Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus Stadsbyggnadskontoret

Transkript

1 Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus Stadsbyggnadskontoret Upprättad Datum: Författare: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Malin Magnusson & Kajsa Üebel Christer Larsson Stadsbyggnadskontoret Enheten för bostadsanpassning och tillgänglighet

2 Förord Alla Malmöbor ska kunna erbjudas en bostad som motsvarar deras behov och efterfrågan genom en god tillgång till ett varierat utbud av bostäder. Boplats Syd ska underlätta förmedlingen av hyresbostäder till de sökande. Bostadspolitiska mål, antagna av kommunfullmäktige, 2012 Denna rapport är en sammanställning av tillgängligheten i flerbostadshus som syftar till att underlätta planeringen för Malmös framtida bostadsförsörjning. Detta är slutresultatet av ett projekt finasiserat av Boverket som pågått under Slutresultatet riktar sig framförallt till Boverket och deras sammanställning av tillgängligheten i Sveriges flerbostadshus, men kan även komma att gagna fastighetsägare och hyresvärdar genom att fungera som informationsbas gällande hur tillgängligheten i respektive fastighet ser ut, och på så vis underlätta för den bostadssökande som är i behov av tillgänglig bostad. Vår förhoppning är att inventeringen kommer bidra till att alla fastighetsägare får en ökad medvetenhet om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, vilket i sin tur kan leda till fler inventerade och tillgängliga bostäder. Långsiktigt kan detta även möjliggöra att fler personer får en fungerande bostad utifrån sina individuella behov samt en effektivare flyttkedja. Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör Inventeringsresultatet har tagits fram av projektanställda på Enheten för bostadsanpassning och tillgänglighet. Ett särskilt tack till fastighetsägarna som medverkat och bidragit till rapportens resultat.

3 Sammanfattning Under cirka två år har kommuner haft möjligheten att söka ekonomiskt stöd från Boverket för projektet Inventering av tillgänglighet i flerbostadhus. Boverket har med projektet velat utöka kunskapen om den befintliga tillgängligheten i flerbostadhus, som ska kunna användas i kommunens boendeplanering och bostadsförmedling. Målet med projektet från Malmö stad har varit att tillgänglighetsdeklarera alla lägenheter via Boplats Syd och syftet har varit att underlätta för den enskilde personen med särskilda behov att välja lämplig bostad i samband med byte. Inventeringen av tillgängligheten i flerbostadshus har pågått i ungefär sex månader i Malmö med både anslutna och inte anslutna fastighetsägare till bostadsförmedlingen Boplats Syd. Inventeringen har genomförts i allmänna utrymmen så som tvättstugor och förråd samt i fastighetens entréer. Detta har gjorts på plats i fastigheten med att markera förinställda kriterier i ett webbverktyg TIBB som slutligen sätter en tillgänglighetsnivå mellan 0-5. Resultatet visar att en stor del av Malmös fastigheter inte är tillgängliga, då de inte uppnått den lägsta nivån efter webbverktygets krav på tillgänglighet. Detta kan bero på olika anledningar, men till stor del kan det handla om byggår, en annorlunda bygglagstiftning förr eller hur tillgänglighet har prioriterats. Det har även ingått i projektet att förmedla inventeringens resultat till kommuninvånarna, vilket ska göras i olika råd, artiklar i lokala tidningar, via bostadsförmedlingen Boplats Syd och Malmö stads hemsida. 3 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

4 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Innehållsförteckning 1. Inledning Befolkningsutveckling Boverkets projekt Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus Mål och syfte Metod- Tillvägagångssätt TIBB och tillgänglighetsnivåer Bearbetning av information Inventeringen Tillgänglighet i Malmö Allmänna utrymmen Tillgänglighet i stadsområdena Trappsteg till entrén Sammanfattning Stadsområdena ingående Innerstaden Norr Söder Väster Öster Information till fastighetsägare och kommuninvånare Information till fastighetsägare och Boplats Syd Information till kommuninvånarna Boplats Syd malmo.se Planering i Malmö Internationella äldredagen Centrala rådet för pensionärer Malmö stads råd för funktionshinderfrågor Diskussion Metod Inventeringen Ekonomisk sammanställning Stadsbyggnadsnämnden protokoll Källförteckning Bild- och figurförteckning Tabellförteckning Diagramförteckning Bilagor Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

5 1. Inledning Diskriminering på grund av funktionsnedsättning betyder varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av funktionsnedsättning som har till syfte eller verkan att inskränka eller omintetgöra erkännande, åtnjutande eller utövande på lika villkor som andra av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och civila området eller på andra områden. Det omfattar alla former av diskriminering, inklusive underlåtenhet att göra skälig anpassning. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder, 2008 I FN-konventionens stycke om tillgänglighet klarläggs betydelsen av att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att få leva oberoende och delta fullt i samhällets alla områden. Alla medlemsländer ska vidta åtgärder för att få lika tillgång till den fysiska miljön, transporter, information och kommunikation samt offentliga anläggningar och tjänster både i staden och på landsbygden (Regeringen, 2008). Var femte invånare i Sverige har någon typ av funktionsnedsättning. En god tillgänglighet är en förutsättning för att kunna vara delaktig i samhället på lika villkor som de utan funktionshinder. Det som är nödvändigt för många är också bra för alla. Enligt Myndigheten för delaktighet, hädanefter MFD, bör all planering och genomförande utgå från att människor är olika och har olika krav och förutsättningar (MFD, 2015). Boverket har med detta projekt velat utöka kunskapen om tillgänglighet i flerbostadshus. En kunskap som kommunen sen kan använda i sin planering, sin förmedling av bostäder och för att skapa kostnadseffektiva förbättringar. En inventering kan ge svar på många frågor: Hur kommer behoven av tillgängliga bostäder att se ut i kommunen framöver? Hur många tillgängliga bostäder finns i kommunen? Vilka möjligheter finns i beståndet? Hur kan vi göra det lättare för invånarna att söka och få en tillgänglig bostad? Hur bör vi planera så att bostadsbeståndet fyller de behov av ett tillgängligt boende som finns? Boverket, 2015 Åldern ökar bland Sveriges befolkning, vilket enligt Nordens välfärdscenter (2013) är på grund av en allt sundare livsstil med bättre kostvanor och minskad rökning, bättre sjukvård och läkemedel samt arbetsmiljöförbättringar. Detta leder också till ett nära samband med boendefrågor och under en kartläggning med följande frågeställning Hur vill jag bo som senior? framkom det att blivande seniorer tyckte att det i framtiden skulle vara viktigt med ett tillgängligt boende, goda kommunikationsmöjligheter och service inom räckhåll. En liknande workshop gjordes även 2013 och då framkom att äldre gärna ville bo kvar med utökad service i närmiljön eller att man också kunde se möjligheter med att flytta till ett annat boende om det fanns bättre tillgänglighet och service. Det pågår även ett arbete att lägga bostadsanpassade lägenheter i ett register så att de kan återanvändas när de blir lediga, vilket kommer styras av ett system av de utannonserade lägenheterna. Det finns även angivit i en rapport från 2004 att 10 procent av alla flyttar kan undvikas till 5 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

