om närmare preclsenng 1 de särskilda skoldistriktens reglementen.

Transkript

1 72 och det ider ick e något tvifve, att det stora och a)tjämt stigande antaet af kroniska sinnessjukdomar ti hufvudsakig de orsakas af det atmer titagande bruket af tobak, hest då denna användes ti tuggning.» Det måste såedes anses ådagaagdt, att ungdomens tobaksbruk under aa förhihianden mäste betecknas såsom ett missbruk, och att här är fråga om. en ovana, för hviken ungdomen med aa ti buds stäende mede bör skyddas, och hvibin med kraft bör motarbetas, äfven om den icke ännu sku e befinnas hafva fått en amännare utbredning. * Rörande tobaksbrukets utsträckm-ng band minderåriga föreigga för närvarande inga bestämda uppgift~r, enär ju något sags undersökning i syfte att utröna nämnda förhåande ännu ej bif\,it företagen. Det är sannoikt, att förhiandena härvieag gestata sig ganska oika pä oika orter. Emeertid är det uppenbart, att, sä vidt möjigt, fuständiga och bestämda uppgitter i berörda afseende skoa vara af stor betyd_ese dä det gäer att bedöma hvika ätgärder, som böra vidtagas för bäm.:. mandet af ifrågavarande missbruk. Lära~e och ärarinnor, hvika kunna förväntas ägna denna sä vä som andra uppfostringsfrågor sitt itiga intresse, äro säkerigen i tifäe att ätnna värdefua uppysningar rörande utbredningen af den osed, om hvars bekämpande här är fråga. Härvid bör hänsyn tagas icke bott ti skoans ärjungar utan äfven ti ungdomen i öfrigt. Särskidt torde böra angifvas, huruvida det ifrågavarande oskicket är i titagande, eer om det tiäfventyrs kan anses vara stadt i tibakagång. Beträffande de åtgärder> som böra \1idtagas mot tobaksbruket band minderåriga och särskidt band skobarnen, är det uppenbart, att en genom mzdervz'sning meddead insikt om tobakens natw' och skadiga verkm'nga1' måste u.töfva ett vägörande infytande och kunna anses i afsevärd män bidraga ti hämmandet af det fördärfiga bruket. Särskidt borde härvidag framhåas och kargöras, att bruket af tobak medför ängt större faror fö r barn och ungdom än för de vuxna, och att, äfven om bruket af ~obak för dessa senare möjigen kan anses ofar!igt, därmed * icke föjer, att förhåandet skue.vara detsamma för minderåriga. För att undervisning om tobakens skadiga verknirw ar måtte komma att äga rum i aa skoor, torde det vara ön~ k igt, att ett kungigt cirkuär härom utfärdades, i ikhet med hvad redan skett i afseende på de rusgifvande dryckerna. * Undervisning om _tobakens skadigh et kan emeertid icke ensam antagas göra tifyest, och äfven andra åto ärcer m ~tste ti f~jd. där~f vidtagas. En ämpig och verksam ~ådan atgärd skue g1fvetv1s vara ett f iirbud mot minderårigas tobaksbruk, för så vidt och i den mån ett dyikt förbud kan tibörigen upprätthåas. Man torde i det afseendet näppeigen våga sträcka fordringarna ängre än ti ett fiirbud fiir skoomas d1;imgar rrt! z'1om skoans område och å ojfe7tz'ga patser begag-na tobak. Beträffande fokskoorna torde det vara ämpigast, att ett sådant förbud inrycktes i fokskoestadgan, och att i denna ämnades anvisnino... u om närmare precsenng 1 de särskida skodistriktens regementen. * Frågan om åtgärder mot tobaksbruket band minder ~uig~t har:' änge varit behjärtad samt föranedt öfveräoonino ar så,-ä! band äkare som ära:.-e. Senast vid tofte a~;änn~ svenska ~kskoä~ar~mötet i N arrköping förekom den ti behanding.. en r~so utwn, som där antogs, har föjande ydese :» Afde?ingen -~tt~a~. såsom sin öfvertygese: o a~ t, d~. det fordat~.fhga.. to~_ak~bruket i oroväckande grad titager band vara mmderanga, det ar nodvandtgt, att ärare och skoråd genom ord ocb exempe och ~a ti buds stående mede motarbeta det onda; att.. fatan af barnets tobaksbruk och möjigbeten att motarbeta detsat:ma obora komma UB~e~ öfve~äggni ng inom arbetarekorporationer af byar' e ~a.,~ pa det att en opunon matte komma ti stånd för direkt och krafti~t mgnpance r:1ot barn,, som hängitva sig åt oskicket, samt ' "'.att vara agstiftare genom förbud för minderåriga att köpa eer r 1 offentiga patser begagna tobak i någon form :;öka stäfja det ondå. > p I ~r har frågan gjo~ts ti. förema för b~ handing inom ribi dagen, det tvenne motwner 1 ärendet bifvit väckta... I den ena motionen, afgifven af rektor Hj. Sjöva hemstades, '.. )) a~.t riksdagen måtte i skrif\rese ti k. m: t anhåa det k. nr t vie uttarda forbud mot tobaksrökning för ärjungar vid foksko{or amä '". _ verk och andra med e... f.. '.. ' c nna.uo em Jam or rga aroanstater, som åtnjuta statsunderstöd.» 73

2 7-+ I den andra motionen, afgifven af rektor J. Persson, föresogs, '>att riksdaaen måtte besuta att i skrifvese anhåa, att e m:t,täcktes, i. syfte att hämm~ det öfverhandtagande bruket åf tobak ~-and minderåri~ a, vidtaga erforderiga åtgärder för åstadkommande af agbestammeser om forhud mot att ti personer under en viss_ åder säja eer utämna tobak. ~ Andra. kammarens första tifäiga utskott, som haft at afgifva utåtande öfver dessa motioner, ansåg, att både det af rektor Sjöva påyrkade amänna förbudet mot skoungd~n:en s tobaksrökning och det af rektor Persson föresag;na fö'rsäptmgsförbudet skue bifva omöjiga att tiämpa och upprätthåa. Men, då utskottet ansett åtgärder mot missbruket i fd:ga önskvärda, har det hemstät, '> att andra kammaren för sin de vie besuta, at riksdagen måtte i snifvese tii k. m:t anhåa, det k. m:t täcktes taga i öfvervägande, hvika åtghder må kunna vidtagas ti hämmande af tobaksbruket band mind:råriga, samt, därest agbestämmeser i detta syfte skue pröfvas erforderiga och möjiga, för rikseagen framägga det försag, hvarti omständigheterna må föraneda.» Utskottets hemstäan bef emeertid afsagen med I 05 röster mot 94 Hufvudsadiga anedningen därti synes vara, des att andra kammaren icke as vie veta af något. försäjningsförbud, och des att ärendet i öfrigt ej ansågs vara af den