Infrastrukturen - en glödhet potatis

Transkript

1 Infrastrukturen - en glödhet potatis Infrastrukturen är en glödhet potatis som ständigt står i fokus. - Frågan är så långsiktig. Det man bestämmer i dag tar många år att genomföra, säger Christian Martins, beredningsansvarig för infrastruktur i Fyrbodals kommunalförbund. Christian Martins har inga problem med att fylla sin dag på jobbet. Förutom ansvarsfrågan för infrastrukturen är han också Fyrbodals biträdande förbundschef. Han ansvarar dessutom för projekten och internationella frågor. Och Martins är förhållandevis nöjd med vad som sker runt förhandlingsborden när infrastrukturen står på dagordningen. - Generellt anser vi att processerna kring infrastrukturen fungerar bra. Vi har förmågan att enas vad som är bra för Fyrbodal. Sedan kan självfallet vissa kommuner ha egna synpunkter i vissa frågor, konstaterar Christian Martins. God, säker och bred tillgång Beredningsgruppen för infrastruktur har som uppdrag att bevaka och arbeta för en god, säker och bred tillgång på infrastruktur. I arbetet ska angränsande områden, regioner och län vägas in. Beredningen tar utgångspunkt i regionförstoring, arbetspendling, drift och underhåll samt säkerhet. Ansvarsområdena är väg, järnväg, IT/Bredband, kollektivtrafik, sjöfart, luftfart samt säkerställande av elström. För kort sträcka En fråga som Fyrbodal brinner för är sträckningen på länsväg 161. Denna väg har kommunalförbundet enats om att vara första prioritet i Fyrbodal. Mellan Rotvik och Bäcken ska en så kallad två plus ett-väg färdigställas. - Tyvärr är sträckan alldeles för kort. Helst skulle den gå ända till färjeläget på Skårsidan, anser han. Martins fortsätter: - Det är positivt att samtliga Fyrbodals 14 kommuner kan enas om vilka objekt som är viktigast för oss i Fyrbodal.

2 Många propagerar för en bro över Gullmarn mellan Finnsbo och Skår. - Jo, jag vet men i nuläget är det inte realistiskt på grund av att staten inte avsatt medel. En beräkning visar att kostnaden för en bro och tillfartsvägar skulle bli mycket hög. Den dåliga standarden på länsväg 162 är också en fråga som debatteras. - Det kommer alltid in önskemål om behov. Först görs en bruttolista därefter en nettolista. Väg 162 gick bort i processen till nuvarande plan. -Allt handlar om prioriteringar, säger Christian Martins. I exempelvis Lysekil höjs röster för persontrafik på järnvägen. Kan det bli aktuellt? - Järnvägen där håller en låg standard därför är det svårmotiverat. Här handlar det också om stora pengar för en upprustning. Just järnväg är av någon outgrundlig anledning väldigt dyr att bygga och rusta upp. Säger Christian Martins mannen på den utsatta posten som ansvarig för infrastrukturen. Text: Mikael Håman

3 Utbildningsnivån i Fyrbodal lägre än riksgenomsnittet Generellt är utbildningsnivån i Fyrbodal lägre än riksgenomsnittet. Varför? - Traditionen styr, säger Karin Jansson, beredningsansvarig för fokusområdet utbildning på Fyrbodals kommunalförbund. Statistiken innebär inte på något sätt att invånarna i Fyrbodal skulle ha ett svagare intellekt än övriga svenskar. Karin Jansson förklarar: - Det grundar sig i bruksmentaliteten som var stark i vårt område. Till det kommer alla jordbruksbygder. - Traditionen var den att man gick från skolan direkt till fabriken. Det blev ett arv barn till arbetare blev också arbetare, säger Karin Jansson. Och fortsätter: - Historiskt var det bara barn till högutbildade som fortsatte att studera efter den obligatoriska skolgången. Även befolkningskurvan i Fyrbodal är en betydande faktor till den låga utbildningsnivån. Medelåldern är hög vilket betyder att många enbart gått i folkskolan. Har ni något recept för att bryta trenden? - Ja, det finns och inom 25 år är målet att utbildningsnivån i Fyrbodal ska vara i paritet med övriga landet. Vuxnas lärande Utbildning för vuxna är en väg att gå. En del av arbetsområde Utbildning i Fyrbodals kommunalförbund är vuxnas lärande. En av aktiviteterna för samverkan mellan kommunerna är att på Fyrbodals kommunalförbunds webbplats publicera information om utbud av utbildningar för vuxna. Det utbud som publiceras här är på flera olika nivåer: gymnasieutbildning, KYutbildningar, yrkeshögskoleutbildning och påbyggnadsutbildningar samt information om hur man söker högskoleutbildning. Uppdaterad Viss information från andra utbildningsanordnare kommer också att publiceras. Karin Jansson: - Många byter yrke och för de som behåller sitt yrke händer det nya saker hela tiden och det betyder att man ständigt måste vara uppdaterad. - Ta till exempel brandmän, som är utbildade att, till exempel, släcka bensindrivna bilar. Nu blir elbilen allt populärare nu måsta man lära sig att släcka en sån.

