Slutrapport Stockholm, E-post: Telefon:

Transkript

1 Slutrapport 2016 Stockholm, E-post: Telefon:

2 Slutrapport Rymdforskarskolan 2016 Denna rapport sammanfattar utformningen, genomförandet och resultatet av Rymdforskarskolan Innehåll: 1. Rymdforskarskolan 2016 i korthet 2. Sammanfattning 3. Inledning 4. Marknadsföring och antagning 5. Gästföreläsningar 6. Laborationer 7. Studiebesök 8. Sociala aktiviteter 9. Effekter 10. Elevernas utvärdering 11. Uppmärksamhet i media 12. Utvecklingspunkter inför Tack till våra partners 14. Tack från arrangörsgruppen Rymdforskarskolan 2016 i korthet Längd: 2 veckor (27 juni 8 juli) Tid: 9:00 20:00 (varje dag utom helgen, då 10:00-16:00) Plats: AlbaNova universitetscenter Arrangör: Astronomisk Ungdom (4 anställda handledare) Rektor: Christer Fuglesang Deltagare: 36 elever (24 tjejer & 12 killar) Föreläsningar: 17 inbjudna gästföreläsare Laborationer: 10 laborationer Studiebesök: 2 studiebesök (OHB Sweden & KTH Elektrumlab) Sociala aktiviteter: 10 dag- och kvällsaktiviteter Deltagaravgift: Gratis för eleverna Finansiärer: OHB Sweden, KTH Rymdcenter, SSC, SAI, VH

3 Sammanfattning Rymdforskarskolan 2016 var en två veckor lång sommarforskarskola för gymnasister som ännu inte valt högre utbildning. Programmet bestod av gästföreläsningar, laborationer, studiebesök och sociala aktiviteter; allt inriktat mot rymdteknik och astronomi. Programmet hade nationellt intag, och marknadsföringen skedde utan hänsyn till geografi. Då inget gemensamt boende kunde erbjudas var elever från Stockholmsområdet överrepresenterade bland de sökande. Varje dag hade obligatoriskt program från kl 9:00 på morgonen till kl 20:00 på kvällen, utom helgen då dagarna var något kortare. Eleverna bjöds på lunch under hela programmet och middag de flesta dagar. Rymdforskarskolan avslutades med ett seminarium där eleverna själva fick presentera vad de hade lärt sig under programmets gång. Dagen avslutades med en middag i reaktorhallen R1 på KTH. Rymdforskarskolan rönte nationell uppmärksamhet i media. Elevernas intresse och kunskaper inom rymdteknik och astronomi ökade, tillika deras kännedom om och vilja att söka sig till rymdrelaterade utbildningar och karriärer i Sverige. Kostnaden för hela programmet blev ca SEK. Utifrån våra erfarenheter och elevernas utvärderingar drar vi slutsatserna att två veckor var en bra längd och att 40 elever är ett väl avvägt antal med hänsyn till gruppdynamik (bättre med liten grupp) och kostnad per elev (bättre med stor grupp). Till 2017 behövs ett gemensamt boende för eleverna för att kunna anta elever oberoende av hemvist. Även fler handledare behöver anställas för att klara organisationen, då vi var klart underbemannade i år. Kostnaden för programmet beräknas då bli uppemot SEK. Detta inkluderar ökade matkostnader (tre mål per dag), personalkostnader och boendekostnader för ett förbättrat koncept. Med tanke på det stora intresset finns elevunderlag för att arrangera fler upplagor av Rymdforskarskolan under samma år på andra orter än Stockholm, exempelvis Göteborg, med nationellt intag och motsvarande omfattning.

4 Inledning Astronomisk Ungdom är ett nationellt ungdomsförbund för barn och ungdomar som är intresserade av rymden. Organisationen grundades sommaren 2012 och har idag ca 2000 medlemmar, 100 ideellt aktiva, 13 anslutna medlemsföreningar runt om i landet, två anställda på årsbasis, samt omsätter över 1 miljon kronor. Antal medlemmar och omsättning har mer än fördubblats varje år sedan start, och än syns ingen avtrappning på utvecklingen. Sommaren 2015 beslutade AU:s förbundsstyrelse att satsa på att starta en svensk sommarforskarskola med inriktning astronomi och rymdfart för gymnasieelever. Satsningen sågs som strategisk viktig både för Astronomisk Ungdom som ungdomsorganisation och för Sverige som rymdnation. Det finns sedan många år flera sommarforskarskolor i Sverige för högstadieoch gymnasieelever, men ingen med inriktning mot just rymden. Med inspiration från dessa och internationella motsvarigheter med inriktning mot just rymden påbörjades så arbetet med att arrangera Rymdforskarskolan 2016 under hösten Denna rapport beskriver resultatet av det arbetet. Hemsidan har varit och under Rymdforskarskolans gång har man kunnat följa programmet genom dagliga blogginlägg skrivna av eleverna själva på Figurerna med stapeldiagram visar återkopplingen från elevernas utvärderingsenkät. 30 av 36 elever svarade på enkäten, som skickades ut via mail efter programmets slut. 5 är mest positivt ( Instämmer till fullo, Mycket givande, Mycket bra, Långt över förväntan, Bäst, osv.) och 1 är mest negativt ( instämmer inte alls, Inte alls givande, Mycket dåligt, Långt under förväntan, Sämst, osv.).

