Motion om återinförande av kommunal handikappomsorg. (AU 158, KS 144) KS

Transkript

1 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunfullmäktige i Falkenberg Motion om återinförande av kommunal handikappomsorg. (AU 158, KS 144) KS Beslut Kommunfullmäktige beslutar 1 Minoritetsåterremittera ärendet i enlighet med bilaga. Bilaga KF 99 a Beslutsunderlag Motion från Mikael Hallberg (V) och Per Sjövall (V) Protokollsutdrag från socialnämndens sammanträde Sammanfattning av ärendet En motion har lämnats in av Mikael Hallberg (V) och Per Sjövall (V) som handlar om valfrihet i handikappomsorgen. Motionärerna anser att det är en kraftig begränsning i medborgarnas valfrihet att det inte går att välja något kommunalt alternativ inom handikappomsorgen. Motionärerna föreslår att socialnämnden får i uppdrag att i god tid förbereda ett återtagande i egen regi. Socialnämnden har yttrat sig över motionen och förklarar sammanfattat att de arbetar med årliga kvalitetsuppföljningar och att åtta av tio brukare som har svarat på socialförvaltningens enkäter uppgett att de är mycket nöjda med både sitt boende och sin dagliga verksamhet. Socialnämnden förespråkar att det ska finnas frihet att kunna välja sin utförare eller byta utförare om man inte är nöjd med de insatser som utförs. Inom alla verksamhetsområden som är konkurrensutsatta finns minst två aktörer att välja mellan. Det finns inget självändamål i att driva verksamhet i kommunal regi när både forskning och evidens har visat att konkurrerande aktörer gör detta till minst lika god kvalitet men på ett mer resurseffektivt sätt. Kommunen är genom socialnämnden ansvarig för att denna verksamhet är kvalitativ, oavsett vem som är arbetsgivare för personalen. Ekonomi Socialnämndens ansvarsområde är omfattande. Verksamheten innefattar både äldreomsorg, stöd för människor med funktionsnedsättning och stöd för de mest utsatta människorna i samhället. Utmaningarna inför framtiden är stora. Andelen 80 år och äldre kommer att öka med 30 procent de närmaste 10 åren. Det är viktigt att vara långsiktig och ansvarstagande för att kunna fortsätta den goda verksamhet som finns idag. Det innebär att kommunen behöver vara medveten om att ytterligare resurser måste allokeras för att kunna möta framtida behov Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

2 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunfullmäktige i Falkenberg Forts 99 Att bedriva verksamhet i alternativ regi frigör resurser för fortsatta satsningar inom den kommunala välfärden. Övervägande Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med socialnämndens beslut och därmed avslår motionen. Yrkanden Mikael Hallberg (V) och Per Sjövall (V) yrkar bifall till motionen. Rie Boulund (M), Sara-Lena Bjälkö (SD) och Mari-Louise Wernersson (C) yrkar avslå motionen i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Per Svensson (S), Dahn Persson (S), Marcus Dufwa (S), Thomas Fagenheim (S) och Fredrik Johansson (S) yrkar återremiss i enlighet med bilaga. Propositionsordning Ordföranden ställer Per Svenssons (S) återremissyrkande under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutar avslå återremissen. Omröstning begärs. Ja-röst för att avslå återremissen. Nej-röst för bifall till återremissen. Omröstningsresultat Med 20 Nej-röster mot 31 Ja-röster beslutar kommunfullmäktige minoritetsåterremittera ärendet i enlighet med Per Svenssons (S) yrkande. Hur var och en röstade framgår av bilaga till protokollet. Bilaga KF 99 b Vid protokollet Oskar Åhrén Protokollet justerat och anslaget Utdragsbestyrkande Beslutet expedieras till: Socialnämnden Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

3 m Socialdemokraterna FRAMTIDSPARTIET I FALKENBERGS KOMMUN Till Kommunstyrelsen Återremiss av ärende 4 "Motion om återinförande av kommunal handikappomsorg" Handlingar som ska ligga till grund för beslut om motion till det högsta beslutande organet i kommunen, Kommunfullmäktige, ska vara sakliga och ge möjlighet att både besluta om bifall och avslag. Det är viktigt för allmänhetens förtroende för demokratin att förvaltningars underlag är objektiva och fria från partipolitik och ekonomiska teorier starkt knutna till ideologier. Tjänstemannaunderlaget till ärendet ger inte möjlighet till att besluta på något annat sätt än avslag. Därför yrkar vi på återremiss med följande motiveringar: Underlaget belyser inte omfattningen av de aktuella upphandlingarna, varken i form av antal enheter, upphandlingarnas andel av den typen av verksamhet eller i belopp. Underlaget konstaterar utan redovisning av dagens kostnader att "alternativ regi frigör resurser för fortsatta satsningar inom den kommunala välfärden". Vi frågar oss vad ni har jämfört med och om ni t.ex. räknat med de extra kostnader för upphandlingar och större kvalitetsuppföljningsapparat som krävs när kommunen anlitar externa utförare. Vi vill att dagens kostnader för verksamheterna tydligt redovisas och jämförs med tänkta kostnader för egen regi. Formuleringen "det finns inget självändamål att bedriva verksamhet i kommunal regi" bör strykas eftersom det är ett politiskt ställningstagande. Det finns dessutom ett självändamål att behålla kompetens i alla kommunens kärnverksamheter. Tjänsteskrivelsen levererar en vetenskaplig sensation. Det finns enligt den konsensus hos forskningen om att "...både forskning och evidens har visat att konkurrerande aktörer gör detta till minst lika god kvalitet men på ett mer resurseffektivt sätt." Detta är inte korrekt. Det finns ingen entydig forskningsbild och det finns exempel (om man räknar totalkostnad) som visar på motsatsen. Om detta ensidiga perspektiv ska vara med så får förvaltningen redovisa vilken forskning och vilken evidens de avser. Vi kan t.ex. tipsa om Konkurrensens konsekvenser.- Vad händer med svensk välfärd, (Hartman mfl. SNS Förlag 2011) som i Sveriges största forskningsantologi på området slår fast att det inte finns belägg för att konkurrensutsättningen av offentlig sektor varken har ökat kvaliteten eller gjort den mer effektiv. Om förvaltningen ska ge sig in i sådana resonemang bör man göra det med vår egen verksamhet som exempel. Det är också önskvärt att sådana resonemang förs med exempel från handikappomsorgen som grund.