6 särskilda boendeformer genom tillgängligare bostäder och att det antas att flytt till särskilt boende kan skjutas upp cirka ett år (Nordens välfärdscenter, 2013). Det är kommuner som ansvarar för bostadsförsörjningen och i enlighet med socialtjänstlagen ska de verka för människor och äldre som av fysiska, psykiska eller andra skäl har svårigheter i sin livsföring och ska få bo på ett sätt som är anpassat för behoven (Socialtjänstlag, 2001:453). Malmö stad har genom kommunfullmäktige beslutat om bostadspolitiska mål och om hur staden ska utvecklas och planeras för medborgarna de kommande fyra åren. Ett av dessa mål är: Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället. För att möta kommunfullmäktiges mål har följande beslutats av Stadsbyggnadsnämnden Alla Malmöbor ska ha tillgång till hela Malmö. Alla Malmöbor har tillgång till en god bostad. Ett åtagande för att detta ska nås är att Skapa en helhetssyn kring fysisk tillgänglighet (Malmö stad, 2015b). Malmökommissionen har även arbetat fram en strategi för en utveckling mot en mer socialt hållbar stad. Det innebär både en känsla av delaktighet, och att få uppleva den faktiska delaktigheten som anses vara två goda förutsättningar för en socialt hållbar utveckling. En strävan ifrån staden är att alla Malmöbor ska vara integrerade i båda aspekterna. Om det lyckas kan Malmö kalla sig socialt sammanhållen och om dessa två former dessutom är bestående kan staden beskrivas som socialt hållbar (Malmökommissionen, 2013). Som Malmöbo har man rätt att bo kvar i sitt ordinarie boende, men för att kunna tillgodose behov av olika karaktärer behöver det genomföras långsiktiga insatser, vilket exempelvis är gränsöverskridande arbete mellan olika förvaltningar och nämnder. Enligt Stadskontoret räcker det inte att endast arbeta med fysisk planering för hållbarhet, utan exempelvis medborgare och organisationer också bör vara med i processen för att öka förståelsen och tilliten mellan olika grupper: Ökad tillit betyder ökat socialt kapital och mänskliga mellanhavanden, vilket kan gynna det lokala områdets utveckling. (Malmö stad, 2015a). För att kunna bo kvar i sitt ordinarie boende kan man som enskild person söka bidrag för bostadsanpassning. Då anpassas bostadens fasta funktioner, i och i anslutning till bostaden för att individen ska kunna bo kvar i sin bostad. Det handlar om att kunna förflytta sig inom bostaden, sköta sin hygien och kunna ta sig till och från bostaden (Bostadsanpassningslag, 1992:1574). Det kan vara värt att nämna att bostadsanpassning avsedd för den enskilda personen ibland även kan nås av flera personer trots att den är individanpassad. Det kan vara ramper eller kilar som gör att entrétrösklar blir lägre, dörrautomatiker med armbågskontakt till entréer och hissar samt ledstänger i trappor. Dessa anpassningar ökar tillgängligheten för samtliga boende i fastigheten. Dock finns också viss dörrautomatik som nyttjas med handsändare och kan därmed inte nås av fler än den sökande. Projektet Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus är därmed en del av arbetet med att göra Malmö mer tillgängligt och verkar därmed för den framtida bostadsplaneringen av flerbostadshus. 6 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

7 1.1 Befolkningsutveckling Malmö är Sveriges tredje största stad med cirka invånare (Malmö stad, 2015d). Enligt Statistiska centralbyrån, hädanefter SCB, bor cirka 99,5 procent av Malmö kommuns befolkning i tätorten Malmö (2010). Det finns sammanlagt lägenheter i flerbostadshus i Malmö kommun. I den siffran ingår lägenheter oavsett om det är hyres- eller bostadsrätter. Den procentuella fördelningen av hushåll i de olika boendeformerna småhus, flerbostadshus, övriga hus och specialbostäder kan ses nedan i Diagram 1 (SCB, 2014). 100% 80% 77,3% 60% 40% 20% 0% 17,1% 1,9% 3,6% Småhus Flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder Antal hushåll i olika boendeformer i Malmö (2014) Diagram 1: Fördelning av hushåll i olika boendeformer i Malmö 2014 (SCB, 2014). Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, till exempel byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. SCB, 2014 Enligt MKB, tidigare Malmö Kommunala Bostads, finns cirka hyresrätter i Malmö (2014) varav 33 procent tillhör det kommunala bostadsbolaget. I Diagram 2 kan man se fördelningen över hyresfastigheternas olika ägare. I denna inventering har hyresrätter berörts, vilket i sin tur är 21 procent av hela stadens utbud och räknas MKB bort så täcker inventeringen 32 procent. MKB har redan inventerat sina fastigheter och är därmed inte med 7 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

