Träff 5 Att vara schysst mot sig själv.

Transkript

1 Träff 5 Att vara schysst mot sig själv. Översikt De fem djuren...5 min Repetition av träff 4, 3, 2 och min Genomgång av att öva mellan träffarna...10 min Dansa jobbig tanke...15 min Festinbjudan...15 min PAUS...15 min Ljudbollen, en övning i medveten närvaro...5 min Att ge sig själv det man behöver...15 min Att släppa taget...10 min Fem saker jag gjort i min livsriktning,...10 min Vardagssaker som jag är tacksam över...10 min Planera aktiviteter att göra till nästa gruppträff...10 min Man kan antingen köra träffen på två timmar med en kvarts rast i mitten eller så kan man dela upp träffen på två olika tillfällen. Båda uppläggen går bra. Material Arbetsmaterial (åhörarkopior, övn.). Dataprojektor eller overhead Skrivtavla/blädderblock/pennor. Grova smörgåsar/fika/frukt. Extra pennor/papper till deltagarna. Arbetsbladet Livsriktning, handling och hinder. Livskompasser utskrivna ifall någon behöver extra. Bull s eye (om ni väljer att använda detta formulär) 5 bra saker jag gjort (bild 24?) Förberedelser Skriv upp dagordningen på tavlan. Koppla upp dator och projektor eller gör i ordning overhead Sortera material som ska delas ut deltagarna. Pröva övningar i förväg. Särskilt för denna träff Färgpennor/kritor (till festinbjudan). A3-papper. Skriv ut bild 40 och 41 från Powerpoint. (Förslag till nya saker att göra). Välj en av övningarna Jag är / Dansa en jobbig tanke / Filmen om mig Skriv ut formuläret Jag är / högtalare och musik till övningen dansa en tanke. Forum & Livheim

2 Bild 1. Välkomstbild. Låt ligga på när ungdomarna kommer in. Bilderna 2 & 3. De fem djuren - En Qi Gong övning Syfte: Att ge deltagarna en enkel övning för att praktisera medveten närvaro samt att landa i kroppen. Ett bra sätt både för ungdomarna och kursledarna att landa här och nu. Anledning till att texten finns på Powerpoint-bilderna är att deltagarna ska kunna gå tillbaka till dessa för att komma ihåg hur man gör övningen. Det blir också en signal till att kursen börjar samt för att samla både gruppledarna och ungdomarna till här och nu i rummet. För att landa här och nu ska vi göra en enkel liten övning, samma som vi gjorde förra träffen. Det här är en övning som man kan göra precis när som helst. Det är riktigt härligt att göra den varje morgon innan frukost. Ett tips är att göra den tre gånger på raken. Ni kan börja med att ställa er upp. Gör: Det är bra om du har övat några gånger på denna övning. Låt deltagarna göra den samtidigt med dig samtidigt som du talar dem igenom övningen. Gör övningen tre gånger efter varandra. Du kan även välja att visa övningen med hjälp av instruktionsfilmen om du har internetuppkoppling. Denna finns längst ner på hemsidan där du hämtar manualerna och powerpointpresentationerna, under fliken Filmer från ACT-utbildningen ( ). Repetition av träff min Bild 4, Förra träffens veckans tanke Syfte: Att repetera vad vi gick igenom förra träffen, allt enligt mottot repetition är kunskapens moder. Forum & Livheim

3 Det här var förra träffens veckans tanke. Kommer ni ihåg vad vi pratade om förra träffen? Gör: Ge beröm för allting de kommer ihåg. Summera vad deltagarna säger, fyll samtidigt i detaljer de missat. Bilderna 5-8. Träff 4, 3, 2 &1 Syfte: Visuell repetition. På bilden visas de övergripande rubrikerna och som stöd för minnet för dig som gruppledare finns här uppradat i detalj vilka saker vi gick igenom. Gå igenom snabbt. Ta mest tid till träff Medveten närvaron Prova påp att lyssna påp skivan. Poäng? Genomgång av att öva mellan träffarna 10 min 2. Värdekompassen Fortsätta tta att fylla i min livskompass Max 4 poäng (2 poäng/vecka) Poäng? 3. Ta hand om min kropp Poäng? På det sätt s jag har valt ägnat mig åt t att ta hand om min kropp. Max 4 poäng (bedöm m själv vilken poäng du ger dig, 4 = stora förändringar) f Bild 9, Hur mycket har du övat mellan träffarna? Varje hem får f r själva bestämma om arbetet mellan träffarna ska ges poäng och belönin ningar. 8 Syfte: Att motivera deltagarna till att öva mellan träffarna så mycket som möjligt. Denna övning används även för att öva deltagarna på att identifiera tankar som är värderande eller dömande. För dig som gruppledare kan det vara bra att känna till den teoretiska bakgrunden till detta belöningssystem. Belöningssystemet kan ses som ett sätt att i ett första skede skapa yttre motivation så att gruppdeltagarna kommer igång med sin övning. När deltagarna övar regelbundet kommer de förhoppningsvis i direktkontakt med de naturliga belöningarna, t.ex. välbefinnande efter att ha övat medveten närvaro eller motionerat. På detta sätts väcks en inre motivation. Förra gången vi sågs pratade vi om att den här kursen egentligen är det man övar på mellan träffarna. Det här var vad ni fick i uppgift att öva på tills idag. Du ska nu få räkna ihop hur mycket du övat och ge dig själv poäng. Räkna även ihop hur många poäng du ger dig själv totalt. Vi kan ta ett exempel, du fick i uppgift att öva på skivan, om du gjort det ger du dig själv en poäng per gång. Ta några minuter och räkna ihop hur många poäng du ger dig själv. Forum & Livheim