4 m Socialdemokraterna FRAMTIDSPARTIET I FALKENBERGS KOMMUN I skrivelsen lutar sig förvaltningen enbart mot ett subjektivt kvalitetsbegrepp utifrån brukarnas uppfattning. Det hade varit givande att även få en jämförelse utifrån ett objektivt kvalitetsbegrepp där indikatorer som t.ex. personaltäthet lönevillkor för personalen, andel utbildad personal, utbud av aktiviteter och möjlighet för brukare att aktivera sig hade funnits med. Slutligen så vill vi påminna om att den nationella debatten på området idag i huvudsak handlar om vilken omfattning valfriheten ska ha. Detta på grund av att det inte finns någon konsensus inom forskningen som visar på ekonomiska eller kvalitativa fördelar till kommunal eller alternativ drifts fördel. För den Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen. Per Svensson, Oppositionsråd.

5 NÄRVARO- OCH OMRÖSTNINGSLISTA KOMMUNFULLMÄKTIGE Sammanträdesdatum: Bilaga KF 99 b Ärende: Motion om återinförande av kommunal handikappomsorg. (AU 158, KS 144) KS Ja Nej Avstår Ej närv Ja Nej Avstår Ej närv Mari-Louise Wernersson (C) Angela Malmgren Tore Holmefalk (C) Mathilda Hjelm (M) Per Johansson (C) Ingemar Stridh (M) Kerstin Ängel (C) Elisabet Karlsson (FP) Ingemar Johansson (C) Mikael Hallberg (V) Agneta Åkerberg (C) Yen Gunnarsson (S) Per Svensson (S) Peter Dygården (S) Dahn Persson (S) Rebecka Jönsson (S) Marcelle Farjallah (S) Gabriella Geertinger (S) Marcus Dufwa Donjeta Mlinaku Majvor Wallin (S) Per Sjövall (V) Fredrik Johansson (S) Katja Geertinger (MP) Sophia Nilsson Rie Boulund (M) Jan Berge (MP) Charlotta Jonson (M) Georgia Ferris (KD) Claés-L Ljung (M) Daniel Bernhardt (KD) Shlomo Gavie (C) Lars Fagerström (FP) Hans Johansson (C) Sara-Lena Bjälkö (SD) Niklas Selander (C) Stefan Johansson (SD) Lennart Nilsson (SD) Lennart Torstensson Yvonne Nilsson (S) Monika Dalberg Thomas Fagenheim (S) Anders Jansson (SD) Bengt Hackberg (S) Ann-Christine Bengtsson (SD Christina Johansson (S) Stig Agnåker (C) l:e vice ordf Jan Dickens (S) Monika Breti (S) 2:e vice ordf Gert Persson (M) GunMarie Stenström (M) ordf Christer Norrman (M) Mikael Svensson Summa 31 20

6 Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Kanslienheten Jenny Antonsson Motion om återinförande av kommunal handikappomsorg. KS Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1 Avslå motionen om valfrihet i handikappomsorgen med hänvisning till socialnämndens beslut från 27 maj att ställa sig negativ till ett återtagande av handikappomsorgen i egen regi. Beslutsunderlag Motion från Mikael Hallberg (V) och Per Sjövall (V) Beslut från socialnämnden Beslut från kommunfullmäktige Beslut från socialnämnden Sammanfattning av ärendet Mikael Hallberg (V) och Per Sjövall (V) har lämnat in en motion om valfrihet inom handikappomsorgen. Motionärerna anser att det är en kraftig begränsning i medborgarnas valfrihet att det inte går att välja något kommunalt alternativ inom handikappomsorgen. Vänsterpartiet föreslår att kommunfullmäktige ger socialnämnden i uppdrag att i god tid förbereda ett återtagande i egen regi. Socialnämnden har yttrat sig över motionen och förklarade i korthet att de förespråkar att det finns frihet att kunna välja sin utförare eller byta utförare om man inte är nöjd med de insatser som utförs. Inom alla verksamhetsområden som är konkurrensutsatta finns minst två aktörer att välja mellan. Det finns inget självändamål i att driva verksamhet i kommunal regi när både forskning och evidens har visat att konkurrerande aktörer gör detta till minst lika god kvalitet men på ett mer resurseffektivt sätt. Kommunen är genom socialnämnden ansvarig för att denna verksamhet är kvalitativ, oavsett vem som är arbetsgivare för personalen. Kommunfullmäktige beslöt 23 juni 2015 att återremittera ärendet till socialnämnden för att socialnämnden skulle komplettera sina svar med svar på ytterligare ett antal frågeställningar. Kompletterande skrivelse redovisas nedan: 1. Underlaget belyser inte omfattningen av de aktuella upphandlingarna, varken i form av antal enheter, upphandlingarnas andel av den typen av verksamhet eller i belopp Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