8 i rapporten och inventeringsresultaten eftersom de har inventerat efter ett annat system. Övriga 39% MKB 33% Ikano Bostad 1% Lifra 2% Willhem 3% Akelius 6% Malmös befolkning har ökat sedan 1985, och förväntas öka ytterligare fram till år I Region Skånes Skånes befolkningsprognos (2014) är det beräknat att Skånes befolkningsmängd lär öka med strax över personer fram till år Cirka 35 procent av den ökningen sker i Malmö. Generellt är Malmös befolkning ung, och det är personer mellan 25 och 35 år som är den dominerande åldersgruppen i kommunen. I och med detta är också åldersgruppen noll-fem år stor. Om tio år kommer personer födda år 1940 till 1950 vara åldersgruppen år, vilket kommer vara en stadigt ökande grupp i framtiden. Kvinnor lever i genomsnitt längre än män, och detta syns framför allt i den ännu äldre åldersgruppen 85+. Den äldsta åldersgruppen ser inte ut att öka fram till 2025, utan förväntas öka när personer födda mellan 1940 och 1950 har uppnått de åldrarna (Malmö stad, 2015a). Det är lättare att förutspå förändringar i de äldre åldersgrupperna då det bland annat är mindre variation gällande in- och utflyttning från kommunen än vad det är för de yngre åldersgrupperna. I Malmö förväntas befolkningen över 75 år öka fram till år 2025, och i befolkningsprognosen står det följande om hur denna utveckling kan se ut (se även Diagram 3): Gruppen äldre är dock inte homogen utan befolkningsutvecklingen varierar för olika åldersgrupper inom intervallet 75 år och äldre. Kvinnorna förväntas vara i majoritet även 2025 men männen ökar procentuellt sett betydligt mer än kvinnorna med 38 respektive 13 procent åringarna står för en stor andel av ökningen inom denna grupp med cirka fler personer eller 39 procent åringarna 8 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus Stena 9% HSB Heimstaden 3% 4% Diagram 2: Fördelning av fastighetsägare för hyresbostäder i Malmö (MKB 2014).

9 Invånare Invånare ökar med ungefär personer, motsvarande 31 procent, fram till år Gruppen 85 år och äldre förväntas minska med cirka 300 personer fram till år 2025, vilket motsvarar 4 procent av antalet Malmö stad, 2015a Årtal w Diagram 3: Befolkningsökning i Malmö fram till år 2025 för de olika åldersgrupperna (Malmö stad, 2015a). Den totala ökningen (se Diagram 4) för samtliga åldersgrupper från 65 år och äldre visar en ökning med ungefär personer inom kommunen Årtal 65- Diagram 4: Befolkningsökning för samtliga åldersgrupper 65 år och äldre i Malmö till år 2025 (Malmö stad, 2015a). Enligt rapporten Befolkningsprognos kommer befolkningstillväxten ställa krav på ett varierat bostadsbestånd och att det behövs byggas lägenheter som fler kan använda och nyttja (2015a). I Rapport om boendeplanering för äldre i Malmö (2014b) menas det att antalet lägenheter i särskilt boende inte behöver 9 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

10 öka fram till åtminstone år 2020, men att behovet kommer förändras efter 2025 i och med 40-talisterna är en stor folkgrupp: Det kan även antas att efterfrågan på tillgängliga bostäder i det ordinarie bostadsbeståndet med närhet till service kommer att öka. Allt fler äldre kommer att bo kvar i det ordinarie bostadsbeståndet. Tillgängligheten i det ordinära boendet har betydelse för hur länge en person kan bo kvar och få stöd, hjälp och insatser av kommunens hemtjänst och/eller hemsjukvård. Stadskontoret ser det som betydelsefullt att kommunen medverkar i att informera om vikten av att i god tid planera sitt framtida boende. Samt vad det innebär att bo i en bostad med hög tillgänglighet, planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning. Malmö stad, 2014b För att en skapa en hållbar bostadsmarknad är det viktigt att öka flyttkedjorna i Malmö menar Christina Adlers från tidningen Byggindustrin. Detta kan nås genom att bygga större lägenheter och hus, som i slutet av kedjan också kan gynna de unga och de socialt utsatta på bostadsmarknaden - byggs småhus och lägenheter som attraherar de äldre blir deras lägenheter i sin tur lediga för andra. Dessa resultat har tagits fram av Temaplan för Malmö som också beskriver hur en flyttkedja kan se ut: Det äldre paret i villan flyttar till en nybyggd fyrarumsbostadsrätt. Villan säljs till ett yngre par med bostadsrätt, som i sin tur säljer sin bostadsrätt till ett annat par som flyttar ihop och lämnar två lägenheter bakom sig. Den ena lägenheten får en person som bott i andra hand och den andra går till en ungdom som flyttar från föräldrahemmet. Ett exempel på en flyttkedja med stor effekt handlade om 24 lägenheter i Malmö med 3-4 rumslägenheter, som i sin tur gav långa flyttkedjor. 192 hushåll lämnade samtidigt bostadsvakanser inom det reguljära beståndet och 30 debutanter fick en ny bostad på marknaden. Detta var enligt staden en lyckad flyttkedja (Adlers, 2008). Adlers, Boverkets projekt Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus Från februari 2014 har det varit möjligt att söka ekonomiskt stöd från Boverket för att inventera tillgängligheten i flerbostadshus i olika kommuner (Boverket, 2015). För att alla ska kunna bo och leva i en kommun på samma villkor är det en bra kunskapsgrund för kommunen att veta hur bostadsbeståndet ser ut gällande tillgänglighet. Enligt Boverket (2015) kan inventeringen exempelvis ge svar på hur behoven i framtiden kommer se ut för ny- och ombyggnation av tillgängliga bostäder, eller göra det lättare för kommuninvånarna att hitta och söka lediga lägenheter som passar individens behov. Resultatet sammanfattas i denna rapport som lämnats in den 29 oktober I rapporten ska inventeringsresultatet presenteras, ekonomisk sammanställning finnas samt information om hur inventeringsresultaten har spritts till kommuninvånarna. 10 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

