En sedimentologisk analys av den Baltiska Issjöns tappningssediment vänster om Billingen, södra Sverige
|
|
- Gunnel Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre En sedimentologisk analys av den Baltiska Issjöns tappningssediment vänster om Billingen, södra Sverige Eric Floberg ISSN B823 Bachelor of Science thesis Göteborg 214 Mailing address Address Telephone Telefax Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum Göteborg University S 45 3 Göteborg Guldhedsgatan 5A S-45 3 Göteborg SWEDEN
3 Abstract The drainage of the Baltic Ice Lake that occurred at approximately 11 7 cal yr. BP deposited sediment in the area west of Mt Billingen, southern Sweden. The purpose of this study is to analyze the sedimentology of the drainage sediment, mainly by doing grain-size analysis of sediment throughout the drainage area, and come up with possible transportation and depositional mechanics. The results from the grain-size analysis showed generally decreasing grain-size mean and D9-values with increasing distance from the drainage point north of Mt Billingen. By interpreting these results, along with analyzing the water depth in the water basin west of Mt Billingen where the sediment were deposited, it has been suggested that it is likely that the sediment were transported and deposited by a concentrated or hyperconcentrated density flow, or a mix of the two along with a turbidity current in the distal parts of the drainage area where the finest grain-sizes can be expected. The results also showed that the sediment deposited at Timmersdala represents a different population of sediment than the sediment deposited on Klyftamon and further west. keywords: Baltic Ice Lake drainage; Mt Billingen; Klyftamon; Sweden; sedimentology; grainsize analysis; water depth; transportation mechanics; depositional processes; concentrated density flow; hyperconcentrated density flow; sedimentary deposits. ii
4 Sammanfattning Tappningen av den Baltiska Issjön som inträffade för ca 117 cal yr. BP avsatte sediment i området väster om berget Billingen, södra Sverige. Syftet med denna studie är att analysera sedimentologin av tappningssedimentet, främst genom att göra kornstorleksanalyser av sedimentprover tagna genom tappningsområdet, och föreslå potentiella transportmekaniker och avsättningsprocesser. Resultaten från kornstorleksanalyserna visade i allmänhet minskande medel- och D9- värden med ett ökat avstånd från tappningspunkten vid Billingens nordspets. Genom att tolka resultaten från kornstorleksanalyserna, tillsammans med att studera hur vattendjupet i vattenbassängen väster om Billingen där sedimenten avsattes varierar, har det föreslagits att det är sannolikt att sedimentet transporterats och avsatts av en koncentrerad eller hyperkoncentrerad bottenström, eller en mix av de båda tillsammans med en turbiditström i de mest distala delarna av tappningsområdet där de finaste kornstorlekarna kan förväntas. Resultaten visade också att sedimentet som avsatts i Timmersdala representerar en annan population av sediment än sedimentet som avsattes på Klyftamon och längre västerut i tappningsområdet. nyckelord: Baltiska Issjöns tappning; Billingen; Klyftamon; Sverige; sedimentologi; kornstorleksanalys; vattendjup; transportmekaniker; avsättningsprocesser; koncentrerad bottenström; hyperkoncentrated bottenström; sedimentära avsättningar. iii
5 Innehåll 1. Introduktion Bakgrund Områdesbeskrivning Tidigare arbeten om den Baltiska Issjöns tappningssediment Metoder Fältarbete Kornstorleksanalys Kornstorleksstatistik Resultat Kumulativa kornstorlekskurvor Förhållande mellan kornstorleksparametrar och avståndet till tappningspunkten Distans vs D Distans vs medelvärde Distans vs sortering Distans vs skevhet Diskussion Slutsatser Tack till Referenser Appendix... I iv
6 1. Introduktion Tappningen av den Baltiska Issjön har varit ett studerat ämne inom svensk kvartärgeologi i över 1 år och det har skrivits många arbeten som rör historian om dess utveckling samt sedimentologin av dess avtappningssediment genom åren. Den svenske geologen Henrik Munthe inledde arbetet som behandlar den Baltiska Issjöns historia i början av 19-talet då han gav insyn i sina tankar kring tappningen av den Baltiska Issjön (Munthe, 192). Simon Johansson (1926; 1937) och Gösta Lundqvist (1931) skrev arbeten om issjön under 2- och 3-talet där avsättningar kring Billingens nordspets tolkades som tappningssediment. Målet med detta arbete är att föreslå potentiella transportmekaniker och avsättningsprocesser som kan kopplas till tappningssedimentet. Detta skall göras genom att studera hur sedimenten varierar främst i kornstorlek, medel- och D9-värden beroende på avståndet till tappningspunkten vid Billingens nordspets samt genom att undersöka hur vattendjupet förändrades genom tappningsområdet då tappningen skedde. 1.1 Bakgrund Den Baltiska Issjön är en föregångare till Östersjön. Issjöns utloppspunkt låg initialt, under inlandsisens avsmältning, i Öresund mellan Danmark och södra Sverige. Allt eftersom Danmark och södra Sverige höjdes upp topografiskt som följd av den isostatiska upplyftningen stängdes utloppet i Öresund och den Baltiska Issjön började dämmas upp (Björck, 1995; 28). Enligt Björck (Björck & Digerfeldt, 1984; Björck 1995; 28) skedde det en mindre tappning av den Baltiska Issjön vid varmperioden Alleröds slut för omkring 13 cal yr. BP. Vattnet föreslås ha runnit ut från issjön under istäcket i närheten av Billingen (Björck, 1995; 28). Under kallperioden Yngre Dryas drog isen sedan fram igen vilket gav upphov till att den Baltiska Issjön för omkring 12 8 cal yr. BP kunde dämmas upp på nytt och det var först efter denna uppdämning som den slutgiltiga tappningen skedde. För ca 11 7 cal yr. BP skedde en kraftig sänkning av havsnivån i den Baltiska Issjön som anses vara den slutgiltiga tappningen (Björck, 1995; 28). Vattennivån sjönk med ca 25 meter från att ha befunnit sig på 15 m.ö.h till 125 m.ö.h. efter tappningen (Björck & Digerfeldt, 1984; Björck, 1995; Strömberg, 1992). Vid den slutgiltiga tappningen strömmade vattnet västerut mellan den dåvarande iskanten och berget Billingen (figur 1)
7 Genom beräkningar baserade på digitala 3D-modeller av den Baltiska Issjön har man kommit fram till att det förmodligen handlade om vattenvolymer på närmare 78 km 3 som tömdes vid den senaste tappningen (Jakobsson et al., 27). Det råder däremot lite delade meningar om hur länge tappningen pågick. Johansson (1926), Björck (1995), Björck et al. (1996) och Jakobsson et al. (27) menar att tappningen pågick under ett tidsspann på mellan sju månader och två år medan Strömberg (1992) hävdar att tappningen var mer av en långsam process som skulle kunna ha pågått över flera årtionden. Elam (212) kom, genom modelleringar av tappningen, fram till att den pågick i 2 år. Den högsta avrinningen nåddes efter 5 månader och upp emot 75 % av tappningen skedde under det första året. Figur 1. Grunden till kartan är hämtad från Björck (1995). Kartan visar isens ungefärliga läge vid tiden för tappningen för 11 7 cal yr. BP. Den tidigare utrinningspunkten för den Baltiska Issjön låg vid Öresund mellan Sverige och Danmark. Avtappningen som sänkte vattennivån i den Baltiska Issjön med 25 meter skedde norr om Billingens. The map is taken from Björck (1995) and it shows the approximate position of the ice at 11 7 cal yr. BP. The earlier drainage point for the Baltic Ice Lake was located at the Öresund strait between Sweden and Denmark. The drainage that lowered the water level in the Baltic Ice Lake with 25 meters occurred north of Mt Billingen