7 Aktuell upphandling omfattar totalt 94 mkr per år, vilket utgör ungefär hälften av de kostnader socialnämnden har för verksamhet för människor med funktionsnedsättning. I upphandlingen ingår totalt 18 bostäder med särskild service och 16 enheter daglig verksamhet. Socialnämnden har kvar två LSS-enheter i egenregi för psykiskt funktionsnedsatta. 2. Underlaget konstaterar utan redovisning av dagens kostnader att alternativ regi frigör resurser för fortsatta satsningar inom den kommunala välfärden. Vi frågar oss vad ni har jämfört med och om ni t.ex. räknat med de extra kostnader för upphandlingar och större kvalitetsuppföljningsapparat som krävs när kommunen anlitar externa utförare. Socialförvaltningen har lång erfarenhet av att upphandla verksamhet och framtagande av förfrågningsunderlag sker i projektform. Inga extra resurser tillsätts därför för ändamålet. Socialnämnden är angelägen om att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete när det gäller nämndens ansvarsområde. Kravbilden är densamma oavsett om det är egen eller alternativ regi. Totalt har nämnden tillförts resurser motsvarande två tjänster för att fokusera på kvalitetsuppföljning inom hela socialnämndens ansvarsområde. Utöver detta har en omorganisering skett av befintliga resurser. Det är tveksamt om dessa kostnader kan minskas beroende på vem som operativt driver verksamheten. Socialnämndens granskande myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, tar inte hänsyn till vem som utför verksamheten utan att det sker en systematisk kvalitetsuppföljning. Det finns en skillnad som består i att alternativt driven verksamhet är tillståndspliktig och där kraven är högre på alternativt driven verksamhet. Det kan handla om lokalernas ändamålsenlighet, verksamhetsinnehåll och ansvarig chefs kompetens. 3. Vi vill att dagens kostnader för verksamheterna tydligt redovisas och jämförs med tänkta kostnader för egen regi. Som tidigare nämnts omfattar upphandlingsvolymen 94 mkr. Socialnämndens kostnad beräknas ligga ca 15 mkr högre varje år. Beräkningen motsvarar de medel socialnämnden återlämnade till kommunfullmäktige år som ett resultat av upphandlingen. Under samma tidsperiod äskade, och fick, socialnämnden medel för att utöka verksamheten för människor med funktionsnedsättning och äldreomsorg. Verksamheten för människor med funktionsnedsättning tilldelades 14 mkr under dessa år, där resurserna gick till en ny gruppbostad, personlig assistans, servicebostad, ledsagarservice, daglig verksamhet mm. Även äldreomsorgen fick ett tillskott på 13 mkr under perioden för att utöka antalet äldreboendeplatser och hemtjänstvolymen. Socialnämnden har därmed kunnat erbjuda mer omsorg till invånarna utan att urholka den kommunala budgeten. Frigjorda resurser har återinvesterats för socialnämndens målgrupper. 4. Formuleringen det finns inget självändamål att bedriva verksamhet i kommunal regi bör strykas eftersom det är ett politiskt ställningstagande. Det finns dessutom ett självändamål att behålla kompetens i alla kommunens kärnverksamheter. För den enskilde är det avgörande att få en god vård och omsorg. I detta avseende är det mindre viktigt om personalen är anställd i kommunal regi eller alternativ regi. Socialnämndens uppgift är att tillhandahålla kvalitativ och resurseffektiv vård och omsorg till de som har bedömts ha rätt till densamma utifrån de lagstiftningar som socialnämnden lyder under. Socialnämndens kvalitetskrav gäller och är lika för alla utförare, såväl egna som externa. Personalen upprätthåller sin kompetens även om de arbetar för en alternativ utförare. Vid ett eventuellt återtagande i kommunal regi 2

8 erbjuds personalen att följa med. Förvaltningen upprätthåller sin beställarkompetens genom kvalitetsavdelningen, men också genom kompetensutbyte med de externa utförarna i regelbundna samråd. 5. Tjänsteskrivelsen levererar en vetenskaplig sensation. Det finns enligt den konsensus hos forskningen om att både forskning och evidens har visat att konkurrerande aktörer gör detta till minst lika god kvalitet men på ett mer resurseffektivt sätt. Detta är inte korrekt. Det finns ingen entydig forskningsbild och det finns exempel (om man räknar totalkostnad) som visar på motsatsen. Om detta ensidiga perspektiv ska vara med så får förvaltningen redovisa vilken forskning och vilken evidens de avser. Vi kan t.ex. tipsa om Konkurrensens konsekvenser.- Vad händer med svensk välfärd,( Hartman mfl. SNS Förlag 2011) som i Sveriges största forskningsantologi på området slår fast att det inte finns belägg för att konkurrensutsättningen av offentlig sektor varken har ökat kvaliteten eller gjort den mer effektiv. Om förvaltningen ska ge sig in i sådana resonemang bör man göra det med vår egen verksamhet som exempel. Det är också önskvärt att sådana resonemang förs med exempel från handikappomsorgen som grund. Den refererande formuleringen runt forskning och evidens härrör sig till den så kallade Östersundstudien som Nordic Healthcare Group (NHG) har utfört på uppdrag av Östersunds kommun. Studien har pågått i två år under ledning av Fredrik Eklund, som även är ansluten forskare vid Medical Management Centrum, Karolinska Institutet. Östersundstudien omfattar två fysiskt identiska äldreboenden som startat från noll med nyrekryterad personal, där Vardaga drivit ett äldreboende och Östesunds kommuns egenregi det andra äldreboendet. NHG har utfört insamling och bearbetning av data i studien som sträcker sig över två år, våren 2013 till våren Studien innefattar tre fördjupade mättillfällen (kvantitativ evidens). Mellan mättillfällena har strukturerade djupintervjuer genomförts, med syfte att inhämta kompletterande information som stöd för att förklara eventuella skillnader mellan enheterna (kvalitativ evidens). I studiens slutrapport sammanfattas att Vardaga har en högre nivå av kvalitetsuppfyllnad när det gäller objektiv kvalitet (mätbar, systematisk) såsom bland annat riskbedömning avseende fall och undernäring och kvalitetsledningssystem. När det gäller den subjektiva kvaliteten (brukarnöjdhet) kan inte några egentliga skillnader konstateras. När det gäller arbetsvillkoren var egenregins personal nöjdare initialt men skillnaden försvann vid återkommande mätningar. Ytterligare skillnader noterades under studien med varierande resultat. När det gäller kostnader låg egenregins kostnader 26 % högre än Vardagas självkostnad; sett över hela perioden. Motsvarande studier har inte kunnat hittas inom verksamhet för människor med funktionsnedsättning i dagsläget. Däremot har en enkätundersökning av vad brukare eller ställföreträdare för brukare anser om kvaliteten i boende och daglig verksamhet genomförts av förvaltningen under Resultatet av denna undersökning jämförs med resultatet av motsvarande undersökning 2009 då socialnämnden fortfarande hade verksamhet i egenregi. Jämförelsen visar att verksamheterna håller i stort sett samma goda kvalitet som verksamheten hade i egen kommunal regi. 6. I skrivelsen lutar sig förvaltningen enbart mot ett subjektivt kvalitetsbegrepp utifrån brukarnas uppfattning. Det hade varit givande att även få en jämförelse utifrån ett objektivt kvalitetsbegrepp där indikatorer som t.ex. personaltäthet, lönevillkor för personalen, andel utbildad personal, utbud av aktiviteter och möjlighet för brukare att aktivera sig hade funnits med. I studien ovan användes en vetenskapligt framtagen modell för mätning av vårdbehov och resursanvändning när det gäller vårdbehovsmätning (K Thorsell, Medicinska Fakulteten, Lunds 3