4 Övat mellan träffarna Namn CD (max 7 p) Livskompass (max 5 p) Ta hand om sin kropp (max 4 p) Vem var jag när r jag övade? Presterande Petra Undvikande Ulrika Närvarande Nina Bilderna 10 och 11,tabeller Övat mellan träffarna 10 Syfte: Att skapa ett tillfälle för dig som gruppledare att ge beröm och uppmuntran till den tid och energi deltagarna har lagt ner på att öva, samt att öva dem på att identifiera tankar som är värderande eller dömande. Fundera som gruppledare innan detta moment igenom hur ni vill använda belöningarna. Att ha i åtanke är gruppens sammansättning av individer och vad era erfarenheter säger er skulle vara mest funktionellt eller lärorikt för deltagarna. Även om man tror att det kan vara känsligt att ge enskilda belöningar kan det vara ett tillfälle att arbeta med detta om man tror att detta vore hjälpsamt. Det finns tre alternativ; 1. Att belöna den/ de som övat mest. 2. Att belöna den/de som tagit flest steg i sin värderade riktning utifrån sin förmåga. 3. Att ge samma belöning till alla oavsett hur mycket de övat. Innan vi går igenom hur mycket ni övat så ska ni få en uppgift. Det här hänger ihop med hur vårt tänkande kan stressa oss och ställa till problem. I livet utsätts vi ständigt för bedömningar av andra och vi bedömer själva både andra personer och oss själva. Vår hjärna/vårt sinne funkar helt enkelt så. Det är som om det sitter en liten kommentator, som vi kallar den tjattrande apan, på vår axel som ständigt dömer och sätter betyg på allting vi gör. När vi fyller i den här tabellen ska du samtidigt få göra en övning. Du ska notera vilka tankar som dyker upp. Det vi har gjort här är att vi skrivit upp hur många gånger olika personer gjort övningarna hemma. Men notera att vi inte har skrivit att någon skulle vara bra eller dålig. Din uppgift är nu att notera vilka tankar som dyker upp hos dig. Är de bedömande tankar som Han/hon är bättre än jag eller Jag är sämre än han/hon? Eller att Jag är bra eller Jag är töntig som alltid ska vara så duktig, eller att Hon fuskar säkert, hon har inte gjort allt det där!. Din uppgift nu är bara att notera tankarna och tacka hjärnan för att den är så påhittig. Gör: Tryck på ESC så att du avbryter bildspelet och kan fylla i poäng direkt i tabellen. Gå igenom en deltagare i taget och låt dem rapportera av alla poäng innan nästa deltagare får rapportera. Ge kontinuerligt beröm till alla för allt de gjort. Detta avdramatiserar hjärnans dömande samt ger uppmuntran till övning. Under tiden ni fyller i tabellen, lyft upp några goda exempel och ställ enskilda frågor i helgrupp. T ex: - Aziz, jag ser att du har övat på skivan sju av sju gånger, hur gjorde du för att lyckas med det? Och hur upplevde du det? - Jimmy, jag ser att du har övat på acceptans fyra av fyra gånger, det brukar vara svårt att komma ihåg att göra det, hur bar du dig åt? Forum & Livheim

5 Dela ut belöningar (t ex nyckelband, Kinder-egg eller godispåse) till de två eller tre som övat mest samt dela ut ett mindre pris (t ex en aftereight eller kaka) till alla för deras insats hemma. Avsluta gärna med att fråga hela gruppen om det finns några reflektioner eller frågor kring att öva mellan träffarna Fråga också vem de var när de övade mellan träffarna. Om de var undvikande Ulrika/ Ulrik, presenterande Petra/Peter eller närvarande Nina/Nico. Bilderna 12 & 13. Översikt till träff 5 Syfte: Är att orientera deltagarna till träff 4. Det här är vad vi kommer att göra idag. Vi har redan repeterat vad vi gjorde träff 1, 2, 3 och 4 samt gått igenom hur det gått att öva mellan träffarna. Resten av träffen kommer främst att handla om att hur man kan vara lite schysstare mot sig själv. Bild 14. Veckans tanke, Nuet är den enda tid som finns Syfte: Att inspirera till medveten närvaro samt att peka på att nuet faktiskt är det enda vi har. Om man tänker på det så är faktiskt just nu det enda vi har. Det som har hänt finns kvar som minnen och vad framtiden har att erbjuda är bara en föreställning eller förväntningar. Är det inte lustigt att vi håller på så mycket med både det som hänt och med det som ska komma att vi ofta missar det som händer just nu det enda vi har T.ex. katter är alltid här och nu. De kan bli rädda, glada, oroliga och nyfikna allt beroende på vad som händer runt om kring dem. Det kommer fort och det går fort över. Katter vet inte att man kan grubbla eller tycka att man är ful eller att allt är alla andras fel. Dom bara är i stunden. Ofta är det bra för oss människor att bara nyfiket följa med i det livet har att erbjuda här och nu i stunden. Lite som katterna gör. Forum & Livheim