8 1.2 Områdesbeskrivning Detta arbetets studieområde täcker en stor del av den Baltiska Issjöns avtappningsområde då sedimentprover och kornstorleksdata från tidigare års examensarbeten som behandlat tappningen har används (Bergström, 212; Pizarro Rajala, 212; Johansson & Isaksson Dreyer, 213; Isaksson Dreyer & Johansson, 213). Det undersökta området sträcker sig ungefär 3 km västerut från Billingens nordspets där tappningen skedde. Sedimentproverna som resultaten är baserade på är tagna längs en profil som sträcker sig sydväst från tappningspunkten (figur 2). Studieområdet är beläget centralt i Västergötland och är, generellt sett, topografiskt platt. Den platta topografin förklaras med att området till stora delar består av det s.k. subkambriska peneplanet som är en erosionsrest från tiden före kambrium (Calner & Ahlberg, 211). Bergen Kinnekulle och Billingen, som består av vittringsbelägna sandstenar, skiffrar och kalkstenar, är undantag i det i övrigt platta landskapet. Anledningen till detta är att de har ett lager med diabas av Permisk ålder överst som skyddar från erosion (Calner & Ahlberg, 211). Klyftamon är ett upphöjt naturreservat beläget väster om Billingen. Området är plant och sträcker sig ungefär 3-5 meter över det omkringliggande landskapet (Länsstyrelsen, 214). En förkastning i Klyftamons östra delar sträcker sig i syd-sydvästlig till nord-nordöstlig riktning och separerar Klyftamons kristallina bergarter av prekambrisk ålder med Billingens kambrosiluriska berggrund (Björck & Digerfeldt, 1986). Klyftamon är av stor betydelse för att förstå tappningen av den Baltiska Issjön. Under tappningen spolades stora delar av Klyftamon fria från sediment, en händelse som efterlämnade sig stora blockfält (Strömberg, 1992). Strax öster om Klyftamon ligger den topografiskt lägre dalen Långensänkan med sjön Lången belägen centralt. Det har det flertalet gånger föreslagits att dalen var ockuperad av dödis vid tiden för tappningen (Johansson, 1926; Björck & Digerfeldt, 1984, 1986; Johnson et al., 213). Centralt i den södra delen av studieområdet ligger den Mellansvenska israndzonenen som bildades under Yngre Dryas kallperiod. Isen gjorde en framryckning mitt i avsmältningsprocessen som ledde till att en rad ändmoräner bildades mellan Skara och Götene (Johansson, 1937; Björck & Digerfeldt, 1984; Johnson et al., 213a). Resultatet blev - 3 -
9 sex stycken större randmoräner som är lokaliserade i de södra, centrala delarna av studieområdet. En viktig del i att förstå hur deponeringen av sediment gick till i samband med tappningen är att förstå i vilken utsträckning vattendjupet påverkade avsättningsprocessen. Vattennivån i tappningsområdet var omkring 125 m. ö. h. vid tiden för tappningen. Vattendjupet över höjdområdet Klyftamon, vars topografi på sina ställen sträcker sig över 125 m. ö. h. (Björck & Digerfeldt, 1984), var alltså inte speciellt stort. Ett ökat avstånd till Billingen innebar ett flackare landskap med lägre topografi. Detta betyder att vattendjupet i bassängen väster om Billingen, där tappningssedimentet avsattes, generellt sett ökar med avståndet till Billingen från att först vara grunt över Klyftamon till att till slut bli djuphav längst ut i väst. Stratigrafiskt sett domineras området av massiva leravlagringar. Tappningssedimentet väster om Klyftamon är beläget mellan två lerlager ett lager med varvig lera som avsatts innan tappningen och ett lager med varvig lera som avsatts efter tappningen (Johnson et al., 21a; Johnson et al., 21b; Johnson et al., 213b). De två lerenheterna som under- och överlagrar tappningssedimentet skiljer sig både kemiskt och fysiskt från varandra och skillnaderna speglas av avståndet till isen (Johnson et al., 213b). 1.3 Tidigare arbeten om den Baltiska Issjöns tappningssediment Bergström (212) gjorde en sedimentologisk undersökning av ett grustag på Klyftamon vars resultat delvis presenterades i form av kumulativa kornstorlekskurvor. Bergström använde, utöver traditionell siktning av sediment, en fototeknik kombinerad med GIS för att mäta kornstorleken av det grövsta sedimentet i grustaget. Tre väggar i grustaget Stora Mon på Klyftamon undersöktes och resultaten från samtliga väggar var väldigt lika varandra. I mitt arbete togs ett medelvärde av väggarnas kumulativa kurvor för att göra en gemensam kumulativ kurva som representerar hela grustaget. Därefter räknades kornstorlekens medelvärde, sortering, skevhet och D9-värde fram. Resultaten av Bergström (212) visar en tydlig imbrikation hos sedimenten på Klyftamon som tyder på en öst-västlig flödesriktning hos vattnet. Pizarro Rajala (212) gjorde en sedimentologisk undersökning av Timmersdalaryggen som bland annat bestod av en kornstorleksanalys. Sedimentet i Timmersdala består - 4 -
10 huvudsakligen av material eroderat från Billingens sedimentära bergarter. I Timmersdalaryggens sediment fanns det block som var för stora för att ha med i en siktanalys i labbet. Pizarro Rajala redovisade detta genom att visa de största kornstorlekarna, som observerades i fält, i sitt kumulativa diagram som staplar som inte påverkade de kumulativa kurvornas utseende. Genom att estimera en kumulativ kurva som inkluderar de största kornstorlekarna kunde Timmersdalaryggens sediments sortering, medelvärde, skevhet och D9-värde räknas ut och användas i mitt arbete. Isaksson Dreyer & Johansson (213) och Johansson & Isaksson Dreyer (213) gjorde geomorfologiska och sedimentologiska undersökningar på den Baltiska Issjöns tappningssediment där bland annat D9-värden bestämdes för sex platser på Klyftamon. Resultaten från de D9-beräkningarna har använts i mitt arbete
11 Figur 2 Översiktskartorna A och B är hämtade från Google Maps. Karta C är producerad av SLU:s kartgenerator och visar studieområdet där de svarta stjärnorna markerar provtagningsplatserna. Koordinater för samtliga provtagningsplatser finns att avläsa i appendix C och är redovisade enligt koordinatsystemet SWEREF99. Profilen A-B sträcker sig genom avtappningsområdet och används senare i arbetets resultatdel. The maps A and B are taken from Google Maps. Map C is produced with the SLU map generator and shows the study area where all sample-taking spots are marked with a black star. Coordinates for every sample station can be read in appendix C and are presented according to the coordinate system SWEREF99. The profile A-B stretches throughout the drainage area and is used later in the result section of this work