9 Universitet, 2010). I övrigt har vedertagna metoder använts för övriga mätningar såsom socialstyrelsens brukarundersökning osv. Sett till Socialstyrelsens definition av evidens: med vetenskapligt stöd för insatsers effekter. Men evidens är inte ett absolut tillstånd utan handlar om graden av tillförlitlighet den för tillfället bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen kan sägas att det finns forskning och evidens för likvärdig subjektiv kvalitet och högre objektiv kvalitet för Vardaga sett till det systematiska och mätbara kvalitetsarbetet i denna studie. I studien konstateras det också att egenregin har en permanent högre bemanning medan Vardaga istället anpassar bemanningen utifrån brukarnas behov. När det gäller utbudet så följer utföraren de villkor som socialnämnden ställer i upphandlingen genom de kvalitetskrav som anges i förfrågningsunderlaget. Sedan första upphandlingen av socialnämndens LSS-verksamhet har kvalitetsuppföljningen utvecklats och blivit mer strukturerad. Det genomförs årliga lokala brukarundersökningar utöver de nationella, verksamhetsuppföljningar på plats, tillsyn via digitala system och kontinuerliga samråd med de externa utförarna, för att följa upp så att nämndens beställda kvalitet levereras. 7. Slutligen så vill vi påminna om att den nationella debatten på området idag i huvudsak handlar om vilken omfattning valfriheten ska ha. Detta på grund av att det inte finns någon konsensus inom forskningen som visar på ekonomiska eller kvalitativa fördelar till kommunal eller alternativ drifts fördel. Frågan om kommunal eller alternativ drift är aktuell och sannolikt kommer det fler studier inom området. Ekonomi Socialnämndens redogör för ekonomin kring handikappomsorgen i de kompletterande svaren ovan. Utöver det antyder nämnden att det frigör resurser för fortsatta satsningar inom den kommunala välfärden att bedriva verksamhet i alternativ regi. Övervägande Med socialnämndens komplettering av sitt yttrande över motionen föreslås kommunfullmäktige avslå motionen. Beslutet expedieras till: Motionärerna Socialnämnden 4

10 Utdrag ur protokoll fort vid sammantrade med socialnamnden i Falkenberg FALKENBERG Faiice;-,Sengs kunmun Kommunsiyraiaeforvnitiiingen Karislieniitien OB- U Dnr Dpi Motion "Valfrihet inom handikappomsorgen" komplettering. Dnr SN , KS Beslut Socialnamnden beslutar 1 Komplettera socialnamndens tidigare yttrande i arendet med skrivelse enligt forvaltningens forslag. 2 Forklara paragrafen omedelbart justerad. Beslutsunderlag Motion fran Mikael Hallberg och Per Sjovall, Vansterpartiet. Socialnamndens beslut Kommunfullmaktiges aterremiss. Forslag till remissvar Sammanfattning av arendet Kommunkansliet har begart socialnamndens yttrande over Mikael Hallberg och Per Sjovalls motion om valfrihet inom handikappomsorgen. Motionarerna anser att det ar en kraftig begransning i medborgarnas valfrihet att det inte gar att valja nagot kommunalt alternativ inom handikappomsorgen. Vansterpartiet foreslar att kommunfullmaktige ger socialnamnden i uppdrag att i god tid forbereda ett atertagande i egen regi. Den socialdemokratiska kommunfullmaktigegruppen har begart minoritetsaterremiss med begaran om att ett antal fragestallningar ytterligare ska belysas i socialnamndens svar. Kompletterande skrivelse redovisas nedan. I. Underlaget belyser inte omfattningen av de aktuella upphandlingarna, varken i form av antal enheter, upphandlingarnas andel av den typen av verksamhet eller i belopp. Aktuell upphandling omfattar totalt 94 mkr per ar, vilket utgor ungefar halften av de kostnader socialnamnden har for verksamhet for manniskor med funktionsnedsattning. I upphandlingen ingar totalt 18 bostader med sarskild service och 16 enheter daglig verksamhet. Socialnamnden har kvar tva LSS-enheter i egenregi for psykiskt funktionsnedsatta Falkenberg. Telefon vaxel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se vvww.falkenberg.se