11 1.3 Mål och syfte I ansökningen angav Malmö följande förutsättningar inför inventeringen: Malmö stad har enligt statistik (2013) bostäder. Dessa är fördelade på allmännyttan, stat/kommun, bostadsrätter, enskild person och annan ägare. Allmännyttan har 362 flerbostadshus som man själv har tillgänglighetsinventerat. Därför kommer inventeringen att fokusera på privata fastighetsägare primärt och vid behov uppdatering av det kommunala bostadsbeståndet. Boplats Syd förmedlar lägenheter i bland annat Malmö för ca 30 olika fastighetsägare förmedlades ca 3500 bostäder. Målet och syftet med inventeringen uppgavs att vara: Mål: Tillgänglighetsdeklarera lägenheterna som förmedlas via Boplats Syd. Syfte: Underlätta för den enskilde personen med särskilda behov, att välja en lämplig bostad i samband med byte. Boplats Syds kösystem är öppet för alla, oavsett ålder (vuxen), kön, etnicitet etc. vilket för att alla medborgarna har samma möjlighet att välja en lägenhet. Att både det kommunala fastighetsbeståndet och det privata kan presenteras på ett likvärdigt sätt vid uthyrningstillfället är betydelsefullt både för den som söker lägenheten och för fastighetsägaren. Inventeringens omfattning: Malmö Kommunala Bostadsbolag (MKB) har inventerat sitt bestånd och enligt statistik har de 430 fastigheter fördelade på 68 småhus och 362 flerbostadshus. I Malmö finns det 1596 flerbostadshus (hyreshus) som inte är inventerade. Dessa är fördelade på annan ägare och enskild person. Val av verktyg för att inventera tillgängligheten: För att erhålla ett resultat som kan likställas med MKBs inventering kommer antingen deras verktyg (Malmö Kommunal Bostadsbolag, MKB) eller TIBB att användas. Det visade sig under projektets gång att det inte skulle vara möjligt att inventera samtliga anslutna fastighetsägare. Skälen till detta var bland annat att vissa fastighetsägare inte gick att kontakta, att intresset för inventeringen var bristande, att fastighetsägarna inte har några fastigheter i Malmö kommun utan endast i omkringliggande kommuner, att fastighetsägaren sålt hela fastighetsbeståndet eller att de endast har lokaler eller service- och vårdboenden så som LSS-boenden eller gruppboenden (vilka inte inventerats i projektet). Istället valdes det att kontakta andra inte anslutna fastighetsägare i Malmö med motiveringen att de möjligen i framtiden kan komma att ansluta sig till Boplats Syd eller att de själva kan använda sig av inventeringen i sina förmedlingar för att underlätta för bostadssökande. 11 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

12 2. Metod - Tillvägagångssätt Sommaren 2014 ansökte Stadsbyggnadskontoret om medel för att delta i inventering av tillgänglighet i flerbostadshus i Malmö. Efter att bidraget beviljats januari 2015 rekryterades två projektanställda landskapsarkitekter, vilka har en grundläggande kompetens inom tillgänglighet eftersom det ingår i utbildningen. Inventeringen innebar ingen kostnad för fastighetsägarna och inga krav på åtgärder ställdes från kommunens sida. Inventeringen startade 13 mars 2015 och avslutades i samband med att rapporten lämnades in 1 november Det har i den mån det har varit möjligt genomförts med en fastighetsägare i taget. För att underlätta för fastighetsägarna har tiderna för inventeringen varit flexibla. Initialt i projektet kontaktades Boplats Syd som är den kommunala bostadsförmedlingen och bostadskön i Malmö, men även i andra kommuner i Skåne med nästan registrerade bostadssökande. Boplats Syd har flertalet anslutna fastighetsägare där den största i dagsläget är MKB. Att vara ansluten fastighetsägare innebär att man får hjälp med att förmedla hyreslägenheter. Formerna för hur hjälpen ser ut varierar beroende på vad fastighetsägaren önskar och vilka krav de ställer på hyresgästen. Det är också fritt i att välja vilka och hur många lägenheter av beståndet man lämnar till Boplats Syds förmedling. Det som är lika för alla är att hyresgästen, med längst kötid och med uppfyllda eventuella krav, presenteras för fastighetsägaren (Boplats Syd, 2015). Boplats Syd kontaktades för att få hjälp och stöd i att hitta olika fastighetsägare, men också eftersom ett syfte är att utveckla informationen på varje förmedlingsbar bostad genom en tillgänglighetsinformation. Det innebär att informationen kommer att presenteras som en objektsdetalj om tillgängligheten fram till lägenheten, vilket ska underlätta för den bostadssökande i sökprocessen. Boplats Syd är uppbyggt av olika bostadskategorier, som ställer olika krav på den sökande. Förutom vanliga hyreslägenheter med förstahandskontrakt kan man även söka nybyggnationslägenheter och korttidsboende på samma villkor. För seniorboende, trygghetsboende, ungdomsboende och studentbostäder krävs det dock särskilda villkor. För seniorboende behöver man som sökande vara över 55 år, för trygghetsboende över 70 år, för ungdomsboende mellan år och för studentlägenhet krävs det antagningsintyg för studier. Ytterligare en bostadskategori har lagts till på Boplats Syd 2015 som innebär att man som sökande måste uppfylla vissa specifika krav. Kategorin heter Anpassat boende med syftet att kunna förmedla lägenheter som exempelvis är anpassade via bostadsanpassningsbidrag eller via fastighetsägaren själv. Alternativet om man inte skulle förmedla lägenheten i Anpassat boende skulle vara en återställning av lägenheten för att den skulle kunna hyras ut, vilket inte är förenligt med bland annat socialt hållbar bostadsutveckling. Exempel på anpassningar som skulle kunna förmedlas via denna nya kategori är lägenheter med höj- och sänkbara kök, större badrumsanpassningar med exempelvis dusch avsedda för rullstol eller dylikt. En arbetsterapeut måste ge intyg för att man ska kunna ansöka om lägenheterna i Anpassat boende. 12 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