beskaffenhet, att n'ksdagen borde taga befattning med detsamma. U nder öfveräggningen anfördes band annat, att ärarne, därest de ansåge några åtgärder i berörda hänseende erforderiga, ~unce ingå ti k. m:t med framstäning därom. Centrastyresen, som anser här omhandade fråga vara af s.tor betydese med hänsyn ti det uppväxande säktets sunda och ifs~raftiga utvecking, finner. tiden nu vara inne att fästa kretsföreningarnas uppmär<samhet på densamma, såsom varande i främsta rummet en uppfostringsfråga, stående i nära samband med skoans öfriga uppgifter. Den behanding, frågan erhåit inom riksdagen, gifver påtagigen ytterigare anedning att ägna eensamma vederbörig uppmärksamhet. Ett samfädt uttaande i ämnet från fokskoärarekåren kan anses bifva af stor betydese för det sträfvande, som väckts ti!if på det. ifrågavarande området, och med anedning häraf får centrastyresen anmoda kretsföre- ningarna att under ärets sammanträden öfverägga om detta ämne samt formuera sina uttaanden såsom svar på föjande fr gor: 1. Fö'rekommer mom kretsjo rem'1/.ge7s område tobaksbntk band mz'zderåriga i den utsträckning, att särskzda åtgärde1 däremot äro af bewfvet p åkaade? 2. Anser kretsfö'rem'ngen b'77skig, att ett kungigt cij-kuär mtgående 7tndervz'sm'ng om tobakens natur oc; skadiga verk ;;/ugm befve utfärdad!; 3. Anser kretsfiirem'ugeu, att i fokskoes!adga71 bo r iuitckas ett fö'rbud fö'r ä1jzmgame att z'nom skoans område oct ri ofe~ztz'ga patser använda tobak? 4 H vzka åtgärder a11ser kretsjö'rem'71g'tzz i öfrigt bo ra i.'tdtagas _fö'r /;äm/jiaudet af tobaksbruket baud minderånf1 a? _ 7 Uppgifter om nu befintiga ärjungebibiotek. _h I 893 utsände cen trastyresen ti kretsföreningarnas C1mpröffning föjande fråga: H vad bör från ärarekårens sida göras, på det att»sockenbibi.otecen», bättre än bittis Yarit faet, måtte kunna fya sin i fokskoestacgans i 1 ~ngi fna uppgift att i främsta rummet titgöra ärjungebibiotek?. Enigt de insända protowsutdrage1; ansåga nästan samtiga kretsföreningar behofvet af!å'7fzmgebibzotek sjäfkart. Fera kretsföreningar ftamhöo s.som ett af de svåraste hindren för ärjungebibioteks upprättande och användande, att man ej ägde någon förteckning öfver sådan itteratur, som äinpade sig för barn. Med anedning däraf uppdrog centrasty Iesen åt hr Hjamm B erg att utarbeta en fö'rteckm'ng öjver jö'r ha111- och tmgdomsbz'bz'otek ämpig z'tteratur. En s~dan förteck J:ing,. utarpetad af hr Berg, utkom r 896 samt utgafs å nyo, tiökad och omredigerad, I Vid konst- och industriutstäningen i Stockhom I 897 hade centrastyresen utstät ett mö'11sterbz'bz'otek, grundadt på nyss nämnda kataog. Detta bibiotek ut?mas, efter framstäning hos ce~1trastyresen, åt bestyreser för större skomöten i ändamä att vid sådana möten utstäas. Bibioteket kompetteras, på 75

3 77 centrastyresens uppdrag, tid efter annan af hr Hjamar Berg med nyutkomna ämpiga böcker. Genom utgifvandet af tzdskt4fen Saga har ett viktigt steg bifvit taget i riktning att förse fo<skoans ärjungar med god - äsning, men därigenoin göras ärjungebibioteken ingaunda obehöriga eer mindre önskvärda än förut. För hvarje.r kan i tidskriften förekomma bott ett mindre anta berätteser, sagor och skidringar, och dessa måste enigt sakens natur bifva desamma för aa barn. För att oika områden af itteraturen dar skoa hinna bifva representerade i afsevärd mån åtgår gifvetvis fera år. Afsikten är att dessa på 'bestämda tider utkommande häien, som genom ärares och ärarinnors bemeding sättas i barnens händer, skoa ti form och innehä vara så afpassade, att skoans ärjungar genom dt:m förhjäpas att upptäcka den käa ti äde förnöjese och förkofran,?om igger uti een i skoan föt värfvade äskunnigheten. Barnens äsust bör såunda genom Saga komma att väckas, utveckas och edas Eå, att deras äsning på egen hand får den betydese för deras inteektuea och sediga tiväxt, som skoan med densamma afsett. Så snart begäret efter goda böcker på detta sätt bifvit väckt, bör detta begär under ärarens edning tifredsstäas..men just dä är ett med omsorg vadt ätjzmgdn'biotek oumbärigt. Vid utåning af böcker från ett sädant kunna ärjungarnes r"ndivz'duea anag tigodoses på het annat sätt än i skoan eer genom en tidskrift. Ti hvarje ärjunge kunna ämnas böcker, som passa för wn.s utvecking och skapynne 7 och den, som med förde kan äsa mera än den a.ndre, bir i -tifäe därti. Det genom samverkan mean centrastyresen och Svensk Läraretidnings Föragsaktieboag. började företaget har saunda ti uppgift att befordra ärjungebibiotekens upprättande och användning och är på intet sätt afsedt att konkurrera med dessa. De vinstmede å Saga, som möjigen komma att tifaa föreningen, har centrastyresen därför besutat skoa tis vidare utdeas sftsom uneerstöd för upprättandet af ärjungebibiotek Vid föreningens fortsatta verksamhet tiji dessa bibioteks fromma är det hög igen af behof att hafva tigäng ti uppgifter om redan befintiga arjungebibiotek vid fokskoorna. Härförutan ~r det omöjigt att bedöma, huru i foksko eförfattningarna befintiga bestämmeser om bibioteken verkat. För det fortsatta arbetet är ock nödigt att äga kännedom om hvad som hittis b ~if~it gjordt af skodistrikten och enskida personer ti ärjungebibiotekens fromma, äfvensom angående hvika erfarenheter som vunnits på oika orter om deras organisation dch skötse. Af särskidt intresse måste det naturigtvis vara för centrastyresen att vinna kännedom om verkan af de åtgärder, föreningen hittis varit i tifäe att vidtaga för denna sak. Centrastyresen anhåer därför, a t t vid kretsföreningarnas sammanträden insamas uppgifter om hvika skoor inom de resp. föreniogsområdena, som äga ä1jungebibi.otek, samt att protokosutdrag därom ti centrastyresen insändas, hvarjämte centrastyresen hänvänder sig ti föreningens medemmar och särskidt ti kretsföreningarnas ordförande med anh ~ an, att de måtte ombestyra, att uppgifter enigt nedanstäende bankett insändas frän de bibiotek, som finnas inom de skida kretsfören ingarnas områden. I. I foksiroa, församing (stad), än, finnes ett ärjungebibiotek, som är skidt frän sockenbibioteket (s tadsbibioteket),. (som är förenad t med socken- [stads-] bibioteket). 