Med)ergonomi)i)fokus)

Transkript

1 Linköpings)universitet) )Carl)Malmsten)Furniture)Studies,)Campus)Lidingö) Kandidatuppsats16)hp) )Möbeldesign) Vårterminen)2016) )LIUDIEIDTEKDG 16/01098DDSE) ) Med)ergonomi)i)fokus) En studie om ergonomi i designprocessen vid framtagning av nya produkter på IKEA of Sweden AnnaKlara Stenberg Gleisner Handledare:)Leó)Jóhannsson) Examinator:)Kersti)Sandin)Bülow) ) ) ) ) Focus on ergonomics ) ) A study of ergonomics in the design process when developing new products at IKEA of Sweden ) Linköpings)universitet) SED581)83)Linköping,)Sverige) 013D28)10)00,) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) )

2 med ergonomi i fokus - En studie om ergonomi i designprocessen vid framtagning av nya produkter på IKEA of Sweden - AnnaKlara Gleisner examensarbete möbeldesign 2016

3 Ett särskilt tack till: Leó Jóhannsson, lektor på designprogrammet Carl Malmsten Furniture Studies Linköpings Universitet Martina Berglund, Tekn.dr. Linköpings Universitet Marcus Engman, head of design, IKEA of Sweden Åsa Hederberg, Productdeveloper Workspaces, IKEA of Sweden Jon Karlsson, designer, IKEA of Sweden Britt Monti, Creative Leader, IKEA of Sweden Markus Lindgren, Shared Solutions, IKEA of Sweden

4 Abstract This thesis examines the presence of ergonomics in the design process at IKEA of Sweden. It also attempts to describe how IKEA of Sweden can implement more ergonomics in their development process of new products. The study is based on interviews with employees at IKEA of Sweden and with an employee at the design bureau Veryday. The thesis also includes a design process that has been conducted using a given brief by IKEA of Sweden with a predetermined way of production. The purpose of the design process should have an overall ergonomic perspective. The interviews were analysed using the theory presented which includes the perception and fallacies of ergonomics, anthropometrics and universal design. The result shows that ergonomic aspects are not included in a structured way common for all areas when developing products at IKEA of Sweden. The study also points to a need of information about ergonomics, like a guideline. Access to an expert as an occupational therapist or a physiotherapist would also improve the design process. The analysis of the design process and the products Höghult shows the importance of preparation in the design process using functional analysis, specifications and analysis of the way of production. To proceed with the implementation of the overall ergonomic perspective in the design process, it is important to test and evaluate the prototype using an expert and a test panel representing the potential customers. figur 1 Arbetsbord och pall HÖGHULT Keywords: ergonomics, inclusive design, user centered design, universal design, perceptions of ergonomics, human factors design, human factors ergonomics, human centered design. 2

5 Sammanfattning Den här uppsatsen undersöker förekomsten av ergonomi i designprocessen på IKEA of Sweden. Den försöker även beskriva hur IKEA of Sweden kan föra in mer ergonomi i deras arbete med att ta fram nya produkter. Studien är baserad på intervjuer av medarbetare på IKEA of Sweden samt av företrädare för designbyrån Veryday. Parallellt med intervjustudien genomfördes en designprocess efter given brief av IKEA of Sweden med angivet produktionssätt där processen ska ha ett övergripande ergonomiskt perspektiv. Intervjuerna analyserades utifrån den teori som presenterats om bland annat föreställningar om ergonomi, antropometri och universell design. Resultatet visar att det inte finns ett strukturerat arbetssätt för ergonomiska frågeställningar gällande produktutveckling på IKEA of Sweden. Studien visar också på att det finns behov av information om ergonomi som t ex en guideline. Att ha tillgång till en expert, såsom t ex en arbetsterapeut eller fysioterapeut, skulle också berika designprocessen. Analysen av designprocessen och produkterna Höghult visar betydelsen av att noga förbereda designprocessen med hjälp av funktionsanalys, kravspecifikation samt analys av produktionssättet. För att komma vidare med implementeringen av det övergripande ergonomiska perspektivet i designprocessen är det viktigt att testa och utvärdera prototypen med hjälp av exempelvis en expert samt en testgrupp som representerar kundgruppen. 3

6 Innehållsförteckning Kap 1 Inledning Bakgrund & Problembeskrivning Syfte & Frågeställningar :2:1 Syfte :2:2 Frågeställningar :3 Avgränsningar... 9 Kap 2 Svensk möbelindustri & IKEA :1 Historisk tillbakablick :2 IKEA i framkant :2:1 Demokratisk design de fem elementen Kap 3 Ergonomi & Design :1 Ergonomi :1:1 Begreppet Ergonomi :1:2 Begreppet Antropometri :1:3 Föreställningar om ergonomi :2 Design :2:1 Universell design :2:2 Human-centered design :2:3 Design för äldre och funktionshindrade Kap 4 Metod :1 Övergripande forskningsprocess :2 Kvalitativa forskningsintervjuer :2:1 Urvalskriterier :2:2 Intervjupersoner :2:3 Intervjuguide :2:4 Genomförande :2:5 Databehandling och analys :3 Designprocessen :3:1 Bakgrund och målsättning :3:2 Analysfasen i designarbetet :3:3 Skissetapp :3:4 Tester & Experiment :3:5 Arbetsritningar & Prototyp Kap 5 Resultat & Analys :1 Intervjuresultat :1:1 Medarbetare IKEA :1:2 Medarbetare designbyrån Veryday :2 Bord och pall HÖGHULT :3 Analys :3:1 Analys intervjuresultat

7 5:3:2 Analys produkt Kap 6 Diskussion & slutsatser :1 Resultatdiskussion :1:1 Hur arbetar IKEA med ergonomi i designprocessen vid framtagning av nya produkter? :1:2 Hur kan man föra in ergonomi i designprocessen så att det blir en strategi och planerad aktivitet? :1:3 Hur kan man arbeta med produktionsanpassad formgivning och föra in ett övergripande ergonomiskt perspektiv i designprocessen? :2 Metoddiskussion :3 Slutsatser Kap 7 Referenser Skriftliga källor Muntliga källor Internetkällor text

8 Figurförteckning Figur 1 Arbetsbord och pall HÖGHULT Figur 2 Modeller Figur 3 Verydays stol November Källa: Veryday 2016 Figur 4 Bild på arbetsbord och pallar i två höjder SolidWorks renderingar Figur 5 Bild på pressat mönster på undersidan av arbetsbord SolidWorks renderingar Figur 6 Bild på förvaring i arbetsbord SolidWorks renderingar Figur 7 Färgprover Figur 8 Bild på arbetsbord i gråskala Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Intervjufrågor Intervjuresultat Designprocessen 6