13 I inventeringsarbetet har en del fastighetsägare sett mycket positivt på att det kommer ytterligare en kategori som förmedlar anpassade bostäder, på grund av att de har haft problem att hitta nya hyresgäster som skulle behövt anpassningen. Det har resulterat i att bostaden har blivit uthyrd till någon som inte är i behov av till exempel höj- och sänkbart kök. Alla fastighetsägare kontaktadades inför inventeringen via e-post eller telefon beroende på deras kontaktuppgifter. I några fall anordnades också möten med ägarna, för att emellanåt förtydliga och presentera projektets innebörd och syften då bristande intresse förekom. 2.1 TIBB och tillgänglighetsnivåer Inventeringen genomfördes med ett webbverktyg, Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd (TIBB), skapat av Hjälpmedelsinstitutet, det allmännyttiga bostadsbolaget SABO samt ett antal privata fastighetsägare. Som tidigare har nämnts stod valet mellan TIBB eller MKB:s system, TIBB valdes med fördelarna att det också tog hänsyn till bostadskomplement såsom tvättstuga och sophantering. Programmet sammanställde också statistiken automatiskt i protokoll jämfört med MKB som fick göra manuella sammanställningar. Nackdelen är att det inte är jämförbart med MKB, men det sågs ändå vara bättre att få mer användbar information än att kunna jämföra. Möjligen kan MKBs inventering utvecklas till att överensstämma med TIBB i framtiden, så att systemen är likvärdiga fullt ut på Boplats Syd. I TIBB:s besiktningsprotokoll och databas dokumenteras och registreras tillgänglighetsstatusen i fastigheter och entréer. Programmet är uppbyggt av fördefinierade kriterier. Beroende på hur väl entrén uppfyller dessa kriterier hamnar den på en tillgänglighetsnivå mellan 0 och 5. Om inga kriterier har uppfyllts får entrén nivå 0, vilket egentligen inte är någon tillgänglighetsnivå. För enkelhetens skull används begreppet nivå 0 i rapporten likväl. Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor och inte använder gånghjälpmedel, möjligtvis käpp, men som kan ha balanssvårigheter samt som kan ha nedsatt syn. Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor, men använder rollator och kan ta denna uppför max tre (3) trappsteg. Entréer med denna nivå fungerar för personer som kan gå i trappor och som använder rollator men som inte kan ta den uppför trappsteg och behöver ta med rollator in genom entrén. Entréer med denna nivå fungerar för personer som inte kan gå i trappor och som använder rollator eller rullstol. Entréer med denna nivå fungerar för personer som inte kan gå i trappor och som använder rollator eller rullstol och måste ha med dem hela vägen in i bostaden. Figur 1: Tillgänglighetsnivåerna från TIBB (Hjälpmedelsinstitutet, 2012). 13 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

14 En entré med högsta tillgänglighetsnivå, nivå 5, kan således användas av personer som inte kan gå i trappor och exempelvis behöver rullstol eller rollator med hela vägen in i bostaden. Detta innebär i verkligheten att gångvägar till fastigheten är jämna och tydligt avgränsade mot anliggande mark samt att belysningen är jämn och god under mörka årstider. Det innebär även att vilplanet utanför entrédörren ska vara tillräckligt stort, nivåfritt eller tillgänglig ramp, dörrautomatik i entrédörren och att tröskeln inte överstiger 25 millimeter enligt Stadsbyggnadskontoret. Det är även viktigt, för tillgänglighetsnivå 5, att det finns låsbara uppställningsplatser innanför entrén samt att det finns kontrastmarkering i trappor och god belysning inomhus. För att komma upp i den högsta nivån ska det även finnas hiss som kan nås nivåfritt och vara tillräckligt stor för plats för rullstol - enligt Boverkets Byggregler, hädanefter BBR, minst 140 x 110 cm från 2008 ( BFS 2011:6, BBR). Allt som inte uppfyller ovannämnda krav får därmed en lägre tillgänglighetsnivå. Under inventeringen har olika kriterier markerats i TIBB (se Bild 2). Nedan visas ett tomt protokoll, över hur det kan se ut i exempelvis allmänna utrymmen. Här markeras också fastigheternas beteckningar, stadsområden, stadsdelar och byggår. Dessa dokument sparas i programmet och är informationen och materialet till resultatet och sammanställningen som följer. Bild 2: Protokoll från webbverktyget TIBB, allmänna utrymmen (Hjälpmedelsinstitutet, 2012). 14 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