2. Det föreshis af och yder under skor.det (.kommunanämnden). 3 När inrättades det? Huru erhös mede därti? 5 På hvad sätt underhäes Jibi~t-~~~t -? Af buru många band består det? ~~~~:~~~~~~~ Af h viket innehä äro böckerna? Huru många bc1kån gjordes -unde 1~ å-~ - ~ -89-8?--~~~~ ~ ~~~~~~~--- 9 Af hum m~nga Urjungar? ~vad sags böcker äsas. hest af ärjungarne? - -- ~~ ~ ~~~~~~ --- 1!. Ofriga uppysningar"? fera 8. Ändring af stadgarna. A. Wijfighet at! u/se sekreterare utom cenra!sf)resri;. S.edan föreningens mångårige sekreterare Fridjuv Bero-,-id tii\fäen anhåit att bifva entedigad fr.n sekreterareb 0 efatt-

4 79 ningen sar-:1t mot sutet af år I 897 bestämdt afsagt sig uprcraget, och sedan det visat sig, att ingen band centrastyre~ sens edamöter vore viig att fttaga sig samma uppdrag, af-. fiaf föreningens ordförande E...Fiammar!wzd en motion, hvaruti. framhös nödvändigheten af en stadgeandring för att kunna på ett n öjaktigt sätt uppehåa sekrtteraregöromåen. Centrastyresen, som vid årsmötet r 89S n ödgades konstatera, att ingen band dess edamöter vore i tifäe att ataga sig sekreterarebefattningen, och som med anedning cäraf m å st~ utse en tiförordnad sekreterare utom centrastyresen, erkande motionens berättigande och besöt att ti ombudsmötets bepröf \ ande hänskjuta föjande försag ti ändrad ydese af 8. mom. 3 a f fö reningens stadgar: Styresen utser inom sig ordförande, vice ordförande, sekreterare oc1 kassaförvatare. S kue ~ärskida förhåanden göra sådant nödvändig t, må. styresen dock äga a tt åta sekreteraregöromåen bestridas af utanför sty re[, sen stående föreningsmedem. Föreningens sjette ombudsmöte i N arrköping god~\ände med stor majoritet centrastyresens försag ti ändrad ydese af momentet. Ehum förhåandena sedan dess ändrat sig så ti vida, att något direkt behof af en eyik stadgeändring för tifäet ej synes föreigg<, är det dock uppenbart, att centrastyresen när som hest å nyo kan bifva försatt i det obehagiga \ aet mean att åsidosätta a ntingen stadgarnas ordaydese eer setreteraregöromåens nöjaktiga bestridande. Då centrastyresen gifvetvis icke kan vara med om det senare och vi göra a t fö r <ttt kunna undvika det förra, far een härmed fortfa rande förorda Jfvannämnda stadgeändringsförsag. B. R fs/beräkningen z>zom fiiren/7gen. Sveriges amänna fokskoärareförening-; stadgar föreskrifva 1 1 5,. buru besut sb fattas inom kretsföreningarna, men i desamma saknas adees bpstämmeser om rö'stemas beräkning vid j i!gomas sutbezm;d/z'ng z'nom cmtras(insen. Nämnda paragraf synes visserigen förutsätta, att hvarje kretsförening därvid ska hafva en röst, 0afsedt dess storek, och centrastyresen har vid frågornas afgörande hittis städse föjt denna berämingsgrund.. Men, då kretsföreningai nas medemsanta är så oika, att den största föreningen ofta äger m er än 50 gånger så många medemmar som den minsta, sä kan angifna förfaringssätt ing<; Junda utan vidare anses. som det enda riktiga ; snarare skue p rincipen en rö's/ jö'1' hvmje medem kunn 2. anses vara den teordiskt riktigaste. Ehuru den förefintiga bristen p å fut tydiga bestämmeser angäende röstberäkningen hittis icke medfört näg1 a egentiga oägenheter, kan det dock icke fördöjas, att den näppeigen är utan fara för den ugna. utveckingen inom föreningen. Att nägra verkiga oägenheter hittis icke visat sig,_ m åste väsent Iigen tiskrifvas den omständigheten> att den Sygrande i1e.ningen städse haft för sig en sä öfvervädigande majoritet, att någon ovisshet ej kunnat råda om pä hviken sida föreningsmedemmarnes ferta varit. Men man kan gifvetvis icke p räma, att så atid ska bifva händesen. Ju mer föreningen utveckas, och ju mer ärendena ti föjd häraf speciaiseras, desto ättare kan det inträffa, att stora, sinsemea.n eniga minoriteter uppst. Skue därvid förekomma, att majoritetens öfvervikt endast utgjorde en ri1jga bräkde af kretsföreningarnas hea anta, så skue sanno ikt oika meningar om tomingen af I 5 uppstå inom centrastyresen och inom föreningen i öfrigt, och bäraf kunde ätt f, am{a a s konfikter, som vore ägnade att skada föreningen:;; Yerksamhet och anseende. Faran härför framskymtade tydigare än förut vid centrastyresens årsmöte I 897, cä fragan om medemsafgiftens h öj nin g skue sutbehandas af centrastyresen. Med anedning däraf väckte centra:;tyreseedamoten A fr. DaNn försag om ic förandet i stadgarna af tydiga bestämmeser angående röstberämingen inom föreningen. Centrastyresen fann detta viktiga spörsmå kräfva en ösning, men, dä ett närmare öfvervägande ansågs erforderigt, bef fö rsaget bordagdt samt hänsköts ti det femte ombudsmötet för vidare pröfning. Ti omjudsmötet öfverämnades dessutom en från I{adshoa skofö'jem'ng afgifven motion, waruti framstädes föjande fö rsag ti ändring af stadgarnas I 5: I. Centrastyresen utsänder upptagna frågor med eer utan åtföjanc,e betänkanden ti kretsordförancena, hvika ombes':irja df'ras behandfng i