6 Vägval Dokumentärfilmen om mig Dansa en jobbig tanke Bild 15. Vägval! Jag är (finns att ladda ner) eller Dansa en jobbig tanke Gör: Nedan följer två olika övningar med liknande syften: 1. Den första övningen Jag är är en enkel övning i det observerande jaget och perspektivtagande. 2. Dansa din jobbiga tanke som presenteras involverar ungdomarna aktivt och är en defusionsövning. 3. Det tredje alternativet Dokumentärfilmen om mig är en lite längre och något mer avancerad tankeövning som går bra att använda såväl enskilt som i grupp eller med ungdomar som ni tror att den skulle passa. Alternativ 1. Övningen Jag är där deltagarna fyller i formuläret Jag är. (ca 5 min) Byt bild. Se nedan i manualen, bild 16. Alternativ 2. Deltagarna får vara med och dansa sin egen jobbiga tanke. (ca 5 min) Tryck fram 2 bilder. Se nedan i manualen, bild 17. Alternativ 3. Deltagarna får göra övningen filmen om mig. (ca 30 min) Gör: Hämta hem materialet på hemsidan, välj om du vill visa den som separat fil eller klippa in det i den powerpointpresentation som du visar. Det finns också en särskild manualdel som förklarar denna övning som du kan skriva ut och sätta in i din pärm om du väljer att göra denna övning. Jag är ALT 1. Bild 16. Jag är... Syfte: Att få perspektiv på att man är mer än de etiketter man sätter på sig själv. Att ge ungdomarna ett tillfälle att reflektera över att de är mer än sina egenskaper, tankar, känslor, fysiska attribut med mera. Etiketterna kan vara en del av dem men långt ifrån hela deras jag och allt är föränderligt förutom det faktum att jag är. Ett syfte är också att identifiera en del av de etiketter som vi sätter på oss själva, som skadar oss och hindrar oss från att leva de liv vi vill. Exempelvis jag är kriminell och misslyckad och på grund av att jag tänker detta om mig själv fortsätter jag att agera därefter och beter mig som att de är sanna. Forum & Livheim

7 Gör: Dela ut formulär och pennor. Demonstrera övningen genom att själv muntligen eller skriftligen fylla i vad du som skulle kunna stå på dina rader som gruppledare; exempelvis jag är 1.72, jag är hungrig och så vidare. Formuläret har 10 numrerade meningar och de börjar alla med Jag är. Låt ungdomarna fylla i 10 exempel på vad de är, för att sedan låta dem stryka allt de skrivit och reflektera över vad som kvarstår, nämligen jag är. - Du ska nu fylla i de tomma rutorna. Fyll bara i de ord som för tillfället dyker upp i ditt huvud för att beskriva dig själv. Det finns inga rätt eller fel och vi kommer inte att samla in svaren eller fråga vad ni har skrivit. Som exempel skulle jag kunna skriva på mina rader; jag är gruppledare, jag är trött, jag är 1.67 lång, jag är modig, jag är kortklippt [kom gärna med egna exempel]. Skriv nu ner dina egna exempel. [När alla verkar färdiga] OK, nu ska vi testa en övning, om alla är med på det?! Jag skulle vilja få en slumpmässig siffra från 1 till 10. Sju kanske någon ropar. Okey, då skulle jag vilja att vi alla stryker över det vi skrev vid siffran sju i våra papper. Får jag nu fråga er? Är du fortfarande du? Om det ordet försvinner, är du fortfarande du? Ok, vi gör det igen. Kan någon annan ge mig ett nummer? Fem. Okey, då vill jag be er att stryka vad ni skrev vid siffran 5. Är du fortfarande du, om det försvann? Om jag inte längre var gruppledare, jag kanske till och med slutade jobba inom SiS, skulle jag fortfarande vara jag? Och om jag drack en kopp kaffe så att jag blev pigg eller var med om en bilolycka så att jag blev av med båda mina ben och inte alls är 1.67 längre. Är jag fortfarande jag? Vad skulle hände om du strök över allt du har skrivit?! Vad finns kvar? Ingenting kanske någon säger. Jo, något kvarstår fortfarande. ( ) Vad är det? (... ) Det som fortfarande står på våra papper när vi strukit allt vi skrivit är Jag är. Det är meningen som kvarstår när vi tagit bort allt vi tänker att vi är. Du är inte vad du beskriver att du är. Du är inte begränsad av dessa ord. Vi kan uppleva våra liv utifrån ett perspektiv, ett unikt perspektiv som vi kan kalla vårt observerande jag, eller kärnan i den jag är/ mig. Och det perspektivet kan vi använda tillsammans med det vi lärt oss i mindfulness; att vara här och nu. Så alltså jag är, här och nu. Forum & Livheim