15 Det är entréerna som avgör vilken tillgänglighetsnivå det blir. Nedan följer ett protokoll (se Bild 3) som fungerar på liknande sätt som föregående, men utgår endast från tillgängligheten i entréutrymmet. Detta utrymme, avgör om man som person med funktionsnedsättning kan komma in och ut ur sin bostad. Majoriteten av de förinställda kraven måste uppfyllas för att få en hög nivå i TIBB. Eftersom det bestäms per entré kan en fastighet med fler än en entré alltså ha olika tillgänglighetsnivåer beroende på entréernas utformning. Bild 3: Protokoll för entré i fastigheten (Hjälpmedelsinstitutet, 2012). Det insågs tidigt i projektet att det också var möjligt att få ut mer information av inventeringarna än vad TIBB efterfrågade. Bostadsanpassningsenheten, som handlägger ansökningar om bostadsanpassningar åker i sin tjänst också på hembesök för att bland annat avgöra möjligheter till trapphissar, ramper, dörrautomatiker eller extra ledstänger. Malmös bostadsanpassningshandläggare hade en önskan om att varje trapphus fotograferades och att varje entrédörr vägdes. Tiden det krävdes för att göra detta var minimal, men långsiktigt sågs det spara tid för Bostadsanpassningsenheten då de möjligen inte behöver göra besök för att få fram information. De kan då med hjälp av fotografier avgöra och konstatera att trapphuset exempelvis är för smalt för att installera en teknisk lösning till rullstol eller rollator. Arbetet med att dokumentera entréer 15 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

16 med bilder och dörrtyngder har resulterat i flertalet PDF-filer som handläggarna på Bostadsanpassningsenheten har åtkomst till. 2.2 Bearbetning av information Från informationen som har dokumenterats i TIBB har så mycket som möjligt tagits ut för användning i projektet och för sammanställningar till rapporten. En första bearbetning av informationen gjordes för att få en överblick till presentation för Stadsbyggnadsnämnden 17 september Alla fastigheter var inte inventerade och därmed togs beslutet att få fram resultat utifrån det material som fanns till förfogande. Vid tidpunkten för presentationen var inte inventeringen klar, men eftersom nästintill alla fastighter var inventerade kunde man trots det se ett mönster på hur slutresultatet kunde se ut. En andra bearbetning av materialet gjordes när alla fastigheter var inventerade och dokumentationen var inlagd i systemet. Det första som togs fram var hur många fastigheter, entréer och lägenheter som berörts av inventeringen som en första överblick över inventeringens omfattning. Malmös totala tillgänglighetsnivå togs fram med all information från entréernas nivåer, vilket gav en siffra på hur tillgängligheten ser ut i Malmö. De inventerade fastigheterna delades sedan in efter kommunens administrativa indelning av stadsområdena Norr, Innerstaden, Söder, Väster och Öster, vilket gav ett perspektiv på hur fastigheterna är fördelade i staden. Genom att göra en sammanställning per stadsområde kan det beskriva tillgängligheten mer ingående på lokal nivå då dessa har olika karaktär och byggår. Det har även tagits fram diagram och tabeller för specifika stadsdelar. Dessa resultat kan gynna dem som vill få ut mer specifik information i ett område vid bostadseller stadsplanering. En del av bearbetningen har varit att undersöka vilka kriterier i TIBB som avgör entréens tillgänglighetsnivå, och vilka av dem som ger låga respektive höga värden. De allmänna utrymmena såsom tvättutrymmen och sophantering har bearbetats för att visa på om dessa är tillgängliga i staden. Trots att de inte har någon funktion gällande tillgänglighetsnivå har ändå denna information använts och haft en betydelse som informationsbas till respektive fastighetsägare. Värt att notera att det är upp till fastighetsägarna att välja vilken information de vill ange vid uthyrningstillfället på Boplats Syd. 16 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

17 3. Inventeringen I Malmö har Boverkets projekt Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus pågått i cirka sex månader under Urvalet av fastigheter har i mån av tid försökt spegla hela stadens utbud på hyresrätter. 270 fastigheter har inventerats i staden bestående av 929 entréer samt allmänna utrymmen som i sin tur berört lägenheter På grund av det initiala samarbetet med Boplats Syd har fastighetsägare som är anslutna varit målet för den avsatta tiden. Av 43 anslutna fastighetsägare (september 2015) har 28 av dem hyreslägenheter i Malmö. Resterande har antingen endast fastigheter i andra kommuner, vilka inte ingår i denna inventering, eller endast lokaler vilka inte heller inventerats. Av de 28 fastighetsägare med hyreslägenheter i Malmö täcker denna inventering 15 av dem. Resterande har antingen tackat nej till inventeringen eller haft en önskan om att få sina fastigheter inventerade efter att projektet tagit slut, vilket därmed inte är med i denna rapport. På grund av att endast 13 av dem tackat ja har även fyra fastighetsägare som inte är anslutna inventerats detta för att utnyttja projekttiden till fullo. Följande anslutna fastighetsägare har valt att medverka i inventeringen: Bellevue Park ByggVesta Contentus Diligentia AB Fastighets AB Tornet Fastighets AB Trianon Heimstaden Ikano Fastighets AB Lifra Malmö Studenthus Rikshem Södertorpsgården Neptuna Victoria Park Willhem Följande fastighetsägare som inte är anslutna till Boplats Syd har också valt att medverka i inventeringen: Akelius CA Fastigheter Henning Persson Fastighets AB Vasakronan 17 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