5 So kretsföreningarna. Dessos besut bestämmas genom öpperi omröstning samt genom enket röstfertai, hvarvid de röstandes anta.fi/r eer emot besutet antecknas. Röst afgifves bärvid personigen, icke genom fumakt.. 2. Protokosntdrag, upptagande kretsförenings uttaande och i händese af c,ika meningar vid omröstningen anta röster.fi/r och emot besutet, insändes ti centrastyresen inom af denna utsatt tid. 3 Centrastyresen sutbehandar aa frågor, degifver kretsföreningarna resutaten och vidtager de åtgärder, som af besuten föranedas. O mbudsmötet gjorde i frågan föjande uttaande: I) Ombudsmötet anser, att ~ I 5 i föreningens stadgar bör omformueras så, att i denna uttrycdigen bestämmes, att hvarje krets ska vid frågornas sutbehanding af centrastyresen hafva en röst, och att, om härvid uppstår.en minorit e ~, som utgör en tredjede eer mera af kretsarnas anta, så må det bero af centrastyresen att antingen åta frågan förfaa eer utsända den för omröstning inom kretsarna. 2) Ombudsmötet uppmanar tiika centrastyresen att nästa år -före ägga kretsarna försag ti sådan ändring af stadgarna.» Vid årsmötet I 8g8 bef ärendet å nyo bordagdt i afvaktan pä andra stadgeändringsförsag. Det ansågs nämfgen mindre ämpigt att at för ofta besvära kretsföreningarna med stadgeändringar. Mot sutet af år r 8g8 inkom från S ydö'stra Värmands s. ofiirem'ng föjande motion: Tz Centrastyresen.fi/r Sveriges aminna.fokskoå'rare.fiirening. Att röstberäkningen inom amänna föreningen enig-t IS momentet 2 icke kan anses fut tryggande, såsom ock centrastyresen äfven tikännagifvit uti årsniften för 1897, diirom torde icke vara mer än en mening. ).{en cå fråga b'itvit väckt om ändring ti en säkrare grund härför och såsom i:ify en synes af samma årsskrift, att om budsmötet I 897 antagit en förändrad ydese af stadgandet i fråga, så förefaer det underigt, att detta af ombudsmötet antagna stadgande kan anses fut tryggande, då steget ti korrekt röstberäkning icke beer däri föreskrifves, utan sumpningssystemet fortfarande b bebåits. Om det vore föreskrih et, att hvarje krets skue innehåa en viss numerär medemmar, då hade deta system någon rimighet för sig, men äf, en i så fa vore det ( tt mångkammarsystem, som yä[ ändå borde vara främmande för et kår med ett stort gemensamt intresse. I aa händeser är det af ombudsmötet antagna stadgandet inke>rrekt i förhåande ti kretsarnas nuyarande sammansättning, ty med detta stadgande såsom grund, skue det icke vara omöjigt, att en medemsminmitet ~kue kunna utgå ur en omröstning med seger. Två kretsföreningar med t. ex. 8 medemmh h vardera af h vika 4 i h var vore nät varande och detoge i omröstningen, skue kunna rösta omku en af am. före~ingens största. kretsar t. ex. Stockhoms med öfver 300 medemmar, hvket vore abnormt - formet åtminstone - iifven om ödet vie, att de 8 medemrnarne " 11ade rätt i sak. Det nf ombudsmötet antagna stadgandet före- ~ krifver visserigen, att,»om härvid uppstår en minoritet, som utgör en tred J ed~ eer o mer<~;; af kr.~tsarnas anta, så må det bero af centrastyresen at antmgen aa fr~gan forfaa eer utsända den för omröstning inom kretsarna». :Men därmed är ingen»fut tryggande» visshet vunnen om medemmarn~:. inom a m. fören_ingen stäning tii en fråga, ty det skue icke vara omojhgt, att denna tredjede af kretsarna Yore de stora, som stannat i minori~~ten med st?rsta _medemsantaet ino)11 am. föreningen. Det synes ".~ra o forenadt med 1cke htet arbete för vederbörande att granska ett sådant forhaande. Det borde vara ättare att vinna. fut korrekt visshet i en frågas afgörande genom att infordra ifrån kretsarna aa,,faifna rösterna både för och emot en fr åga. "' På grund af hvad här ofvan bifvit anfördt för e~ å<:, att mom. 2 i stadgarnas I 5 :de får föjande ydese :» Protoko~st~~drag, _upptagande kretsförenings aa afgifna röster både för och emot, Jns::tndes t1 centrastyresen inom af denna utsatt tid. sutigen anhåes, at t centrastyresen måtte gifva kretsarna de af ofvanstående försag och inhämta deras utåtande i fr ågan. F ör Sydöstra Värmands skoförening: ::: s. S ryde?'und. Omtänksamhet om föreningens framtid och yckiga utvecking torde kräfva, att frågan om röstberäkningen inom föreningen nu ej ängre undanskjutes utan tages under behand Iin~, sä att bestämmeser om grunderna för af kretsföreningarna afgjorda frågors sutbehanding inom centrastyresen i tid bifva införda i stadgarna. Dä nu äfven ett annat stadgeändringsförsag föreigger samt s3rskid begäran om ärendets utsändande ti kretsföreningarna ä nyo framkommit, har centrastyresen ans:tt än~pigt att i år understäa kretsföreningarnas pröfning ett forsag t11 kompetterande bestämmeser i berörda afseende. :;:. Ehuru een af de b :da kretsföreningarna föresagna prin- Cpen; m röst fö'r wmfe medem, ingaunda samar teoretiskt berättigande, känner sig emeertid centrastyresen förhindrad att fut förorda densamma, des af histonska och des af praktz'ska skä. Sveriges amänna foksko;ärareförenino- bidades icke från början af ett anta skida z'udiv ide1~ utan ~en uppstod genom sammansutning af ett anta förut befintiga smärre jö'reningm~ ~wika. under bibehåande af största möjiga sjäfständighet trädde 1 samverkan för vinnande af gemensam.ma må. Det var därför 8 r 6

6 het naturigt, att icke de särskida.föreningarnas medemmar utan dessa förening~r sjäfva betraktades säsom utgörande Sveriges amänna fokskoärareförening. U n der ärens opp h~r visserigen förhäandet i sä mätto ändrats, att ett ferta föreningar bidats just med syfte att utgöra kretsföreningar inom den amänna föreningen. Emeertid mäste frän denna synpunkt principen en kretsfiirem'ng en 1 iist tierkännas ett visst berättigande bredvid principen en medem en rb'st. Från synpunkten af hvad som är praktiskt och ändamasenigt faer det sig ännu svårare at tierkänna den af de bäda kretsföreningarna förordade principen ensamt berä~tigande. Enigt det ena försaget skue protokosutdraget endast i händese af oika meningar vid omröstningen >)upptaga anta röster för o~h emot besutet». Häremot mä först och främst erinras, att, för så vidt principen skai kunna tiämpas, det bir nb'dvändigt att, äfven om besutet varit enhäigt, i protokoet upptaga antaet röster. Ejest kan naturigtvis ingen gemensam sammanräkning ske. Enigt det andra försaget skue protokosutdraget utan undantag upptaga» kretsförenings aa afgifna röster både för och emot». I fräga om så vä detta som det förstnämnda försaget bör beaktas, att det ångt ifrån atid är händesen, att e11 dast två oz'ka menz'ngar göra sig gäande vid besutets fattande. Därest ett bestämdt formueradt försag ti besut föreigger, torde visserigen i amänhet de oika meningarna åtminstone inom h varje krets.!."