9 Kap 1 Inledning 1.1 Bakgrund & Problembeskrivning Boverkets framtidsvision år 2025 beskriver att Sveriges befolkning kommer att leva längre, vi kommer föda fler barn och invandringen till Sverige kommer att vara fortsatt hög. Deras prognos pekar på att befolkningen passerar 10 miljoner år 2025 och att vi 2050 är uppe i 11,3 miljoner invånare. 70 % av befolkningsökningen sker i storstäderna. 1 Svenskarnas disponibla inkomster förväntas öka snabbare än BNP fram till 2025 vilket i förlängning resulterar i ökad konsumtion. Det i sin tur betyder större efterfrågan på varor men också en ökad resursåtgång. 2 Det här är vad vi kan förvänta oss i Sverige och man ser samma trend i hela västvärlden. År 2020 räknar man med att en fjärdedel av Europas befolkning kommer att vara över 60 år. Den globala utvecklingen går mer och mer åt en stillasittande livsstil 3, både i arbetslivet och i hemmet. Behovet av ergonomiska möbler och produkter kommer att vara stort. En viktig designuppgift i framtiden kommer bli att utforma produkter och miljöer som är inkluderande och utesluta så få potentiella användare som möjligt, att skapa en universell design startade TMF, Trä- och Möbelindustriförbundet, ett projekt som kallas Plusmöbler. Projektet kom till för att möta efterfrågan från köpstarka äldre människor. Till projektet knöts företag som t. ex Lammhults, Stolab och Swedese. Möblerna skulle ha fokus på det moderna livets krav, d.v.s. flexibilitet, förändring och ergonomi. Man ville skapa förutsättningar för design av helt nya eller förbättrade möbler. 5 I designkretsar förefaller detta projekt om plusmöbler vara föga känt. Kan detta bero på att KennethÖsterlin.Design'i'fokus'för'produktutveckling.(Kalmar:Liber,2007)

10 djupare kunskap i frågan saknas? Kan det vara så att det handlar om mindre statusfylld design? Gustavsson 6 skriver om veta hur som den praktiska kunskapens natur och veta att som är den traditionella formen av kunskap. Som designer är bägge formerna av kunskap avgörande och följer hela kedjan av arbetsförloppet i ett designarbete. Vi bygger vår produkt, det vi skapar, genom att veta hur och veta att. Det här betyder att vi behöver få kunskap som är både praktisk och teoretisk för att kunna fungera professionellt som designers. För att som designer kunna möta framtidens behov behöver ergonomikunskapen ingå i utbildningarna. Den här studien utförs på IKEA of Sweden, världens största möbelproducent. De har mycket att ta hänsyn till i sin designprocess och i framtagningen av produkter, till exempel miljö, hållbarhet och socialt ansvarstagande med mera. En utmaning i framtiden för IKEA of Sweden är att möta de behov vi kan se av ändrade levnadsmönster och människors olika förutsättningar såsom exempelvis ålder, miljö, klimat och ekonomi. Det torde vara intressant både ur ett företagsekonomiskt perspektiv men även ur ett humant perspektiv samt som socialt ansvarstagande. 1.2 Syfte & Frågeställningar 1:2:1 Syfte Syftet med denna uppsats är undersöka hur IKEA of Sweden arbetar med ergonomi idag och ge förslag på hur de skulle kunna arbeta med ergonomi i deras process för framtagningen av nya produkter. Inom ramen för arbetet kommer en designprocess efter given brief av en produktutvecklare på IKEA of Sweden ske. Designprocessen ska ha ett övergripande ergonomiskt perspektiv och ha ett anvisat produktionssätt. 6 BerntGustavsson.Vad'är'kunskap?'En'diskussion'om'praktisk'och'teoretisk'kunskap. (Kalmar:Liber,2002). 8

11 Detta kommer att redovisas i separat i bilaga 3 Designprocessen. 1:2:2 Frågeställningar - Hur arbetar IKEA of Sweden med ergonomi i designprocessen vid framtagning av nya produkter? - Hur kan man föra in ergonomi i designprocessen på IKEA of Sweden så att det blir en strategi och planerad aktivitet? - Hur kan man arbeta med produktionsanpassad formgivning och föra in ett övergripande ergonomiskt perspektiv i designprocessen? 1:3 Avgränsningar Studien avseende IKEA of Sweden avgränsas till intervjuer med anställda på IKEA of Sweden i Älmhult. Jag kommer att vidare i studien referera till IKEA of Sweden som IKEA. 9

12 Kap 2 Svensk möbelindustri & IKEA Kapitel två inleder med en tillbakablick på svensk möbelindustri och hur IKEA utvecklat sin kvalitetsmedvetenhet. Därefter ges en kort introduktion till IKEAs arbetssätt Demokratisk Design. 2:1 Historisk tillbakablick En undersökning gjord i början av 1940-talet visade att man ofta bodde trångt på grund av konventionella och traditionella möbleringsmönster och i kombination med tunga och otympliga möbler bodde man även opraktiskt. Svensk Slöjdförening, som hade verkat för den allmänna smakens höjande sedan mitten av 1800-talet tog ett beslut 1943 om ett nytt arbetsprogram för att påverka utvecklingen. Målet var att främja god formgivning, att verka för förbättrad gestaltning av bostad och allmän miljö samt att sprida kunskap om god form. 7 Med Brita Åkerman från Svensk Slöjdförening i spetsen började ett intensivt arbete med att sprida denna kunskap. Detta skulle ske genom kursverksamhet, utställningar och föredragsserier som skulle hållas över hela landet. I skolan utökades ämnet hemkunskap med att man också skulle lära sig om inredning och möblering. 8 Erik Berglund anställdes av Svensk Slöjdförening som studieledare och höll så kallade bo-cirklar och föreläsningar. Erik och hans kollegor utarbetade också program och studiematerial. För att kunna bedriva denna informationsverksamhet krävdes förstås stor kunskap om de olika områdena. Sverige bedrev forskning om boendeundersökningar och mot slutet av 1940-talet tog man ett beslut om att genomföra en stor systematisk studie om hur hemarbete kunde bedrivas. Inspirerad av denna undersökning startade Svensk Slöjdförening funktionsundersökningar. 7 ErikBerglund.Tala'om'kvalitet'om,'möbelmarknaden'och'brukarorienterad' produktutveckling.(västerljung:bokförlagetaxplock,1997). 8 Ibid. 10