8 ALT 2. Bild 17. Dansa eget negativt självomdöme. Syfte: Är att ladda av innebörden av negativa självomdömen, vi skapar nya associationer (defusion). Ofta ser vi våra självomdömen som sanningar. Och ofta skapar det en hel del problem för oss eftersom vi agerar som att de vore sanna. Om jag t.ex. har tankar om att jag aldrig kommer att få ett arbete, och köper dem som sanningar, är risken stor att jag inte tar steg i riktning mot att söka ett jobb. Med den här övningen kopplar vi ihop de negativa självomdömena med en rörelse, och de sägs högt i ett helt nytt sammanhang. Detta, som sagt, i syfte att göra dem mindre laddade. Humor är också bra för att ladda av ord och både positiva och negativa självomdömen. Förberedelse: Ifall ni ska köra musik till övningen, koppla ihop högtalare med laptop/ dator och förbered musiken eller ta med en cd-spelare eller liknande. - Om det är okey med er så ska vi göra en liten övning, den gör vi för att vi ska öva oss på att inte låta våra tankar skada oss på det som de gör vanligtvis. Det finns inget rätt eller fel i den här övningen. Jag skulle vilja att ni tänker på något taskigt ni kallar er själva eller något ni inte tycker om att bli kallade. Något som ni riktigt går igång på. Ofta vill vi inte ens tänka den tanken, för att den så jobbig för oss. Vi kanske försöker mota bort den. Eller så köper vi den fullständigt. Intalar oss varje dag att det är sant. Vi gör inte den här övningen för att förlöjliga någon eller oss själva utan för att vi ska kunna ha lite distans till våra tankar utan att gå igång på dem lika mycket och istället vara snälla mot oss själva genom att göra de här farliga tankarna lite mer ofarliga. Jag kommer att gå laget runt, jag vill ha en jobbig tanke eller något elakt som du inte vill bli kallad eller kallar dig själv. Det värsta jag kallar mig själv eller inte vill bli kallad av andra är ful. Gör: 1. Det är bra om vi som gruppledare börjar med att säga ett eget negativt självomdöme. 2. Be sedan varje ungdom säga sitt värsta, eller ett av sina värre självomdömen eller en riktigt jobbig tanke. 3. Ge sedan ungdomen ett danssteg. Gå laget runt. 4. Starta musiken. 5. Börja sedan med att låta en ungdom säga sitt negativa självomdöme med tillhörande danssteg. Resten av gruppen gör likadant. 6. Gå sedan laget runt så att alla ungdomar får säga och dansa sitt negativa självomdöme, låt varje få göra sitt självomdöme i ca 40 sek. Efter: Fråga ungdomarna om övningen och vilka tankar som dök upp. Vad hände med den jobbiga tanken om en själv? För vissa kanske det inte hände någonting alls. Då är det ok, för någon annan kanske det var livsomvälvande. Det är också ok. Forum & Livheim

9 Bild 18. Jobbig tanke som festinbjudan. Syfte: Är att fortsätta att ladda av negativa tankar eller självomdömen (defusion). Gör: Dela ut ett A3-papper och färgpennor/kritor. Det är bra om gruppledarna modellerar och målar egna party-inbjudningar. Det är viktigt att gruppledarna då visar att det inte handlar om att rita snyggt eller som mest kreativt, utan att våga skriva ner den jobbiga tanken och leka med den lite. - Vi alla har jobbiga tankar som vi håller på och kämpar med. Som vi har märkt kanske både i livet och i tidigare övningar vi gjort verkar det inte gå att bli av med dem, inte i det långa loppet i alla fall. Jag undrar om det skulle vara ok för dig att skriva ner den jobbiga tanke/det du inte vill bli kallad (det som du sa högt och dansade till alldeles nyss eller en annan jobbig tanke, något du inte gillar att bli kallad eller tänker om dig själv). Nu ska vi göra ett litet experiment. Jag undrar om du skulle kunna göra en festinbjudan av din jobbiga tanke. Fyll ut inbjudan med hattar, ljus, tårtor, ballonger, blommor, ja vad som helst! Den får se ut precis hur som helst. Det spelar ingen roll. Gör den till en härlig inbjudan som du tycker om! Se vad som händer med din negativa tanke eller det dömande du säger till dig själv Efter: Fråga ungdomarna vad de får för tankar runt övningen, om ungdomarna vill får de gärna visa upp sina party-inbjudningar. Ungdomarna får gärna ta med sin partyinbjudan och sätta upp på rummet. Det är helt frivilligt såklart. Paus? Bild 19. PAUS 17 Om det inte är möjligt att hålla tvåtimmarsträffar kan det vara lägligt att bryta efter denna övning. För de som kör tvåtimmarsträffar är det lämpligt att ta en kvarts paus. Bild 20, Ljudbollen, en övning i medveten närvaro Forum & Livheim

10 Syfte: Ljudbollen är en koncentrations-/mindfulness-övning. Ungdomarna tränas i att vara flexibla och att lära sig vara koncentrerade/fokuserade när det är nödvändigt. Samtidigt är den rolig att göra. Ungdomarna måste vara med. Det är fritt att välja en annan koncentrationsövning ifall denna inte passar gruppen. Utöver Ljudbollen finns fler koncentrations- och mindfulnessövningar presenterade i manualen; Bip- Boink, Kedjeklappen och Säg en stad. Pröva dessa olika varianter och välj sedan utifrån vad som passar gruppen och tillfället bäst om ni ska köra samma övning varje gång, variera eller helt enkelt hoppa över övningen. Syftet är att varva de teoretiska momenten med mer engagerande interaktiva och att återfå fokus till här och nu under gruppträffen. Gör: Ungdomarna och ledarna står i en ring. Förslagsvis en ledare börjar genom att skapa en ljudboll som skickas vidare. Den som tar emot härmar ljudbollen, både till form och ljud. Den som tagit emot skapar en ny ljudboll och skickar vidare. Och så fortsätter man i cirka 5 minuter. Efter: Fråga efter övningen vilka tankar som dök upp för deltagarna under övningen. Typ Jag visste inte vilken boll jag skulle göra eller kanske Det var super kul, jag bara koncentrerade mig på övningen eller Jag tyckte det här var töntigt. Bild 21. Att vara schysst mot sig själv. Syfte: Är att odla/uppmuntra självkärlek, att ge ungdomarna en upplevelse av att ge sig själv uppmärksamhet och kärlek. Forskning har visat att självkärlek är tätt sammankopplat med att må bra. Det är också en styrka i att vara självförsörjande på att ge sig själv det man behöver, då behöver man inte längre söka denna bekräftelse externt. Övningen handlar om att; 1) exponera för obehag (uppleva obehaget på ett nytt sätt, att låta det få vara precis som det är utan att kämpa med det) 2) att uppleva det gamla obehaget i en ny trygg miljö 3) öva på perspektivet det observerande jaget 4) uppmuntra självkärlek. Gör: Se till att alla har papper och penna. Det kan vara bra att ungdomarna sitter lite för sig själva. Ungdomarna ska få skriva ett brev till sig själva där de ger sig själva det de behöver. Tanken är att de ska få behålla brevet för sig själva. Läs upp nedanstående text eller skriv ett eget kärleksbrev som du läser upp. Ni ser på ungdomarna om de är där eller om det är andra saker som snurrar runt i huvudet. Om ni märker det, uppmuntra ungdomen till att landa här och nu. Tänk på att det är viktigt att låta ungdomarna bli exponerade under de tidsangivelser som finns. Forum & Livheim