11 Utdrag ur protokoll fort vid sammantrade med socialnamnden i Falkenberg FALKENBERG Underlaget konstaterar utan redovisning av dagens kostnader att "alternativ regi frigor resurser for fortsatta satsningar inom den kommunala valfarden Vi fragar oss vad ni har jamfort med och om ni t.ex. rciknat med de extra kostnader for upphandlingar och storre kvalitetsuppfoljningsapparat som krdvs nar kommunen anlitar externa utforare. Socialforvaltningen har lang erfarenhet av att upphandla verksamhet och framtagande av forfragningsunderlag sker i projektform. Inga extra resurser tillsatts darfor for andamalet. Socialnamnden ar angelagen om att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete nar det galler namndens ansvarsomrade. Kravbilden ar densamma oavsett om det ar egen eller alternativ regi. Totalt har namnden tillforts resurser motsvarande tva tjanster for att fokusera pa kvalitetsuppfoljning inom hela socialnamndens ansvarsomrade. Utover detta har en omorganisering skett av befintliga resurser. Det ar tveksamt om dessa kostnader kan minskas beroende pa vem som operativt driver verksamheten. Socialnamndens granskande myndighet, Inspektionen for vard och omsorg, tar inte hansyn till vem som utfor verksamheten utan att det sker en systematisk kvalitetsuppfoljning. Det finns en skillnad som bestar i att alternativt driven verksamhet ar tillstandspliktig och dar kraven ar hogre pa alternativt driven verksamhet. Det kan handla om lokalernas andamalsenlighet, verksamhetsinnehall och ansvarig chefs kompetens. 3. Vi vill att dagens kostnader for verksamheterna tydligt redovisas och jamfors med tankta kostnader for egen regi. Som tidigare namnts omfattar upphandlingsvolymen 94 mkr. Socialnamndens kostnad beraknas ligga ca 15 mkr hogre varje ar. Berakningen motsvarar de medel socialnamnden aterlamnade till kommunfullmaktige ar som ett resultat av upphandlingen. Under samma tidsperiod askade, och fick, socialnamnden medel for att utoka verksamheten for manniskor med funktionsnedsattning och aldreomsorg. Verksamheten for manniskor med funktionsnedsattning tilldelades 14 mkr under dessa ar, dar resurserna gick till en ny gruppbostad, personlig assistans, servicebostad, ledsagarservice, daglig verksamhet mm. Aven aldreomsorgen fick ett tillskott pa 13 mkr under perioden for att utoka antalet aldreboendeplatser och hemtjanstvolymen. Socialnamnden har darmed kunnat erbjuda mer omsorg till invanarna utan att urholka den kommunala budgeten. Frigjorda resurser har aterinvesterats for socialnamndens malgrupper. 4. Formitleringen "detfinns inget sjalvandamal att bedriva verksamhet i kommunal regi" bor strykas eftersom det ar ett politiskt stallningstagande. Det finns dessutom ett sjalvandamal att behalla kompetens i alia kommunens karnverksamheter. For den enskilde ar det avgorande att fa en god vard och omsorg. I detta avseende ar det mindre viktigt om personalen ar anstalld i kommunal regi eller alternativ regi. Socialnamndens uppgift ar att tillhandahalla kvalitativ och resurseffektiv vard och omsorg Falkenberg. Telefon vaxel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

12 Utdrag ur protokoll fort vid sammantrade med socialnamnden i Falkenberg FALKENBERG till de som har bedomts ha ratt till densamma utifran de lagstiftningar som socialnamnden lyder under. Socialnamndens kvalitetskrav galler och ar lika for alia utforare, saval egna som externa. Personalen uppratthaller sin kompetens aven om de arbetar for en alternativ utforare. Vid ett eventuellt atertagande i kommunal regi erbjuds personalen att folja med. Forvaltningen uppratthaller sin bestallarkompetens genom kvalitetsavdelningen, men ocksa genom kompetensutbyte med de externa utforarna i regelbundna samrad. 5. Tjansteskrivelsen levererar en vetenskaplig sensation. Det finns enligt den konsensus hos forskningen om att "...bade forskning och evidens har visat att konkurrerande aktorer gor detta till minst lika god kvalitet men pa ett mer resurseffektivt satt. " Detta ar inte korrekt. Det finns ingen entydigforskningsbild och det finns exempel (om man rdknar totalkostnad) som visar pa motsatsen. Om detta ensidiga perspektiv ska vara med sa far forvaltningen redovisa vilken forskning och vilken evidens de avser. Vi kan t.ex. tipsa om Konkurrensens konsekvenser. - Vad hander med svensk valfcird, ( Hartman mfl. SNS For lag 2011) som i Sveriges storsta forskningsantologi pa omradet slar fast att det inte finns belaggfor att konkurrensutsdttningen av offentlig sektor varken har okat h'aliteten eller gjort den mer effektiv. Om forvaltningen ska ge sig in i sadana resonemang bor man gora det med var egen verksamhet som exempel. Det ar ocksa onskvart att sadana resonemang fors med exempel fran handikappomsorgen som grund. Den refererande formuleringen runt forskning och evidens harror sig till den sa kallade Ostersundstudien som Nordic Healthcare Group (NHG) har utfort pa uppdrag av Ostersunds kommun. Studien har pagatt i tva ar under ledning av Fredrik Eklund, som aven ar ansluten forskare vid Medical Management Centrum, Karolinska Institutet. Ostersundstudien omfattar tva fysiskt identiska aldreboenden som startat fran noli med nyrekryterad personal, dar Vardaga drivit ett aldreboende och Ostesunds kommuns egenregi det andra aldreboendet. NHG har utfort insamling och bearbetning av data i studien som stracker sig over tva ar, varen 2013 till varen Studien innefattar tre fordjupade mattillfallen (kvantitativ evidens). Mellan mattillfallena har strukturerade djupintervjuer genomforts, med syfte att inhamta kompletterande information som stod for att forklara eventuella skillnader mellan enheterna (kvalitativ evidens). I studiens slutrapport sammanfattas att Vardaga har en hogre niva av kvalitetsuppfyllnad nar det galler objektiv kvalitet (matbar, systematisk) sasom bland annat riskbedomning avseende fall och undernaring och kvalitetsledningssystem. Nar det galler den subjektiva kvaliteten (brukarnojdhet) kan inte nagra egentliga skillnader konstateras. Nar det galler arbetsvillkoren var egenregins personal nojdare initialt men skillnaden forsvann vid aterkommande matningar. Ytterligare skillnader noterades under studien med varierande resultat. Nar det galler kostnader lag egenregins kostnader 26 % hogre an Vardagas sjalvkostnad; sett over hela perioden Falkenberg. Telefon vaxel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se wvvw.falkenberg.se