13 Den första handlade om bäddmöblers mått och bidrog till en snabb förbättring av den svenska bäddkulturen. Fler undersökningar, t ex om bord, sitthöjder och skåp genomfördes också men först ett par år senare. 9 I början av 1950-talet bildades Varudeklarationsnämnden som hade till uppgift att förse konsumenter med all slags information om en varas kvalitet. Här började ett arbete som bestod i att komma fram till vad är kvalitet? Vilka parametrar ingår i kvalitet? Vad är relevant för kunden? Man insåg snabbt att man behöver testa möbler på olika sätt för att kunna jämföra och kunna skatta olika egenskaper. Man reste utomlands och tittade på apparatur och idéer om detta, bland annat England och USA och man började bygga det första laboratoriet med testapparatur. Den första stolprovaren utvecklades i samarbete med DUX och AB Troeds. Det här arbetet väckte stort intresse hos våra grannländer. Ett nordiskt samarbete inleddes och man började varudeklarera produkter under benämningen Varufakta. Varufakta innebar tyvärr att många producenter inte ville ha märkningen. Om en av deras möbler inte fick bra betyg drog det ner ryktet på resterande sortiment. Många konsumenter missuppfattade dessutom innehållet på deklarationerna och de skalor som användes då informationen kring detta var bristfällig. 10 På 1960-talet beslöt man från Svensk Slöjdförening att samla all den information och kunskap som man erhållit under närmare två decennier. Ett lösbladssystem tillkom med rekommendationer som gällde funktion och kvalitet och som riktade sig till produktutvecklare och formgivare. Samlingen kallades för Möbelfakta. I samma veva bildades Möbelinstitutet och Bohagsinstitutet lades ner. Möbelinstitutets främsta uppgift var att främja forskning och utveckling samt att sprida information inom möbelområdet. Syftet var också att öka möbelbranschens möjligheter att utveckla, tillverka och sälja väl funktionsanpassade och formgivna möbler. Det skulle hjälpa såväl professionella inom branschen som konsumenter att finna sådana produkter bland marknadens utbud. 9 Ibid. 10 Ibid. 11

14 Då möbelinstitutet främsta uppgift inte var information direkt till konsumenten fanns ett behov av ett system enbart för konsumenten. Därför bildades Möbelsyn och Bohagsregistret. Bohagsregistret var en komplett samling av de möbler som fanns på marknaden och som var testade. På 1970-talet insåg man dock att det blev alltför betungande att uppdatera ett sådant system. 11 Möbelsyn var ett uppmärksammat projekt som erbjöd mätbara egenskaper som komplement till de varudeklarationer som fanns. Möbelsyn skulle handla om en ytterligare dimension, att visa på de bästa formgivna möblerna visade man 76 utvalda möbler på möbelmässan, 1977 visade man 211 möbler, 1978 koncentrerades till 75 nytillkomna möbler som visades i interiörer i genomtänkta miljöer med färg- och ljussättning av Kersti Sandin Bülow och Lars Bülow visade inte några nytillkomna möbler utan visade istället ett urval ur den samling man redan hade i olika möbleringar och interiörer blev sista året för möbelsyn och man avslutade det kapitlet med att ge ut en bok, Juryvalda möbler. 12 Det decennium som sedan följde kännetecknas av en möbelformgivning som gick från seriös produktutveckling till konstnärligt nyskapande. Som följd av detta var intresset för möbelinstitutet inte stort. Det som levde var det gemensamma intresset för form. 13 I början av 1990-talet började man från formgivarhåll att förena funktion och form igen beslöt man hastigt att Möbelinstitutet skulle flytta till Jönköping. Det var för många ett oroande beslut och betydde att man flyttade från händelsernas centrum i Stockholm och därmed riskerade att förlora arbetskraft, kunskap och erfarenhet, vilket man också gjorde. Efter 2 år i Jönköping lade man ner verksamheten för gott Ibid. 12 Ibid. 13 Ibid. 14 Ibid. 12

15 Konsekvenserna av detta var många, men drabbade främst brukarna då det var för den målgruppen som allt började. Det fick konsekvenser för formgivare och producenter som genom att ta del av, och använda sig av brukarorienterad information, kunde konkurrera med kvalitet och funktion på en hårt konkurrensutsatt marknad. Det fick även konsekvensen att medan andra länder i Europa och världen drev utveckling och forskning på dessa områden så har vi i Sverige lagt ner vår verksamhet. Det har fått och får konsekvenser för vår möbelindustri som lever en tynande tillvaro idag. Det är en enorm kunskap som har byggts upp under närmare 50 år och som har påverkat Sverige både på individnivå vad det gäller synen på vårt hem men också samhällspolitiskt och ekonomiskt för våra företag och vår kunskapskultur. 15 2:2 IKEA i framkant IKEA, med sitt snabbt växande postorderföretag, var på 1950-talet en betydande konkurrent till svensk möbelhandel. Produkterna som såldes var konventionella, av låg kvalitet och höll mycket låga priser. IKEA möttes av hård kritik från många håll, bland annat från möbelhandlarna, Svensk Slöjdföreningen och tidskriften FORM. Svensk Slöjdförening, som hade kommit långt med sina metoder för bestämning av möblers hållfasthet, köpte in två fåtöljer från IKEA för att testa kvaliteten. Efter ett fåtal stötar på ryggstödet ramlade den sönder och detsamma gällde armstöden. Testerna dokumenterades och visades sedan upp i studiecirklarna som exempel på dåliga möbler. Det var startpunkten för ett arbete med möblers kvalitet för IKEA och det visade på nödvändigheten att anställa professionella formgivare. De följande åren började IKEA systematiskt testa alla sina möbler och när Möbelinstitutet etablerades 1967 var IKEA en av de största bidragsgivarna ekonomiskt. När sedan Möbelfakta startades så var IKEA det starkaste ekonomiska stödet och 15 Ibid. 13