5 Marknadsföring och antagning Helt avgörande för Rymdforskarskolan är ett gott elevunderlag. För att få in så många ansökningar som möjligt marknadsfördes sommarforskarskolan genom ett flertal kanaler. Marknadsföringen pågick mellan att ansökan öppnade den 15:e april till och med att den stängde den 22:a maj. Kampanjen tog inga geografiska hänsyn och bestod i: Mailutskick till 700 gymnasielärare på natur- och teknikprogrammet runt om i landet Plats överst i två av AU:s officiella nyhetsbrev som når över 1000 av AU:s medlemmar Betald marknadsföring på sociala medier (Facebook och Instagram) Manuell spridning på sociala medier (Facebook-grupper med inriktning rymden, Twitterinlägg, retweets av bl.a. Christer Fuglesang och rymdminister Helene Hellmark-Knutsson) Resultatet av kampanjen blev: 52 fullständiga ansökningar Varav 28 tjejer och 24 killar Elever från hela landet sökte, dock med en övervägande andel från Stockholmsområdet För att ansöka till Rymdforskarskolan 2016 krävdes att eleven skickade in en ansökan bestående i: Personligt brev (max 1 sida) Betyg (senaste) Rekommendationsbrev (frivilligt, max 2 st, skickades in separat av författarna) Ansökningarna lästes och bedömdes av hela arrangörsgruppen. Bedömningen bestod bl.a. i uppvisade ämneskunskaper i de matematiska och naturvetenskapliga ämnena, intresse för rymden, och lärares omdöme om eleven. Resultatet blev att: Totalt 36 elever antogs Varav 24 tjejer och 12 killar

6 Gästföreläsningar För att ge våra elever kännedom om aktuell astronomisk och rymdteknisk forskning och utveckling bjöd vi in 17 föreläsare från såväl forskarvärlden som näringslivet. Tack till: Prof. Christer Fuglesang Internationella rymdstationen ISS för forskning och framtid Sven Grahn Rymdens erövring: bilder att minnas Dr. Jón Gudmundsson Observing the cosmic microwave background using SPIDER Prof. Carl-Mikael Zetterling Working on Venus, KTH bygger elektronik för 460 Peter Rathsman OHB Sweden och svensk rymdhistoria Linda Lyckman SSC och New Space & Vad gör en rymdingenjör på SSC? Mikael Ingemyr Förutsättningarna för liv i universum Dr. Ella Carlsson Följ med på en resa till Mars! Prof. Mark Pearce En blick ut i universum Prof. Sören Holst Speciell och allmän relativitetsteori - hur Einstein förändrade vår bild av rum och tid Prof. Jesper Sollerman Supernovor och astronomins historia Dr. Jens Melinder Galaxer och Hubble-teleskopet Dr. Alexis Brandeker Planeter och liv i universum Dr. Anders Eriksson Närkontakt med en komet: Rosetta vid 67P/Tjurjumov-Gerasimenko Prof. Max Tegmark Kosmologi Dr. Oscar Larsson Strålningsmiljön i rymden Björn Ahlgren Livet som doktorand och gammablixtar

7 Laborationer För att ge eleverna praktiska utmaningar och lärdomar inom rymdteknik och astronomi ingick tio stycken laborationer i programmet. Uppsättningen labbar togs fram i samarbete med och utfördes på Vetenskapens hus. Laborationerna var: Astronomiska avstånd (med olika metoder mäta avstånd i rymden) Jupiters massa (avgöra Jupiters massa utifrån observationsdata av dess månar) Solspektrum (mäta solens spektra med en spektrograf och tolka det) Raketforskare för en dag (modellera och beräkna effekten för olika raketbränslen) Bygga modellraketer (konstruera egna raketer och beräkna teoretisk högsta höjd) Skjuta modellraketer (skjuta raketerna och mäta hur högt de flög, samt jämföra med teorin) Rymdresor (simulera olika rymdfärder med hjälp av raket- och fysiksimulatorn Kerbal Space Program) Kosmisk strålning (mäta intensiteten av myoner från atmosfären samt på ISS) Strålning: cesium i svamp (mäta hur olika strålningstyper absorberas av material) Exoplaneter doppler- & transitmetoden (detektera och mäta exoplaneter med två olika metoder utifrån spektroskopisk och fotometrisk data)

8 Studiebesök För att ge eleverna en djupare inblick i hur det är att arbeta inom rymdindustrin i Sverige genomfördes två studiebesök; på OHB Sweden och KTH Electrumlab i Kista. Vid båda besöken bjöds det på föredrag och rundvandring.