13 Utdrag ur protokoll fort vid sammantrade med socialnamnden i Falkenberg FALKENBERC, Motsvarande studier har inte kunnat hittas inom verksamhet for manniskor med funktionsnedsattning i dagslaget. Daremot har en enkatundersokning av vad brukare eller stallforetradare for brukare anser om kvaliteten i boende och daglig verksamhet genomforts av forvaltningen under Resultatet av denna undersokning jamfors med resultatet av motsvarande undersokning 2009 da socialnamnden fortfarande hade verksamhet i egenregi. Jamforelsen visar att verksamheterna haller i stort sett samma goda kvalitet som verksamheten hade i egen kommunal regi. 6. I skrivelsen lutar sig forvaltningen enbart mot ett subjektivt kvalitetsbegrepp utifran brukarnas uppfattning. Det hade varit givande att aven fa en jamfdrelse utifran ett objektivt kvalitetsbegrepp dar indikatorer som t.ex. personaltathet, lonevillkor for personalen, andel utbildad personal, utbud av aktiviteter och mojlighet for brukare att aktivera sig hade funnits med. I studien ovan anvandes en vetenskapligt framtagen modell for matning av vardbehov och resursanvandning nar det galler vardbehovsmatning (K Thorsell, Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet, 2010). I ovrigt har vedertagna metoder anvants for ovriga matningar sasom socialstyrelsens brukarundersokning osv. Sett till Socialstyrelsens definition av evidens: "... med vetenskapligt stodfor insatsers effekter. Men evidens ar inte ett absolut tillstand utan handlar om graden av tillforlitlighet - den for tillfallet basta tillgdngliga vetenskapliga kunskapen " kan sagas att det firms forskning och evidens for likvardig subjektiv kvalitet och hogre objektiv kvalitet for Vardaga sett till det systematiska och matbara kvalitetsarbetet i denna studie. I studien konstateras det ocksa att egenregin har en permanent hogre bemanning medan Vardaga istallet anpassar bemanningen utifran brukarnas behov. Nar det galler utbudet sa foljer utforaren de villkor som socialnamnden staller i upphandlingen genom de kvalitetskrav som anges i forfragningsunderlaget. Sedan forsta upphandlingen av socialnamndens LSS-verksamhet har kvalitetsuppfoljningen utvecklats och blivit mer strukturerad. Det genom fors arliga lokala brukarundersokningar utover de nationella, verksamhetsuppfoljningar pa plats, tillsyn via digitala system och kontinuerliga samrad med de externa utforarna, for att folja upp sa att namndens bestallda kvalitet levereras. 7. Slutligen sa vill vi paminna om att den nationella debatten pa omradet idag i huvudsak handlar om vilken omfattning valfriheten ska ha. Detta pa grund av att det inte finns nagon konsensus inom forskningen som visar pa ekonomiska eller kvalitativa fordelar till kommunal eller alternativ drifts fordel. Fragan om kommunal eller alternativ drift ar aktuell och sannolikt kommer det fler studier inom omradet Falkenberg. Telefon vaxel: Fax: e-post: kontakteenter@falkenberg.se

14 Utdrag ur protokoll fort vid sammantrade med socialnamnden i Falkenberg FALKENBERG Yrkande Shlomo Gavie (C), Kerstin Norrman (M), Gert Persson (M) och Monica Hansson (C) yrkar bifall till forvaltningens forslag. Irhan Kasic (S) yrkar att foljande skrivning ska tas bort under punkt 5: " aven ar ansluten forskare vid Medical Management Centrum, Karolinska Institutet". Ordforande staller proposition pa yrkandena och finner att socialnamnden beslutat enligt forvaltningens forslag. Reservation Fredrik Johansson (S), Marcus Dufwa (S), Goran Persson (S), Thomas Fagenheim (S), Irhan Kasic (S) reserverar sig mot beslutet. Tomas Jansson (V) anmaler avvikande mening. Vid protokollet Anders Hedenby, Protokollet jugterat och anslaget samma dag. Ordforande Falkenberg. Telefon vaxel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

15 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg Motion om återinförande av kommunal handikappomsorg. (AU 158) KS KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Avslå motionen om valfrihet i handikappomsorgen med hänvisning till socialnämndens beslut att ställa sig negativ till ett återtagande av handikappomsorgen i egen regi. Beslutsunderlag Motion från Mikael Hallberg (V) och Per Sjövall (V) Protokollsutdrag från socialnämndens sammanträde Sammanfattning av ärendet En motion har lämnats in av Mikael Hallberg (V) och Per Sjövall (V) som handlar om valfrihet i handikappomsorgen. Motionärerna anser att det är en kraftig begränsning i medborgarnas valfrihet att det inte går att välja något kommunalt alternativ inom handikappomsorgen. Motionärerna föreslår att socialnämnden får i uppdrag att i god tid förbereda ett återtagande i egen regi. Socialnämnden har yttrat sig över motionen och förklarar sammanfattat att de arbetar med årliga kvalitetsuppföljningar och att åtta av tio brukare som har svarat på socialförvaltningens enkäter uppgett att de är mycket nöjda med både sitt boende och sin dagliga verksamhet. Socialnämnden förespråkar att det ska finnas frihet att kunna välja sin utförare eller byta utförare om man inte är nöjd med de insatser som utförs. Inom alla verksamhetsområden som är konkurrensutsatta finns minst två aktörer att välja mellan. Det finns inget självändamål i att driva verksamhet i kommunal regi när både forskning och evidens har visat att konkurrerande aktörer gör detta till minst lika god kvalitet men på ett mer resurseffektivt sätt. Kommunen är genom socialnämnden ansvarig för att denna verksamhet är kvalitativ, oavsett vem som är arbetsgivare för personalen. Ekonomi Socialnämndens ansvarsområde är omfattande. Verksamheten innefattar både äldreomsorg, stöd för människor med funktionsnedsättning och stöd för de mest utsatta människorna i Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