16 Möbelfaktaetiketten användes både i de svenska och de utländska varuhusen. 16 På 1970-talet inrättade IKEA ett eget möbellaboratorium under ledning av Bo Wadling. Det lade grunden för TestLAB som idag är en av de bäst utrustade möbelprovningsstationerna i Europa. Tillsammans med satsningen på professionella formgivare och en avdelning för experiment och produktutveckling började IKEA växa sig starka. Resultatet blev ett sortiment av god klass och företaget växte, nya varuhus öppnade över hela världen. En av IKEAs starka grunder var att istället för att anpassa sortimentet efter köparnas smak i varje land, såg man betydelsen av en egen profil med svensk enkelhet och möbeltradition. 17 2:2:1 Demokratisk design de fem elementen IKEA har år 2016, 328 varuhus i 28 länder. Sortimentet består av ungefär produkter och varje år förnyas sortimentet med ca produkter. På designavdelningen arbetar 15 egna IKEA designers och man samarbetar med ytterligare 200 externa designers. 18 Idag arbetar IKEA efter en filosofi om demokratisk design. De fem elementen/dimensionerna är form, funktion, kvalitet, hållbarhet och ett lågt pris. Grundtanken är att alla produkter ska ha god form, funktion, kvalitet och inbyggd hållbarhet. Priserna på produkterna ska vara så låga att så många som möjligt har råd att köpa dem. 19 All produktutveckling börjar med ett scoop-dokument där produktutvecklaren och hens team gör sin första formulering kring den nya kommande produkten invigdes IKEA Democratic Design Centre i Älmhult, IKEAs produktutvecklingscenter. Centret är en idéfabrik och är utvecklat för en 16 ibid. 17 ibid den15mars ibid. 14

17 modern, innovativ och kreativ produktutveckling. Det är en samlingsplats för designers, produktutvecklare och tekniker från hela världen att arbeta tillsammans. IKEA har även ett produktutvecklingscenter i Shanghai, en filial till verksamheten i Älmhult. 20 Centret i Älmhult har även en prototypverkstad där man tar fram många av de prototyper som tas fram i produktutvecklingsprocesserna. Här finns verkstäder för trä, metall, färg och textil. Även ett antal olika 3D printers som skriver ut i olika material design8centre8i8aelmhult hämtatden15mars

18 Kap 3 Ergonomi & Design Detta kapitel beskriver de begrepp inom området ergonomi och design som är aktuella för studien. Kapitlet redogör även för tidigare forskning på området samt teorier om föreställningar om ergonomi samt författarens egna förhållningssätt till ergonomi. 3:1 Ergonomi 3:1:1 Begreppet Ergonomi Ergonomics is the science of work: of people who do it and the ways it is done, of the tools and equipment they use, the places they work in, and the psychological aspects of the working situation. 21 Ovanstående citat berättar för oss att ergonomi är läran om hur arbetsredskap och arbetsmiljö påverkar människan och hur det kan anpassas till människans behov och förutsättningar. Ordet arbete har här en bred betydelse och kan appliceras på i princip all planerad eller målmedveten aktivitet, särskilt om det dessutom innefattar ansträngning eller färdighet. I designsammanhang handlar det om att för en produkt eller tjänst som är till för mänskligt användande bör designen av produkten eller tjänsten skapas utifrån brukarens fysiska och psykiska behov. 22 De professionella yrkesgrupperna som arbetar med att ta fram produkter såsom designers, produktutvecklare, tekniker, ingenjörer påverkar människors vardag genom sitt arbete. Kunskap om människors möjligheter och begränsningar, såväl fysiskt som mentalt, blir därmed otroligt viktigt. 21 StephenPheasant&ChristineM.Haslegrave.Bodyspace' 'Anthropometry,'ergonomics'and' the'design'of'work.(bocaraton:taylor&francisgroup,2006),4. 22 Pheasant&Haslegrave,Bodyspace' 'Anthropometry,'ergonomics'and'the'design'of'work. 16

19 3:1:2 Begreppet Antropometri Antropometri är en vetenskap som behandlar människans mått men även proportioner, rörelseutrymme, räckvidd, kroppsställningar och liknande. Människans mått är ofta normalfördelade i en population och gör därför att en dimension hos en population kan beskrivas med två mått, medelvärde och standardavvikelse. Muskelstyrka och kroppsvikt är däremot två variabler som inte följer normalfördelning utan som har en skevhet i sin fördelning. 23 I boken Bodyspace 24 återfinns data på befolkningsgrupper uppdelade på flertalet olika etniska grupper. Viktigt att beakta är dock att de flesta populationers kroppslängder har ökat med 10 mm per 10 år under 1900-talet. Grundläggande regler och rekommendationer 25 för hur antropometrin ska användas finns: - När det gäller rörelseutrymme ska man använda 95:e percentilen. - Vid mått som rör räckvidd till exempelvis reglage rekommenderas att man använder 5:e percentilen, d.v.s. att 95 % av befolkningen når reglaget i fråga. - Om uppdraget innefattar en utformning som innebär design för alla och att användarpopulationen är diffus samt innefattar både kvinnor och män med varierande kroppsmått, är det lämpligt att använda sig av 5:e till 95:e percentilen. Här ökar också behovet av justerbarhet. Men att kunna justera varje produkt så att den passar alla får dock ses som en utopi. Ofta är ekonomi en styrande faktor som kan göra att en produkt istället anpassas till den tänkta populationens medel- eller medianvärden. 23 GöranHägg,MatsEricsson&PerOdenrick.Fysiskbelastning.Arbete'och'teknik'på' människans'villkor.matsbohgardetall.upplaga2.1.(stockholm,prevent,2010). 24 Pheasant&Haslegrave,Bodyspace' 'Anthropometry,'ergonomics'and'the'design'of'work. 25 Hägg,Ericsson&Odenrick,Fysisk'belastning,

20 En ambition, i åtminstone det samhälle vi lever i idag i Sverige, är att i största möjliga mån göra det tillgängligt för grupper med olika typer av funktionshinder. 26 3:1:3 Föreställningar om ergonomi I avhandlingen Ergonomi som verktyg (2006) skriver Carina Rislund att ergonomi förutsätter lärande. Genom hennes studie identifierar hon också ett för problem ergonomikunskap ses inte som meningsfullt. För att ergonomikunskapen ska användas måste den klassas som användbar och meningsfull utifrån ett företagsperspektiv. Företag måste identifiera ergonomikunskapen som en konkurrensfördel och använda den som ett verktyg istället för mål. 27 I en senare rapport Uppfattningar om ergonomi en studie om variation hur ergonomi uppfattas (2011) skriver samma författare om uppfattningen om ergonomi och hur de stämmer överens med ergonomins mål. Studiens resultat visar att följande åtta kategorier identifierades: 28 - Ergonomi är människors hälsa - Ergonomi är något som har med kroppen att göra - Ergonomi är en friskhållande funktion - Ergonomi är respektfull attityd till människor - Ergonomi är effektivitet i arbetet - Ergonomi är produktegenskaper som särskiljer - Ergonomi är något mindre viktigt - Ergonomi är ett obekant begrepp 26 Hägg,Ericsson&Odenrick,Fysisk'belastning. 27 Carina,Rislund.(2006).Ergonomi'som'verktyg.'Fem'fallstudier'av'uttryck'för'och' användning'av'ergonomikunskap'inom'logistikverksamhet(avhandlingfördoktorsexamen, Chalmerstekniskahögskola). 28 Carina,Rislund.Uppfattningar'om'ergonomi' 'en'studie'av'variation'i'hur'ergonomi' uppfattas.göteborg:chalmerstekniskahögskola,departmentofproductandproduction development,2011,sid27. 18