örening för sig icke bifva atför många. 1\Ien, då så icke är händesen, utan ämnet är L ex. af den beskaffenhet, att dess behanding inom kretsföreningarna väsentigen afser att intressera föeningens medemmar för viktigare spörs-. må eer att sammanarbeta en af et t ferta uppbureu mening för att sutigen därigenom kunna påverka fokbidningsarbetets utv-ecking, amänhetens stäning ti densamma och myndigheternas åtgöranden, kunna sä stora meningsskijaktigheter i hvar och en af ämnets oika detajer uppstä; att de oika meningar, för h vika antaet 1 öster ska nppgifvas, uppgå ti ett hart när afskräckande anta. Oägenheterna häraf komme att bifva af mängfadig art. Den mähända sväraste befve den, att kretsmötena - i synnerhet de större föreningarnas - komme att i afsevärd män upp.tao-as med räkning af rrister. Formerna för dessa möten befve o - roständigare och mera tidsödande, och därigenom skue deras sakiga innehä komma att ida. Redan nu kagas stundom öfver att amänna föreningens ärenden taga för äng tid, och kretsföreningar underäta af detta skä at emeanit att behanda dem. Det kan befaras, att detta befve reget om deras handäggning gjordes mera kompicerad. Det förökade arbetet med protokoens och utdragens utskrifvande befve en annan oägenhet, och för centrastyresen skue arbetet med protokosgranskning och i synnerhet med röstsammanräkning fä en sädan omfattning, att det i ängden befve adees outförbart. Dä den hittis vunna erfarenheten gifver vid handen, att endast undantag:>vis större minoriteter uppstä, vore det dessutom föga ändamäsenigt att för deras sku ärigen beasta kretsföreningarn:t och centrastyresen med en sä tungt verkande apparat. Den hittis föjda grundsatsen, en kretsjb'ren t'ng en rb'stj torde därför böra i stadgarna fastsäs som det normaa sättet för ärendenas sutbehanding inom centrastyresen. M~n pä samma. gäng mäste genom stadgarna beredas utväg att fä afgjordt, huruvida en minoritet af kretsföreningar, hviken kan misstänkas vara en majoritet af medemmar, verkigen är detta senare. Det synes. säunda böra stadgas, att, om minoriteten uppgär ti en afsevärd de af kretsföreningarnas hea anta, centrastyresen borde utsända ärendet ti förn yad behanding och omröstning med röstetaens upptagaride i protokoen. Centrastyresen ansuter sig i detta. afseende ti det femte ombudsmötets här ofvan omförmäda uttaande i frägan och anser såedes, att, om minoriteten utgör minst en tredjede af kretsföreningarnas anta, centrastyresen ska ant_ingen åta frägan förfaa eer utsända den ti förnyad behanding inom kretsförenio gama. Vic fastsåendet af grundsatsen en kretsjb'1 em'ng m rb'st säsom det normaa, torde rättvisan mot de större förenino-arnas o medemmar uäfva, att det bestämmes ett visst minimianta medemmar inom hvarje röstberättigad kretsföre~ing. Om sä ej sker, sk.ue ~var och en af medemmarne i de större kretsföreningarna bhfva 1 stånd att öfva jän)föresevis at för itet infytande på de ärenden, som äro före m för den amänna föreningens hand-

7 äggning. D<:.t är gifvet, att härvidag endast en godtyckig gräns kan bestämmas. Centrastyresen föres.r emeertid, att endast kretsföreningar med minst r o medemmar skoa anses röstberättigade. Ingenting hindrade Jikvä, att mindre kretsföreningar fortfarande förekomme, och i de fa, där principen en medem en dist vore gäande, såsoni. vid va och vid andra ärendens eventuea utsändande för andra gången, ägde naturigtvis dessa mindre föreningars medemmar rösträtt ika vä som de stö1:res. P. grund af b.vad såunda bifvit anfördt fär centrastyresen hemstäa, att kretsföreningarna måtte antaga föjande ändri_ngar af stadgarna. (N u v<trande ydese:) (Föresa gen ydese:) A. Om möjighet att u tse sekreterare u tom cen trasty?'esen (. " 8 : 3). styresen utser inom sig ordförande, vice ordförande, seneerare och kassaförvatare. St y re ~e n utser inom sig ordförande vi ce ordförande, sekreterare och kassa förvatare. Skue särskida förhåanden göra sådant nödvändigt, må styresen dock äga at åta sekreteraregöromåen bestridas af utanför styresen stående föreningsmedem. aa frågor, degifver kretsföreningarna resutaten och vid tager de åtgärder, som af besuten föranedas. 4 Vid fr~gornas sutbehanding af, centrastyresen äger hvarje kretsföre- ning om minst 1 o medemmar en röst. Om därvid en minoritet som utgör minst. en tredjede af de i, ären- dets behanding detagande kretsföreningarnas anta, befi nnes hafva enat sig om samma besut, må centrastyresen antingen åta frå gan förfaa eer utsända den ti förnyad "behanding. inom kretsföreningarna. Vid sådan förnyad!jehanding får endast röstas fa eer nej om det af kretsföreningarnas ferta förut fattade besutet. Vid ärendets därefter skeende s~utbehanding af centrastyresen äger hvarje föreningsmedem en röst, och enke" röstöfvervikt fä er utsaget. 5 Protokosutdrag angående ärendes förnyade behanding iuom kretsföreningarna ska upptaga antaet ja och nejröster. B. Om r ö'stberå'km.ng-en z'nom f ih'em'ug-en ( 15). J. Centrastyre.>en utsänder upptagna frågor med eer utan åtföjande betänkanden ti kretsordförandena, hvika ombesörja deras behanding i kretsföreni.ngarna. Dessas besut bestämmas genom öppen omröstning samt genom enket röstfertal Röst afgifves härvid personigen, icke ge nom fumakt. Vid ika rösteta gäer den mening, ordföranden biträder. 2. Protokosutdrag, upptagacde kretsförenings uttaanje, insändes ti centrastyresen inom af denna utsatt tid. 3. Centrastyresen sutbehaudar I. (Lika med nuvarunde mom. 1). 2. (Lika med nuvarande mom, 2) 3 (Lika med nuvarunde mom. 3).