16 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg Forts. 144 samhället. Utmaningarna inför framtiden är stora. Andelen 80 år och äldre kommer att öka med 30 procent de närmaste 10 åren. Det är viktigt att vara långsiktig och ansvarstagande för att kunna fortsätta den goda verksamhet som finns idag. Det innebär att kommunen behöver vara medveten om att ytterligare resurser måste allokeras för att kunna möta framtida behov. Att bedriva verksamhet i alternativ regi frigör resurser för fortsatta satsningar inom den kommunala välfärden. Övervägande Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige beslut i enlighet med socialnämndens beslut och därmed avslår motionen. Yrkanden Per Svensson (S) yrkar i enlighet med Socialdemokraternas bilaga till protokollet. (Bilaga KS 144) Kristina Hallberg (V) yrkar bifall till motionen. Claës-L Ljung (M) och Filip Bertilsson (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Propositionsordning och omröstningsresultat Ordföranden ställer först proposition på återremissyrkandet och finner att kommunstyrelsen beslutar avslag på återremissen. Omröstning begärs. Ja-röst för att beslut ska fattas idag. Nej-röst för återremiss i enlighet med bilaga till protokollet Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

17 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg Forts. 144 Ledamot Ja-röst Nej-röst Avstår Claës-L Ljung (M) Per Svensson (S) Tore Holmefalk (C) Dahn Persson (S) Filip Bertilsson (M) Marcelle Farjallah (S) Lars Fagerström (FP) Georgia Ferris (KD) Lennart Torstensson (S) Stig Agnåker (C) Donjeta Mlinaku Kristina Hallberg (V) Mari-Louise Wernersson (C) Resultat 8 5 Med 8 Ja-röster mot 5 Nej-röster beslutar kommunstyrelsen att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer därefter proposition på Claes-L Ljungs (M) yrkande mot Kristina Hallbergs (V) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Claës-L Ljungs (M) yrkande. Reservationer Per Svensson (S), Dahn Persson (S), Marcelle Farjallah (S), Lennart Torstensson (S) och Donjeta Mlinaku (S) reserverar sig till förmån för Per Svenssons (S) yrkande. Kristina Hallberg (V) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Vid protokollet Oskar Åhrén Protokollet justerat och anslaget Utdragsbestyrkande Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

18 Till Kommunstyrelsen Återremiss av ärende 4 Motion om återinförande av kommunal handikappomsorg Handlingar som ska ligga till grund för beslut om motion till det högsta beslutande organet i kommunen, Kommunfullmäktige, ska vara sakliga och ge möjlighet att både besluta om bifall och avslag. Det är viktigt för allmänhetens förtroende för demokratin att förvaltningars underlag är objektiva och fria från partipolitik och ekonomiska teorier starkt knutna till ideologier. Tjänstemannaunderlaget till ärendet ger inte möjlighet till att besluta på något annat sätt än avslag. Därför yrkar vi på återremiss med följande motiveringar: Underlaget belyser inte omfattningen av de aktuella upphandlingarna, varken i form av antal enheter, upphandlingarnas andel av den typen av verksamhet eller i belopp. Underlaget konstaterar utan redovisning av dagens kostnader att alternativ regi frigör resurser för fortsatta satsningar inom den kommunala välfärden. Vi frågar oss vad ni har jämfört med och om ni t.ex. räknat med de extra kostnader för upphandlingar och större kvalitetsuppföljningsapparat som krävs när kommunen anlitar externa utförare. Vi vill att dagens kostnader för verksamheterna tydligt redovisas och jämförs med tänkta kostnader för egen regi. Formuleringen det finns inget självändamål att bedriva verksamhet i kommunal regi bör strykas eftersom det är ett politiskt ställningstagande. Det finns dessutom ett självändamål att behålla kompetens i alla kommunens kärnverksamheter. Tjänsteskrivelsen levererar en vetenskaplig sensation. Det finns enligt den konsensus hos forskningen om att både forskning och evidens har visat att konkurrerande aktörer gör detta till minst lika god kvalitet men på ett mer resurseffektivt sätt. Detta är inte korrekt. Det finns ingen entydig forskningsbild och det finns exempel (om man räknar totalkostnad) som visar på motsatsen. Om detta ensidiga perspektiv ska vara med så får förvaltningen redovisa vilken forskning och vilken evidens de avser. Vi kan t.ex. tipsa om Konkurrensens konsekvenser.- Vad händer med svensk välfärd, (Hartman mfl. SNS Förlag 2011) som i Sveriges största forskningsantologi på området slår fast att det inte finns belägg för att konkurrensutsättningen av offentlig sektor varken har ökat kvaliteten eller gjort den mer effektiv. Om förvaltningen ska ge sig in i sådana resonemang bör man göra det med vår egen verksamhet som exempel. Det är också önskvärt att sådana resonemang förs med exempel från handikappomsorgen som grund.

19 I skrivelsen lutar sig förvaltningen enbart mot ett subjektivt kvalitetsbegrepp utifrån brukarnas uppfattning. Det hade varit givande att även få en jämförelse utifrån ett objektivt kvalitetsbegrepp där indikatorer som t.ex. personaltäthet, lönevillkor för personalen, andel utbildad personal, utbud av aktiviteter och möjlighet för brukare att aktivera sig hade funnits med. Slutligen så vill vi påminna om att den nationella debatten på området idag i huvudsak handlar om vilken omfattning valfriheten ska ha. Detta på grund av att det inte finns någon konsensus inom forskningen som visar på ekonomiska eller kvalitativa fördelar till kommunal eller alternativ drifts fördel. För den Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen. Per Svensson, Oppositionsråd.