21 Resultatet visar att det är vanligare att uppfatta ergonomi som avgränsat till individ och hälsa än i termer av ekonomisk lönsamhet. Det kan vara en delförklaring till varför många beslutsfattare inte använder ergonomi som ett verktyg i sina processer. Risberg (2011) hämtar stöd i den sociokulturella teorin om lärande, att kunskap formas av människor i praktikgemenskaper. Om en person inte har ergonomi som profession kan ergonomikunskap verka främmande och skrämmande. För att ergonomikunskapen ska bli meningsfull måste den översättas till det yrkesspråk som gäller i ett visst sammanhang. 29 Pheasent och Haslegrave (2006) presenterar i sin tur fem grundläggande föreställningar om ergonomi. 30 The Five Fundamental Fallacies - This design is satisfactory for me it will, therefore, be satisfactory for everybody else. - This design is satisfactory for the average person it will, therefore, be satisfactory for everybody else. - The variability of human beings is so great that it cannot possibly be catered for in my design but since people are wonderfully adapted, it doesn t matter anyway. - Ergonomics are expensive, and since products are actually purchased on appearance and styling, ergonomic considerations may conveniently be ignored. - Ergonomics is an excellent idea. I always design things with ergonomics in mind but I do it intuitively and rely on my common sense so I don t need tables of data or empirical studies. De fem uppfattningarna är svåra att motbevisa. Den första föreställningen är mer vanlig än man tror. Hur många produkter är egentligen testade i designprocessen på en representativ grupp av brukare? Det är även vanligt att designern själv testar prototypen och konstaterar att den är bra. 29 Rislund,Uppfattningar'om'ergonomi' 'en'studie'av'variation'i'hur'ergonomi'uppfattas. 30 Pheasant&Haslegrave,Bodyspace' 'Anthropometry,'ergonomics'and'the'design'of'work,

22 Är den bra för hen är den bra för alla andra. Det stora problemet med det här synsättet är att oftast är produkter designade av den mer starka och kunniga delen av populationen vilket kan skapa oerhörda problem i användandet av produkten för de som är svagare och mindre kunniga. Den andra föreställningen är även den en vanlig lösning på design. Problemet med lösningen är att man väljer bort en stor del av populationen genom att designa för genomsnittet. Om man exempelvis ska designa ett reglage och räckvidden är beräknad på genomsnittliga mått, kommer en stor del av populationen inte att nå reglaget i fråga. De kommer heller inte kunna greppa reglaget ordentligt om reglaget är designat för den genomsnittliga handen. 31 Den tredje föreställningen handlar om att människor som släkte betraktat är mycket anpassningsbara till vår omgivning. Men att anpassa kroppen och ändra förutsättningarna för hur du exempelvis måste sitta för att kunna arbeta innebär oftast skador på sikt och i vidare mening kostnader för både den enskilde och samhället. 32 Den fjärde föreställningen handlar om ytlighet. Att anta att vi människor enbart köper varor och produkter för deras utseendes skull, att form och yta går före funktion och användbarhet. Den femte och sista är starkt kopplad till den första föreställningen. Här handlar det om avsaknaden av empati, oförmågan eller ointresset, att kunna sätta sig in i andra människors situation. 33 Utifrån de fem listade föreställningarna har jag tagit mig friheten att översätta dem till fem egna begrepp om föreställningar av ergonomi: - Ego ergonomi. Designen passar för mig, alltså passar den för alla andra. - Genomsnittlig ergonomi. Om designen passar för genomsnittet, passar den för alla. 31 Pheasant&Haslegrave,Bodyspace' 'Anthropometry,'ergonomics'and'the'design'of'work. 32 Ibid. 33 Ibid. 20

23 - Ansvarsfri ergonomi. Variationen i människans kroppsmått är så stor att jag inte kan ta hänsyn till det i min design. Människan är anpassningsbar så det är nog inte av så stor betydelse i alla fall. - Bortvald ergonomi. Ergonomi är dyrt och eftersom produkter i princip enbart köps på utseende och styling så kan ergonomi bekvämt nog väljas bort i designprocessen. - Intuitiv ergonomi. Att använda ergonomi i designprocessen är en utmärkt idé, jag har alltid ergonomi i åtanke men jag använder den intuitivt och med sunt förnuft så jag behöver inte data eller empiriska studier som underlag. 3:2 Design 3:2:1 Universell design Begreppen universell design och inkluderande design har samma innebörd och används inom användarcentrerad design när man utvecklar system och produkter som kan användas av alla, oavsett deras olika förutsättningar. Syftet med den här typen av designstrategi är att möta behoven hos större grupper av tänkbara konsumenter vilket leder till att tillverkare och företag får en större marknad samt att det bidrar till ökad delaktighet. 34 Universell design är design för alla. Det är design som är användbar för både barn, tonåringar och äldre. Den är användbar både av människor med normala förmågor som människor med funktionshinder. Arkitekten Ronald Mace myntade uttrycket universal design 35 och menar att det viktigaste med användandet är att det gör begreppet design for special needs, design för speciella behov, obrukbart. Problemet med frasen speciella behov är att den ger mer uppmärksamhet till funktionshindret än 34 Rita Ehrenfors & Rosa Gudjonsdottir. Design för alla - Pilotstudie och kravspecifikation på externt minnesstöd. Hjälpmedelsinstitutet, RobertaNull.Universal'Design,'Principles'and'models.(BocaRaton,Taylor&Francis Group,2014). 21