12 2. Metoder 2.1 Fältarbete En 13 meter lång sedimentborrkärna togs upp vid Pukaregården (VG-7-14 i figur 2) för att undersöka stratigrafin i marken samt för att se om det fanns något tappningssediment på platsen. Pukaregården lämpade sig bra då det enligt SGU:s jordartskarta var långt till både morän och bergshällar samtidigt som det var lera på ytan. Lera på ytan var i detta fall lovande för att ge en tjock lersekvens med potentiellt tappningssediment i. Vid borrningen stöttes ett sandlager (VG-7-14) på,7 meter ner i marken som det gjordes kornstorleksanalys på. Innan själva sedimentkärnan kunde börja samlas in var det nödvändigt att skruva igenom den översta biten av marken som bestod av torrskorpelera som är för hård för att bara trycka igenom. Borrningen gjordes med en Auger-borr och insamlingen av sedimentkärnan gjordes med en Shelby Tube Sampler. Kärnan togs upp i sektioner om 7 cm som loggades enkelt i fält. Resultaten av den stratigrafiska studien finns redovisade av Åkesson (214). Viktigt att notera är att sandprovet (VG-7-14) som erhölls för kornstorleksanalys låg ovanpå den lersekvens som avsattes innan tappningen men det saknas bevis för att det ligger posttappningslera ovanpå. Figur 3 Insamling av sedimentborrkärnan vid Pukaregården (VG-7-14). The Auger drill and Shelby Tube Sampler in action at Pukaregården (VG-7-14). Foto: Eric Floberg (214) - 7 -
13 Utöver insamlingen av sedimentkärnan spenderades en dag i fält åt att leta efter naturliga skärningar kring de två meandrande floderna Mariedalsån och Öredalsån som skulle kunna innehålla tappningssediment. Inga nya skärningar hittades så det bestämdes att arbetet skulle utföras genom att koncentrera sig på redan tagna prover. De gamla sedimentprover som det bestämdes att detta arbete skulle fokusera på har samlats in i området kring Götene och är tolkade som tappnignssediment eftersom de har hittats mellan de två lersekvenserna som representerar tiden före- respektive efter tappningen
14 2.2 Kornstorleksanalys Alla prover som skulle kornstorlekbestämmas torkades i värmeugn i 15 C över natten innan ungefär 2 g av varje prov (med undantag för prov VG-7-14 som togs från Auger-borren och endast vägde drygt 2g) delades fram för att sedan torrsiktas. Mängden material av storleken -4 Φ eller större ansågs vara tillräckligt liten för att proverstorlekar på 2g skulle ge resultat som var statistiskt presentabla. Två av de tio gamla proverna (VG-88-7 och VG- 11-8), tillsammans med provet från Auger-borren (VG-7-14), innehöll nämnvärt mer lera än de övriga proverna och tillvägagångssättet för kornstorleksanalysen av dessa prover skiljde sig något från resterande prover. När proverna hade torkats torrsiktades samtliga prov förutom VG-88-7, VG-11-8 och VG-7-14 i en skakapparat genom en siktserie med hela phi-intervall. Vikten av varje fraktion antecknades för varje prov. De två leriga sedimentproverna (VG-88-7 och VG-11-8) klumpade ihop sig under torkningen vilket innebar att en torrsiktning av dessa prover skulle ge ett felaktigt resultat. Lerkornen som klumpat ihop sig skulle efter en torrsiktning ha hamnat i siktar med större maskstorlek än den som representerar lera. Därför blandades VG-88-7 och VG-11-8 med 125 ml dispergeringsmedel och ungefär lika mycket vatten innan de vändes i en vändapparat i 15 min. När leran var upplöst tvättades båda proverna genom 4 Φ-sikter (med Φ-sikter ovanpå för att skydda 4 Φ-sikterna) för att få bort allt material finare än finsand. Sandfraktionerna torkades sedan över natten och vägdes på nytt. Genom att använda vikterna innan respektive efter tvättningen kunde man räkna ut hur mycket finmaterial (<4 Φ) som proverna bestod av. Provet som togs från Auger-borren vid Pukaregården (VG-7-14) tvättsiktades genom en siktserie med hela phi-intervall. Eftersom provet var så litet och innehöll mestadels fraktioner under 1 Φ kändes det överflödigt att torrsikta provet i en skakapparat. Materialet som passerade 4Φ-sikten (allt material finare än väldigt fin sand) är redovisade som en enskild fraktion (<4Φ). Anledningen till detta är att majoriteten av proverna knappt innehöll så pass fina fraktioner alls samt att tappningssedimentet inte antas vara av så små kornstorlekar i det undersökta området. För att arbetet skulle omfatta hela avtappningsområdet krävdes ytterligare kornstorleksdata utöver resultaten från de elva prover som det gjordes kornstorleksanalys på. Bergström (212) och Rajala (212) gjorde sedimentologiska undersökningar på - 9 -
15 Klyftamon respektive Timmersdalaryggen under våren 212. Genom att använda deras resultat tillsammans med de proverna som är insamlade kring Götene och från sedimentborrkärnan har detta arbete tillräckligt med underlag för att representera hela avtappningsområdet
16 2.3 Kornstorleksstatistik Provernas D9-värden har lästs av från respektive provs kumulativa kornstorlekskurva. Övrig kornstorleksstatistik (medelvärde, skevhet och sortering) för de prover som det gjorts kornstorleksanalys på räknades ut med hjälp av Gradistat. Gradistat är en gratis programvara som öppnas i Microsoft Office Excel. Genom att fylla i provers kornstorleksdistributioner i vikt eller procent räknar programmet ut kornstorleksstatistik som sedan redovisas enligt olika modeller. Detta arbete har använt resultat redovisade enligt Folk & Ward-metoden i phi-skala. För att undersöka hur olika kornstorleksparametrar varierar beroende på avståndet till Billingens nordspets, som var utloppspunkten för den Baltiska Issjön, mättes en profil upp som sträcker sig genom avtappningsområdet. Från A till B är det 3 km. Från varje provtagningsplats drogs en linje vinkelrät mot profilen. Avståndet till provtagningsplatserna mättes därefter från A till respektive position på profilen där en provtagningsplats vinkelräta linje träffar profilen. Genom att plotta kornstorleksstatistiken mot avståndet till Billingens nordspets och sedan göra en trendlinje som visar R 2 -värdet (som indikerar hur bra ett set med datapunkter passar en statistisk modell) kan man tolka huruvida det finns en trend eller inte. R 2 -värdet visas som en siffra mellan noll och ett där noll innebär en avsaknad av trend och ett innebär att det finns en tydlig trend. En del diagram i resultatdelen visar två olika trendlinjer för kornstorleksstatistiken. Anledningen till detta är att R 2 -värdet får två väldigt olika resultat beroende på om Timmersdalaryggen är inräknad eller inte. Eftersom den kumulativa kurva som kornstorleksstatistiken från Timmersdalaryggen är baserad på är estimerad är den inte helt korrekt därför bestämdes det att titta på trendlinjen utan Timmersdala inräknad. Detta arbete har till viss del använt resultat från tidigare kornstorleksanalyser som gjorts på tappningssediment i området. Resultat i form av kumulativa kornstorlekskurvor från Bergström (212) och Pizarro Rajala (212) har använts för att räkna fram medelvärde, skevhet, sortering och D9-värde för sediment på Klyftamon respektive Timmersdalaryggen
17 3. Resultat Resultaten av kornstorleksanalyserna finns att avläsa som individuella diagram för respektive sedimentprov som undersökts i Appendix A. Kornstorleksdata samt uträknade kornstorleksparametrar för samtliga prover finns att avläsa i Appendix B. 3.1 Kumulativa kornstorlekskurvor Proverna visar en stor variation i kornstorlek (figur 4). Man ser tydligt att VG-88-7, VG-11-8 och VG-7-14 innehåller en mycket större mängd finmaterial än de övriga proverna. Samtidigt ser man att tapppningssedimetnet på Klyftamon och i Timmersdalaryggen innehåller både större kornstorlekar och i en större mängd än övriga prover. Provernas medelvärden ligger, generellt sett, på mellan 2 till -2 phi. Majoriteten av proverna är dåligt sorterade. Pukaregården Timmersdala Klyftamon Figur 4 Sammanställda kumulativa kornstorlekskurvor för de undersökta platserna. Proverna visar en stor variation i kornstorlek. Kornstorleken redovisas i phi-skala. Compiled cumulative grain-size curves for the investigated sites. The samples show a great variation in grain-sizes. Grain-sizeare displayed in phi-scale