4 - Kompetensen förändras hela tiden och då måste man anpassa lärandet. Västra Götalandsregionen håller, tillsammans med kommunerna och kommunalförbunden i Västra Götaland, på att bygga upp en plattform för kompetensfrågor. Plattformen ska ge ökad kunskap och bättre översikt och samverkan inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. Plattformen är tänkt som ett stöd och verktyg för kommunerna och andra utbildningsanordnare, så att de tillsammans kan erbjuda bästa möjliga utbud av utbildning för vuxna. Kompetensplattformen skall underlätta utbildningsplaneringen genom att skapa möjligheter för bättre matchning mot behoven på arbetsmarknaden. Den kommer också att kunna erbjuda prognoser för framtida behov på arbetsmarknaden samt möjligheter till ökad samverkan mellan utbildningsanordnare såväl som branscher. Samverkan och förankring Plattformen kommer att byggas upp i nära samarbete mellan lokala, regionala och statliga aktörer liksom företrädare för näringslivet och arbetsmarknaden. Arbetet ska regelbundet återkopplas till beredningsgruppen för regionutveckling, där företrädare Västra Götalandsregionen, Västra Götalands 49 kommuner och 4 kommunalförbund, samlas kring strategiska utvecklingsfrågor. Västra Götalandsregionen har påbörjat en dialog med de fyra kommunalförbunden kring hur arbetet bör genomföras på bästa sätt. Har du någon ytterligare vision inom utbildningsområdet? - Att utbildningsväsendet ska kunna matcha de behov som finns: i näringslivet och för individen. Att ge innehåll, form och plats, säger Karin Jansson. Text: Mikael Håman

5 Vi är inne i en spiral som ska göra Fyrbodal rundare Vi är inne i en tydlig strukturomvandling - det är knappast någon överdrift. Men Lars Hultberg ser med tillförsikt på framtiden. - Våra unika värden gör att jag känner optimism för vår region, säger den beredningsansvarige för näringslivet på Fyrbodals kommunalförbund. Det finns flera programområden i det regionala tillväxtprogrammet som berör näringslivets utveckling: entreprenörskap och nyskapande, attraktivitet, miljö och energiteknik. En politisk beredning leder verksamheten och som tjänsteman ansvarar Lars Hultberg för Fyrbodal. Hur ser tillväxten i Fyrbodal ut generellt? - En svår fråga och svaret blir att det varierar. Hela området genomgår en förändringsprocess. Bilindustrin har gått bakåt till skillnad från handeln och besöksnäringen. Lars Hultberg fortsätter: - Vi är exportberoende. Ett av våra uppdrag är att stimulera företag som idag inte har någon export att finna en ny marknad. Vad krävs för att ha en hållbar tillväxt? - Att sysselsättning, produktivitet och befolkning utvecklas positivt. Lars Hultberg är i stora delar nöjd med utvecklingen i regionen. - Vi har inom många områden kommit långt i strukturomvandlingen, närheten till Norge och många unika värden som gör oss attraktiva för etableringar och som besöksmål. Vi är inne i en spiral som ska göra Fyrbodal rundare. Har du någon vision inför framtiden? - Målet är att uppfylla tillväxtprogrammet sysselsättning, befolkning och produktivitet utvecklas alla i en positiv riktning i samtliga Fyrbodals 14 kommuner, säger Lars Hultberg Text: Mikael Håman

6 Fyrbodals kommunalförbund ska... vara en drivande part i ett spetsigt utvecklingsarbete genom partnerskap. initiera förstudier/program i samverkan med berörda parter. skapa gemensamma mötesplatser för företagare, företag, högskola/universitet samt kompetenscentra. bevaka utvecklingen inom fokus området och ta vara på möjligheter till medfinansiering från EU, Nutek, Vinnova, med flera. samordna arrangemang som vänder sig till näringslivet. arbeta för att attrahera arrangemang som positionerar både Fyrbodal och dess företag. samverka med angränsande stora och små regioner i Sverige, Norge och övriga Europa.