24 människan, d.v.s. att människan med funktionshinder saknar något som de normala människorna har. Universell design uppmanar till att designers skapar utrymmen och produkter som anpassar sig till människor som individer och som stärker deras känsla av sig själva som kompetenta och oberoende. 36 Center for Universal Design, CUD, är ett nationellt informations- och forskningscentrum i North Carolina, USA. CUD har tagit fram följande sju principer 37 för universell design: - Likvärdig användning Designen ger samma förutsättningar av användning till alla användare: identiska när det är möjligt; likvärdiga när det inte är möjligt. - Flexibel användning - Designen rymmer en bred användning utifrån brukarens individuella preferenser och förmågor. - Enkelt och intuitivt - Designen är lätt att förstå, oavsett användarens erfarenhet, kunskap, språkkunskaper eller nuvarande koncentrationsnivå. - Förnimbar information - Designen kommunicerar nödvändig information på ett effektivt sätt för användaren. - Tolerans mot misstag Designen minimerar risker och de negativa konsekvenserna av avsiktliga eller oavsiktliga händelser. - Liten fysisk ansträngning - Designen kan användas effektivt, bekvämt och med minimal ansträngning. - Storlek och utrymme Designen är av lämplig storlek och utrymme finns för att närma sig den, att nå den och att använda den oavsett användarens kroppsstorlek, kroppshållning eller rörlighet. 3:2:2 Human-centered design Begreppet Human-centered Design definieras som en strategi för interaktiv systemutveckling. Den syftar till att göra systemen användbara 36 ibid. 37 idid.,

25 genom att fokusera på användarna, deras behov och krav och genom att tillämpa ergonomi och användbarhet, kunskap och teknik. Human centered design handlar om att förstå människor och deras behov. Att i design, konstruktion och utveckling involvera den faktiska användaren. De professionella som använder sig av strategin måste ha ett tvärvetenskapligt perspektiv och tänkesätt. 38 Tillvägagångssättet för processen i Human-centered Design är uppdelad i olika aktiviteter: att förstå och specificera sammanhanget där användningen sker, att specificera användarnas krav, att producera konstruktionslösningar för att möta användarnas behov och utvärdera designen mot de uppställda kraven. 39 3:2:3 Design för äldre och funktionshindrade Oskar Jonsson skriver i Brukarens roll i välfärdsforskning och utvecklingsarbete 40 att brukarens behov inte bara handlar om användbarheten, ergonomin, med fokus på mänskligt beteende och kognition utan även på den estetiska upplevelsen med fokus på meningsfullhet och emotionell upplevelse. I klartext handlar det om att kunna få åldras och leva i en meningsfull miljö där man uppmärksammar vikten av form och funktion, för alla som vistas i den. Här har även Aron Antonovskys begrepp KASAM stor betydelse 41 där han pratar om hälsa som känsla av sammanhang. Om betydelsen av att finna mening i sin tillvaro för att i större utsträckning behålla sin hälsa. Det här betyder att det är viktigt att värna om den miljö som finns runt om en 38 Glomann,LeonhardRainer.Human8centereddesigncurriculumformultidisciplinary applicationatdesignfaculties.elsevier. 3(2015) ibid., OscarJonsson(2011)Brukarcentrering'i'arbetet'med'design'för'äldre.Brukarens'roll'i' välfärdsforskning'och'utvecklingsarbete.rönnmark,l.(red).'vetenskapförprofession 18:2011.HögskolaniBorås. 41 HåkanThorsén.Omvårdnadsmodeller,'människosyn,'etik.(Falköping:Liber,2002) 23

26 person, att möbler har egenskaper som är funktionella och ergonomiska såväl som estetiska. I sin doktorsavhandling ger Oskar Jonsson 42 oss en bild av de möjligheter och utmaningar som designers kan välja att möta i framtiden. Bakgrunden till studien är den avsaknad av möbler som motsvarar den efterfrågan som finns hos äldre konsumenter. Studien har genomförts genom bland annat genom intervjuer. Syftet har varit att fånga relationen mellan människa och möbel. Resultatet visar att det är omöjligt att se den äldre befolkningen som en homogen grupp men att det finns ett sammantaget behov och önskemål om möbler som främjar bekvämlighet, trivsel och självständighet. Möbler som bidrar till eftersträvansvärda upplevelser av värdighet, meningsfullhet och frihet. 42 OscarJonsson(2011)Furnitureforlaterlife DesignBasedonOlderPeople s ExperiencesofFurnitureiThreeHousingForms.(avhandlingfördoktorsexamen,Lunds Universitet) 24

27 Kap 4 Metod Detta kapitel beskriver hur jag har gått tillväga för att besvara studiens frågeställningar. Kapitlet redogör även för hur designprocessen har sett ut. 4:1 Övergripande forskningsprocess I min studie har jag använt mig av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som forskningsmetod. Inom ramen för detta har jag därutöver genomfört en designprocess efter given brief av IKEA. I designprocessen har jag utgått från Jan Landqvists uppdelning av den kreativa processen. 43 Material, bilder, skisser och information rörande min egen designprocess återfinns i bilaga 2, Designprocessen. 4:2 Kvalitativa forskningsintervjuer Syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är att få beskrivningar av intervjupersonens livsvärld. Alternativet är den kvantitativa intervjumetoden där svarsalternativen är stängda för att kunna kodas och ge ett statistiskt underlag. 44 Den nya kvalitativa kunskapen skapas i mötet, dialogen, mellan intervjupersonen och intervjuaren. 45 I den här undersökningen var det intervjupersonernas tankar som var studieobjekt. Fokus i min undersökning var därför deras tankar och erfarenheter som medarbetare samt deras uppfattning om hur IKEA arbetar med ergonomi i designprocessen JanLandqvist.Vilda'idéer'och'djuplodande'analys.'Om'designmetodikens'grunder. (Stockholm:CarlssonsBokförlag,2001) 44 JarlBackman.Rapporter'och'uppsatser.(Lund:Studentlitteratur,1998). 45 SteinarKvale.Den'kvalitativa'forskningsintervjun.(Lund:Studentlitteratur,1997). 46 PeterEsaiasson,MikaelGilljam,HenrikOscarsson&LenaWängerud.Metodpraktikan.' Konsten'att'studera'samhälle,'individ'och'marknad.(Stockholm:NorstedtsJuridikAB,2003). 25

