Genomförandeplan Av samtliga enkätsvar från personalen och från enhetschefen framgår att det finns upprättat en genomförandeplan för varje brukare i hemtjänsten. Enligt enhetschef ansvarar kontaktpersonerna för att det upprättas en plan och det görs tillsammans med den enskilde. Enhetschef i hemtjänst medverkar inte vid upprättandet. Brukarnas intryck av hemtjänsten Av de intervjuer som genomförts med brukarna samt av de enkätsvar som inkommit till Länsstyrelsen framgår det att brukarna får hjälp med det som de behöver. Det de är nöjda med är bland annat personalen - jag får bra bemötande av personalen, får hjälp när det behövs, jag har en underbar kontaktman. De kritiska synpunkterna är t.ex. får inte alltid besked om inställda promenader, och så källsorterar man inte soporna. Flertalet uppger att de har medverkat i att upprätta en plan över den hjälp de har. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. 16

20 Kommentarer En individuell planering/genomförandeplan är det dokument som blir verktyget för personalen att arbeta efter så att den enskilde får de insatser som är beviljade eller planerade på boendet. Länsstyrelsen anser att enhetschefen, som ansvarig för kvaliteten i genomförandet, skall delta i upprättandet av genomförandeplanen. Omsorgens innehåll För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall, insatserna utföras i den omfattning som bestämts enligt planeringen och/eller biståndsbedömningen, den enskildes behov efterfrågas och tillgodoses, information, aktiviteter och deltagande i samhällslivet anpassas till de enskilda individerna, finnas former för hur de boendes synpunkter tas till vara, t.ex. boenderåd, matråd, aktivitetsråd där de boende aktivt kan delta i utformningen av den gemensamma omsorgen och servicen, verksamhetens rutiner inte begränsa den enskildes möjligheter att påverka sin vardag och arbetsrutinerna skall utvärderas kontinuerligt, personalkontinuitet finnas så att respekten för den enskildes integritet t ex i samband med matning och personlig omvårdnad upprätthålls, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen, integritetsskydd skapas vid alla privata situationer, hänsyn tas till en enskilds eventuella motstånd till att få omsorg av personal av motsatt kön i intima hjälpsituationer, den enskildes trygghet och säkerhet beaktas, den enskilde få avsluta livet med värdighet, där personalen ska uppmärksamma och efterfråga den enskildes önskningar i samband med livets slut. BOENDE Kollektiva insatser Kärrahus/Lillekärr På äldreboendena finns i dagsläget inget brukarråd enligt intervjuad personal. Av enkätsvar av personal och enhetschef framgår att den kollektiva sysselsättningen som finns på äldreboendena bland annat kan innehålla följande; gruppgymnastik, filmkvällar, gemensamma måltider, sällskapsspel, dans, bingo, pubafton, aktiviteter i sinnenas trädgård (Lillekärr), underhållning i Träffpunkten (Kärrahus) m.m. Den intervjuade personalen anser att det finns ett bra samarbete med föreningar och frivilliga organisationer. Det finns ett aktivitetsteam på respektive boende samt aktivitetsombud som ansvarar för att utforma de olika aktiviteterna på boendet. De boende kan framföra sina synpunkter kring de kollektiva och individuella insatserna till aktivitetsteamet samt övrig personal. 17

21 Individuella insatser Kärrahus/Lillekärr Det var varierande svar från enhetschefer och personal på Länsstyrelsens enkätfråga om de anser att verksamheten kan tillgodose boendes individuella behov av stimulans. Kommentarerna är bland annat följande; ja, i den mån det går ja, när tiden tillåter ja, via aktivitetsteamet och aktivitetsombud på boendet vi försöker tillgodose de boendes egna intressen vi gör så gott vi kan i den mån vi hinner gå till affären, hårvård och besöka kyrkogården promenader och gå ut och handla hjälp med kontakt till anhöriga och vänner nej, för lite personal nej, dåligt med tid Observation kväll/natt äldreboenden mellan klockan Kärrahus (avdelning Bohus) På den besökta avdelningen under kvällen satt en av de boende och tittade på tv i allmänutrymmet. Personalen förmedlar att de flesta av de boende lägger sig vid kl.20,00, men att det varierar. Det var lugnt på avdelningen, enstaka ringningar och de boende fick hjälp omgående. På frågan om personalen kan tillgodose de boendes behov blir svaret följande; eftersom nattpersonalen på Kärrahus även ansvarar för att åka ut på larm i den öppna hemtjänsten så kan det medföra att de boende på Kärrahus får vänta vid larm. Detta beror på vart personalen ute på larm befinner sig och på hur mycket den tjänstgörande personalen på boendet har att göra just för stunden. Personalen upplever detta som sårbart på grund av den låga bemanningen. De anser ändå att de känner sig trygga i sin arbetssituation på natten, så att de boende känner sig trygga. Informationsöverföring sker muntligt inför skifte dag/kväll och natt. Då träffas personal från respektive avdelningar. Personalen förmedlar att de mest dokumenterar HSL insatser. 18