18 Lifra både förvaltar och äger fastigheter, och av de fastigheter de förvaltar är följande ägare: Evma 2 Rosenborg AB Fastighets AB Sigrid Inger Thorlund Ingrid Fransson Ramnö Fastigheter Slefra i Malmö PP Pension 3.1 Tillgänglighet i Malmö Resultatet av inventeringen för varje entré har förts in i inventeringsprogrammet TIBB (se Bild 2 och 3 för protokoll, sida 14 och 15 i rapporten). Den generella informationen som matas in för allmänna utrymmen, alltså den som berör parkering för rörelsehindrade, gemensamma uteplatser, gemenskapslokaler, sophantering, tvättstuga och förråd, påverkar inte tillgänglighetsnivån som programmet tar fram efter att inventeringen är slutförd. Det är först när informationen gällande entréns specifika utformning matas in som programmet presenterar en tillgänglighetsnivå. Nivån påverkas inte av alla val som kan markeras eller all information som matas in. De alternativ som direkt påverkar nivån så att den blir 0, alltså den lägsta nivån, är brist på: fast och jämn markbeläggning på gångväg till och från entrén tydligt markerad gångväg mot angränsande mark till och från entrén god belysning även mörka årstider ledstänger i trappan på entréplan och i trapphus kontrastmarkering på trappans översta och nedersta steg på entréplan och i trapphus Det krävs alltså att samtliga ovanstående kriterier är uppfyllda för att nivån ska hamna mellan 1 och 5. Andra kriterier som direkt påverkar resultatet, men som inte har effekten att nivån blir 0, är: tröskelns höjd i entrédörren förekomsten av låsbar uppställningsplats för rullstol/rollator innanför entrén att hiss förekommer och att den är tillräckligt stor för rullstol (140x110 cm) förekomsten av trappsteg till entrén förekomsten av trappsteg till hiss förekomsten av dörrautomatik till entrédörren 18 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

19 Under inventeringen var det tydligt att vissa kriterier oftare saknades än andra så som kontrastmarkering på trappans översta och nedersta steg på entréplan och i trapphus, att tröskeln är högre än 25 millimeter, att hiss saknas eller att den är för liten eller att trappor förekommer antingen in i fastigheten eller inne i fastigheten till hiss. Av dessa är det endast brist på kontrastmarkering som gör att eventuella högre tillgänglighetsnivåer blir nivå 0 oavsett deras tillgänglighet. I de inventerade entréerna saknade de flesta trappor kontrastmarkering, trots att det är en åtgärd som inte är invasiv och dessutom lätt att genomföra. I och med avsaknaden av detta ser tillgänglighetsnivån i Malmö ut att vara relativt låg med 87,5 procent av entréerna på nivå 0 (se Diagram 5). 2,6% 0,2% 0,4% 5,0% 4,3% 87,5% Diagram 5: Tillgänglighetsnivåerna i Malmö. Näst flest entréer har fått tillgänglighetsnivå 4, vilket enligt inventeringsprogrammet TIBB innebär att entrén fungerar för personer som inte kan gå i trappor som använder rollator eller rullstol (Hjälpmedelsinstitutet, 2012). Det som skiljer nivå 4 från 5 är huruvida personen behöver ta med sig rullstol eller rollator hela vägen in i bostaden eller inte. För nivå 5 är det också därför avgörande att hissen är tillräckligt stor för att få plats för rullstol. Sedan 2008 står det tydligt i BBR att trappor och nivåskillnader ska vara kontrastmarkerade (BFS 2011:6, BBR), vilket innebär att fastigheter som byggts efter det ska ha detta. I de flesta nyare fastigheter som inventerats har kontrastmarkering förekommit på ett korrekt sätt, men det har även förekommit bristande markeringar som sägs ha berott på missförstånd med arkitekt och/eller byggherre. Det finns flera sätt att kontrastmarkera. På Bild 4 är det möjligt att se ett exempel på hur det kan genomföras. 19 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

20 Bild 4: Kontrastmarkering med försänkt ljusare sten i mörkare sten (fotograf: Bojana Lukac, Malmö stad). 20 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

21 Antalet trappsteg till entrédörren avgör också vilken tillgänglighetsnivå det blir. Oavsett om det är ett eller flera trappsteg in i fastigheten är det inte möjligt att få en tillgänglighetsnivå över 2 om det inte finns ramp som i inventeringen bedöms som rimlig. Av de 62,9 procent (583 entréer) som inte har några trappsteg in till entrén är det två stycken som har en ramp, trots att entrén inte har trappsteg. I 3 procent (27 entréer) har det noterats en ramp som uppfyller tillgänglighetskraven, och till dessa entréer har det förekommit mellan ett och fem trappsteg till entrédörren. I diagrammet nedan är antalet trappsteg till entrédörren sammanställt för att kunna läsa ut fördelningen i staden (se Diagram 6). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 62,9% 24,8% 4,2% 2,4% 2,2% 1,2% 2,5% Fördelning av entréer per antal trappsteg Diagram 6: Fördelning av entréer per antal trappsteg i Malmö Allmänna utrymmen Som tidigare nämnts omfattar inventeringen både entréer och allmänna utrymmen så som tvättstuga, återvinningsrum, förråd och cykelrum. Förekomsten och företeelsen av dessa påverkar inte tillgänglighetsnivån i inventeringsprogrammet, men för att kunna bo utan hjälp krävs det att det finns möjligheter att nå exempelvis tvätt- och torkutrymmen samt att kunna kasta hushållssopor och källsortera. Enligt Boverkets byggregler (BFS 2011:6 med ändringar t.o.m. BFS 2015:3, BBR) ska det finnas en gemensam tvättstuga med möjlighet att tvätta och torka maskinellt, om det saknas utrymme att tvätta och torka tvätt maskinellt i den enskilda bostadslägenheten. Det står även att de gemensamma tvättstugorna bör finnas inom 25 meter från entrén. I de inventerade fastigheterna har flertalet tvätt- och torkutrymmen påträffats i källarplan, vilket ställer krav på att hissen är tillräckligt stor för att få plats med rullstol (110x140 cm) för att utrymmet ska kunna klassas som tillgängligt för rullstolsburna, eller att det finns en lämplig ramp ner. I de inventerade fastigheterna har det inte påträffats någon ramp ner till tvätt- och torkutrymmet i källarplan, vilket antas bero på att rampen skulle bli mycket lång och platskrävande om den skulle uppfylla tillgänglighetskraven på en maximal lutning på 1:12 på tomtmark (ibid). Förutom hisstorlek eller ramp krävs det också att det inte finns några trappsteg i vägen, för höga trösklar eller för tunga dörrar till tvätt- och torkutrymmet. I de inventerade fastigheterna visade det sig att 59 procent av 21 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