28 Fördelarna med kvalitativa forskningsintervjuer är bland annat att intervjun kan ge goda möjligheter att få svar som är oväntade. 47 Den kvalitativa intervjun är en kraftfull metod för att fånga upp och beskriva erfarenheter från intervjupersonernas vardag. Den ger möjlighet att förmedla hens situation till andra från dennes perspektiv. Värdet av den kunskapen beror på i vilket sammanhang den ingår och hur den där används. 48 Den kvalitativa forskningen har ibland avfärdats som ovetenskaplig. En kritik är att resultaten var för sig är intressanta men metoden inte är vetenskaplig. Kritiken riktar sig framförallt mot att den kvalitativa intervjun saknar objektivitet och att intervjun därigenom skapar kunskap som är subjektiv. 49 Nackdelarna med den här metoden är bland annat att forskaren har makten att styra intervjun och till exempel ställa ledande frågor till den intervjuade. Beroende på hur frågorna är ställda och hur de intervjuade uppfattar innebörden av frågan kan svaren bli olika. Det finns också en risk för så kallade intervjueffekter, att svaren blir olika beroende på vem som ställer frågorna. 50 Det är därför av stor betydelse för själva intervjun att intervjuaren förbereder sig väl och att arbetet med frågor, struktur och genomförande har gjorts innan intervjutillfället. 51 Utifrån vetskapen om detta och syftet med den här studien har jag valt att genomföra halvstrukturerade intervjuer. Jag har gjort en struktur och ett underlag med relevanta frågor. Jag har tillåtit mig att ändra ordningsföljd på frågorna om det har behövts för att följa upp svar och berättelser från intervjupersonerna Kvale,Den'kvalitativa'forskningsintervjun. 48 Ibid. 49 Ibid. 50 Esaiassonmfl,Metodpraktikan.'Konsten'att'studera'samhälle,'Individ'och'marknad. 51 Kvale,Den'kvalitativa'forskningsintervjun. 52 Ibid. 26

29 4:2:1 Urvalskriterier Vid kvalitativa intervjuer grundar sig urvalet på centralt placerade källor, d v s de personer som man tror kommer bidra med mest kunskap om det man undersöker. Men urvalet kan komma att kompletteras och då kan man använda sig av så kallat snöbollsurval. 53 En intervjuperson pekar vidare på nästa intervjuperson som i sin tur pekar vidare, osv. Jag använde mig av bägge tekniker i mitt urval. Hälften av mina intervjupersoner handplockades utifrån deras profession och hur jag antog att de skulle bidra med kunskap. Den andra hälften var ett snöbollsurval där intervjupersonen har tipsat mig om nästa intervjuperson. Vad som också framhålls som ett bra råd vid intervjuer är att intervjupersonerna är främlingar. Det kan vara svårt att upprätthålla en vetenskaplig distans till folk man känner. 54 Mina urvalskriterier var att samtliga intervjupersoner ska vara anställda av IKEA och arbeta i någon form med design och produktutveckling. För att kunna uttala sig om frågor rörande hur IKEA arbetar med ergonomi behöver intervjupersonerna själva arbeta inom ett område där ergonomi ingår. Min ambition var också att få en spridning mellan olika professioner och olika sortimentsavdelningar. Kön hade inte betydelse i urvalet utan utfallet berodde på slumpen. 4:2:2 Intervjupersoner Mitt urval var både bekanta och främlingar. Några av intervjupersonerna har jag träffat under min praktik på designavdelningen, IKEA, och några träffade jag för första gången efter mailkontakt. Totalt har fjorton intervjuer genomförts. Sex av intervjupersonerna arbetar på designavdelningen, tre intervjupersonerna arbetar på specifika avdelningar för vissa produktgrupper och tre av intervjupersonerna 53 Esaiassonmfl,Metodpraktikan.'Konsten'att'studera'samhälle,'Individ'och'marknad. 54 Ibid. 27

30 arbetar på andra avdelningar. Jag har även intervjuat en medarbetare på IKEAs TestLAB. Utöver intervjuerna på IKEA har jag intervjuat företrädare på designbyrån Veryday. Sammanlagt har jag intervjuat sex kvinnor och åtta män. 4:2:3 Intervjuguide En samtalsintervju omfattar en rad frågor som har strukturerats utifrån ett antal teman. Det är viktigt att tänka såväl tematiskt som dynamiskt när man skapar en intervjuguide. Frågorna ska knyta an till studiens problemställning och underlaget ska vara skapat så att samtalet kan hållas flytande. Frågorna ska vara lätta att förstå för att inte tid ska gå till att intervjuaren förklarar vad den vill åt. 55 En bra intervjufråga ska bidra till såväl till kunskapsproduktion som till samspelet mellan intervjuaren och intervjupersonen. 56 Jag skapade fyra intervjuguider 57, främst då arbetsuppgifterna skiljer sig åt för de olika professioner jag intervjuade. Gemensamt för mina intervjuguider var att jag inledningsvis ställer frågor om ergonomi i den egna arbetsprocessen. Vissa av frågorna i de tre intervjuguiderna för medarbetarna på IKEA har varit mer öppna vilket har gett upphov till följdfrågor. En sådan intervjuguide skapar en halvstrukturerad intervju där följdfrågor är tillåtna. 58 4:2:4 Genomförande Intervjuerna genomfördes under veckorna 7-8 och vecka 11. Intervjuerna skedde i viss avskildhet på intervjupersonernas arbetsplats på IKEA i Älmhult. Intervjun med företrädaren för designbyrån Veryday skedde på deras kontor i Ulvsunda i västra Stockholm. Nio av fjorton intervjuer 55 Esaiassonmfl,Metodpraktikan.'Konsten'att'studera'samhälle,'Individ'och'marknad. 56 Kvale,Den'kvalitativa'forskningsintervjun. 57 Bilaga1Intervjufrågor 58 Ibid. 28

31 spelades in med hjälp av röstmemo funktionen på Iphone och tog mellan minuter vardera. Samtliga intervjupersoner hade informerats om det ämnesområde som var i fokus för intervjun. 4:2:5 Databehandling och analys Alla intervjutexter har transkriberats till texter efter intervjutillfället. Jag har valt att skriva ut hela meningar och det som faktiskt sägs för att undvika feltolkningar i det senare analysstadiet. Svaren på intervjufrågorna är inte hopskrivna utan står var för sig för att underlätta vid jämförelse av svaren emellan intervjupersonerna. Det transkriberade materialet delade jag upp i teman utifrån intervjuguide, frågeställningar och de svar jag fick. Mina teman var på intervju medarbetare IKEA : - Ergonomi i designprocessen - Hur arbetar IKEA med ergonomi idag? - Hur kan IKEA arbeta med ergonomi? - Att använda experter i designprocessen Mina teman var på intervju medarbetare Veryday : - Designprocessen på Veryday - Ergonomi i designprocessen I min text har jag valt att presentera text med citat för att skapa en nära bild till den faktiska intervjun. Jag har vid citat tagit bort onödigt talspråk för att göra citatet begripligt. Resultatet av intervjun hos Veryday är en sammanfattande och beskrivande text om hur de arbetar med designuppdrag. Analysen av materialet baseras på de frågeställningar som studien har. Jag har i min analys kopplat min empiri till de teorier som jag har valt samt till den tidigare forskning som jag har presenterat. 29