8 Minnesista för kretsordförandena. I. Kretsmöte utyses så tidigt, att af centrastyresen utsända ärenden kunna vara sutbehandade samt vederbörigen justerade och styrkta protokosutdrag däröfver inkomna senast den r nov. II. För att möjiggöra de gemensamma ärendenas snabba afgörande och såmedest vinna nödig tid äfven för kretsföreningens egna angeägenheter bör kretsordförande11 så snart som möjigt anmoda kretsstyresens edamöter eer andra ämpiga föreningsmedemmar att på jrfrhand göra sig förtrogna med war sitt. af de utsända öfveräggningsämnena samt vid kretsmötet z'neda diskussionen därom. Kunna ej andra ämpiga inedare erhåas, torde ordföranden känna sig förpiktad att sjäf tjänstgöra såsom sådan. III. Såvida ej särskida omständigheter föraneda undantag, torde vid kretsmötet amänna föreningens ärenden böra fö redragas i föj ande ordning:. I. Revisorernas hemstäan om ansvarsfrihet bitaes eer afsås; i senare faet ska, enigt stadgarnas föreskrift, fattas besut om nödiga åtgärder (s. 70). z. T re cenrasyresemede.mmar väjas (s. 70). Märk: 6 ovabara! 3 En revisor väjes (s. 70). Märk: 14 ovabara! 4 Arfvo.:e bevijas åt sekreteraren (s. 70). 5. Arfvode bevijas åt kassaförvataren (s. 70 ). 6. Uttaande göres i frågan om tobaksbruket band mz'n de?'årz:~a (s. 7 I). 7. Uppgift~r insamas om nu befintiga å'rjungebibz'otek (s. 75). 8. Besut fattas angående å'ndn'ng af stadgarna (s. 77). 9 Påminnese göres om S. A. F:s pedagogiska itteraturså'skap (s. 38), om insändande af uppgifter om nu be.fintz'ga å'1':jungebzbiotek (s. 77), om det fortsatta insamaodet af materz'a tz e1z svenska fokundervisningens hzstoria (s. 52) och om tivara tagaudet af å'dre skomaterie (s. 54). ro. Minst två personer utses att justera kretsmötets protoko (så vida justering ej verkstäes af kretsföreningen sjäf å nytt möte före protoko1sntdmgets insändande). IV. På det att arbetet med sammanstäandet af kretsföreningarnas besut och uttaanden måtte kunna fördeas mean centrastyresens medemmar, är det nödvändigt, att des3a besut oci: uttaanden fördeas p~ fyra skz'da protokosutdmg: ett för de århgen återkommande förvatningsärendena (I-5), ett för frågan?~: t o ba~s b:uket band minderåriga (6 ), ett angående nu befintiga a ]mg eb1~h?tek (7) samt ett i fr~ga om ändring afstadgarna (8). Så hd1gt som möjigt ombesö1jer ordföranden, att protokosutdragen bifva på behörigt sätt utskrifna samt därpå ti centrastyresen insända före den r november, samtiga under ad1ess: Centm/styresen fi/r S venges amänna fokskoärarefi/rem ng, Stockhom, iv. För bevarandets och begagnandets sku böra utdragen göras på fast papper af vanigt. skrifarksformat, icke - såsom understundom skett - på tunt, genomskinigt papper i oktav eer kvart. Vid inre kanten ämnas en bred margina.!ör_ att sammanförandet af utdragens innehå ej måtte onödigtvis försvåras, är det synnerigen fördeaktigt, om de affattas i öfverensstämmese med föjande fyra formuär : [Utdraget 1.] N-kretsen. Amänna föreningens ärenden. Utdrag af protoko, hået vid N-kretsens möte i N. den I :i'vied anedning af revisorernas hemstäan Vid va af tre centrastyresemedemmar erhö A. i B. --~ oo röster C. i D oo Vid va af en revisor erhö A. i B oo röster C. i D oo >> I arfvode åt sekreteraren beyijades oo. kronor. I arfvode åt kassaförvataren bevijades oo kronor. 00. Att justera mötets protoko utsågos Justerad t: N. som ofvan Rått afskrifvet intygar : j Sekreterare. sekreterare.

9 :' c- I 88 r I [Utd<"get 2.] N-kretsen. Amänna föreningens ärenden. Utdrag af protoko, hået Y id N kretsens. möte i N. een [Utdraget 4 ] N -kretse1i. Amänna föreningens ärenden. Utdrag af protoko, hået vid N-kretsens möte i N. den : I frågan om tobaksbruket band minderåriga fattades föjande besut: Frågan I: Frågan 2: Frftgai 3: Frågan 4: oo. Att justera mötets 'protowu utsågos Justerad t: _ Rätt afskrifvet intygar : Sekreterare. [Utdraget 3.] N-kretsen. N. som ofvan s ekreterare. Amänna föreningens ärenden. Utdrag af protoko, baet vid N -kretsens möte i N. den Uppystes, att ärjungebibiotek finnas vid föjande skoor inom kretsföreningens område : e ao. Att justera mötets protoko utsågos. J userad t: Rätt afskrifvet intygar Sekret.erare. N. som ofvan sekreterare I fråga om ändring af stadgarna besöts: a) b) 00. Att justera mötets protoko utsågos Justerad t:. Rätt afskrifvet intygar sekreterare. N. som ofvan sekreterare. V. Fore instundande I januari insänder kretsordföranden ti centrasty1-esens kassaförvatare J J D a!striim, Stockwm (ej ti centrastyresen): r. Fö'rteckniag öfver kretsföreningens med!e111111ar under r 8gg, upptagande deras namn, tite och adress. Vid uppgörandet af demn förteckning användes den hankett, som kommer att tisändas hvarje kretsordförande i höst. De å banketten ämnade anvisningarna böra på det noggrannaste iakttagas. I händese af så. stora ändringar, att ifrågavarande bankett ej kan begagnas, bör annan sådan rekvireras eer ock särskid ista skrifvas, denna senare dock atid med strå'ngt iakttagande af samma uppstäning som i den tryckta kataogen. Endast hafarksformat må använda' H varje sags afvikese från de för dessa istor ämnade anvisningarna åstadkommer en mängd onödigt arbete för centrastyresen samt ökade ko;:;tnader för sättning och korrektur. Kretsordförandena torde omsorgsfut tise, att namnen bifva rätt stafvade och att uppgifterna äfven i öfrigt varda korrekta, ty i annat fa kan cen1rastyresen naturigtvis icke ikäda sig något ansvar för förteckningens riktighet. 2. A rsafgiftema fö'r 1899> för hvarje. medemsförteck.,. ningen upptagen person I krona. (Stadgarnas I 7 och I 8.). Härvid torde beakta<;: att afgifterna hest sändas på en gång för hea kretsen; att penningar hest sändas genom postanvisning, i aa händeser icke i orekommenderadt bref; att frimärken icke mottagas i ikvid; att insända afgifter kvitteras i Svensk Läraretidning inom 8 dagar efter mottagandet eer, ifa uttryckig begäran härom framstäes, å siirskidt brefkort.