11 - Nu ska vi göra en lite annorlunda övning, det är en övning i att vara lite schysstare mot sig själv. Den kan väcka minnen och känslor som du tycker är jobbiga, jag undrar bara om du skulle kunna låta det som dyker upp under övningen att få det utrymme det behöver. Det är ok om det blir jobbigt eller om det inte väcker något alls. Om det är ok för er kommer ni kommer att få skriva ett brev till er själva. Men först ska vi göra en kort övning. Vi ska börja med att lyssna på ett brev. Här kommer ett exempel på vad en som gått kursen tidigare har skrivit. Kära fina 8-åring. Det var inte ditt fel. Jag älskar dig och jag önskar att jag kunde gå tillbaka i tiden och göra det onda ogjort. Jag önskar att jag kunde få ge dig en trygg, vacker, stimulerande barndom. Den barndom du förtjänade. Den barndom som alla barn förtjänar! Jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig. Villkorslöst Att du var en vacker, strålande stjärna är ett faktum, en rättighet. Det var inte ditt fel att din pappa misshandlade dig. Det du har fått uppleva är saker som ett barn aldrig ska behöva uppleva. Just nu vill jag bara hålla dig, vagga dig, stryka dig över håret och låta dig vila i vetskapen om att du är trygg och att du är säker. Du kan släppa kampen för att hålla ihop din tillvaro. Du kan lita på att livet och jag håller dig. Du kan vila När du vilat tillräckligt säger jag till dig: Du behöver inte lyssna, och jag kräver inte att du ska tro mig. Men jag vet att du är stark och att livet så småningom kommer att bli lättare. Och jag älskar dig nu och för evigt. Vi ska nu göra en egen övning, tyst för oss själva. Börja med att sätta dig en bit ut på stolen så att fötterna når marken och ryggen inte vilar mot ryggstödet. Låt kroppen vila i sig själv. Sitt bekvämt med rak men ändå avslappnad rygg. Nu börjar själva övningen. Bli medveten om var du befinner dig just nu. Se dig gärna omkring lite. Nu kan du varsamt sluta dina ögon, om du tycker att det är svårt kan du titta på en punkt på golvet framför dig. Jag undrar om det skulle vara ok för dig att tänka tillbaka på ett tillfälle när det gjorde ont, du kanske blev kränkt eller det inte blev som du hade tänkt dig. Vänta 30 sek. Var befinner du dig någonstans.. Hur gammal är du. Vad känner den här flickan eller pojken skulle det vara möjligt att ge dig själv utrymme att känna allt som den här flickan/pojken kände... Vänta 40 sek. Vad hade du behövt då?...(en kort paus)... Skulle det vara möjligt för dig att ge den här flickan/pojken det hon/han behöver? Du kanske vill krama dig själv eller ge dig själv den kärlek du behöver? Forum & Livheim

12 Vänta 40 sek. Om du kunde ge den här flickan/pojken ett tips, vad skulle det vara? Vad skulle den här flickan eller pojken behöva höra? Vänta 20 sek. Övningen är snart slut. När vi avslutat övningen undrar jag om du skulle kunna skriva ett brev till dig själv där du ger dig själv det du behövde. Du är nu på väg att bli vuxen. Skriv en hälsning från dig, ditt jag, idag till dig själv då. Vad hade du behövt höra, veta? Ge dig själv det i brevform. Börja med att bli medveten om rummet. Bli medveten om din kropp. Känn kroppens beröring mot stolen. Känn att du är helt närvarande här och nu. När du känner dig redo kan du varsamt öppna dina ögon och, om du vill, sträcka lite på dig. Övningen är nu över. Efter: Dela ut papper och penna, ifall de inte redan har. Låt ungdomarna börja skriva brevet till sig själva. När ungdomarna skrivit ett tag fråga vilka upplevelser de hade under övningen. Det är vanligt att en sådan här övning väcker mycket känslor. Särskilt om man har trängt undan sina känslor under en lång tid. Bild 22, Smärta från det förflutna Någon av er kanske kommer ihåg när du inte fått dina behov tillgodosedda. Eller när du blivit sårad av människor som du bryr dig om. När du blivit besviken eller kritiserad. Kanske till och med slagen, sviken, bortstött eller övergiven. Ibland kan sådan här smärta kännas så fel, så orättvis så att det känns som att vi inte kan släppa taget om den. Vi känner att vi inte kan acceptera, förlåta eller glömma. Vi känner ett behov av att hålla personen eller personerna som sårade oss på kroken. Det finns dock ett problem med strategin att hålla någon på kroken. För vem är det som finns i andra änden och faktiskt håller i kroken? Det är du. Och för att hålla personen på kroken så måste du stanna kvar och hålla fast personen och den smärta som den gav dig. Det blir lite som att du sitter fast på en fiskkrok och fast utanför sitter den eller de personer som sårat dig (visa på bilden). Fundera på vem som har kränkt dig i ditt liv och på vilket vis. Det kanske är en förälder, släkting, partner, älskare eller vän. (Paus 20 sekunder) Forum & Livheim