9 Sociala aktiviteter En mycket viktig del av programmet är de sociala aktiviteterna. De syftar till att ge eleverna större möjlighet till att lära känna varandra och ha kul tillsammans, för att knyta starkare vänskapsband dem emellan och ge nyttig omväxling i programmet. Exempel på aktiviteter som genomfördes är poängjakt, tipspromenad, rymd-jeopardy, rollspel med asteroid-tema, filmkvällar, Kerbal space program-lan, göra glass med flytande kväve, med mera.

10 Effekter Syftet med Rymdforskarskolan är att få fler begåvade gymnasister att söka sig till rymdrelaterade utbildningar och karriär i Sverige. Nedan presenteras utvärdering och fria kommentarer av elever. Jag har aldrig lärt mig så här mycket under 2 veckor som under forskarskolan. Nu när jag kan mer om rymden och rymdbranschen har mitt intresse ökat eftersom jag vet vilka möjligheter som finns inom astronomi och rymdteknik. Innan forskarskolan kunde jag verkligen inte se mig arbeta med rymden i framtiden den bilden har ändrats fullkomligt! Tidigare visste jag att man kunde jobba som astronaut, astronom och forskare men hade inte en aning om att det fanns fler yrken. Jag tror på att rymdforskning kommer leda mänskligheten framåt snabbare än något annat och jag vill definitivt vara med i den utvecklingen.

11 Elevernas utvärdering Det viktigaste med programmet är att eleverna själva anser att de fått en positiv upplevelse. Nedan presenteras utvärdering och fria kommentarer av elever. Det bästa har nog varit gemenskapen som man har känt med alla lika nördiga människor! Jag har alltid varit nörden i rummet men nu var jag bara en nörd i mängden! Rymdforskarskolan överträffade mina förväntningar extremt mycket. Det har varit mitt livs upplevelse och en fantastisk möjlighet att lära känna människor jag aldrig annars hade träffat. Ett enormt tack för det! De två bästa veckorna någonsin. Alla borde få den möjlighet som jag har fått med att delta i Rymdforskarskolan. Rymdforskarskolan har varit en otroligt rolig och minnesvärd upplevelse som har varit väldigt givande för mig. Den har gjort mig mer säker på vilken väg jag vill gå i framtiden samtidigt som den har gett mig mycket motivation för fortsatta studier i allmänhet och att lära sig mer. Tack för allt!!

12 Uppmärksamhet i media Rymdforskarskolan rönte relativt stor uppmärksamhet i media sett utifrån perspektivet att det var första året. Kanske viktigast att nämna är det 1:54 min långa inslaget i SVT Rapports 19:30- sändning den 6 juli, där både elever, projektledare och prof. Max Tegmark intervjuades. Vältra dig i rymd i sommar sök till Rymdforskarskolan (Rymdkanalen, ). Rymdstyrelsens uppmanar Rymdkanalens läsare att ansöka till Rymdforskarskolan. Ali siktar mot stjärnorna (Corren, ). Intervju med vår elev Ali Mohseni, om hans rymdintresse och förväntningar inför sommaren på Rymdforskarskolan. Upprymdhet om rymdnyhet (TV4 Nyheterna, ). Inslag om rymdfarkosten Juno som just lagt sig i omloppsbana kring Jupiter. Vår elev Rebecca Madsen intervjuas. Unga rymdentusiaster på nystartad sommarskola (SVT Rapport, ). Inslag i SVT Rapports 19:30-sändning om Rymdforskarskolan. Våra elever Natalia Bogdanovska, Sophie Malmberg och Måns Helldin, projektledare Mikael Ingemyr samt prof. Max Tegmark intervjuas. Med siktet mot rymden (Skaraborgs Allehanda, ). Intervju med vår elev Linnea Dahlborg, om hennes rymdintresse, framtidsdrömmar och upplevelser under Rymdforskarskolan. Hedemoratjej deltog på rymdforskarskola i Stockholm (Dala-Demokraten, ). Intervju med vår elev Elin Pettersson och vad hon fick vara med om under sommaren.

13 Utvecklingspunkter inför 2017 Återkopplingen från elevernas utvärdering av Rymdforskarskolan 2016 visar att det var en stor succé. Men när vi blickar framåt finns några tydliga områden i programmet som går att utveckla. Gemensamt boende Marknadsföringen av Rymdforskarskolan gick ut till gymnasieskolor, lärare och medlemmar i hela landet. Trots detta var en stor majoritet av de sökande bosatta i Stockholmsområdet. Denna skevhet beror på att vi inte hade möjlighet att erbjuda något boende till eleverna; de som inte redan bodde i Stockholmsområdet skulle vara tvungna att själva ordna med boende, vilket ofta är kostsamt. Därför uteblev sannolikt en stor mängd av alla potentiella ansökningar. För att alla behöriga elever i Sverige ska kunna ansöka och delta på lika villkor krävs möjligheten att erbjuda gemensamt boende för alla elever. En annan fördel med ett gemensamt boende är att det ökar sammanhållningen i gruppen avsevärt. Något fler elever Till sommarens program antogs 36 elever. Det var ett väl avvägt antal som vi under programmets gång visade sig fungerade bra. Bedömningen är att man kan öka antalet elever ytterligare något, till maximalt 40 elever. Fler handledare Under programmets gång delades de 36 eleverna in i fyra grupper om vardera nio elever. Varje grupp hade en handledare. Med tre anställda handledare och en projektledare blev det en grupp även för projektledaren att handleda. Det blev för mycket att göra för projektledaren att både handleda en grupp om nio elever samtidigt som all logistik kring programmet i övrigt behövde hanteras. Nästa år bör handledaruppgiften lyftas från projektledaren. Vi bedömer dessutom att nio elever per handledargrupp är för många för att alla i gruppen ska kunna komma till sin rätt. Fler handledare, förslagsvis fem stycken, behöver anställas för de veckor som programmet pågår. Fler orter Att anordna det två veckor långa programmet i Stockholm i samarbete med rymdaktörerna i Stockholmsområdet är ett framgångskoncept. Samma koncept skulle gå att genomföra i exempelvis Göteborg, dvs att anordna en tvillingsommarforskarskola i samarbete med rymdaktörerna i Göteborgsområdet. En kortare och mindre variant skulle också vara möjlig att anordna i Kiruna (möjligtvis vintertid). Elevunderlag för de här expansionerna bedömer vi finns.

14 Tack till våra partners Det är helt och hållet genom stödet från dessa aktörer som Rymdforskarskolan 2016 blev möjligt. Ett astronomisk stort tack! Huvudpartners Partners

15 Tack från arrangörsgruppen Vi som arbetat under våren och sommaren med Rymdforskarskolan 2016 vill tacka för oss och hoppas på gott återseende nästa år! Mikael Ingemyr (projektledare) läser fysik och astronomi vid Uppsala universitet. Efter gymnasiet deltog han i den amerikanska sommarforskarskolan RSI på MIT, och hans arbete där blev publicerat i The Astrophysical Journal våren därpå. Mikael grundade AU sommaren 2012 och var ordförande fram till våren Vid sidan om arbetet och studierna så är han numera också förbundsordförande för Förbundet Unga Forskare. Jennifer Andersson läser fysik och astronomi vid Uppsala universitet. Efter gymnasiet deltog hon i sommarforskarskolan Research Academy for Young Scientists, Rays, och hon arbetar extra med att utveckla mjukvara för industrirobotar hos ABB. Hon är förbundsordförande för Astronomisk Ungdom och läser för närvarande en termins utbytesstudier i Tyskland, i kombination med att hon praktiserar på de tyska rymdmyndigheten DLR. Agnes Gårdebäck läser teknisk fysik på KTH. Efter studierna arbetade hon på Vetenskapens hus och engagerade sig ideellt i Förbundet Unga Forskares verksamheter Utställningen Unga Forskare och Stockholm International Youth Science Seminar, SIYSS. Hon har varit verksam i projektgruppen för studentsatelliten MIST på KTH och är för närvarande deltidsanställd på KTH Rymdcenter vid sidan av sina studier. Thomas Agrenius Gustafsson läser teknisk fysik vid KTH. Efter gymnasiet engagerade han sig i Utställningen Unga Forskare, en nationell tävling driven av Förbundet Unga Forskare för naturvetenskapliga eller tekniska gymnasiearbeten. Han krönte sitt engagemang där genom att projektleda Utställningen Utöver sina studier är Thomas engagerad i MISTsatellitprojektet på KTH.