18 3.2 Förhållande mellan kornstorleksparametrar och avståndet till tappningspunkten Figurerna 5-8 visar sedimentens D9-värden, medelvärden, sortering och skevhet. Avståndet från Billingens nordspets visas som profil A-B i figur 2. Figurerna 5 och 6 visar två olika trendlinjer: en som inkluderar kornstorleksstatistik från Timmersdalaryggen och en som inte gör det. Sedimentens sortering och skevhet visar inga starka trender varför det har avgjorts att fokus i diskussionen ska läggas på D9- och medelvärden Distans vs D9 Figur 5 visar förhållandet mellan D9-värdena och avståndet till tappningspunkten. D9- värdena ökar med avståndet från Billingens nordspets. Notera att ökande värden på phiskalan innebär minskande kornstorlekar. De två R 2 -värdena, både med (,698) och utan (,8195) Timmersdala inräknad, visar att det finns en tydligt avtagande trend i D9-värden med ökat avstånd från tappningspunkten. Figur 5 Förhållandet mellan D9 och avståndet från tappningspunkten. Man kan se en tydlig trend (R 2 =,8195 eller R 2 =,698) som visar att D9-värdena ökar (notera att högre phi-värden innebär en finare kornstorlek) med ett ökat avstånd till Billingens nordspets. The relationship between D9 and the distance from the drainage point. A clear trend (R 2 =,8195 or R 2 =,698) is visible showing increasing D9-values (note that a higher phi-value means a finer grain size) with increasing distance to Billingens northern tip
19 3.2.2 Distans vs medelvärde Figur 6 visar förhållandet mellan provernas kornstorleksmedelvärden och avståndet till tappningspunkten. Kornstorlekarnas medelvärden minskar med avståndet från Billingens nordspets. Båda R 2 -värdena (för Timmersdala inkluderad respektive exkluderad) tyder på att datapunkterna följder en avtagande trend. Figur 6 Förhållandet mellan kornstorlekarnas medelvärden och avståndet från tappningspunkten. Trenden (R 2 =,6133 eller R 2 =,4888) visar att kornstorlekarnas medelvärden minskar med avståndet till Billingens nordspets. The relationship between the grain sizes mean values and the distance from the drainage point. The trend (R 2 =,6133 or R 2 =,4888) shows that the mean grain sizes decreases with an increasing distance to Billingens northern tip
20 3.2.3 Distans vs sortering Ett provs sortering är ett mått på kornstorleksdistributionens utspridning. Figur 7 visar provernas sortering beroende på avståndet till tappningspunkten. R 2 -värdet (,3465) indikerar en svagt avtagande trend som visar ökad sortering med ökat avstånd från Billingens nordspets. Figur 7 Förhållandet mellan sorteringen och avståndet från tappningspunkten. En svagt avtagande trend (R 2 =,4217) visar att sorteringen minskar med avståndet från Billingen. The relationship between the sorting and the distance from the drainage point. A weak trend (R 2 =,4217) showing decreasing sorting with increasing distance from Billingens northern tip is visible
21 3.2.4 Distans vs skevhet Skevheten hos ett prov är ett mått på hur tydlig symmetri kornstorleksdistributionen har. Figur 8 visar förhållandet mellan skevheten och avståndet till tappningspunkten. R 2 -värdet (,385) visar en svagt avtagande trend som visar att skevheten ökar med avståndet till Billingens nordspets. Figur 8 Förhållandet mellan skevheten och avståndet från tappningspunkten. En svagt avtagande trend (R 2 =,385) visar att skevheten ökar med avståndet till Billingens nordspets. The relationship between the skewness and the distance from the drainage point. A weak trend (R 2 =,385) is visible showing an increasing skewness with increasing distance from Billingens northern tip
22 4. Diskussion Sandlagret vid Pukaregården (VG-7-14) är det enda sandlagret i borrkärnan som skulle kunna representera tappningssediment trots att bevisen för detta är vaga. Leran under sandlagret är bekräftad som pre-tappningslera av Åkesson (214). För att bekräfta att sandlagret är tappningssediment krävs det att post-tappningslera återfinns ovanpå sandlagret. Det finns visserligen lera ovanpå sandlagret men på grund av den omfattande oxideringen av den leran är det näst intill omöjligt att avgöra om den är avsatt innan eller efter tappningen. Det är dock inte möjligt att utesluta att tappningssediment i form av huvudsakligen mellansand har nått så långt som 3 kilometer västerut från Billingen. Ytterligare en svaghet med detta arbete är att datapunkterna i figurerna 5-8 egentligen är för få för att basera trendlinjer på. Eftersom majoriteten av punkterna är lokaliserade omkring 17 km från Billingens nordspets har de en väldigt stor inverkan på trendlinjens utseende. Trots detta har de nämnda diagrammen använts för tolkning av transportmekaniker och avsättningsprocesser. Sedimentens medel- och D9-värden verkar båda två följa tydliga trender som visar minskande kornstorlekar med ett ökat avstånd från tappningspunkten. Detta kan delvis förklaras genom att vattnet har förlorat energi och därmed succesivt tappat sin förmåga att transportera grövre material längre västerut i området. En viktig parameter som påverkade vattnets kompetens och kapacitet är givetvis vattendjupet i bassängen väster om den Baltiska Issjön där tappningssedimentet avsattes. Isaksson Dreyer & Johansson (213) framställde en topografisk karta med tillhörande profiler som visar topografin av marken i vattnets flödesriktning vid tappningen (figur 9 & 1)
23 Figur 9 Från Isaksson Dreyer & Johansson (213). Topografisk karta över Klyftamon och Billingens nordspets. Profilernas topografi återfinns i figur 1. From Isaksson Dreyer & Isaksson (213). Topographic map of Klyftamon and the northern tip of Mt Billingen. The topography of the profiles can be found in figur
24 Figur 1 Från Isaksson Dreyer & Johansson (213). Topografin av profilerna från figur 9. Notera vattennivån på 125 m.m. markerat som en horisontell blå linje. From Isaksson Dreyer & Johansson (213). The topography of the profiles from figur 9. Note the water level at 125 m.a.s.l. marked with a horizontal blue line. Vid tappningen var vattendjupet över Klyftamon så grunt att delar av området stack upp ovanför vattenytan (figur 1). Men över Klyftamons södra del, där vattnet vid tappningen rann, var vattendjupet 1-15 meter (profil D-D, figur 1). Att döma av vattendjupet och de renspolade, exponerade berghällarna på Klyftamon (Bergström, 212; Länsstyrelsen, 214) bör vattnet ha uppfört sig som en kraftfull, eroderande flod när det passerade över Klyftamon. Elam (212) modellerade att vattenflödet vid tappningen var 3 x 1 5 m 3 /s som störst. Bredden av tråget där vattnet rann över Klyftamon (profil B-B, figur 1) var omkring 3 km och om medelvärdet för djupet 1-15 meter används betyder det att hastigheten på vattnet vid tappningen var 7-1 m/s. Johansson & Isaksson Dreyer (213) estimerade