22 Lillekärr Länsstyrelsen besökte under kvällen avdelningarna Nidingen, Sälö-Knapp, Malö, Hållö och Mjölskär. På samtliga enheter var det personer uppe och ute i de gemensamma utrymmena, men de flesta hade gått in på sina rum och flera hade gått och lagt sig. På ett par av enheterna var det flera uppe som behövde hjälp på olika sätt. Några var oroliga och kunde inte lämnas ensamma. Personalen hade det stressigt och försökte att lugna personerna bland annat med något att äta eller dricka. Personalen kunde dock under Länsstyrelsens besök tillgodose de enskildas behov och det dröjde inte länge innan de fick hjälp. Personalen har ett bra bemötande mot de enskilda. Numer har personalen inte andra arbetsuppgifter än omsorgsarbetet på natten. Kvällspersonalen rapporterar muntligt till nattpersonalen. Personalen anser att de har stor användning av den sociala vårdplan som finns upprättad för var och en. Personalkontinuitet Kärrahus/Lillekärr Vid personalintervjun framkom att man på Kärrahus kan ta sig tid till enskilda samtal hos de boende under dagtid, men inte under kvällar och helger på grund av bemanningen. På Lillekärr har man på respektive avdelning aktiviteter i små grupper som passar för just de som har svårt att medverka i större grupper. Den intervjuade personalen på Kärrahus arbetar med kontinuitet via kontaktmannaskap. Man är kontaktperson för två till tre boende per personal och man har speciella arbetsuppgifter för att öka kontinuiteten t.ex. att följa med och handla och på läkarbesök m.m. På Lillekärr arbetar man på samma sätt, men här sköter kontaktpersonerna även serviceinsatserna i de boendes bostad såsom städ och inköp. På båda boendena anser man att de boende som har speciella önskemål som t.ex. att man inte önskar hjälp vid intimhygien av person av motsatt kön att man kan tillgodose detta. De boendes synpunkter Kärrahus Av de två intervjuade brukarna på äldreboendet framkom att de anser att de kan medverka på de kollektiva aktiviteterna som erbjuds. På Kärrahus anser de intervjuade att personalen även tillgodoser de individuella behoven t.ex. promenader om man så önskar. Enligt enkätsvar ifrån brukare på Kärrahus anser hälften av de svarande att de var nöjda med de kollektiva aktiviteter som erbjuds, medan de som var mindre nöjda ansåg att de hade för dålig hälsa för att medverka på de befintliga aktiviteterna. 19

23 Lillekärr De två som intervjuades var nöjda med sitt boende och den omsorg de fick. Av enkätsvaren att sex av tio anser att hjälpen de får stämmer överens med det de vill ha medan övriga anser att det inte gör det. När det gäller om det finns aktiviteter som intresserar dem så är det hälften som tycker det. På frågan om de som behöver får hjälp att komma ut på promenad har några svarat att de kan få det och ett par att det är för lite personal för att kunna komma ut så ofta som de vill. Mer aktiviteter, utevistelser och uppevistelser efterlyser en person, en annan vill få bli duschad två gånger i veckan. Flera har påpekat att det är duktig och trevlig personal. Vård i livets slut I intervjun med enhetscheferna på boendena framkom att det finns en policy för vård i livets slut. Om behov finns tar de alltid in extrapersonal till verksamheten vid vård i livets slut, det är dock ordinarie personal som är hos den som vårdas och ingen ska behöva dö ensam. HEMTJÄNST Kollektiva insatser Träffpunkten på Kärrahus arrangerar underhållning och aktiviteter för hyresgäster och pensionärer i Kärra-Rödbo. Individuella insatser Den intervjuade personalen i hemtjänsten anser man kan tillgodose brukarnas speciella önskemål som t.ex. att man inte önskar hjälp vid intimhygien av man/kvinna. Av enkätsvar från hemtjänstpersonal framgår att den anser att brukarna kan få sina individuella sociala behov tillgodosedda via t.ex. ledsagning till läkare, promenader och att handla tillsammans. Personalkontinuitet Vid intervju med representanter från hemtjänsten framkommer att de planerar/utför arbetet utifrån ett kontinuitetsperspektiv. Personal i hemtjänsten har fem till sex brukare per kontaktperson. Hemtjänsten arbetar aktivt med kontinuitet utifrån kontaktmannaskapet och det innebär att kontaktpersonen i första hand skall bistå sina brukare. Det kan t.ex. innebära att man slår ihop besök för att öka kontinuiteten hos brukaren. Kontaktpersonen planerar utförandet av insatserna tillsammans med brukaren genom att upprätta en genomförandeplan. Personalen vid intervju tillfället anser att det är svårt att upprätta genomförandeplanen tillsammans med dementa brukare, men då finns oftast anhöriga med i upprättandet. Hemtjänsten arbetar i grupper på morgonen och det innebär att de oftast kan informera brukaren vem som kommer till nästa planerade besök. Kontaktpersonens särskilda uppgifter är t.ex. kontakter med anhöriga, att upprätta genomförandeplanen och tillhandahålla information m.m. Om den enskilde tycker att det inte fungerar med en viss kontaktperson så finns det möjlighet att byta kontaktperson. 20

24 Om det finns specifika behov av särskild personal eller att någon brukare inte vill få hjälp med t.ex. dusch av viss personal så försöker gruppen tillgodose dessa önskemål, vilket då skrivs i genomförandeplanen. Brukarnas synpunkter Länsstyrelsen intervjuade fyra brukare i hemtjänsten. På frågeställningarna; Har du en eller flera omvårdnadspersonal som kommer till dig? Kan du påverka vilken personal som kommer blev svaren bland annat; Jag har hjälp av flera. Vill bli duschad av kvinna men det blir inte alltid så. Jag har hjälp av flera. Det har hänt en gång att jag var missnöjd med en av personalen och då fick jag byta. Jag har hjälp av flera. Nej jag kan inte påverka. Mitt problem är att jag inte kan ta emot killar som hjälper mig. När det är deras tid får jag ingen hjälp. Det skulle observeras på personalanställningar, för min situation fungerar inte så bra Vård i livets slut I intervjun med enhetschefen på inom hemtjänsten framkom att det finns en policy för vård i livets slut. Om behov finns tar de alltid in extrapersonal till verksamheten vid vård i livets slut, det är dock ordinarie personal som är hos den som vårdas och ingen ska behöva dö ensam. ANHÖRIGSTÖD I Kärra-Rödbo arbetar en anhörigkonsulent med anhörigstöd på heltid sedan hösten år Anhörigkonsulenten arbetar i nära samarbete med biståndsbedömarna, vårdcentral, diakonissa, folktandvård, apotek och pensionärsorganisationer i kommunen. I anhörigkonsulentens uppdrag ingår bland annat att arbeta för informationsspridning både i skriftlig form samt muntligt på tex. äldredagar som anordnas årligen, folkhälsodagar och i Kärra Rödbos lokaltidning mm. De stödformer som riktar sig till anhöriga/närstående i Kärra-Rödbo utifrån anhörigkonsulentens uppdrag är tex. följande; att erbjuda en avlastningsplats då anhörig behöver vila att vid behov erbjuda anhörig ett kostnadsfritt mobilt larm för att möjliggöra sömn att erbjuda stödjande litteratur för utlåning att erbjuda taktilmassage till anhörig av arbetsterapeut som i dagsläget utbildas för detta. Massagen skall utföras i den anhöriges bostad samt läras ut för att den anhörige sedan skall kunna utföra massagen på sin sjuka närstående 21