7 Jag vill ha ett kulturnav i varje kommun I Lysekils kommun är hon etablerad som en stor kulturpersonlighet. Nu har Marianna Andersson hela Fyrbodal som arbetsfält. - Spännande och intressant, tycker den beredningsansvariga för kultur på Fyrbodals kommunalförbund. Marianna Andersson arbetar fortfarande som kultursekreterare i Lysekil. Men numera innebär arbetet i Fyrbodal en mer omfattande och bredare arena. - Man får naturligtvis tänka i ett regionalt perspektiv. Det är viktigt att kulturutbudet blir bra i alla 14 kommuner i Fyrbodal, förklarar Andersson. Som beredningsansvarig basar Marianna Andersson för kultur i den politiska beredningsgruppen. Fyrbodals Tillväxtmedel är det många som ansöker om. En av Mariannas uppgifter är att bereda dessa ärenden. Förutom kontakten med representanter för kommunerna som ingår i Fyrbodal hålls också kontinuerlig kontakt med Västra Götalands kultursekretariat och de övriga kommunalförbunden inom regionen. Ett kulturnav Fyrbodals kommunalförbund har som vision att skapa landets bästa system för att stödja kulturföretagande och verksamheter inom kulturområdet. Marianna Andersson vidgar visionen ytterligare: - Jag vill ha ett kulturnav i varje kommun. Biblioteken är en självklar mötesplats men min önskan är att ytterligare bredda utbudet. - Med gemensamma krafter kan vi utveckla kulturen mycket i våra kommuner. Det finns en rad målsättningar på Fyrbodals kommunalförbunds önskelista: Fler verksamma genom ökat kulturföretagande Successiv utveckling av korsbefruktning kultur - näringsliv Långsiktig utveckling av samarbete mellan konstnärer och planerare Fyrbodals unika och befintliga fördelar, bygdens historia, natur och geografiska läge, utvecklas för kulturproduktion Barn och ungas delaktighet i kulturlivet ska öka genom att aktiviteter av och med barn och unga prioriteras -Vi har mycket på gång. Ett eget projekt som vi ärvde från Fyrstad är Kulturkollon barn och ungdomar som får komma ut och vara kreativa inom

8 film, skriva, drama, hantverk, cirkus och pop och rock för tjejer. I år blir det förhoppningsvis två nya kollon. Integrerat Danskollo för funktionshindrade samt ett Folkmusikkollo. En fantastisk möjlighet för barn och ungdomar att mötas. I fjol deltog drygt 100 ungdomar från samtliga kommuner i Fyrbodal på Kulturkollo. Dessutom deltog fyra kommuner utanför området. Ideérna sprudlade och vänskapsband som kan räcka hela livet knöts. Flera saker på G Det finns fler exempel på projekt. Ett är bokprojektet LÅGOR, där samtliga 14 kommuner i Fyrbodal ingår. Medborgarna har chansen att lämna in eget skrivet material i valfri genre. På bokmässan i Göteborg hösten 2011 kommer de 14 färdiga antologierna att presenteras. - Projektet Offentlig miljö som konstform har antagits av Fyrbodaldirektionen och skickats ut till kommunerna för att antas under Ett banbrytande och jätteviktigt projekt i den kommunala arbetsprocessen. - Självklart är min önskan att samtliga kommuner antar den så kallade Fyrbodalmodellen. Marianna Andersson saknar knappast arbetsuppgifter. Och det har hon absolut inget emot. Text: Mikael Håman

9 Det viktigaste är att lyssna, mäkla, lotsa och lobba Pär Levander lutar sig tillbaka i fåtöljen och säger filosofiskt: - Det viktigaste i det här jobbet är att lyssna. Mäkla, lotsa och lobba, som en kollega sa en gång. Pär Levander är beredningsansvarig för Hälsa, ett av fem fokusområden i Fyrbodals kommunalförbund. Beredningen Hälsa har som uppdrag att verka för att som sammanhållande länk stödja kommunerna i arbetet att skapa goda levnadsvillkor i en trygg miljö med bra utvecklingsmöjligheter för de som bor och verkar i området. - Fyrbodals kommunalförbund är en förutsättning för att göra detta på ett bra sätt, säger Pär Levander. Det finns flera exempel på ansvarsområden: Socialtjänsten Hälso- och sjukvård Folkhälsa Miljöfrågor - Det är ett stort område. Ta till exempel socialtjänsten dit mycket av skattemedlen går i en kommun. Ska man vara krass står socialtjänstens budget för drygt 40 procent av den kommunala och då gäller det att beskriva mervärdet av samverkan, samarbete och utveckling utifrån perspektivet tillsammans är vi starka, förklarar Levander. Och fortsätter: - Man måste tycka det kommunala uppdraget är betydelsefullt och avgörande för ett gott liv i Fyrbodal för alla människor, oavsett om man är stark eller svag som individ. I Mitt uppdrag gäller det att ha stora öron uppåt, nationellt och nedåt, mot kommunerna i Fyrbodal. I Sverige ges väldens bästa välfärdsinsatser men allting kan ständigt göras lite bättre, lite säkrare och lite mindre dyrt. Mål Övergripande mål för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt är att

10 skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, vilket genererar tillväxt och utveckling. Beredningen arbetar för att prioritera utvecklingsfrågor som positivt påverkar individens hälsa och miljö i Fyrbodal, med strävan att nå ett hållbart samhälle. Det hållbara samhället tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov. Vara en arena för debatt och framtidsbilder som gynnar hälsa och miljö. Visioner - Utmaningen är att ta med sig kommunen till regionen och regionen till kommunen. Hälsas vision lyder: Tillväxt i hela Fyrbodal grundat på god livskvalitet och miljö. Pär Levander utvecklar devisen ytterligare: - Det är viktigt att tycka om det kommunala uppdraget. Att inse vikten av ett väl fungerande arbete för invånarnas välbefinnande, förklarar Pär Levander. Text: Mikael Håman