25 flodhastigheten, baserat på kornstorlekar, att vara mellan 7-14 m/s vilket överensstämmer med det värde som erhölls ur Elams modellering (212). Dessa värden indikerar att vattnet över Klyftamon strömmade västerut som en kraftig flod. Det material som spolats bort från Klyftamon av den flodliknande strömmen transporterades vidare av vattnet och när vattenmassorna passerat Klyftamon och stötte på ett ökat vattendjup minskade energin i vattnet drastiskt och sediment avsattes med succesivt minskande kornstorlekar västerut. En förklaring till varför Timmersdalaryggens kornstorlekar är finare än Klyftamons, när sedimentet i Timmersdalaryggen borde ha visat de största D9- och medelvärdena eftersom vattnet bör ha haft en enorm energi precis vid tappningspunkten och därmed transporterat bort det mesta av finmaterialet, är att sedimentet i Timmersdalaryggen är av en annan provenans än resten av tappningsområdets sediment. Sedimentet i Timmersdalaryggen antas härstamma från Billingen (Pizarro Rajala, 212) medan tappningssedimentet på Klyftamon och i de västra, distala delarna av tappningsområdet antas bestå av eroderad morän från Klyftamon. Vattendjupet varierade mycket genom tappningsområdet vilket innebär att det måste det ha skett flera olika avsättningsprocesser beroende på var i området sedimentet har avsatts. De undersökta sedimenten saknar i huvudsak lera vilket skulle utesluta att kohesiva flöden har verkat i tappningsområdet. På Klyftamon, där vattnet hade en hög energi, kan man nästan med säkerhet utesluta att det handlade om sediment som i huvudsak sedimenterade genom vattenpelaren. Det bör istället ha handlat om någon slags traktionsström. Tappningssedimentet liknar strukturmässigt, eftersom det saknar s.k. graded bedding, avsättningar som deponerats av hyperkoncentrerade bottenströmmar (figur 11). Koncentrerade densitetströmmar går heller inte att utesluta då avsättningarna inte alltid resulterar i Lowe- och Boumasekvenser (Mulder & Alexander, 21). En tanke är att transporten av tappningssedimentet initialt har skett genom en hyperkoncentrerad bottenström då vattnet fortfarande haft enormt mycket energi. När vattnet nått de större vattendjupen längre västerut och tappat en del av sin energi har sediment avsatts på ett annat sätt än på Klyftamon. Möjligtvis har transporten övergått till en koncentrerad bottenström som till slut övergått till en turbiditström i de allra mest distala delarna av tappningsområdet där fraktioner av finsand och silt avsatts
26 Figur 11 Sedimentologisk beskrivning av olika avsättningsprocesser från Mulder & Alexander (21). A sedimentologic description of different depositional mechanics from Mulder & Alexander (21)
27 Ytterligare en faktor som är värd att nämna är att vattnet som rann ut från den Baltiska Issjön bör ha varit mycket sötare än det vattnet som befann sig i bassängen utanför issjön. Sötvatten är lättare än saltvatten vilket talar för att vattnet vid tappningen flödade ut ovanpå vattnet utanför issjön. Baserat på de tidigare arbetena som behandlar karaktären på tappningen och dess avsättningar tolkar jag dock att mängden sediment som eroderades och transporterades vid tappningen bör ha höjt sötvattnets densitet och gjort att det flödat längs med botten i en densitetsdriven bottenström
28 Slutsatser Tappningssedimentets kornstorlekar minskar västerut i tappningsområdet, något som är starkt kopplat till vattnets avtagande kompetens och kapacitet samt det ökande vattendjupet västerut. Baserat på resultaten i detta arbete har det föreslagits att transporten av sediment skett i en gravitationsdriven bottenström. Förmodligen har avsättningsprocesserna varierat genom tappningsområdet i samband med att vattnets egenskaper har förändrats. Tack till Ett stort tack till min handledare Mark D. Johnson som var den som föreslog detta projekt och som har varit oerhört hjälpsam under arbetets gång; till min klasskamrat Christoffer Åkesson som har hjälp mig i labbet och som har gett mig många värdefulla kommentarer i samband med rapportskrivningen; till Sven Andersson och Geogruppen AB för borrningen av sedimentkärnan som finansierades av Sveriges Geologiska Undersökning
29 Referenser Bergström, A. (212). A sediment and photo-analysis of drainage deposits from Klyftamon, Sweden (Kandidatarbete). Göteborg: Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs Universitet, B691. Björck, S. (1995). A review of the history of the Baltic Sea, ka BP. Quaternary International, 27, Björck, S. (28). The late Quaternary development of the Baltic Sea. Assessment of climate change for the Baltic Sea Basin, Björck, S., & Digerfeldt, G. (1984). Climatic changes at Pleistocene/Holocene boundary in the Middle Swedish endmoraine zone, mainly inferred from stratigraphic indications. In N. A. Mörner & W. Karlén (Eds.), Climatic changes on a yearly to millennial basis (37-56). Dordrecht, Netherlands: D. Reidel Publishing Company. Björck, S., & Digerfeldt, G. (1986). Late Weichselian Early Holocene shore displacement west of Mt. Billingen, within the Middle Swedish end moraine zone. Boreas, 15(1), Björck, S., & Digerfeldt, G. (1991). Allerød Younger Dryas sea level changes in southwestern Sweden and their relation to the Baltic Ice Lake development. Boreas, 2(2), Björck, S., Kromer, B., Johnsen, S., Bennike, O., Hammarlund, D., Lemdahl, G., Possnert, G., Rasmussen, T. L., Wohlfarth, B., Hammer, C. U., & Spurk, M. (1996). Synchronized terrestrial atmospheric deglacial records around the North Atlantic. Science, 274, Calner, M. & Ahlberg, P. (211). Guide till de västgötska platåbergens geologi. Geologiskt forum, 7, Elam, J. (212). A preliminary model study of the drainage of the Baltic Ice Lake (Kandidatuppsats). Göteborg: Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs Universitet, B678. Google Maps. (214). [Översiktskartor som visar satelitbilder av (1) södra Sverige med omnejd och (2) Vänern och Vättern samt studieområdet]. Hämtade från Isaksson Dreyer, O. & Johansson, C. (213). Geomorphology of the Baltic Ice Lake drainage deposits on Klyftamon, south-central Sweden (Kandidatuppsats). Göteborg: Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs Universitet, B
30 Jakobsson, M., Björck, S., Alm, G., Andrén, T., Lindeberg, G., & Svensson, N.-O. (27). Reconstructing the Younger Dryas ice dammed lake in the Baltic Basin: Bathymetry, area and volume. Global and Planetära Change, Johansson, S. (1926). Baltiska issjöns tappning. Geologiska Föreningen i Stockholm Förhandlingar, 48(2), Johansson, S. (1937). Senglaciala och interglaciala avlagringar vid ändmoränstråket i Västergötland. Geologiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar, 59, Johansson, C. & Isaksson Dreyer, O. (213). Sedimentology and provenance of Baltic Ice Lake drainage deposits on Klyftamon, south-central Sweden (Kandidatuppsats). Göteborg: Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs Universitet, B758. Johnson, M. D., Ståhl, Y. (21a). Stratigraphy, sedimentology, age and paleoenvironment of marine varved clay in the Middle Swedish end-moraine zone. Boreas, 39(2), Johnson, M. D., Ståhl, Y., Larsson, O., & Seger, S. (21b). New exposures of Baltic Ice Lake drainage sediments, Götene, Sweden. GFF, 132(1), Johnson, M. D., Benediktsson, Í, Ö, & Björklund, L. (213a). The Ledsjö end moraine a subaquatic push moraine composed of glaciomarine clay in central Sweden. Glaciotectonics, 124(5), Johnson, M. D., Kylander, M., Casserstedt, L., Wiborgh, H., & Björck, S. (213b). Varved glaciomarine clay in central Sweden before and after the Baltic Ice Lake drainage: a further clue to the drainage events at Mt Billingen. GFF, 135(3-4), Lantmäteriets kartgenerator. (214). [Detaljerad översiktskarta över studieområdet]. Hämtad från Lundqvist, G. (1931). Jordlagren. Beskrivning till geologiska kartbladet Lugnås, Sveriges Geologiska Undersökning, Aa, 172, 185. Länsstyrelsen i Västra Götalands län (214). Klyftamon. Hämtad 214/5/29 från Mulder, T. & Alexander, J. (21). The physical character of subaqueous sedimentary density flows and their deposits. Sedimentology 24(2), Munthe, H. (192). Beskrifning till kartbladet Kalmar. Sveriges Geologiska Undersökning, AC 6, 117 p