25 att erbjuda anhörigutbildning i demenssjukdomar två gånger per år i nära samarbete med vårdcentralen att erbjuda stöd av dietist, arbetsterapeut samt samtalsstöd Biståndsbedömarna informerar om att anhörigkonsulent finns i mötet med brukarna där man ser ett eventuellt behov av stöd. Anhörigkonsulenten kan även ta första kontakten med anhörig efter indikation av biståndsbedömare, men även ifrån vårdcentralen. Det finns i dagsläget ingen riktad uppsökande verksamhet gentemot anhöriga i Kärra-Rödbo. Som anhörig kan man få insatsen avlösning i hemmet som man ansöker om via biståndsbedömare. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkter uppfyller inte nämnden Länsstyrelsens krav brukarråd eller liknande saknas på båda boendena trygghet och säkerhet för de boende i de särskilda boendena nattetid. kan inte alltid beaktas. Kommentarer Länsstyrelsen anser att det är viktigt att de boendes synpunkter och önskemål efterfrågas och att det finns former för hur dessa tas tillvara, t.ex. boenderåd, matråd, aktivitetsråd där de boende aktivt kan delta i utformningen av den gemensamma omsorgen och servicen. Måltiderna För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: handläggare, chefer och personal ha tillräcklig kunskap om matens och måltidssituationens betydelse för äldre människors välbefinnande, maten vara av god kvalitet och upplevas som god och tillräcklig över dygnet i de särskilda boendena och vid matdistribution till hemmet, de boende i de särskilda boendena ha möjlighet att påverka vilka maträtter som serveras, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen. Hemtjänsten Mat levereras av personal och brukaren kan välja mellan två alternativ samt att de kan anpassa maten med hänsyn till allergier och tider. 22

26 Enligt chefen för hemtjänsten är det viktigt att brukaren får i sig en bra diet. Det finns en dietist som jobbar med brukarnas BMI och allmän nutrition. Personalen anser att de har tillräckligt med kunskap om mat och måltider och att den mat de distribuerar har en god kvalitet. De har gått en kostutbildning. Brukarnas synpunkter Av de brukare som svarat på Länsstyrelsens enkät hade 13 personer matdistribution. De synpunkter som dessa lämnade var att maten är bra, den duger, både bra och dålig, köttet är segt, kvaliteten varierar, men för det mesta bra, för lite grönsaker, det är köttfärs på längden och tvären, verkar inte speciellt näringsrik. Någon tyckte att portionerna var för små medan några tyckte de var för stora. De flesta ansåg att distributionen fungerade bra. Boende Personalen och enhetscheferna på äldreboendena anger följande som viktigt när det gäller mat och måltider att den boende känner att han eller hon har möjlighet att välja/påverka maten, att det är fint dukat att maten är varm, näringsrik och god att maten läggs upp och serveras fint att miljön är tilltalande och lugn att kosten är varierad att man använder finare porslin på helger Måltidsobservation Länsstyrelsen genomförde måltidsobservation på Kärrahus och Lillekärrs äldreboende i samband med lunchen som serverades. Kärrahus (avdelning Bohus) Den intervjuade personalen anser att maten är god och deras uppfattning är att maten oftast uppskattas av pensionärerna. Maten tillagas i köket på Kärrahus och levereras till respektive avdelning i kantiner. Det är två rätter som serveras och de boende väljer veckan innan vilket av alternativen från lista man önskar per dag under kommande vecka. Personalen frågar de boende om de önskar en smörgås och vad de önskar att dricka innan den varma maten skall serveras. Personalen lägger sedan upp den varma rätten samt serverar utan att fråga de boende om önskad portionsstorlek. Personalen frågar inte de boende om de önskar mer mat, men de som frågar serveras mer. På avdelningen har man flera små bord och det finns gott om plats. Två av de boende behöver hjälp vid måltiden och vid de borden sitter personal ned och bistår. Ingen av personalen sitter ner och äter tillsammans med de boende. 23