13 Vilket är beviset för att du har blivit kränkt? (liten paus) Beviset är ofta ditt eget agerande, saker du gör för att du vill visa för den andre hur ont det gjort. Du kan välja mellan att göra ditt liv rikare och bättre just nu eller att förbli ett offer. Om du väljer att förbli ett offer så ger du upp dina möjligheter till ett rikare och bättre liv. Tänk dig en brottsundersökning vid ett mord. Om det har begåtts ett mord så måste det finnas en död kropp. Ibland tar vi rollen som den döda kroppen för att bevisa att ett brott har begåtts. Frågan är om du hellre vill behålla dem som sårat dig på kroken eller om du vill leva ditt liv? Här behöver vi vara tydliga, det är möjligt att om du blir frisk, eller om du inte längre har några problem, då kan de som du skyller dina problem på sitta och säga "Vi uppfostrade honom eller henne rätt, eller det var inte så illa det jag gjorde, vi visste att det skulle gå bra för honom/henne till slut. Om du går vidare i livet, skulle det inte finnas någon rykande pistol eller död kropp som bevisar att de som sårat dig gjort fel. Vi vill inte förminska det du varit med om, men det är inte bra att använda sin historia för att fortsätta att göra sig själv illa (återtraumatisera sig själv). Att fortsätta att skada sig själv igen genom att göra saker som är baserade på tron om att man är trasig på grund av sin historia. Övningen tagen från Steven Hayes Preparing for college and life class. Bild 23, Att komma loss från kroken. Tydliggörande: Texten i grått nedanför är vad som står på bilden. Och den svarta texten är lite utvikning för dig som gruppledare kring vad man kan lyfta fram. Man kan se det som en fiskekrok som först går genom oss och sedan genom dem som sårat oss. Ibland finns inget annat sätt att komma bort från fiskekroken än att även släppa lös dem som sårat dig. Acceptans, en gåva till dig själv. Betyder inte att du godkänner det som inträffat eller säger att det var okej. Betyder inte att smärtan aldrig inträffade. Det här betyder inte att man ska ha överseende med det som hänt. Att leva ett rikt vitalt liv istället för att få rätt. När man accepterar att det som har hänt har hänt kan vi lägga fokus på att leva ett rikt och vitalt liv istället för att såra oss själva för att bevisa att det smärtsamma har hänt. Forum & Livheim

14 Handlar om att släppa dig själv från kroken. Det handlar om att ge dig själv tillåtelse att gå vidare i ditt liv. Handlar om att få det liv du vill leva, inte det förflutna du ville ha. Oavsett vad som har hänt så kan vi aldrig gå tillbaka i tiden och ändra på det som varit. Vad vi däremot kan förändra och har stor makt över är det liv vi har nu. Vi har möjlighet att skapa oss det liv vi vill leva här, nu och framåt. Att byta skuld mot att ta ansvar för sitt liv. Att stiga ut ur lidande och smärta genom att inte fortsätta skada sig själv. När vi släpper kampen för att bevisa att de som sårat oss är skyldiga tar vi tillbaka livet i våra egna händer. Fem saker jag gjort i min livriktning under senaste veckan Steg jag tagit för f r att det är r viktigt för f r mig. Det kan vara små eller stora saker. Det kan vara saker jag tänkt t att göra. g Det behöver inte ha blivit som jag velat. Bild 24-25, 5 saker du gjort i riktning mot din livskompass sedan sista träffen. 22 Syfte: Är att lyfta fram de steg ungdomen tar i sin livsriktning. Det kan vara både små och stora steg. Syftet är också att lyfta fram processen i att ta steg i sin livsriktning, om utfallet är gott så är det en bonus. Det kan också vara bra att få det på papper, att uppmärksamma det för sig själv. Gör: Gör exempeldialogen till din egen och berätta den för ungdomarna. Uppmana sedan ungdomarna att skriva ner 5 saker de gjort som är i sin livsriktning sedan sist ni sågs. Ge gärna ett eget exempel. - Vi människor är ofta dåliga på att se det vi gör som faktiskt är i linje med hur vi vill vara, det kan bero på att man inte alltid mår bra när man gör saker som är viktiga för en. Det verkar också som om att vi har lättare att komma ihåg de saker vi inte är nöjda med. Nu hade jag tänkt att vi ska uppmärksamma de saker vi gör som är i vår livsriktning. De saker ni gjort som är viktiga för er. Det kan vara lite vad som helst. Skriv ner fem saker ni gjort sista veckan som varit i linje med det ni tycker är viktigt/det ni värderar.vi ska bara ge oss själva en liten present genom att även se de sakerna. Kom ihåg att hit räknas också bland annat: Snälla tankar du tänkt Saker som du gjort även om du inte är nöjd med resultatet Saker som var jobbiga, men bra för dig i det långa loppet Olika sätt att ta hand om dig själv Saker du gjort som är i din livsriktning i din livskompass Efter: Fråga om någon vill dela med sig av vad de skrev ner. Du kan som gruppledare modellera och berätta saker du gjort. Det kan vara vad som helst. Kanske att du bakat eller cyklat till jobbet, eller kanske varit extra närvarande på gruppträffarna. Forum & Livheim