31 Pizarro Rajala, E. (212). En sedimentologisk analys av Timmerdalaryggen i Västergötland, Sverige (Kandidatuppsats). Göteborg: Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs Universitet, B76. Strömberg, B. (1992). The final stage of the Baltic Ice Lake. Sveriges Geologiska Undersökning, Ca 81, Åkesson, C. (214). Stratigrafisk och sedimentologisk beskrivning av marin lera i Götene kommun och eventuella samband till tappningen av den Baltiska Issjön (Kandidatuppsats). Göteborg: Institutionen för B825. geovetenskaper, Göteborgs Universitet,
32 Individuell vikt [%] Kumulativ vikt [%] Appendix Appendix A Appendix A innehåller diagram som visar resultaten av kornstorleksanalyserna för samtliga undersökta prov. Samtliga diagram innehåller både individuella och kumulativa vikter fördelat på diagramens två y-axlar. VG VG-25-7 <4 Φ 4 Φ 3 Φ 2 Φ 1 Φ Φ -1 Φ -2 Φ -3 Φ -4 Φ Kornstorlek [Φ] I
33 Individuell vikt [%] Kumulativ vikt [%] Individuell vikt [%] Kumulativ vikt [%] VG VG-31-7 <4 Φ 4 Φ 3 Φ 2 Φ 1 Φ Φ -1 Φ -2 Φ -3 Φ -4 Φ Kornstorlek [Φ] VG VG-32-7 <4 Φ 4 Φ 3 Φ 2 Φ 1 Φ Φ -1 Φ -2 Φ -3 Φ -4 Φ Kornstorlek [Φ] II
34 Individuell vikt [%] Kumulativ vikt [%] Individuell vikt [%] Kumulativ vikt [%] VG-83-7 VG <4 Φ 4 Φ 3 Φ 2 Φ 1 Φ Φ -1 Φ -2 Φ -3 Φ -4 Φ Kornstorlek [Φ] VG VG-84-7 <4 Φ 4 Φ 3 Φ 2 Φ 1 Φ Φ -1 Φ -2 Φ -3 Φ -4 Φ Kornstorlek [Φ] III
35 Individuell vikt [%] Kumulativ vikt [%] Individuell vikt [%] Kumulativ vikt [%] VG VG-88-7 <4 Φ 4 Φ 3 Φ 2 Φ 1 Φ Φ -1 Φ -2 Φ -3 Φ -4 Φ Kornstorlek [Φ] VG VG-1-8 <4 Φ 4 Φ 3 Φ 2 Φ 1 Φ Φ -1 Φ -2 Φ -3 Φ -4 Φ Kornstorlek [Φ] IV
36 Individuell vikt [%] Kumulativ vikt [%] Individuell vikt [%] Kumulativ vikt [%] VG VG-2-8 <4 Φ 4 Φ 3 Φ 2 Φ 1 Φ Φ -1 Φ -2 Φ -3 Φ -4 Φ Kornstorlek [Φ] VG VG-3-8 <4 Φ 4 Φ 3 Φ 2 Φ 1 Φ Φ -1 Φ -2 Φ -3 Φ -4 Φ Kornstorlek [Φ] V
37 Individuell vikt [%] Kumulativ vikt [%] Individuell vikt [%] Kumulativ vikt [%] VG VG-11-8 <4 Φ 4 Φ 3 Φ 2 Φ 1 Φ Φ -1 Φ -2 Φ -3 Φ -4 Φ Kornstorlek [Φ] VG VG-7-14 <4 Φ 4 Φ 3 Φ 2 Φ 1 Φ Φ -1 Φ -2 Φ -3 Φ -4 Φ Kornstorlek [Φ] VI
38 Appendix B Kornstorleksdata samt uträknade kornstorleksparametrar för samtliga prover. Prov VG-25-7 VG-31-7 VG-32-7 VG-83-7 VG-84-7 VG-88-7 VG-1-8 VG-2-8 VG-3-8 VG-11-8 VG-7-14 Klyft. Timmers. Provvikt [g] 229,19 212,98 19,57 196,71 219,93 195,52 27,95 25,96 247,55 211,4 22,6 N/A N/A 4 Φ [g] 24,57 17,13 8,13 52,38 76,85 16,16 N/A N/A 3 Φ [g] 47,47 5,99 5,42 14,7 13,15 7,18 47,41 48,69 16,52 N/A N/A 2 Φ [g] 25,5 6,9 24,14 21,63 17,8 7,67 37,75 39,23 43,81 16,42 N/A N/A 1 Φ [g] 36,12 11,31 38,82 45,52 44,4 57,77 52,53 31,34 25,71 2,6 N/A N/A Φ [g] 49,86 39,11 26,82 62,65 59,65 64,85 42,12 45,28 19,8 28,68 N/A N/A 1 Φ [g] 31,44 133,27 17,36 36,72 61,12 29,96 48,47 27,21 8,7 29,5 N/A N/A 2 Φ [g] 6,66 11,68 39,83 5,56 19,2 9,33 15,39 5,48 14,3 9,19 1,1 N/A N/A 3 Φ [g] 3,55 2,42 17,9 1,3 3,2 4,22 2,62 1,39 6,12 6,64 13,62 N/A N/A 4 Φ [g] 1,89 1,46 2,58,48 1,13 3,25 1,17,62 2,39 4,98 4,28 N/A N/A <4 Φ [g] 1,52 1,27,94,49,91 18,24,56,53 1,27 62,63 3,27 N/A N/A D9 [Φ] -3,1,2-2,6-2,1-1,5 -,3-1,6-3,5-3,7-2,7 3,1-9,1-6,65 Medel [Φ] -1,331,414 -,255 -,675 -,24,56 -,567-2,111-2,476 1,332 3,13-4,981-2,883 Sortering [Φ] 1,895,91 2,116 1,44 1,332 1,856 1,396 1,816 1,972 3,813,976 3,134 3,539 Skevhet -,33 -,53 -,35 -,316 -,112,484 -,57,14,48,212,697 -,125 -,45 VII
39 Prov VG-25-7 VG-31-7 VG-32-7 VG-83-7 VG-84-7 VG-88-7 VG-1-8 VG-2-8 VG-3-8 VG-11-8 VG-7-14 Klyft. Timmers. Koordinater (SWEREF99) Appendix C Koordinater för samtliga provtagningsplatser enligt koordinatsystemet SWEREF99. VIII
Stratigrafisk och sedimentologisk beskrivning av marin lera i Götene kommun och eventuella samband till tappningen av den Baltiska Issjön
UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Stratigrafisk och sedimentologisk beskrivning av marin lera i Götene kommun och eventuella samband till tappningen
Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera
Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Kristian Schoning SGU-rapport 2016:08 juni 2016 Omslagsbild: Varvig glaciallera avsatt under Yoldiahavets brackvattenfas. Fotograf:
K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo
K 529 Grundvattenmagasinet Åsumsfältet Henric Thulin Olander Vollsjö Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-338-0 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad
Reningsverk Bydalen - Geologi
Geokonsult Åre Strandvägen 28 83005 Järpen Telefon 072 7192086 Johan.kjellgren@geokon.se www.geokon.se SWECO Environment Kjell Jonsson Reningsverk Bydalen - Geologi 2014-09-19 Bakgrund Med anledning av
Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö
1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452
Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II
Rapport Nr. 2008-59 Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Ekaterini Kriezi och Walter Gyllenram Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: E. Kriezi och
K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo
K 522 Grundvattenmagasinet Hultan Henric Thulin Olander Bjärsjölagård Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-331-1 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala
Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg
Trummenäs udde Ramdala socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk utredning Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Bakgrund Med anledning av VA-arbeten gränsande till fornlämning RAÄ Ramdala
Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund
Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn
En sedimentologisk analys av Timmersdalaryggen i Västergötland, Sverige
UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre En sedimentologisk analys av Timmersdalaryggen i Västergötland, Sverige Emma Pizarro Rajala ISSN 1400-3821 B706
P Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering
P-05-238 Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar Valideringstest av ythydrologisk modellering Emma Bosson, Sten Berglund Svensk Kärnbränslehantering AB September 2005
HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund
2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec
Modeling of pore pressure in a railway embankment
Modeling of pore pressure in a railway embankment Marcus Vestman Civilingenjör, Väg- och vattenbyggnad 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser 1. INTRODUCTION...
Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum
634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning
En kabelförläggning vid Årke, Uppland
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:4 En kabelförläggning vid Årke, Uppland Arkeologisk kontroll Fornlämning Gryta 135:1 Årke 1:4 Gryta socken Enköpings kommun Uppland Jan Ählström En kabelförläggning
Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland
Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591
Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:73 Rävsnäs Kabelschakt vid stensättningar Förundersökning i form av schaktningsövervakning Toresund 48:1, 376 och 380 Rävsnäs 3:8 Toresunds socken Strängnäs kommun
Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage
Handläggare Datum Renate Foks 2015-03-01 0480 450173 Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage från Slakmöre dike Introduktion Norra Möre Vattenråd och Kalmar Norra Miljösektion (en sektion i
SGUs arbete med havsplanering
SGUs arbete med havsplanering Lovisa Zillén Snowball, Enhetschef Illustration: Romain Trystram 1 Outline Varför havsplanering i Sverige? Varför SGU arbetar med havsplanering Exempel på vad SGU har bidragit
Provborrningar i Arboga
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:14 Provborrningar i Arboga Provtagning med skruvborr för analys av förorenad mark Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Kvarteren Kapellet 1,
Sanering av förorenad mark på fastigheten Kristina 4:264 i Sala
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:75 ARKEOLOGISK KONTROLL Sanering av förorenad mark på fastigheten Kristina 4:264 i Sala Fornlämning Sala stad 264:1 och Sala stad 265:1, Sala socken och kommun, Västmanlands
Potentialbedömning av marin strömkraft i Finnhamn
Potentialbedömning av marin strömkraft i Finnhamn Fältmätningar och resultat Nicole Carpman, Uppsala universitet, Innehållsförteckning Bakgrund 3 Instrument 3 Metod 3 Tvärsnittsmätningar 3 Långtidsmätningar
Restaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad
Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i området Färgaren 3, Kristianstad Emil Lundberg, Bojan Brodic, Alireza Malehmir Uppsala Universitet 2014-06-04 1 Innehållsförteckning 2 1.
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:72 ARKEOLOGISK KONTROLL. Dalmark 1:4
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:72 ARKEOLOGISK KONTROLL Dalmark 1:4 Dalmark, vid fornlämning Hammar 81:1, Hammar 83:1 och Hammar 223:1 inom fastigheterna Dalmark 1:4 och Dalmark 1:5 i Askersunds kommun,
Forntida spår i hästhage
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:82 Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning RAÄ 389 och 390 Vänsta 1:101 Kolbäck socken Västmanland Anna Egebäck Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning
Södra Hallands geologi
Södra Hallands geologi Om man reser genom Halland lägger man märke till att landskapet skiftar karaktär från norr till söder och från väst till öst. Norra Halland är mer bergigt med dalar mellan bergknallarna,
Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån
Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån 2006-05-11 Arbetsmaterial Andreas Bäckstrand, Länsstyrelsen Västra Götaland Torrfåran vid Bosgårdens kraftverk
Crugska gården i Arboga
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands
Översiktlig geoteknisk utredning för nytt äldreboende
1 (8) Översiktlig geoteknisk utredning för nytt äldreboende Hammarö kommun, Värmlands län Upprättad: EQC Karlstad AB Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Vxl: 010-440 57 00 www.eqcgroup.se 2 (8) Innehåll
Bilaga 3 Fältundersökning - okulärbesiktningar samt inventering av brunnar
Bilaga 3 Fältundersökning - okulärbesiktningar samt inventering av brunnar Innehåll 1 Inledning... 1 2 Milsbro... 2 Bilaga 3 (1/16) 2.1 Fastighet Milsbrokvarn 1:2... 2 2.2 Fastighet Rogsta 1:4 och Rogsta
Module 6: Integrals and applications
Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important
ÅRE ÖSTRA FASTIGHETER AB PM GEOTEKNIK. Detaljplan Så 8:4, 2:11 och 2:
ÅRE ÖSTRA FASTIGHETER AB PM GEOTEKNIK Detaljplan Så 8:4, 2:11 och 2:91 2018-11-14 PM GEOTEKNIK Detaljplan Så 8:4, 2:11 och 2:91 KUND ÅRE ÖSTRA FASTIGHETER AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad Box 758 851 22
Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun
Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun SAMMANFATTNING Utredningsområdet omfattar både befintligt och planerat deponiområde och kan hydrologiskt indelas
Rapport 2012:26. Åby
Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport
Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30
2007-08-30 Lockstafältet Inom Lockstafältet förekommer många formationer av isälvsediment som bildats över, vid eller strax utanför iskanten vid högsta kustlinjen. Även spår av erosion från smältvatten
SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius
SGUs jordartsdata Gustav Sohlenius Jordartskartor Jordartskartor Detaljerade kartor, framtagna för presentation i skala 1: 50 000 För ungefär 2/3 av svensk åkermark finns detaljerade jordartskartor framtagna
Akacian 8. RAÄ 94, Akacian 8, Gamla Stan, Kalmar stad & kommun, Småland Arkeologisk förundersökning Veronica Palm Magnus Petersson
Akacian 8 RAÄ 94, Akacian 8, Gamla Stan, Kalmar stad & kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1988 Veronica Palm Magnus Petersson Rapport december 2007 Kalmar läns museum Nationella rapportprojektet
MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM. Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11
MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson 2013-01-11 / rev.
Figur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster.
Bilaga 4 Uppdragsnr: 10140247 1 (7) PM Geofysisk undersökning för ny deponi vid Kistinge, Halmstads kommun Bakgrund I samband med undersökningar för en ny deponi vid Kistinge (se Figur 1), Halmstads kommun,
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638
Detaljplan för Kalven 1:138
Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
K 483. Grundvattenmagasinet. Rångedala. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Fristad Nitta. Rångedala. Äspered. Dalsjöfors
K 483 Grundvattenmagasinet Rångedala Lars-Ove Lång & Åsa Lindh Fristad Nitta Rångedala Äspered Dalsjöfors ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-281-9 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning
Den gamla muren tittar fram
Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den
kv. Idogheten Mats Sandin och Johan Thörnqvist
A R K E O L O G I S K R A P P O RT 2018 :18 kv. Idogheten Göteborg 216 kv. Idogheten, Inom Vallgraven 24:3 Historisk tid Arkeologisk förundersökning Göteborgs stad Mats Sandin och Johan Thörnqvist ARKEOLOGISK
Skogs-Ekeby, Tungelsta
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:15 Skogs-Ekeby, Tungelsta Avgränsning av gravfältet Västerhaninge 82:1 Arkeologisk förundersökning RAÄ 82:1 Skogs-Ekeby 6:116 Västerhaninge sn Haninge kommun Södermanland
Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd
Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd Arkeologisk utredning Bollebygd prästgård 1 :2 Bollebygd socken och kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :8 Västarvet
Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40
Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande
Geoteknisk förstudie av fastigheten Repet 4, Södertälje
Grap, Södertälje Sebastian Agerberg Geosigma AB Uppdragsnr SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: Antal Bilagor: Sebastian Agerberg 7 - Beställare: Rikshem Blombacka
Nya informationsskyltar vid Hemsta naturreservat
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:60 Nya informationsskyltar vid Hemsta naturreservat Arkeologisk kontroll i avgränsande syfte Fornlämning Boglösa 203:1 Hemsta 1:3 Boglösa socken Enköpings kommun
Sanering av Oskarshamns hamn. Oskarshamn harbour - The environmental problem. As Cd Cu Pb Zn. dioxins Hifab AB 1
Oskarshamn harbour - The environmental problem As Cd Cu Pb Zn.and dioxins 2011-06-17 Hifab AB 1 Concentration of dioxins in sediments (ng TEQ/kg TS)
Clay and shale-bearing sediment in the Middle Swedish End Moraine Zone, west of Mt. Billingen
Clay and shale-bearing sediment in the Middle Swedish End Moraine Zone, west of Mt. Billingen Helene Isaksson, Göteborg University, Department of Earth Sciences; Geology, Geovetarcentrum, S-405 30 Göteborg.
Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan vid Björkängen, Torsby kommun Värmlands län
1 (5) Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan vid Björkängen, Torsby kommun Värmlands län Geoteknik Upprättad: EQC Karlstad AB Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Vxl: 010-440 57 00 www.eqcgroup.se
P-05-70. Platsundersökning Oskarshamn. Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen. Jakob Svensson, Aqualog AB.