10 9I Revisionsbf)rättese. U ndertecknade, som er håiit uppdrag att granska Sveriges amänna fokskoärareförenings räkenskaper och förv.atning för å r I 898, få härmed efter verkstäd t arbete afgifva föjande R ev is ions b er ä t tese: Fö~eningens medemsanta utgjorde vid årets början 5,6z8 och vid de~s sut _ 5,910 Antaet kretsar vid årets början _ 21I och vid dess sut _ 21 7 Räkenskaperna för året utvisa: 2 Debet. Behåning f? ån å1 1897: Stockhoms enskida bank _ I Post~pa1 ban < en aktier i Svensk Läraretidnings Föragsaktieboag a nominet roo: Lager af småskrifter Inventarier ,02 : 49 1,647: 83 3,000: 389: ro 422: 75 -Skud; Ett under året ej yftadt Jutomtestipendium, innestående i Postsparbanken Inkomster under året: 5,<)10 mecemsafgifter a I kr Honorar för på Hasse V. Tn11bergs förag utgifna betygsbanketter Såda års- och småskrifter m. m.--, i;,!~~:~~~;~:~e~k~~~~~~- ~ ~~ ~~~ --~-- --~-- ~ ~ ~ ~~~ :~~ ~~~ ~~~ ~~~ ~~~ ~~~ Räntor Utdening å aktier a 6 /o Jutomtens resestipendium -- Tummeitens gåfvomece - ~ - _ 5,910: I 22: 19 I 6: 55 68: 30 8: z s IIS: 8 tj. r8o: 1,400: 7,4 8r : : 6, I 25: : : Fokskoans Barntidnings pecag. stipendium 77 s: _ 2,47 s: Från skoresekommitten 326: --~ ~ Kronor I7,054: ~----- Kredit. Utgifter under året: Cen~r.astyresens års ammanräde 4 2 7: ss Rev1s1onen !22: 35 Länsombuden : 68 Årsskriften häl J, 2, 4: ,-7-63_:_ 1_8 utsändning : 3 2 Ombudsmötet och årsskriftens 3:e häfte 163: 65 Rndenschödsfest : 30 Kransar ti A. M. Stefansons och Hj. Petres grafvar 55: 8o För bidrag ti svenska fokundervisningens historia 45: Jutomtens stipendium (7 utdeade). I,67s: Tummeitens gåfvomede _ 300: Foks{oans Barntidnings ped. stipendium (15 poster) 775: Hyra och ved för arkivokaen : Inköpta inventarier ~ 8: z s Porton, skrifmateriaier och cirkuär : 75 Extra skrif- och expeditiomarbete, teefon -----=- 223: 25 sekreterarens arf\ ode soo Kassaförvatarens d i to -~~~~~~~~~~~~~ ~~~~ : ~~~~~- ~~~~ ~ 100: Afsnifning å inventarier -~ _- -_- -_- -_- -_ Bezåbdng tz; å1 1899: I Föreningsbanken: i ~;~r~c 5 ~~i)~n a a 0;: 0 _-_-_-_-_-_-_-:_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-:_-_ : _-_-_-_-_-_-_-::_-:_ ;:~~~; aktier i Svensk Läraretidnings Föragsaktieboag a nominet roo: ,ooo: Lager af småskrifter : 40 Inventarier enigt särskid förteckning 380: Barn- och uugdomsbibiotek, värderadt ti I,400 {r. 2,027: se 241: 75 2,795:...: 522: - 823: 25 5 I: Skuder: Reserveradt Jutomtestipendium, innestående i Föreniogsbanken : - Swresefonden jämte ränta å densamma 337: 57 4I2: 57 Kronor 17,054: 27 I afseende på. centrastyresens arbete framgår, att under året häits 43 sammanträden, däraf två. med styresens samtiga medemmar, 3 9 med verkstäande utskottet samt ett under två dagar pågående möte mean centrastyresen och de respektive

11 92 kretsarnas ombud och ett dyikt meat-;:"centra.styresen och änsombuden; och har t. f. sekreteraren vid samtiga dessa sammanträden fört protoko. I enighet. med af revisorerna år Ltttaad önskan har sekreteraren pibörjat det omfattande arbetet med uppäggande af regista ofije7' jo'rem'ngens protoko Min början af hennes verk-. sam het. Enär kassafiirvatarens mfvode fortfarande utg~r med endast det beopp, som ansågs såsom skäig ersättning för hans arbete under den tid ( I 88 2 ), föreningen rämade r 2 5. kretsar med 2,84-3 medemmar, anse revisorerna biigt, att detta arfvode höjes, såsom ock vid centrastyresens ärsmöte I 89 8 ifr gasattes, ti 200 kronor. Då årsafgiften för medemskap i Sveriges amänna fokskoärareförening höjdes frän 50 öre ti I krona, uttaades frä.n många hä den farhågan, att medemsantaet skue komma att betydigt necgå. Första 5.ret, då een förhöjda årsafgiften utgick, visade sig ock en minskning i antaet medemmar. Nu har ater en ökning inträct, så att föreningen för närv;uance omfattar ett högre medemsanta än någonsin förut, hviket,torde visa att at fera ärare och ärarinnor fått bicken öppen för san~ingen af ordspråket: >)Enighet ger styrka)),.. Genom samverkan mean centrastyresen och Svensk :Lärareticnings Föragsaktieboag har det bifvit möjigt att påbörja reaiserand et af ett ferårigt önskningsmä: utgifvandet af en på sami.na gång biig och verkigt sund bam- oc!t uugdomsittemtur. F örberedeserna ti detta företag hade uneer året så. ång-t framskridit, att profhäfte af tidskriften Saga, äsning för barn och ungdom i hem och skoa, kunnat utsändas: Ti barnens äskingsskad Zacharias Topeius afsändes på hans 8o-årsdag en zyningsadress frå.n Sveriges amänna Iokskoärareförening genom dess centrastyrese. I många kretsar firades under iret hundrade årsdagen af Torsten Rudenschöds tödese> ti hvars högtidighåande centrastyresen utfärdat upprop. I de stadgar för Sveriges amänna fokskoärareförening, som ännu gäa för så vä centrastyresens iedam ~Her som öfriga medemmar af Sveriges amänna fokskoärareförening, heter det i mom. 3 af 8: )) styresen utser. inom sig ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassaförvatare.» Vid