27 Det är ljus färgsättning och med hemlik inredning. Det är tyst och stillsamt och personalen småpratar med och lyssnar på de boende. Den personal som Länsstyrelsen träffade upplever i nuläget inte stress i samband med måltiderna med det kan variera över tiden vilken omfattning de boende behöver hjälp i samband med måltiderna. Boende som önskar äta i sin lägenhet kan göra det. Personalen förmedlar att det finns de som har egen mat i sina kylskåp på rummen samt att det finns möjlighet att få en kvällssmörgås och/eller nattsmörgås om den boende så önskar. Det finns tillgång till en dietist som arbetar med näringsdelen i maten som serveras. Boendes synpunkter Av de 25 boende på Kärrahus som svarat på Länsstyrelsens enkät anger 13 boende att de inte kan påverka vilken mat som serveras, och 10 boende anger att de inte kan påverka tiden för när måltiderna serveras. Övriga synpunkter om maten av de boende skulle vara lite lugnare vid måltiderna bättre mat och mera grönsaker det är för lång tid emellan måltiderna ibland Lillekärr (avdelning Nidingen) Den intervjuade personalen anser att maten är god. Maten tillagas i köket på Kärrahus och levereras till respektive avdelning i kantiner. Det är två rätter som serveras och de boende väljer veckan innan vilket av alternativen från lista man önskar per dag under kommande vecka. På avdelningen har man två bord och det finns gott om plats. Två av de boende behöver hjälp vid måltiden och vid de borden sitter personal ned och bistår. Ingen av personalen sitter ner och äter tillsammans med de boende. På avdelningen pågår ett projekt kring måltidssituationen vilket bland annat innebär att man under måltiden har på låg musik, man dukar fint med färgade dukar på vardagen och vita på helgen. Maten serveras på tallrik av personalen till de flesta boende, men ett fåtal serverade sig själva ur karotter. De boende hade flera måltidsdrycker att välja på. Personalen på avdelningen dokumenterar de boendes välmående under måltiden för att senare utvärdera projektet. Det finns tillgång till en dietist som arbetar med näringsdelen i maten som serveras. Brukarnas synpunkter Av de 10 boende på Lillekärr som har svarat anger sju att de inte kan påverka vilken mat som serveras, och sju att de inte kan påverka tiden för när måltiderna serveras. 24

28 Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Att få göra val mellan maträtter är positivt och är en kvalitetsfråga för den enskilde. Det är viktigt att de boende även får möjlighet att påverka vilken mat som serveras. Måltiden är en viktig del av dagen på ett särskilt boende, inte enbart för att de boende skall få näringsriktig kost. Måltiden kan bli en stund att se fram emot, för att bryta enformighet och känna gemenskap. Personalen kan i högsta grad bidra till detta, genom att aktivt verka för den sociala gemenskapen och skapa en trevlig, lugn och hemlik miljö. Det är positivt när personal på särskilt boende äter tillsammans med de boende vilket kan skapa samtal och samtalsämnen under naturliga former. KVALITET - FYSISK MILJÖ För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: lägenheten i det särskilda boendet vara fullvärdigt; eget rum, toalett, dusch/bad och köksdel, tillgängligheten inom och utanför äldreboendet vara god, den fysiska boendemiljön utformas så att den enskildes integritet respekteras, t ex egen fullvärdig bostad, lås, namnskyltar mm. ett fungerande larmsystem finnas som anpassas till individens funktionsförmåga, inlåsning inte förekomma. Den enskilde skall kunna låsa sin dörr. Det är önskvärt att vid korttidsboende, rehabilitering och avlastning erbjuda eget rum med dusch och toalett. Antalet lägenheter i boende för personer med demenssjukdom bör inte överstiga åtta. Kärrahus Kärrahus äldreboende ligger centralt i Kärra-Rödbo. Kärrahus äldreboende har 110 lägenheter fördelade på platser inom ålderdomshem och gruppboende. Kärrahus har sju våningar och åtta enheter varav fyra är avsedda för personer med demenssjukdom. På två av enheterna för demenssjuka bor tio personer och på de andra två bor 11 personer. På de övriga enheterna bor det 23 personer på två av dem och 21 på den tredje. Varje avdelning har gemensamhetsutrymmen med kök som är lättillgängliga. Det finns också tillgång till uteplats på balkongerna. 25