15 Bild 26, Att göra nya saker Syfte: Övergång till att göra nya saker och att slå av autopiloten. Gör: Klicka fram bild för bild och läs bildtexten. - Så här kan det vara ibland. Livet går på rutin och man vill göra något annorlunda. Ibland kanske man till och med kan känna sig så desperat att man kan tänka sig gå naken till jobbet bara för att bryta rutiner. I det här Kalle och Hobbe-exemplet så verkar dock pappan inte tycka att det är så bra idé att Kalle ska gå naken till skolan. Bild 27, Att göra nya saker slå av autopiloten Syften: Att bl a hjälpa deltagarna att: - bredda sin beteenderepertoar, det vill säga utöka sin samling av saker man kan göra - öka medveten närvaro i vardagen - göra saker för att man väljer, inte av rutin eller för att slippa t.ex. ångest Egna exempel: Det här är ett tacksamt område att ge egna exempel. Kommer du på tillfällen när du har gjort helt nya saker eller saker du brukar göra helt annorlunda? Fundera också på egna exempel som ni tänker är relevanta för era ungdomar. Har du varit med om att det känns som att livet går på autopilot? Att du t ex gått till skolan/jobbet och knappt kommer ihåg hur du kom dit? Eller att allt känns som rutin och att inget nytt händer? Vissa personer som känner att livet går på autopilot kanske väljer att kasta sig ut ur ett plan i fallskärm, flyttar till andra sidan jorden eller bara somnar för av uttråkning. De goda nyheterna är att du inte behöver flytta till Kina för att slå av autopiloten och komma ur rutiner. Ofta kan det räcka att göra saker i vardagen. Ett sätt att effektivt sätta autopiloten ur spel är att göra saker man aldrig har gjort eller att göra saker man brukar göra, fast på ett nytt sätt. Forum & Livheim

16 När vi planerar vilka steg du kan ta under veckan som kommer kan du planera in att göra något du aldrig gjort förut eller göra något du brukar göra på ett nytt sätt. När vi gör saker som vi inte brukar göra så blir det mycket lättare att vara medvetet närvarande eftersom vi helt enkelt inte kan koppla på autopiloten. Vi har inget program för hur det här nya ska göras. Ibland är det bra att bryta vanor för att vi ska komma i direktkontakt med upplevelsen av att vi väljer vilka saker vi vill göra i våra liv. Så fundera lite hur det ser ut i ditt liv och fundera på vad du skulle kunna göra helt tvärtom. Några exempel: - Om du t ex alltid pluggar mycket till prov kanske du vill testa att inte plugga till ett prov. Om du brukar plugga mycket till prov så gör du det kanske för att det är något du tycker är viktigt och att det ligger i din livsvärdering. Det kan du fortsätta med men det kan vara nyttigt att se att du överlever eller duger som du är även om du misslyckas med ett prov. Vi vill att det ska bli riktigt tydligt för dig själv att du gör saker för att det ligger i din livsriktning och inte för att du måste. - Om du alltid bråkar med en viss person. Kan du testa att en gång bara gå undan eller bete dig på ett helt annorlunda, kanske till och med på ett vänligt sätt (även om du egentligen inte tycker att den andra personen förtjänar det)? - Om du ofta är sen, testa att komma i tid flera gånger på raken. Utöka din samling av beteenden. Om du alltid är i tid, testa att komma sent. - Om man aldrig tränar så testa att träna regelbundet. - Om du nästan alltid motionerar två eller fler gånger i veckan sedan länge, testa att inte motionera alls. Det är likadant som med att plugga. Motion är oftast nyttigt och kanske ligger i din livsriktning men det kan vara bra att även här vara fri. Om man tränar mycket kan det vara bra att se att man klarar sig utan att träna ett par veckor också. Du kan också testa att vara helt närvarande när du tränar, verkligen känna efter hur det känns att vara helt närvarande i kroppen. I slutändan är det oftast nyttigast att göra saker för att vi väljer att göra dem, inte för att vi gör dem tvångsmässigt. Så skriv ner en eller två saker som du aldrig (eller sällan) har gjort. I ditt arbetsmaterial finns en lista bara för att sätta igång fantasin (efter bilden Lycka till ). Kom ihåg att det är du som känner dig själv bäst och är expert på dig själv. Du vet vad som är smartast för dig att göra. Skriv även ner en eller två saker som du brukar göra, men som du skulle kunna prova att göra på ett nytt sätt. Egna exempel: Som gruppledare, ta gärna upp exempel på när du gjorde nya saker, agerade helt tvärtom, eller gjorde saker du brukar göra fast på ett nytt sätt. Exempelbank: Här kommer några osorterade förslag från tidigare deltagare för att sätta igång fantasin. Forum & Livheim

17 Nya saker eller helt tvärtom : - Kvinnlig deltagare i 50-års-åldern som köpte sig ett trumset som hon drömt om sedan hon var 13 år. - En deltagare som aldrig hade pluggat till ett prov struntade provade att plugga. - En deltagare som testade improvisationsteater. - Två deltagare som numrerade aktiviteter i DN på stan och slog tärning om vilka tre aktiviteter som de skulle göra under en dag. - En deltagare som oftast var sen bestämde sig för att komma i tid till allt under en vecka. - En deltagare som sa upp sig från jobbet han varit missnöjd med länge. - En deltagare som unnade sig en välförtjänt semester. Saker man brukar göra, fast på ett nytt sätt. - Deltagare som började ta en ny väg till skolan varje dag. - Deltagare som började hoppa av en hållplats för tidigt eller för sent till de platser han var på väg till. - Deltagare som började gå in genom kassorna i mataffären och handla sig baklänges genom affären. - En deltagare testade att gå på bio och gå och fika helt själv. - En deltagare började prata med människor som hon inte kände men mötte på stan eller i andra sammanhang. Bild 28, Inte vitalitet - Vitalitet är ett ord som vi inte talat om så mycket tidigare. När vi tar steg i riktning mot att skapa de liv vi vill leva så känns det ofta vitalt, starkt, livskraftigt. Så en uppgift de tills vi ses igen är att gör saker som känns vitala. Om vi kollar på den här figuren så ser det inte så vitalt ut. Bild 29, Vitalitet -Om vi kollar på den här bilden så ser det mer vitalt ut. Så kom ihåg att göra saker som känns vitala tills vi ses igen om några veckor. Ifall ni använder bulls-eye-dagboken kan ni tipsa ungdomarna att använda denna för att hålla sin livsriktning. Forum & Livheim

18 Bilderna Planera att öva mellan träffarna. 10 min. Syfte: Att tillsammans med ungdomarna planera vilka steg de kan ta i sin livsriktning under veckan som kommer. Chansen är större att de kommer att ta stegen om de aktivt planeras och, om det behövs, schemaläggs. Till hjälp att planera finns värden, handlingar och hinder -arbetsbladet samt Värden och Hinder - arbetsbladet. Det kanske vore funktionellt att skriva på tavlan, liksom brainstorma runt saker man kan prova som är i ens riktning. Vi vill ju få ungdomarna att prova på nya saker, att bli mer flexibla. Det vore bra att använda det befintliga pappret med saker man kan prova på. När ungdomarna planerar att ta steg i sin livsriktning är det nu i början viktigt att det de planerar att göra är lagom svårt och att de har en relativt hög chans att lyckas med det de planerar att göra. Bild 33 Summera vad vi har gjort idag. Bild 34 Att öva mellan träffarna. 10 min. Kursen handlar om att ungdomarna ska hitta det som är viktigt i livet samt att förhålla sig smart till de hinder som dyker upp på vägen mot ett liv baserat på värden. Att öva mellan träffarna blir en möjlighet för ungdomarna att leva livet fullt ut. En del av ungdomarna lär ha dåliga erfarenheter av att göra hemuppgifter och flera har antagligen skolmisslyckanden i bagaget. Då är det extra viktigt att få in kursen i ett sammanhang där ungdomarna har möjligheten att öva på nya färdigheter för att kunna leva livet fullt ut trots att man är tvångsvårdad. Att det går att leva efter sina värden oavsett var man befinner sig. Ungdomarna behöver antagligen hjälp att fylla i sina livskompasser, skatta livsutrymme och sina andra planeringsformulär samt att komma igång med att öva medveten närvaro. Det vore toppen om någon ur personalen kan vara behjälplig med detta mellan träffarna. Forum & Livheim

19 Att öva mellan träffarna till nästa gång: Prova med skivan, antingen Fredrik Livheims Medveten närvaro eller Johan Phankes skiva. Valfria spår. Det är helt i sin ordning om funktionen av att lyssna på skivan är olika för olika ungdomarna. För vissa kanske det blir ett tillfälle att koppla av lite. För andra kan det bli en ny upplevelse. I och med att ungdomarna övar medveten närvaro kommer de att få upplevelser av hur det är att vara närvarande i nuet. Och förhoppningsvis kommer de att ta med de erfarenheterna ut i livet. Längst bak i Powerpoint-presentationen finns ett formulär för att planera när man ska öva på skivan. Fortsätta att arbeta med livskompassen samt att skatta vilket livsutrymme man gett sig själv under veckan. Som hjälp till att arbeta med livskompassen finns arbetsbladet Värden och Hinder. Där kan ungdomen fylla i båda vad han/hon tycker är viktigt och vilka aktiviteter som är i sin livsriktning, vad som står i vägen mellan ungdomen och det liv han/hon önskar. Att ta hand om sin kropp på det sätt som man valt. Viktigt att följa upp vilken funktion det fyller för varje ungdom att göra arbetet mellan träffarna. Tänk undvikande Ulrika, presterande Petra och närvarande Nina. Få in ungdomarna på att göra arbetet mellan träffarna som närvarande Nina. Planera in aktivitet som går i linje med livsvärden, alltså ta små steg i värderad riktning. Det behöver inte vara något stort och livsstilsförändrande. Det viktiga är att ungdomarna börjar i det lilla. Och att de får lyckas med att ta steg i sin riktning. Frivillig del; ställa sig upp och säga vad man ska ta för steg till nästa träff. (Att ge ett så kallat åtagande ökar sannolikheten att det man sagt blir av). Ungdomarna kan ta hjälp av riktning, hinder och förhållningssätt-formuläret för att hitta steg att ta i sin livsriktning. Bild 34.Veckans tanke Bild 35 Tack för idag! Forum & Livheim