20 " ~~ ommunstyrelsoförvaltningen Kanslienheten j 6 rs2qi^y Dnr Dpi Till Kommunfullmäktige i Motion Valfrihet inom handikappomsorgen I nuläget har ingen handikappomsorg i egen regi. Vänsterpartiet anser att det är en kraftig begränsning i medborgarnas valfrihet att det inte går att välja något kommunalt alternativ. Humana och Nutidas kontrakt inom handikappomsorgen går ut Vänsterpartiet föreslår att Kommunfullmäktige ger socialnämnden i uppdrag att i god tid förbereda ett återtagande i egen regi. Falkenberg den 16 december 2014

21 Utdrag ur protokoll fort vid sammantrade med socialnamnden i Falkenberg FALKENBERG Motion "Valfrihet inom handikappomsorgen". Dnr SN Beslut Socialnamnden beslutar enligt arbetsutskottets forslag. Arbetsutskottets forslag Arbetsutskottet foreslar socialnamnden besluta 1 Stalla sig negativ till ett atertagande i egen regi. 2 Forklara paragrafen omedelbart justerad. Beslutsunderlag Motion fran Mikael Hallberg och Per Sjovall, Vansterpartiet. Sammanfattning av arendet Kommunstyrelseforvaltningen har begart socialnamndens yttrande over Mikael Hallberg och Per Sjovalls motion om valfrihet inom handikappomsorgen. Motionarerna anser att det ar en krafitig begransning i medborgarnas valfrihet att det inte gar att valja nagot kommunalt alternativ inom handikappomsorgen. Vansterpartiet foreslar att kommunfullmaktige ger socialnamnden i uppdrag att i god tid forbereda ett atertagande i egen regi. Det ar bostad med sarskild service och daglig verksamhet som ska upphandlas. Bostad med sarskild service kan for den enskilde likstallas med ett boende i ordinart boende dar man har besittningsratt pa sin lagenhet. Ofita bor man i sin bostad hela livet. Har ar valfrihetstanken inte relevant. Finns behov av att byta lagenhet ar detta mojligt; oavsett vem som ar utforare. Da handlar det oftast om att behoven skiljer sig fran de behov som den ovriga malgruppen har i boendet. Nar det galler daglig verksamhet kan deltagarna byta inriktning redan idag. Socialnamnden har for avsikt att stimulera mojligheten till arbete pa den reguljara arbetsmarknaden, dar sa ar mojligt. Deltagarna kommer att kunna byta daglig verksamhet pa ett enkelt satt om man vill utvecklas eller andra inriktning. Socialnamndens ansvarsomrade ar omfattande. Verksamheten innefattar bade aldreomsorg, stod for manniskor med funktionsnedsattning och stod for de mest utsatta manniskorna i samhallet. Utmaningarna infor framtiden ar stora. Andelen 80 ar och aldre kommer att oka med 30 procent de narmaste 10 aren. Det ar viktigt att vara langsiktig och ansvarstagande for att kunna fortsatta tillhandahalla den goda verksamhet som finns idag. Det innebar att kommunen behover vara medveten om att ytterligare resurser maste allokeras for att kunna mota framtida behov. Att bedriva verksamhet i alternativ regi frigor resurser for fortsatta satsningar inom den kommunala valfarden. Alternativ regi bidrar ocksa till att kunna halla hog kvalitet ur ett brukarperspektiv. For att sakerstalla verksamhetskvalitet har socialnamnden en kvalitetsorganisation som foljer upp verksamheten och bidrar till kunskap. Arliga kvalitetsuppfoljningar gors for att undersoka bade vad Falkenberg. Telefon vaxel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se 4S

22 Utdrag ur protokoll fort vid sammantrade med socialnamnden i Falkenberg FALKENBERG brukarna tycker om den verksamhet som bedrivs samt att formella krav uppfylls. I handikappomsorgen har atta av tio brukare som svarat pa socialforvaltningens enkater uppgett att de ar mycket nojda med bade sitt boende och sin dagliga verksamhet, vilket visar pa en hog kundnojdhet. Socialnamnden foresprakar att det ska finnas frihet att kunna valja sin utforare eller byta utforare om man inte ar nojd med de insatser som utfors. Inom alia verksamhetsomraden som ar konkurrensutsatta finns minst tva aktorer att valja mellan. Det finns inget sjalvandamal i att driva verksamhet i kommunal regi nar bade forskning och evidens har visat att konkurrerande aktorer gor detta till minst lika god kvalitet men pa ett mer resurseffektivt satt. Kommunen ar genom socialnamnden ansvarig for att denna verksamhet ar kvalitativ, oavsett vem som ar arbetsgivare for personalen. Yrkanden och beslut Fredrik Johansson (S) yrkar att arbetsutskottets forslag till beslut punkt 1 " Stalla sig negativ till ett atertagande i egen regi" ersatts med foljande skrivning: "Socialnamnden avser att infor kommande upphandlingar inom handikappomsorgen aterinfora ett kommunalt alternativ". Shlomo Gavie (C) yrkar bifall till arbetsutskottets forslag. Ordfbranden staller proposition pa yrkandena och finner att socialnamnden beslutat enligt arbetsutskottets forslag. Reservation Fredrik Johansson (S), Marcus Dufwa (S), Jeanette Synnergren S), Thomas Fagenheim (S) och Monika Breti (S) reserverar sig mot beslutet till forman for eget forslag. Irhan Kasic (S) och Tomas Jansson (V) antecknar avvikande mening. nders Hedenby Ordftjrande Justerande Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Falkenberg. Telefon vaxel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se