32 4:3 Designprocessen Jag använder mig av Jan Landqvists 59 etappindelning av designprocessen. I bakgrund och målsättning definierar och motiverar jag mitt arbete. I analysen redogör jag för objektets samlade funktioner samt gör en omvärldsanalys och moodboard. I skissetappen generar jag koncept och senare förslag på design både på papper och i form av modeller i olika material. Skissetappen övergår sedan i tester och experiment. Därefter tillverkas presentationsskisser och ritningsunderlag för prototyptillverkning. Prototypen tillverkas sedan av prototypverkstaden på IKEA i Älmhult. 4:3:1 Bakgrund och målsättning Brief från IKEA En tidig morgon den 17 februari tog jag tåget ner till Älmhult och IKEA. Jag skulle ha möte med en produktutvecklare på Workspaces (affärsområde arbetsplats ), Åsa Hederberg, och bli briefad på den produkt som ska formges. Som en övning gav Åsa mig briefen muntligt och jag antecknade ner det som sades för att sedan skriva en strukturerad brief. Jag skickade den skrivna briefen 60 till Åsa för att säkerställa att jag hade tolkat henne rätt. Briefen innehåller uppdrag att designa ett skrivbord och produkter runt arbetsplatsen med en anvisad teknik. Att själv formulera briefen kan vara ett bra sätt att börja ett designarbete, i tolkningen och därefter gensvaret börjar samarbetet. 59 JanLandqvist.Vilda'idéer'och'djuplodande'analys.'Om'designmetodikens'grunder. (Stockholm:CarlssonsBokförlag,2001). 60 Bilaga3Designprocessen 30

33 4:3:2 Analysfasen i designarbetet Sortimentsanalys Utöver att studera den fabrik och det material som produkten ska tillverkas i är det viktigt att även studera det sortiment som idag finns på IKEAvaruhusen. Min analys omfattar skrivbord/arbetsbord av solitär typ. Jag har samlat mitt material i bilder från varuhusbesöket i Älmhult i bilaga Omvärldsanalys I varje designarbete bör man undersöka vad som redan är gjort inom den produktkategori man ska leverera in i. 62 Idag finns mycket information på internet, hemsidor och appar som Pinterest och Instagram som är bra i detta syfte. Självklart är Google även en bra sökmotor för att leta efter bilder och produkter. Kravspecifikation & funktionsanalys Under analysfasen i ett designarbete undersöks förutsättningarna och målet för den planerade produkten. I en kravspecifikation definierar man de krav som produkten ska uppfylla. Det kan vara estetiska krav såväl som ekonomiska krav. Här kan man även formulera de risker eller problem som man kan tänkas stöta på i processen. 63 Syftet med analysen är att systematiskt och metodiskt gå igenom de krav och önskemål på funktioner som ställs på produkten. Det är en kortfattad och lättöverskådlig presentation där man även kan ranka olika funktioner efter hur viktiga de är i förhållande till kraven på produkten. Jag har utgått från de funktionsanalysdokument som Jan Landqvist presenterar i Vilda 61 Bilaga3Designprocessen 62 Landqvist,Vilda'idéer'och'djuplodande'analys.'Om'designmetodikens'grunder. 63 KennethÖsterlin.Design'i'fokus'för'produktutveckling.(Malmö:Liber,2007). 31

34 idéer och djuplodande analys 64 och skapat mitt eget analysdokument 65 över krav och funktioner. Livscykelanalys En livscykelanalys beskriver alla de stadier som en produkt går igenom från första idé till slutlig återvinning. Analysen är oftast ett omfattande stort analysarbete. 66 Jag har valt att göra en enklare livscykelanalys 67 för att uppmärksamma produktens olika stadier. Moodboard I ett moodboard kan man genom bildcollage visa attribut och miljöer som ska representera produkten. Det visuella temat fungerar som inspiration och kan hjälpa idéskapandet och hålla processen på rätt bana. 68 Jag har valt att använda mig av olika bilder till mitt moddboard som illustrerar orden kontraster, taktilt, funktion, trä & trend. 69 4:3:3 Skissetapp Skissprocess En skissprocess bör ha flera etapper. Etapperna kan hjälpa formgivaren framåt men också avgränsa och hjälpa till att ta beslut. 70 I min inledande skissetapp, ETAPP 1 71, skissar jag med fri hand på papper och använder mig bland annat av blyerts med olika hårdhet och svarta 64 Landqvist,Vilda'idéer'och'djuplodande'analys.'Om'designmetodikens'grunder. 65 Bilaga3Designprocessen 66 StigKarlsson,Anna8LisaOsvalder,LindaRose,JörgenEklund&PerOdenrick. Utvecklingsprocesser.Arbete'och'teknik'på'människans'villkor.MatsBohgardetall.Upplaga 2.1.(Stockholm,Prevent,2010). 67 Bilaga3Designprocessen 68 Österlin,Design'i'fokus'för'produktutveckling. 69 Bilaga3Designprocessen 70 Österlin,Design'i'fokus'för'produktutveckling. 32

35 vattenfasta bläckpennor i olika storlekar. I ETAPP 1 försöker jag ha ett så öppet sinne som möjligt och låter fantasin flöda. I den här fasen spelar det ingen roll om produkten är realistisk eller ej. I ETAPP 2 72 arbetar jag vidare med utvalda skisser och intressanta tankar. Här skissar jag med penna och i 3D programmet SolidWorks som är ett program där man kan bygga design i 3D. I ETAPP 3 73 tar jag in mina skisser och slutliga förslag i 3Dmodelleringsprogrammet SolidWorks. 4:3:4 Tester & Experiment Som designverktyg har 3D-modellering en plats i designprocessen. Det kan vara ett sätt att enkelt skissa på likväl som det kan vara ett sätt att avancerat visualisera och gestalta det vi skapar.74 Jag har använt mig av 3D-modellering i min skissprocess, kombinerat med papper och penna. Jag har även byggt skalmodeller av bordet och pallarna. Figur 2 Modeller 71Bilaga3Designprocessen 72Bilaga3Designprocessen 73Bilaga3Designprocessen 74Landqvist,Vilda'idéer'och'djuplodande'analys.'Om'designmetodikens'grunder. 33