sitt årsmöte den 3-8 januari besöt em~;;ertid centrastyresen att bifaa ett fr<:m1stäct försag af föjande ydese: > D å sekreterarebefattningen enigt sakens natur n ödvändigt måste handhafv.as af inom hufvucs~aden boende ceritrastyreseedamot, men ingen. af dessa :damöter nu är i tiifäe att åtaga sig denna funktwn, finner sig centrastyresen nödgad att tis vidare åta med vaet af sekreterare anstä och att i stäet utse en tiförordnad sekreterare. > Två. af centrastyresens medemmar, hrr E. Hammarund och J oh:s Johansson, yrkade, att va af sekreterare i en!io het o me~ stadgarnas best~nur~ese skue företagas, och att någon af de 1 andsorten boende centrastyreseedamöterna borde väjas. Då emeertid, så. vidt vi kunnat skönja, ännu ingen skada för föreningen u ppstät t' genom c en trajstyreisens förenamn da ä t gärd, och då. tiförordnade sekreteraren på ett i ao berömvärdt sätt utfört sitt uppdr.ag, så ha revisorerna ej n?tgon hemstäan att göra ti kretsarna med anedning af anmärkta förhåande. Vid genomgående~. af räkenskaperna ha vi icke funnit skä ti anmärkning, då samtiga inkomst- och utgiftsposter äro behörigen verificerade och sakerhetshandingarna fut betryggande. Med vitsordande af centrastyresens nitiska och uppoffrande arbete för föreningens räkning och i ansutning ti hvad här ofvan bifvit sagdt hemstaa vi,.. att föreningen vie bevija centrastyresen fu ansvarsfrihet för I 8g8 års räkenskaper och förvatning. Stockhom den 28 februari Otto Bejbo111. And. Lii1den. Nis Lundah. 93

12 95 stadgar för Sveriges amänna fokskoärareförening ~ Ändamå. I. F.. ns a ndamå är att arbeta för den svenska fo(skoans och orenmge.... o h f" fokbidningens höjande, för enhet och god anda mom urarekaren oc or förbättring af ärarens stäning i amänhet. Medemmar. 2. Lärare och ärarinnor vid rikets fok-. och småskoor samt d~rm~e ~ ämföriga skoor och uppfostringsan.;tater ~ga.. att.som medemmar tnga t Je 'tngen DärJ'ämte kunna äfven andra for foreingen och hennes verktoren... d f t r. samhet intresserade personer vinna inträde efter medgtfvan e a ne s oremng. 3. Inträde i föreningen s\er genom anmäan ti kretsordfö ande och 1 eräggande af årsagift för då öpande året..... z. Röstberättigad medem af fo~eninge~ är. t.ch aenast ~:n, fot hviken medemsafgit för närmast föregaende ar bifvtt af ~ret: e t:. t. centrastyresen inbetaad, utan vek den, för hviken medemsafg1ft 1 foremugen för öpande året bifvit ir:om kret~en ~ragd.... Fyttning från en krets tt en annan nnmaes ofördröjigen ti 3 ordförandena i de respektivn kretsarna., Utträde ur föreningen anmäes ti ordföranden i den kretsförening, afgående edamot tihör... o 4 5 Ledamot, som f örsummar w b e t a J a sto arsa f gt t, varde från föreniogen skid vid föjande års bötjan i\jedem, som genom aga dom bhfvtt förkarad medborgerigt förtroende förustig, vare från föreningen skid. Kretsförening ar. 4 Föreningens medemmar fördeas i kretsföreningar, som genom sina ordförande stå i förbindese med centrastyresen. 5 r. Kretsförening väjer sjäf sin ordförande, hnrs befogenhet inträder på tid, som kretsen sjäf bestämmer. 2. Hvarje kretsförening äger för öfrigt.sjäf bestämma om sina sammanträden, styrese, afgifter o. d. Kretsföreningens enskida stadganden må dock i intet fa vara stridande mot dessa stadgar. 6. Kretsstyresen åigger att ämna centrastyresen de uppgifter, hon infordrat, samt att för öfrigt m eddea henne sådana underrätteser, som kuna anses gagnande för föreningens verksamhet. 7 När centrastyresen finner nödigt framstäa spörsmå ti föreningens medemmar, när va af centrastyrese ska äga rum o. s. v., är det krets ordförandens skydighet att föranstata om härför erforderigt möte. Centrastyrese. 8. I. I spetsen för föreningen står en af nio personer bestående cen. trastyrese, som eder föreningens verksamhet och för hennes taan. 2. Minst sex af centrastyresens medemmar skoa vara tjänstgörande ärare eer ärarinnor vid fok- eer småskoor. 3 styresen utser inom sig ordförande) vice ordförande, sekreterare och kass().förvatare. 4 M edem af centrastyresen väj f!s för en tid af tre år, Tun is afgå hvatje år tre edamöter ur densamma. 5 Afgå centrastyreseedamöter under de för dem bestämda tjänstgöringstiderna, utses vid nästa vatiiäe icke aenast tre edamöter utan därutöfver så många, att centrastyresen varder futaig Centrastyresen har årigen minst ett sammanträde å mean edamöterna öfverenskommen pats. I öfrigt föras förhandingarna skriftigt Dch cirkuera handingarna i den. ordning, ordföranden angifvit. 2. För att besut skai kunna fattas, måste minst sju styreseeeamöter närvara. Är styresemedem bindrad att bevista sammanträde, ska sådant i god tid skriftigt anmäa; ti ordföranden, som inkahar suppeant. ro. Senast i apri månad h varje år offentiggör centra 1styreisen: I) kataog öfvei föreningens medemmar; z) års be> ~ittese öfver föreningens verksamhet under föregående år~ t, ocb 3) revisionsberättese öfver föregående årets förvatning och räkenskapet.