P-05-70 Platsundersökning Oskarshamn Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen Jakob Svensson, Aqualog AB Maj 2005 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste
Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:
IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its
Fjällbacka 187:44 och 187:47 Geoteknisk undersökning PM Geoteknik
Sweco Infrastructure AB Geoteknik, Göteborg; 2010-01-05 10:46 Göteborg Sweco Infrastructure AB Geoteknik, Göteborg Uppdragsnummer 2305 389 Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon
Askims socken, Göteborgs kommun. Lindås 1:3 och 1:133. Arkeologisk utredning. Karin Olsson
Lindås 1:3 och 1:133 Askims socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning Karin Olsson Lindås 1:3 och 1:133, Askims socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning Karin Olsson Lindås 1:3 och 1:133, Askims
En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:46 En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 636:1 6 Västerås 4:86 Västerås (f.d. Skerike) socken Västerås kommun
Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen
Examensarbete Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Malin Carlström, Sandra Mårtensson 2010-05-21 Ämne: Informationslogistik Nivå: Kandidat Kurskod: 2IL00E Projektmodell
På besök i fårhagen. Arkeologisk utredning, etapp 2
Arkeologisk utredning, etapp 2 På besök i fårhagen Arkeologisk utredning, etapp 2, inför planerat detaljplaneprogram inom del av fastigheten Fåglabäck 2:1 Tofteryds socken i Vaggeryds kommun Jönköpings
Fredsgatan 11 i Sala. Schaktning i samband med oljesanering. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:46 Fredsgatan 11 i Sala Schaktning i samband med oljesanering Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sala stad 62:1 Bergmästaren
Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:
1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar
Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild
Jens Rönnqvist, 2013. Ab Scandinavian Geopool Ltd. På uppdrag av Lappland Goldminers Oy. Ab Scandinavian GeoPool Ltd www.geopool.
Redogörelse för undersökningsarbeten samt informationsmaterial som gäller undersökning enligt Gruvlagen 10.6.2011/621 15 1 mom. 2 inom inmutningsområdet Langelmaki 3-4 reg nr 7993/3-4. Jens Rönnqvist,
Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1
Rapport 2009:62 Arkeologisk utredning, etapp 1 Intill Eksunds gård Borg 11:3 Borgs socken Norrköpings kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I
Ny Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet
Ny Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom RAÄ nr 50, inför ny järnvägsgata och rondell inom Tändsticksområdet, Jönköpings stad och kommun,
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C
Det stora israndläget vid Dals Ed Författare Per Wedel, Institutionen för geovetenskaper Göteborgs universitet
Det stora israndläget vid Dals Ed Författare Per Wedel, Institutionen för geovetenskaper Göteborgs universitet Inledning År 2009 var det hundra år sedan Gerard De Geer publicerade artikeln Dals Ed, Some
THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat
En GC-väg vid Sjukarby, Tierp
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:14 En GC-väg vid Sjukarby, Tierp Schaktning intill en försvunnen gravhög Arkeologisk utredning Fornlämning Tolfta 36:1 Sjukarby 4:41 och 4:42 Tolfta socken Tierps
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Björn Sjöberg Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 1996-060-29 Dnr: SaO-9596- EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26
Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440
PM Geoteknik. Beskrivning av geotekniska förhållanden samt grundläggningsrekommendationer. Norra Rosendal, Uppsala 2014-05-22
Beskrivning av geotekniska förhållanden samt grundläggningsrekommendationer 2014-05-22 Kund Uppsala kommun UPK 5100 Ansvar 18011 Box 1023 751 40 UPPSALA Germund Landqvist Tel: 018 727 40 05 Konsult WSP
Kabelförläggning invid två gravfält
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:62 Kabelförläggning invid två gravfält Förundersökning Fornlämning Ekeby 3:1 och Ekeby 9:1 Rista 4:4, Fornbro 5:2 och Blacksta 1:11 Ekeby socken Östhammars kommun
Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning
Helsingfors universitet, 0.5.01 Uppgift 1: Poäng /5 poäng DEL B, 0 p. Svara på frågorna med hela, logiska satser. Vänligen överskrid inte givet svarsutrmme! 1. Vilka spår av glaciärers framskridningsskede
Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37
Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U
Tomma ledningsschakt i Stenkvista
Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter
Översiktlig geoteknisk utredning
Översiktlig geoteknisk utredning Projekt Börtnäsheden, del av Måttsund 22:1 Ansvarig geotekniker: Deltagande geotekniker: Anton Laitila Luleå 140618 Sida 2 av 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll UPPDRAG...
Bedömning av planerad byggnations påverkan på De Geermoränfält, Bromma
W:\Geoteknik -13955-\produkter\Geobankar\GEOARKIV\16131 Skyddsvärde De Geer-moräner i Bromma, etapp 1\Leverans\20161222\PM Geologi - Skyddsvärde De Geermoräner Bromma 20161222.docx ELLEVIO AB Bedömning
Faruk Djodjic, Institution för vatten och miljö
Identifiering av riskområden och lämpligaste li motåtgärder Riskområden var? Verktyg? Rätt placering? Rätt åtgärd? Faruk Djodjic, Institution för vatten och miljö Skala och upplösning Skala och upplösning
Slussporten bergsskärning
Beställare: Calluna AB Slussporten bergsskärning Hydrogeologisk bedömning Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Projektansvarig Anna Almerheim Specialist Annika Nilsson L:\Uppdrag\ Hydrogeologisk bedömning
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2005-12-05 Dnr: Mg 2005-265 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
Påverkan på landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena
14-09-11 Samhällsbyggnadsförvaltningen Lysekils kommun Påverkan på landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena Detaljplan för Norra Skalhamn Lysekils kommun Detaljplanområdet för Norra Skalhamn
DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD
NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850
Tortuna kyrka II. Arkeologisk antikvarisk kontroll. Tortuna prästgård 1:9 Tortuna socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:56 Tortuna kyrka II Arkeologisk antikvarisk kontroll Tortuna prästgård 1:9 Tortuna socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland Ulf Alström Innehåll Inledning...
arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson
Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Älby i Irsta ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:8 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:8 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Älby i Irsta Västmanland, Västerås kommun, Irsta socken, Älby 5:1 Leif Karlenby Arkeologgruppen i Örebro
Optokabel vid Majstorp
RAPPORT 2015:53 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Optokabel vid Majstorp Östergötland Norrköpings kommun Krokeks socken Majstorp 2:8 Dnr 3.1.1-03366-2014 (RAÄ) Dnr 5.1.1-00387-2015
Maringeologiska undersökningar av erosionsrännor i Kalmarsund
Maringeologiska undersökningar av erosionsrännor i Kalmarsund Fredrik Klingberg & Olof Larsson SGU-rapport 2017:13 november, 2017 Omslagsbild: Perspektivbild från västra delen av området. Närmare land
PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD
2013-09-04 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras
NACKA KOMMUN NACKA PIR FISKSÄTRA. PM Geoteknik 2011-12-19. Upprättat av: Jakob Vall Granskad av: Jonas Jonsson Godkänd av: Jakob Vall
NACKA KOMMUN NACKA PIR FISKSÄTRA PM Geoteknik 2011-12-19 Upprättat av: Jakob Vall Granskad av: Jonas Jonsson Godkänd av: Jakob Vall Fisksätra, Nacka kommun/nacka pir PM Geoteknik 2011-12-19 Kund Nacka
Stadsparken bevattning, Västerås
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:84 Stadsparken bevattning, Västerås Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 232:1 Stadsparken Västerås Domkyrkoförsamling Västmanland Duncan Alexander
Skärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats
RAPPORT 2015:9 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Skärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Malmen 2:7 Dnr 3.1.1-03876-2014 (RAÄ) Dnr
Detaljplan PM Geoteknisk utredning
Del av Mjölkeröd 1:1 Tanums kommun Detaljplan PM Geoteknisk utredning Datum: 2008-05-28 Uppdrag: 2260044 Handläggare: Axel Josefson Granskad av: Henrik Lundström Affärsområde Syd Postadress Besöksadress
En tillfällig aktivitetsplats i Låssby
Arkeologisk rapport 2013:19 En tillfällig aktivitetsplats i Låssby Björlanda 625 Tillfällig aktivitetsplats Arkeologisk förundersökning Göteborgs kommun Sara Lyttkens ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS
Långbro. Arkeologisk utredning vid
Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning