KAN JAG FÅ DITT HJÄRTA?

Transkript

1 Hälsa och samhälle KAN JAG FÅ DITT HJÄRTA? EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSER AV OCH ATTITYDER TILL ORGANDONATION JEANETTE HELLSTRÖM HANS LARSSON Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola poäng Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö December 2006 e-post: postmaster@hs.mah.se

2 KAN JAG FÅ DITT HJÄRTA? EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSER AV OCH ATTITYDER TILL ORGANDONATION JEANETTE HELLSTRÖM HANS LARSSON Hellström, J & Larsson, H. Kan jag få ditt hjärta? En litteraturstudie om sjuksköterskans upplevelser av och attityder till organdonation. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till organdonation. En donationsprocess börjar med ett dödsfall och slutar med en transplantation och förhoppningsvis en chans till nytt liv. Många anhöriga kan känna det som en tröst i sorgen att deras anhörige har hjälpt till att ge liv åt någon annan människa. Sverige har låga siffror av tillgängliga medicinskt lämpliga donatorer. Under 2005 avled 128 donatorer i Sverige och i september 2006 väntade 571 personer på ett eller flera organ. Sjuksköterskan är en kritisk länk mellan familjen och transplantationsteamet med möjlighet att identifiera potentiella organdonatorer. Sjuksköterskor kan känna en olust inför att närma sig anhöriga till avlidna, vilket kan bero på att man tror att detta tillför mer sorg i den ofta krisfyllda och chockartade situationen. För att sjuksköterskor som arbetar med dessa frågor skall känna sig bekväma i situationen och våga ta frågan till de anhöriga så måste det finnas support för dem. Nyckelord: Attityder, sjuksköterskors attityder, organdonation, donator, donation, upplevelser, anhöriga. 2

3 WILL YOU GIVE ME YOUR HEART? A LITERATURE REVIEW ABOUT NURSES EXPERIENCES OF AND ATTITUDES TOWARDS ORGAN DONATION JEANETTE HELLSTRÖM HANS LARSSON Hellström, J & Larsson, H. Will you give me your heart? A literature review about nurse s experience of and attitudes towards organ donation. Degree project, 10 credit points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, The aim of this literature review is to highlight nurse s experience of and attitudes towards organ donation. A donation process starts with bereavement and ends with transplantation and hopefully a chance to a new life. Several relatives can find comfort in knowing that their loved one has helped give life to another human being. Sweden has a low rate of available medically suited donors. During 2005, 128 donors died in Sweden and in September 2006 a total of 571 patients were waiting for one or several organs for transplant. The nurse is a critical link between the family and the transplant team with the ability to identify potential donors. Nurse s can feel a discomfort when approaching families in grief, which can be because they believe that they add to the distress. To make nurses feel comfortable in the stressful situation and to give them the needed tools to approach families with the question about donation, there must be support and education for them. Key words: Attitudes, nurse s attitudes, organ donation, donors, donation, experiences, family. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 5 HISTORIA 5 VAD KAN DONERAS? 6 INDIKATION OCH KONTRAINDIKATION FÖR DONATION 6 GENOMFÖRANDE AV TRANSPLANTATIONEN 6 INCIDENS OCH PREVALENS 7 Avlidna donatorer 7 Medicinskt möjliga donatorer 7 Avlidna donatorer i berörda länder 8 Gapet mellan potentiella och faktiska donatorer 8 LAGAR 9 Kriterier för bestämmande av människans död 9 TRE DIMENSIONER AV ORGANDONATION 9 Patienten på väntelista 10 Efterlevande 10 Samhället 10 RELIGIONENS SYN PÅ DONATION 11 UTBILDNING 11 SYFTE 11 METOD 11 RESULTAT 14 SJUKSKÖTERSKAN SOM DEN VIKTIGA LÄNKEN I SAMTALET MED FAMILJEN 14 VAD STYR ANHÖRIGAS BESLUT 15 SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV DONATIONSPROCESSEN 15 SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR OM DONATION 16 SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR OM EGEN DONATION 17 UTBILDNING 17 ETISKA OCH RELIGIÖSA STÅNDPUNKTER 17 DISKUSSION 18 METODDISKUSSION 18 RESULTATDISKUSSION 19 Sjuksköterskan som den viktiga länken i samtalet med familjen 20 Utbildning 20 Vad styr anhörigas beslut 21 Sjuksköterskors upplevelser av donationsprocessen 21 Sjuksköterskors personliga uppfattningar om egen donation 22 Etiska och religiösa ståndpunkter 22 Förväntningar och farhågor 24 Slutord 24 REFERENSER 25 BILAGA

5 INLEDNING Organdonation är ett aktuellt och viktigt ämne. I nyhetsmedia redovisas ofta nya rön gällande metoder som utvecklats vid de stora sjukhusen, för att öka tillgängligheten på organ, eller för att minska risken för avstötning av de organ som transplanteras. Nya metoder rörande xenotransplantation med material från djur, eller rakt igenom mekaniska hjärtan är under utveckling för att öka tillgången på material för transplantation. Till dess att dylika material faktiskt är möjliga att använda, är det av största vikt att det finns tillgängliga donatorer, som själva tar ställning, eller vars anhöriga tar ställning om inte individen själv gjort det (Omnell-Persson 2003). För att en eventuell donator ska bli identifierad och kontakten med transplantationsteam eller koordinator ska kunna göras, måste vårdkedjan vara välsmord. I denna vårdkedja ingår sjuksköterskor som en vital del i att identifiera en potentiell donator, se till de anhörigas behov samt att vara en naturlig kontaktyta för transplantationsteamet (Almås, 2004). BAKGRUND En donationsprocess börjar med ett dödsfall och slutar med en transplantation och förhoppningsvis en chans till ett nytt liv. Det är en omvänd vårdsituation för många inblandade, med risk för skuldkänslor och ett möte med tuffa beslut. För sjuksköterskor innebär processen, beroende på var i den de befinner sig, att de i vissa lägen vårdar en person de vet inte kommer att överleva, eller att de mer koncentrerar sig på den avlidnes anhöriga och deras sorg (Almås, 2004). Sjuksköterskan arbetar dagligen med svåra beslut och kritiskt sjuka patienter, sjuksköterskans egen inställning påverkar agerandet. Organdonationer är något som det finns många uppfattningar om och det är viktigt att sjuksköterskor är bekanta med sina egna känslor för att kunna vara beredd på att ta hand om anhöriga i en svår situation. Det kan kännas svårt att ta upp frågan om organdonation i en situation av kris och sorg, men man bör ha i bakhuvudet att en donator kan ge liv åt hela sju personer. Många anhöriga kan känna det som en tröst i sorgen att deras avlidne anhörige har hjälpt till att skänka liv till flera människor. Det är viktigt att ge god vård och omsorg även efter dödens inträffande, både för anhöriga och patient. Anhöriga ser inte skillnad på en patient efter konstaterandet av att patienten är hjärndöd, vilket kan göra det svårt att acceptera att personen faktiskt är avliden. Det är därför viktigt för sjuksköterskan att kunna förklara vad hjärndöd innebär (a a). Historia Försök med att ersätta sjuka organ och vävnader med friska har beskrivits genom århundraden via konst och berättelser (Karolinska universitetssjukhuset, 2006). Alexis Carrel lyckades under 1900-talets början förbinda blodkärl, och därmed övervinna det första hindret för transplantationer. Den första moderna transplan- 5

6 tationen genomfördes på 1950-talet ( En njurtransplantation mellan enäggstvillingar, vilka har samma DNA och därmed inte löper någon risk för avstötning, genomfördes 1954 ( Jeppson m fl, 2001). Efter införandet av immundämpande läkemedel kunde lungor, bukspottskörtel, lever och hjärtan framgångsrikt transplanteras under och 70-talen ( Vad kan doneras? I den svenska termen organ inryms både helorgan och vävnader. Till helorgan räknas njurar, lungor, hjärta, bukspottskörtel, lever och tunntarm. Hornhinnor, hud, benvävnad och hjärtklaffar är transplanterbar vävnad. I de fall då alternativa behandlingar saknas anses transplantation av hjärta, lungor och lever vara direkt livräddande insatser, och övriga transplantationer räknas som behandlingar ( Indikation och kontraindikation för donation Det är viktigt för alla sjuksköterskor att veta vilka indikationer som finns för organdonation. Ett stort antal potentiella donatorer kan missas på grund av bristande kunskap (Almås, 2004). I princip alla som dör av intrakraniella blödningar eller sjukdom är potentiella donatorer, vilket omfattar flera olika tillstånd. Exempelvis trombos och subaraknoidalblödningar i hjärnan, samt andra tillstånd och händelser, som drunkningsolyckor och skalltrauman är generellt sett goda indikationer på organdonation (a a). Rörande kontraindikation finns det ingen åldersgräns för donatorer. Litteraturen beskriver så väl 4-månaders som 80-åriga donatorer. De enda absoluta kontraindikationerna är HIV-positiva, personer med malignitet eller sprutnarkomaner på grund av den stora risken för överförbarhet. Vissa kontraindikationer räknas som relativa, där en grundlig utredning måste ske innan donation görs. Hepatit, hjärntumörer samt vissa infektioner kan vara sådana kontraindikationer. Till exempel kan organ från hepatitpositiva donatorer i vissa fall accepteras, ifall mottagaren har samma status. Organ från icke metastaserade hjärntumörer kan också vara acceptabla (a a). Genomförande av transplantationen När det konstateras att en person behöver ett nytt organ sätts denna upp på väntelista. Personen kontaktas om en lämplig donator påträffas. Vid konstaterande av en avliden som hjärndöd kontrolleras dennes vävnadstyper och blodprover tas för att utesluta HIV- samt hepatit. När en donation skall ske är alla berörda operationsteam kontaktade av transplantationskoordinatorn i förväg så att allt skall gå så fort som möjligt ( Organ måste snabbt transplanteras, på grund av den korta ischemitid som föreligger. Se tabell 1. 6

7 Tabell 1 - Ischemitid för olika organ i nerkylt tillstånd. Efter Almås Hjärta 4 timmar Lunga 4-6 timmar Lever timmar Pancreas timmar Njurar timmar Incidens och prevalens Antalet donatorer i Sverige är beroende av ett flertal faktorer, i huvudsak vilken faktiskt plats själva dödsfallet av den potentielle donatorn äger rum. För att organanskaffning ska få ske krävs bland annat att dödsfallet skedde på en intensivvårdsavdelning. Av de 630 dödsfall som ägde rum på IVA-avdelningar i södra sjukvårdsregionen under 2005 ansågs 35 avlidna som lämpliga för donation. Av dessa medgavs donation i 23 fall (Transplantationsenheten MAS, 2006). Nedanstående figur visar patienter i kö för organtransplantation, per september Anta l Njure Lever Hjärta Lunga Pancreas P+njure Cellöar sep Figur 1. Patienter som väntade på organ, september Författarna efter Avlidna donatorer Förekomsten av avlidna donatorer i Sverige har de senaste åren legat relativt stabilt strax över 100 personer på år. Statistiskt används begreppet PMP, per million people, i vilket fall Sverige under 2005 uppnådde 14,2 PMP donatorer. Denna siffra har i många undersökningar kritiserats som alldeles för låg, med tanke på att grannländer som Norge och Finland de senare åren legat klart högre än Sverige i antal donatorer. För 2005 var de olika ländernas donationsfrekvens 16,5 PMP respektive 16,2 PMP. Därmed var det för innevarande år inga större skillnader mellan länderna i donationsfrekvens. Flest antal donatorer i världen uppvisar Spanien, med 35,1 PMP (Newsletter Transplant, 2006). Medicinskt möjliga donatorer Socialstyrelsen efterlyste i en artikel (Asplund & Gäbel, 2004) en kvalitetssäkring av den svenska transplantationsverksamheten, för att identifiera faktorer bakom de låga siffrorna och därmed skapa en möjlighet för att lösa dessa. Här hänvisades till den statistik som var tillgänglig från 2002, där Sverige hade en donationsfrekvens på 11,1 PMP och Spanien 33,7 PMP. 7

8 Svaret från Transplantationsenheten för Södra sjukvårdsregionen (Persson m fl, 2005) blev att kvalitetssäkring fanns enligt beslut i regionvårdsnämnden från Samtliga medicinskt lämpliga donatorer i regionen uppgick till totalt 22 PMP för åren 1999 till 2003, vilket i sig var förvånande eftersom dessa siffror, redan innan medgivande till donation skall inhämtas, var långt under Spaniens 33 PMP efter medgivande. I artikeln diskuterades om Spanien hade en annan inställning till respiratorvård av individer som inte kunde anses gynnas av detta, och därmed att det stora gapet mellan Sverige och Spanien skulle kunna förklaras med att det redan i triagen på akutmottagningen plockas bort sådana fall som skulle kunna vara goda donatorer, av en underförstådd hänsyn till individen och de anhöriga. Om detta förhållande beror på sådana faktorer, eller ifall man avbryter eventuell behandling innan patienten kan bedömas som potentiell donator, är av största vikt att studera vidare, men faller utanför avgränsningen i detta arbete. Klart är dock att en diskussion om de etiska aspekterna av respiratorvård av döende måste aktualiseras, för att göra klart huruvida en sådan behandling kan anses försvarbar ifall det är en potentiell donator, särskilt om denne givit samtycke innan. Författarna har i arbetet valt att använda termen potentiella donatorer. Avlidna donatorer i berörda länder I arbetet används åtta artiklar ifrån sex olika länder. I korthet berörs här dessa länders respektive PMP-tal, men en utförligare analys av kultur och inställning till donation kan inte göras i detta arbetet. Tabell 2 - Donationsfrekvens i berörda länder Författarna efter Newsletter Transplant, Land PMP 2005 Storbritannien 12.8 Italien 21.0 Canada 12.8 USA 25.5 Schweiz 12.1 Statistik ifrån Korea, varifrån en artikel har inkluderats, har inte kunnat inhämtas. Information har inte lämnats till det Europeiska transplantationsrådet som sammanställer statistik från transplantationscentra världen över, och primärkällor ifrån Korea har inte heller hittats, varför statistik härifrån tvingats utelämnas. Gapet mellan potentiella och faktiska donatorer Enligt ovanstående visar sig Sverige ha låga siffror av tillgängliga, medicinskt lämpliga donatorer, redan innan medgivande söks. Dock finns det fortfarande utrymme för att öka andelen faktiska donatorer. Vid sammanställningen av potentiella organdonatorer i Södra sjukvårdsregionen som gjordes under åren visade det sig att av 22 PMP gavs medgivande för donation i drygt hälften av dessa fall, motsvarande 12 PMP faktiska donatorer (Persson m fl, 2005). Denna diskrepans medger att det finns en stor potential att öka det 8

9 nuvarande antalet donatorer ifall faktorer som styr medgivande hos familjer och individer kan förstås. I en enkät till anestesiologer och neurokirurger (Sanner m fl, 2005) angav 80 procent att frågan om donation innebar en ökad belastning för anhöriga, samtidigt som 72 procent angav att situationen kunde anses mer belönande ifall dödsfallet ledde till något positivt, och 71 procent angav att det var en tröst för familjen att kunna hjälpa någon annan. Likväl visade det sig att 55 procent hade undvikit att ta upp frågan ofta eller någon enstaka gång. Även om läkare generellt sett ansåg att arbetet med att ge besked om dödsfall till anhöriga inte var en särskilt svår eller belastande uppgift visar Håkanson (2002) att frågan om donation var mycket mer laddad. Rädslan för att förvärra sorgen, eller framstå som oempatisk var tydlig, och avsaknaden av stöd i situationen framhölls som en viktig faktor för olustkänslan i sammanhanget. Det var vattentäta skott mellan vad sjuksköterskor och läkare såg som sin uppgift, där läkare gav medicinsk, praktisk information, och sjuksköterskor stod för omvårdnad. Av de tillfrågade hade få tänkt på möjligheten att arbeta gemensamt i denna situation, utan de olika yrkesrollerna var vanligtvis ensamma under samtalen med efterlevande. I diskussionen tar artikeln upp möjligheten för dessa båda grupper att visa samarbete och att man arbetar mot samma mål. Detta ger bland annat den positiva effekten att sjuksköterskor vet vad läkare sagt, och lättare kan hjälpa de anhöriga igenom sin sorgeprocess, och visar även en ömsesidig respekt bland yrkesgrupperna. Lagar Det finns ett flertal lagar som påverkar området organdonation, däribland Lag om transplantation (SFS 1995:831) och Kriterier för bestämmande av människans död (SFS 1987:269). Kriterier för bestämmande av människans död Donation enligt Lag om transplantation (SFS 1995:831) får inte genomföras från levande donatorer, ifall det kan befaras att detta skulle medföra allvarlig fara för liv eller hälsa. Därmed är det uppenbart att den typ av donationer som diskuteras i arbetet är genomförbar endast på personer som konstaterats vara döda. För att bestämma vilka människor som definitivt är döda gäller Lag om kriterier för bestämmande av människans död (SFS 1987:269). I samband med donationer talas det oftast om hjärndöd, ett begrepp som används i arbetet. Begreppet innebär att hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt fallit bort. Detta är viktigt för sjuksköterskan att känna till för att kunna förklara för anhöriga att personen faktiskt är död trots att patienten fortfarande är varm och hjärtat slår. Tre dimensioner av organdonation För att donationsprocessen ska fungera måste det finnas en lång kedja av sjukvårdspersonal inblandad, och det finns tre särskilda dimensioner som måste beaktas i diskussioner om donation i sin helhet. Även om själva det kirurgiska ingreppet och omvårdnaden är viktigt så är det även viktigt att diskutera de tre 9

10 dimensionerna som omfattas av en donationsprocess och som spelar en viktig roll för att en donation och transplantation ska vara möjlig. 1. Patienten på väntelista 2. Efterlevande 3. Samhället Patienten på väntelista För de patienter som blir uppsatta i transplantationskö är det en ständig väntan och oro. Många faktorer spelar in i det liv som skall vara en vardag. En patient i kö skall alltid vara redo att vara på sjukhus inom en viss tid, vilket inte ger utrymme till längre resor eller semester. För en njursjuk patient som inte är en av de cirka 350 personer som varje år får en donerad njure, så väntar dialys i genomsnitt 3 dagar i veckan, vilket pågår från tre till fyra timmar vid varje tillfälle vilket kraftigt påverkar det dagliga livet ( Efterlevande När det gäller de efterlevande till en person, som hastigt avlider, är denna situation också av självklara skäl svår. Förlusten, ofta en plötslig sådan, av en nära anhörig är i många fall en traumatisk upplevelse. Att i sådana lägen ge ett svar på frågan om donation kan vara ansträngande för många. Att förstå de bakomliggande orsakerna för en anhörigs beslut och att förstå de processer som leder fram till ett beslut är viktigt. Tillgången på organ avgörs både av antalet lämpliga donatorer och av de anhörigas medgivande, vilket är viktigt för många människors överlevnad. De anhöriga ska dessutom kunna känna att de gjort ett bra val, att de inte senare ska ångra sig eller behöva undra över om deras beslut var korrekt. Samhället När hänsyn skall tas till dels donatorn med anhöriga samt patienten på väntelistan och dennes anhöriga, känns det nästan olämpligt att diskutera resurser inom vården och de ekonomiska realiteter som existerar. Dock är detta en faktor som påverkar all sjukvårdspersonals arbete, och i högsta grad de patienter som behöver vård. Ifall en dialyspatient i behov av en njure kan avsluta dialysen gynnas inte bara denna patient, utan resurser frigörs som kan erbjudas andra. Samhällsekonomiskt betyder det också att det är billigare med en njurtransplantation än att fortsätta med dialys. Eftersom det inte finns obegränsade resurser till vården är dessa aspekter viktiga att komma ihåg ( De senaste årens kampanjer för att öka andelen registrerade donatorer har lett till en ökning av antalet registrerade donatorer. I det nationella donationsregistret för Sverige fanns personer den 30 november 2006 ( Den svenska lagstiftningen, framförallt Lag om transplantation mm (SFS 1995:837) ger utrymme för donation från personer som inte gett sitt samtycke, i vilket fall de anhöriga kan bevilja detta. 10

11 Religionens syn på donation I dagens multikulturella samhälle, där mötet med olika religioner sker varje dag, är det av vikt att förstå vad religionen säger om organdonation. Vare sig kristendomen eller Islam har några invändningar mot donation, snarare tvärt om ( Utbildning European Donor Hospital Education Programme (EDHEP) är ett utbildningsprogram framtaget läkare och sjuksköterskor inom framförallt intensivvården. Programmet utgår ifrån personalens behov av träning i situationer där de möter anhöriga vid plötslig, oväntad död och där personalen tränas att i sådana situationer föra en dialog om donation. Det är utvecklat av Eurotransplant Foundation och arrangeras i Sverige av Organisationen För Organdonation Mellansverige, samt Transplantationsenheterna i Malmö och Göteborg ( SYFTE Författarnas syfte med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till organdonation. METOD För att uppnå syftet genomfördes en litteraturstudie. Inledningsvis gjordes databassökningar för att undersöka sjuksköterskans attityder gentemot organdonationer. Som modell för sökning och bedömning användes Goodmans övergripande tillvägagångssätt innefattande 7 steg för vetenskaplig litteratur (Willman m fl, 2006) Målet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till organdonation. Sjuksköterskor arbetar med organdonationer på många olika plan och möter både patienter och familj kring en sådan process. 11

12 Tabell 3 Strukturering av problemställning enligt Flemming i Willman m fl, 2006 Population Intervention Outcome Sjuksköterskor som arbetar med olika delar i processen med organdonationer Alla förekommande Attityder hos sjuksköterskan kan påverka familjen till en potentiell donator Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har inkluderats i studien. Inklusionskriterier för studier var att de skulle handla om sjuksköterskors attityder gentemot organdonation. Avgränsning gjordes även i processen, i det att studien avser belysa donationsprocessen och inte transplantation. Exklusionskriterier var artiklar publicerade innan år Vidare begränsningar sattes till att det skulle finnas abstract, och att de skulle vara på engelska och handla om människor. Barn exkluderades i sökningarna, eftersom det finns en stor möjlighet att attityder mellan sjuksköterskor som arbetar med barn inte ser på organdonation på samma sätt som de som arbetar med vuxna.. Avgränsningar har gjorts så att inte artiklar rörande de medicinska aspekterna runt en donationsprocess använts i studien. Sökningar har gjorts i databaserna PubMed och CINAHL, eftersom dessa bedömdes ha relevanta artiklar, samt med komplettering i ELIN för de artiklar som inte gick att få gratis i fulltext via PubMed eller CINAHL. Pilotsökningar har gjorts för att få en överblick på om det fanns tillgång till lämpligt material avseende ämnet. Denna sökning föll väl ut, vilket ledde till att ämnet bibehölls för arbetet. Utöver pilotsökningar genomfördes slutgiltig litteratursökning den 19 oktober för PubMed, samt den 26 oktober för CINAHL. Sökord, termer och databaser samt respektive resultat anges i tabell 4. I dessa sökningar kom femtio abstracts fram vilka lästes av författarna. Dessa resulterade i totalt tjugotre unika artiklar. Efter att artiklarna lästs, värderats och bedömts utifrån om dessa passade för syftet, återstod åtta artiklar. 12

13 Tabell 4 Sökhistorik. Författarna Databas och datum PubMed 19/10-06 CINAHL 26/10-06 Sökord Begränsningar Träffar Lästa abstracts Lästa artiklar Använda artiklar Nursing [MeSH] Tissue and Organ Procurement [MeSH] Nursing Items with: [MeSH] AND abstracts, Tissue and English, Humans Organ Procurement [MeSH] "Tissue and Organ Procurement" [MeSH] AND attitude "Tissue and Organ Procurement" [MeSH] AND attitude AND nursing Tissue-and- Organ- Harvesting [Thesaurus] "Tissue-and- Organ- Harvesting" [Thesaurus] AND nursing "Tissue-and- Organ- Harvesting" [Thesaurus] AND attitudes "Tissue-and- Organ- Harvesting" [Thesaurus] AND attitudes AND nursing Items with. Abstracts, English, Humans Items with; abstracts, English, Humans Båda författarna läste de inkluderade artiklarna i sin helhet, granskade efter utvalt protokoll och jämförde senare uppfattningar om dessa. Det protokoll som användes var Critical Appraisal Skills Programme, CASP. Se bilaga 1. Resultaten från de åtta artiklarna har sammanställts enligt grunderna i innehållsanalysen. Under läsningen framkom ett antal teman som lämpliga att använda för presentation av resultaten. Dessa var; sjuksköterskan som den viktiga länken i samtalet med familjen, vad styr anhörigas beslut, sjuksköterskors upplevelse av donationsprocessen, sjuksköterskors uppfattningar, sjuksköterskors uppfattningar om egen donation, utbildning samt etiska och religiösa ståndpunkter. 13

14 Med tanke på artiklarnas kvalitet, är det inte möjligt att ge några rekommendationer. Det är möjligt att forskare med större erfararenhet eller tillgång till mer tid hade kunnat komma fram till rekommendationer. RESULTAT Resultaten presenteras i enlighet med den tematisering som författarna kommit fram till i arbetet med materialet. Sjuksköterskan som den viktiga länken i samtalet med familjen Sjuksköterskor presenteras en viktig länk i samtalet med familjen (Cantwell & Clifford, 2000, Kim m fl, 2006, Kent & Owens, 1995, Kent, 2004). Det är den gruppen i sjukvårdsteamet som har den lämpliga terapeutiska kunskapen när det gäller att närma sig familjer i kris. Men det är inte självklart att detta gäller för alla sjuksköterskor. Kim m fl (2006) pekar i en enkätundersökning av intensivvårdssjuksköterskor (n=520) på att sjukvårdspersonal ibland visar en motsträvighet att identifiera potentiella donatorer bland hjärndöda, vilket kan räknas som en viktig faktor i bortfallet av donatorer i många länder. En sjuksköterska är inte endast en kritisk länk mellan en familj och transplantationsteamet, utan även ett stöd för sina medarbetare. Enligt Kim m fl (2006) kan en sjuksköterska som har varit inblandad i en positiv donationsprocess lugna kollegor, vilket även Gross m fl (2000) visar på i en enkätundersökning vid ett flertal sjukhus i Schweiz (n=199). Regehr m fl (2004) visar i sin studie vid ett sjukhus i Canada (n=14) att positiva attityder kan smitta av sig på kollegor runt omkring. En positiv attityd hos sjuksköterskor kan dessutom influera familjen i deras beslut om samtycke till donation, enligt en undersökning gjord av Siminoff m fl (2001) på 828 journaler där samtlig sjukvårdspersonal som hade varit i kontakt med familjen intervjuades (n=1207). Kim m fl (2006) har identifierat de kritiska roller en sjuksköterska har i donationsprocessen, nämligen att identifiera potentiella organdonatorer, stödja och närma sig dessas familjer och slutligen att ge vård åt donatorn. Enligt Kim m fl (2006) är det möjligt att förutse en persons handlande genom att mäta deras attityder, exempelvis om en individ har en positiv attityd gentemot donationer så kan det innebära att de mer villiga att överföra detta på andra. Kent & Owens (1995) talar om sjuksköterskor som den profession vilka har mest kontakt med familjer i den kliniska miljön, och som därför har störst möjlighet att identifiera potentiella donatorer. Undersökningen gjordes på tre olika distriktssjukhus bland legitimerade sjuksköterskor (n=150). Eftersom sjuksköterskor är den grupp som vårdar dessa så kan sjuksköterskan också skapa en nära relation med familjen vilket underlättar de svåra frågorna om donation om den frågan blir aktuell. I en fenomenologisk studie utförd i två distrikt i England (n=30) visar Kent (2004) att sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal finner det svårt att ställa frågan. Det finns ett antagande hos sjuksköterskor att frågan om donation kan öka 14

15 familjens vånda, vilket leder till en minskad vilja att närma sig familjen (Kim m fl 2006). Vad styr anhörigas beslut När individer är stressade kan de ta beslut som baseras mindre på tillgänglig information och mer på deras känslomässiga reaktion på frågan som ställs, eller så görs antaganden om frågeställningen. Den största påverkan på det slutgiltiga beslutet var familjens första svar, positivt eller negativt (Siminoff, 2001). Vidare belyses att det inte är själva frågan i sig, eller hur man ställer den, utan mer den tid som spenderas med familjen. Attityder och viljan att närma sig familjer med frågeställning om donation är viktiga faktorer som påverkar beslutsprocessen för donation (Kim m fl, 2006). Enligt Siminoff (2001) är det viktigt att förstå de faktorer som påverkar familjens inledande svar. Det sätt, likväl som den person som frågar, inverkar på upplevelsen av frågan. Som tidigare nämnts så har sjuksköterskor en nyckelroll i att identifiera potentiella organdonatorer, att fråga om donation och att närma sig anhöriga, men lite är känt om deras egna attityder gentemot donation. Fynden i Gross m fl (2000) studie ligger i linje med den breda allmänhetens uppfattningar om att donera eller inte. De flesta sjuksköterskor är för organdonation, som de ser som en värdefull och osjälvisk handling (Kim m fl, 2006). Sjuksköterskor och annan personal fann det oklart om organdonation faktiskt hjälpte familjer att hantera sorg, enligt en enkätundersökning av Pugliese m fl (2001) vid de tolv största sjukhusen i Emilia-Romagna regionen i Italien (n=1576 varav 1024 sjuksköterskor) Det är inte ovanligt att potentiella donatorer avlider plötsligt, vilket kan göra det mycket svårt för familjen att känna till den avlidnes önskan (Pugliese, 2001). Väldigt få berättar för sin familj om sina önskningar rörande donation men endast 22% tyckte att det var upp till familjen att bestämma det när den frågan blev aktuell (Gross m fl, 2000). I Italien skickades det ut donationskort till alla invånare över 18 år, i huvudsakligen två syften, dels att få individer att uttrycka sin vilja, men även att få till stånd en diskussion i familjen (Pugliese, 2001). Sjuksköterskors upplevelser av donationsprocessen Arbetet runt transplantationer är kända för att föra med sig extra mycket arbete och stress för den inblandade personalen. Att närma sig en sörjande familj är en av de mest känslomässigt utmattande upplevelserna man kan vara med om som sjuksköterska (Gross m fl, 2000, Kent, 2004). Det har framkommit att sjuksköterskor har, som ett sätt att hantera denna situation, minskat sin egen inblandning i vården av döende patienter (Kent, 2004). Olust att närma sig anhöriga kan vara att man tror sig tillföra mer sorg och bekymmer i den redan jobbiga situationen som Cantwell & Clifford (2000) fann i sin enkätundersökning av sjuksköterske- och medicinstudenter (n=100). De goda upplevelserna beskrevs när sjuksköterskan kände att denne kände att de tillgodosåg en högkvalitativ vård till familjen till en döende patient, när sjuksköterskan kände att familjen hade tagit ett beslut som var rätt för just dem och när sjuksköterskorna kände att alla i teamet hade gjort allt för att tillgodose familjen deras behov. Sjuksköterskorna uttryckte att de upplevde känslor av professionell tillfredsställelse när deras agerande hade 15

16 hjälp den sörjande familjen att börja acceptera den rådande situationen (Kent, 2004, Kim m fl, 2006). Regehr m fl (2004) har i sin studie identifierat vad sjuksköterskor kan finna negativt i processen; det har visat sig att de närmast processen är mest negativa, man fann även att nyutbildade sjuksköterskor upplevde processen extra stressfull och valde att avstå i framtiden om de kunde. Sjuksköterskorna kände också att det inte fanns tillfället för debriefing, att det var dåligt samarbete med transplantationsteamet, dålig respekt för donatorn, stress, oro för donatorns familj. Det är inte svårt att förstå att dessa sjuksköterskor ställer sig negativa till donationer. I praktiken bör man göra något åt stressen och attityderna för att förbättra synen på donationerna. Ett sätt att angripa detta på uttrycktes av sjuksköterskorna genom att man kunde få information vart organen gick och om transplantationen var lyckad. På så sätt kunde man få se att operationen var till någon nytta för de inblandade och att det faktiskt gav liv. När ingreppet var över var det många av sjuksköterskorna som funderade på om de anhöriga hade förstått vad som hade skett, förstod familjen vad teamet hade tagit och till vad? Även de anhöriga undrade över om organen verkligen kom till nytta (Regehr m fl, 2004). Sjuksköterskor kände negativa attityder mot den behandling donatorer ibland utsattes för, då de inte hanterades på ett värdigt sätt (Kent, 2004). When you lose sight of the fact that it is a human being, a warm, living human being, at the time, and it all becomes centred on taking the organs from that person, then it would be a bad experience. Yet when the whole thing is treated with compassion, from a personal, patient point of view, then you feel better inside about it. That person isn t just a vessel for the organs they are someone s relative (Jeanette, ICU, staff nurse) s. 277 Regehr m fl (2004) belyser de bekymmer som sjuksköterskor närmast processen upplever, när de som arbetar närmast organanskaffningen också är de som ofta generellt är mest kritiska till donation. Denna process har alltigenom beskrivits av sjuksköterskor som stressande (Kent, 2004). Sjuksköterskors uppfattningar om donation Sjuksköterskor känner ett ansvar inför familjen, eftersom de var oroliga för vanställdhet och vilken effekt de skulle ha på familjen. En orosfaktor för sjuksköterskor i den här studien var bristen på tro att patienten verkligen var död. Sjuksköterskor berättade om patienter som reagerat när man flyttat på dem (Regehr m fl, 2004). Medan man ansåg att transplantation var en livräddande behandling så var det ibland negativa syner på begreppet hjärndöd, en del respondenter accepterade inte hjärndöd som den sanna döden, trots en ställd diagnos (Kim m fl, 2006). Hos den del sjuksköterskestudenter som var negativa så fanns det en koppling mellan åsikten att ge medgivande till donation var detsamma som att ge läkaren rätt att påskynda döden (Regehr m fl, 2004). Cantwell & Clifford (2000) skriver även att sjuksköterskestudenter verkar ha en mer positiv inställning till donation än färdigutbildade sjuksköterskor. Sjuksköterskor kände en oro över att frågor från anhöriga och patienter om intentionerna efter dödens inträffande skulle skapa ännu mer oro om inte svaren uttrycktes väldigt precist (Kent, 2004). 16

17 Sjuksköterskors uppfattningar om egen donation Enligt fynd som Regehr m fl (2004) presenterar är sjukvårdspersonal mindre positiva att donera sina organ än allmänheten. De närmast processen är i slutändan de mest negativa till donationer, även till egen eller anhörigas donationer. Intensivvårdssjuksköterskor har funnits vara signifikant mer positiva till donationer är operationssjuksköterskor. Sjuksköterskor som inte arbetade på ett sjukhus med transplantationsverksamhet var också mycket mer positiva. Det har alltså visat sig att sjuksköterskor är mer positiva till processen när de är mindre involverade (Regehr m fl 2004). I Gross m fl (2000) studie visar det sig att 27% av sjuksköterskorna inte tror de skulle komma att påverkas varken åt det positiva eller negativa hållet genom att vara med om en donationsprocess. Det presenteras också att det visat sig att kampanjer inte har speciellt stor effekt på dem som redan satt sin ståndpunkt i frågan. Enligt Kim m fl (2006) fanns det ingen överensstämmelse mellan egna attityder och sjuksköterskans beslut att donera sina egna eller anhörigas organ i framtiden. Utbildning Majoriteten av sjuksköterskorna i studien av Kim m fl (2006) uppgav att de saknade erfarenhet eller utbildning i att ta hand om hjärndöda patienter och deras familjer. Också Kent (2004) visade att det var en entydig syn på att utbildning i denna specifika vård saknades, och att mer information behövdes hur de skulle behandla frågor som anhöriga ställde om donation. Sjuksköterskor har överlag känt sig oförberedda på att hjälpa familjer hantera sorgen vilket gör att en del distanserar sig själva från familjen som en copingstrategi (Kent, 2004). Det förefaller enligt Kent (2004) att beslut som tas av sjuksköterskor avseende döden och donation i mycket verkar vara baserade på objektiva, inte subjektiva punkter. Förberedelse och support för personal måste finnas, ifall den oro som mättes ska kunna minimeras. Strategier som har som målsättning att öka kunskapsnivåerna hos sjukvårdspersonal har föreslagits (Regehr m fl 2004) då man tror att detta kan leda till förbättrade nivåer av organdonation. Kunskap innebär dessutom ökat självförtroende för sjuksköterskorna. Det är en positiv faktor för att ändra attityder, och det har visat sig att sjuksköterskor med ökad kunskap visar en mer positiv inställning till donationer (Kim, 2006). Vidare har Kim (2006) föreslagit att endast kunskap inte är tillräckligt att få sjuksköterskor att engagera sig i en donationsprocess utan attityder spelar en mycket stor roll. Men en överlag positiv attityd behöver inte betyda att man handlar på ett speciellt sätt, men det kan få sjuksköterskan att känna sig mindre obekväm när de närmar sig familjer till potentiella donatorer. Etiska och religiösa ståndpunkter Som tidigare framkommit så påverkar sjuksköterskans attityder familjen. Alla som arbetar med olika delar i processen bör beakta deras privata inställning till donation just eftersom den påverkar de anhöriga så pass mycket. De som arbetar med donatorer, både som sjuksköterskor med direkt kontakt med patienter och anhöriga dels som chefer bör arbeta med attitydfrågorna varje dag för att höja de positiva inställningarna (Gross m fl 2000). Eftersom den enskilde individen vill bestämma över sin egen kropp även efter dödens inträffande anses det mer etiskt att individen bestämmer om donation (Pugliese 2001). Ett stort orosmoment för sjuksköterskorna var den etiska aspekten a brist på respekt för donatorn. Sjuksköterskorna tänkte att detta var en person som hade haft ett liv som gav liv till 17

18 många andra och vi behandlade inte personen med den respekt och värdighet som denne personen faktiskt förtjänar. En copingstrategi för sjuksköterskorna var att tänka på den positiva effekten av att rädda ett annat liv. Detta gjorde de genom att tänka på de tekniska aspekterna i arbetet, undvika tankar på donatorn och dennes tidigare liv samt donatorns familj och att fokusera på livet eller liven som skulle kunna räddas med hjälp av organen (Regehr m fl 2004). Överlag visades en negativ inställning hos sjuksköterskor till att donera hornhinnor, detta bland annat på grund av religiösa faktorn att inte kunna se in i nästa liv (Cantwell & Clifford, 2000, Kent & Owens, 1995). Vissa forskare överväger att motsträvigheten hos sjuksköterskor och andra i teamet kan bero på att döden hos en patient ses som ett personligt misslyckande och att man inte vill dela med sig av detta till andra genom att ta upp frågan om donation med familjen. Vidare diskuterar Regehr m fl (2004) att sjuksköterskor som fokuserar på att anskaffa organ känner en viss oro att de begår övergrepp på deras etiska ansvar att göra gott, genom att inte skada deras patienter. Lite är känt angående personalens motvilja att närma sig patient och anhöriga för att diskutera inställning till postmortemdonation. Kent (2004) föreslår att detta skulle kunna vara ett resultat av sjuksköterskors förväntningar på en reaktion hos kollegor, anhöriga eller patienten, önskan att skydda anhöriga mot vidare plåga, och osäkerheten hos deras egna attityder om organdonation. Tanken om skyddsbeteende har därför framtagits för att hjälpa detta beteende (Kent, 2004). Många sjuksköterskor uttryckte att de upplevde det våldsamt att ta bort en persons organ när hjärtat fortfarande slog då detta kränkte patientens rättigheter (Kim m fl, 2006). DISKUSSION I avsnittet diskuteras metod respektive resultat. Metoddiskussion Arbetet har utförts som en litteraturstudie för att belysa, jämföra och värdera redan känd kunskap i ämnet. En litteraturstudie ses som en sammanfattning på redan gjorda studier, vilket har både fördelar och nackdelar. Ingen ny kunskap tillföres men den redan befintliga kunskapen belyses, sammanställs och föres upp till ytan. Under artikelsökningens gång upptäckte författarna att det var svårt att hitta passande artiklar. Det föreföll som om attitydundersökningarna i huvudsak görs på patienter och anhöriga och ej på personalen i fråga. Detta är en begränsning i arbetet eftersom det ledde till inkludering av artiklar som från början bedömdes ha sämre kvalitet. Detta leder till att resultaten bör tolkas med mer försiktighet. Vidare har samtliga funna och tillgängliga artiklar av intresse inkluderats efter granskning. Efter denna process återstod åtta artiklar som kunde anses svara mot syftet. Det hade varit önskvärt med flera artiklar för att höja kvaliteten på arbetet. Andra sökmotorer eller möjligtvis andra sökord skulle kunna resultera i fler relevanta artiklar. 18

19 I sökningen användes nursing som fritext och inte som MeSH-term, eftersom termen avser de omvårdande aspekterna och inte själva yrket. Målet med sökningen var attityder och upplevelser hos sjuksköterskor och inte de medicinska eller tekniska aspekterna. Eftersom de inkluderande artiklarna avser studier gjorda i sex olika länder kan jämförelser mellan resultaten bli problematiska särskilt eftersom mer ingående förståelse för kulturen i de länder där aktuella studier är gjorda saknas. Viss försiktighet i bedömningen av resultat där studier står mot varandra måste tas, eftersom de inte kan anses direkt transfererbara. Sökningen i CINAHL gav i stort samma träffar som tidigare sökningar i PubMed. Därmed kan det i praktiken anses att artiklarna inte är från endast en källa. Sökningarna resulterade i både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Detta anses av författarna som en styrka eftersom dessa förstärker och kompletterar varandra. I inkluderingen av både kvalitativa och kvantitativa studier så anser författarna att man täcker både det stora och det lilla som kan belysas på olika sätt beroende på studiens utformning. I två av artiklarna har samma kvantitativa frågeformulär använts (Kent & Owens, 1995, Cantwell & Clifford, 2000). Detta verktyg är beprövat för undersökning av attityder, men kritik har riktats mot det för att vara trubbigt och inte ge utrymme för avvikande svar som inte Kent och Owens har reflekterat över (Cantwell & Clifford, 2000). I kombination ger dessa båda varianter svar på attitydundersökningar på ett sätt som författarna finner lämpligt. Vidare är det en förutsättning i detta arbete eftersom mängden tillgängliga artiklar inte ger utrymme för snävare avgränsning. Som metod har Goodmans 7-stegsmetod beskriven i Willman m fl (2006) används som ram. Metoden kan anses lämplig för att den är välstrukturerad. Resultatdiskussion Artiklarna pekar på att sjuksköterskans attityder spelar in på de anhörigas beslut om att låta donera sin anhörigas organ (Cantwell & Clifford, 2000, Kent & Owens, 1995). Sjuksköterskor är en profession som befinner sig nära både patient och anhörig, och har därför en naturlig möjlighet att närma sig patienter och anhöriga med svåra frågor. I detta läge är det viktigt för organisationen runt omkring att förstå vilka attityder som sjuksköterskor besitter mot organdonation, för att bättre förstå den effekt de kan ha (Regehr m fl, 2004, Kent & Owens, 1995). Även om studien inte är riktad mot familjers upplevelser, framkommer i artiklarna en uppfattning hos dessa att sjuksköterskor är hjälpsamma i processen och att beteendet hos denna personalgrupp kan ge ett starkt stöd för familjen (Kim m fl, 2006, Cantwell & Clifford, 2000, Kent, 2004). Sjuksköterskor är den mest kritiska länken i processen, eftersom de etablerar en relation med anhöriga i ett tidigt stadie, och kan väcka tanken om donation innan frågan blir aktuell (Cantwell & Clifford, 2000). Även Kim (2006) poängterar detta med fokus på sjuksköterskan som den första profession vilka sörjande familjer etablerar en intim relation med, samt den holistiska vård som erbjuds de potentiella donatorerna. 19

20 Sjuksköterskan som den viktiga länken i samtalet med familjen Flera artiklar har påpekat den viktiga länk som sjuksköterskan är i samtalet med familjen (Cantwell & Clifford, 2000, Kim m fl, 2006, Kent & Owens, 1995, Kent, 2004). I yrkesrollen ingår att arbeta nära patienten, ofta i kontakt med anhöriga vilket ger en naturlig kontaktyta där det är lättare att skapa förtroende och ger möjlighet till frågor och information. Arbetets natur, och den kontakt sjuksköterskor har med anhöriga, kan göra det svårt att identifiera patienter som potentiella donatorer (Kim m fl, 2006). Motviljan, medveten eller inte, kan vara en stor faktor för bortfallet av donatorer i hela världen. Det är viktigt att ha i åtanke, då Regehr m fl (2004) visar att kunskapen hos sjuksköterskor inte är den enda faktor som influerar deras vilja att engagera sig i processen, utan deras attityder styr viljan att engagera sig. Kim m fl (2006) skriver också om att en överlag positiv attityd inte behöver betyda att man handlar på ett visst sätt, men att en positiv syn på själva donationsprocessen kan få sjuksköterskan att känna sig mindre obekväm när de närmar sig potentiella donatorer. Detta står i visst samband med det Kent (2004) kom fram till i sin studie. Sjuksköterskor baserar sitt agerande runt organdonation mer på subjektiva än på objektiva punkter. För att sjuksköterskor som arbetar med dessa frågor ska känna sig bekväma i situationen och våga ta frågan till de anhöriga, måste det finnas support för dem. Ett led i att arbeta fram en bra support för sjuksköterskor skulle vara att genom utbildning öka deras kunskap. Detta skulle i sin tur öka deras självförtroende att närma sig de anhöriga i kris (Kim m fl, 2006). Utbildning Eftersom det framkommit i flera artiklar (Kim m fl, 2006, Kent, 2004, Regehr m fl 2004), att sjuksköterskor uppger att de saknar erfarenhet och utbildning av identifikation och vård av donatorer anser författarna det viktigt att kartlägga behovet av utbildning. Med god träning inom sitt område, och givetvis mycket erfarenhet, kan även de svåra och ibland oväntade situationerna förhoppningsvis göras lättare. Författarna anser det i många lägen lämpligt att tuffa situationer inte alltid lastas på samma, inom området erfarna personer, för att hantera sörjande anhöriga. Eftersom det är en känd copingstrategi (Kent, 2004) att distansera sig från det sjuksköterskan själv anses psykiskt påfrestande måste stöd, utbildning och avlastning finnas tillgängligt. Vidare ifrågasätter Kent (2004) värdet i att beslut tagna av sjuksköterskor avseende döden och donation, baseras mer på egna faktorer än på objektiva. Med egna faktorer avses personalens egna uppfattningar om döden, tidigare upplevelser och anknytningar till deras eget och anhörigas liv. Objektiva faktorer däremot är exempelvis vad religionen säger om hur kroppen efter en avliden ska behandlas. En rimlig orsak till ett sådant beteende kan vara att frågor kring döden är svåra att diskutera, lite tabu även inom sjukvårdens område, och därmed sällan uppe för diskussion. Avsaknaden av diskussion och kontaktytor skapar problem där dessa lätt borde kunna undvikas. För en sjuksköterska som inte kan bortse ifrån egna uppfattningar om hur en avliden ska hanteras kan bli mer påverkad av en situation som går emot hans eller hennes uppfattningar. Enligt Regehr m fl (2004) kan en ökad kunskap hos sjukvårdspersonal leda till högre nivåer av organanskaffning. Som tidigare nämnts är kunskap en faktor för att kontakta familjer och för att våga ställa frågan. Dels för att kunna vara ett stöd för den sörjande familjen och även för att personligen kunna hantera situationen på ett för den enskilde sjuksköterskan bra sätt. Dessa faktorer spelar en stor roll i 20

21 donationsprocessen, för att identifiera donator, kontakta familj och operationsteam, samt få medgivande från familjen. Kunskaper i ämnet är dessutom en faktor för att ändra attityder hos sjuksköterskor så hon eller han känner sig mindre obekväma med den rådande situationen (Regehr m fl 2004, Kim m fl 2006) Vad styr anhörigas beslut Enligt Siminoff m fl (2001) baseras individers beslut under en stressig situation mer på en känslomässig reaktion än på tillgängliga, faktiska data. Det första svaret brukade också bli det som slutgiltigt gällde. Därför är det viktigt att förstå mekanismerna bakom familjens känslomässiga reaktion, och ifall dessa kan påverkas. Även om detta i egentlig mening faller utanför arbetets ramar är det författarnas åsikt att de aspekter som påverkar anhörigas beslut är viktiga och bör identifieras, detta för att förbättra statistiken och att närma sig familjer på bästa sätt. I avseende av arbetet är det framförallt en signifikant faktor som är av betydelse inom avgränsningen, nämligen sjukvårdspersonalens attityder gentemot donation (Kim m fl, 2006, Cantwell & Clifford, 2000). Enligt Siminoff (2001) är det inte endast attityden, utan även den tid som spenderas med familjen, som kan påverka det beslut anhöriga senare tar, vilket åter tar oss tillbaka till påståendet om sjuksköterskan som en viktig länk mellan familj och transplantationsteam. Som flera artiklar påpekat (Kim m fl, 2006, Regehr m fl, 2004, Kent & Owens 1995) är det viktigt att inte bara tänka på personalens attityder utan även om de känner sig tillfreds med att ställa donationsfrågan. Detta är av stor betydelse för att öka donationsstatistiken (Cantwell & Clifford, 2000, Regehr m fl 2004, Pugliese 2001). Just detta är av stor vikt att ha i åtanke när man diskuterar donation och antalet tillgängliga organ. EDHEP är en viktig faktor för att öka självförtroendet hos personal som kommer i kontakt med anhöriga. Ifall inte frågan ställs är det nästintill omöjligt att få till stånd en donation även om anhöriga hade varit positiv inställda. Sjuksköterskors upplevelser av donationsprocessen En av de viktigaste påverkande faktorerna är vad sjuksköterskor upplever i den kliniska miljön när donatorer skall identifieras, de själva eller deras anhöriga kontaktas för medgivande, samt tillvaratagande av organ och vävnad (Regehr m fl 2004). Det antas i flera av artiklarna (Kent & Owens, 1995, Kim m fl, 2006, Gross m fl, 2000, Regehr m fl, 2004) att positiva eller negativa attityder överförs mellan personal, vilket medför att en identifiering av de aspekter inom donation som uppfattas mest negativt måste identifieras. Om dylika beteenden inom vården, som exempelvis beskrivits i Kent (2005), där sjuksköterskor upplever att donatorer behandlas respektlöst, inte hanteras, kommer detta att leda till en försämrad syn på donation bland flera personalgrupper. Enligt Regehr m fl (2004) förefaller sjuksköterskor vara mer negativa ju närmare processen man arbetar. Cantwell & Clifford (2000) diskuterar sitt resultat där de ställer frågan om studenter är mer positiva till donation än vad färdigutbildade sjuksköterskor är. Det leder till en del intressanta frågor, där ledning för sjukhus och transplantationscentra måste fundera på den bild som förmedlas. 21