22 tvättstugorna är tillgängliga för rullstol och rollator tillsammans. Av dessa 59 procent är 43 procent tillgängliga med rullstol. Resterande 16 procent är endast tillgängliga med rollator. Tvättstugor som är tillgängliga för rullstol fungerar också för personer med rollator. Resterande 41 procent av tvättstugorna är otillgängliga. Värt att notera är att under inventeringen har fastighetsägarna varit tydliga med att inte inventera dessa utrymmen inifrån om det har varit upptaget av hyresgäst för tvätt. 41% 59% Tvättstuga nåbar med rullstol och/eller rollator Ej tillgänglig tvättstuga Diagram 7: Tillgänglighet i tvättstugor i de inventerade fastigheterna. För att kunna säkerställa att nedanstående mål nås måste avfallshanteringen fungera för alla och vara tillgänglig för alla. Det är också viktigt ur delaktighetssynpunkt att kunna vara med och påverka hur man som individ kan hjälpa till med klimatfrågan. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagens definition av generationsmålet, 2012 Enligt Sydskånes avfallsaktiebolag, hädanefter SYSAV, är målet att mängden avfall inte ska öka och att material och energi i avfallet ska tas till vara i så hög grad som möjligt (2015). Enligt Boverkets byggregler från 2015 (BFS 2011:6 med ändringar t.o.m. BFS 2015:3, BBR) måste det i närheten av byggnaden finnas möjlighet att kasta hushållsavfall och annat avfall och att det kan nyttjas av alla. Det råds också att avfall som av hygieniska orsaker måste lämnas oftare (så som matavfall) ska finnas så nära hemmet som möjligt, max 50 meter. Många återvinningsrum (också kallade miljöhus, kretsloppsrum, källsorteringsrum och/eller grovsopsrum) byggs på innergårdar, vilket har noterats under inventeringens gång. Detta innebär ofta, men inte alltid, att sopnedkast (kallas i inventeringsprogrammet för sopinkast) i fastigheten stängs av av fastighetsägaren. Enligt några fastighetsägare beror stängningen på att sopnedkasten inte alltid sköts av hyresgästerna samt att återvinningen blir lidande och istället ersätts av återvinningsrum utomhus. Det underlättar också för de som sedan hanterar avfallet att allt är samlat på en och samma plats. Det är inte särskilt många sopnedkast som är tillgängliga varken med rullstol/rollator eller utan då dessa i inventeringsprogrammet inventerats på så vis att de inte kryssats i om de inte funnits eller varit avstängda (se Diagram 8). Av de 18 procent tillgängliga sopnedkasten representerar 14 procent de som 22 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

23 är tillgängliga med rullstol och rollator och resterande endast med rollator (fyra procent). 18% 82% Sopnedkast nåbart med rullstol och/eller rollator Ej tillgängliga sopnedkast Diagram 8: Tillgänglighet gällande sopnedkast i de inventerade fastigheterna. Som tidigare nämnts byggs flertalet grovsoprum på innergården och därmed är många av dessa tillgängliga åtminstone ur markmaterialperspektiv och framkomlighet. Dessvärre har många nybyggda grovsoprum en del tunga dörrar med dörrstängare, höga trösklar samt ingen dörrautomatik. Även belysningen är viktig, men har under inventeringen emellanåt ansetts vara svag. Trots detta är statistiken mer lovande här (se Diagram 9): 9% 91% Grovsopor nåbara med rullstol och/eller rollator Ej tillgänliga grovsopor Diagram 9: Tillgänglighet gällande grovsoprum i de inventerade fastigheterna. 3.2 Tillgänglighet i stadsområdena Inventeringen har så långt det varit möjligt försökt spegla hela stadens utbud. Malmö stad är indelat i fem stadsområden, Norr, Innerstaden, Söder, Väster och Öster, och de 270 fastigheterna är fördelade på samtliga områden. Flest fastigheter har inventerats i Innerstaden, följt av Norr, Söder, Väster och Öster (se Diagram 10). Diagrammet visar att fördelningen mellan stadsområden inte har varit helt jämn. Fastigheterna har inte valts utifrån dess placeringar i staden, utan framför allt är det fastighetsägarens fastighetsbestånd som styrt, men även att vissa stadsområden har högre andel av boendeformer som inte inventerats, exempelvis bostadsrätter och villor. 23 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

24 Antal fastigheter Innerstaden Norr Söder Väster Öster Stadsområden Innerstaden Norr Söder Väster Öster Diagram 10: Fördelning av inventerade fastigheter i Malmö. För att förtydliga diagrammet ovan, samt för att utveckla informationen, har detta staplats upp i Tabell 1. Förutom att det i tabellen är möjligt att utläsa antalet entréer per stadsområde, går det också att se genomsnittsmängden entréer per fastighet för varje stadsområde. Ett resultat som sticker ut är genomsnittsantalet entréer Öster. Här är det i snitt betydligt fler entréer per fastighet, vilket tyder på att flerbostadshusen är större än de i de andra stadsområdena. Vad som också står ut är att det i Öster, fast endast 17 fastigheter har inventerats, nästan är lika många lägenheter som är berörda av inventeringen som det är i Innerstaden. I Innerstaden är det dock 105 fastigheter som är inventerade alltså nästan sex gånger så många fastigheter. Att det är större fastigheter i Öster kan också utläsas i den högra kolumnen som visar att det i genomsnitt är 176 lägenheter per fastighet, medan det i Innerstaden bara är 34. Genomsnitt entréer per fastighet 24 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus Genomsnitt lägenheter per fastighet Stadsområde Antal fastigheter Antal entréer Lägenheter Innerstaden , Norr , Söder , Väster , Öster , Tabell 1: Förtydligande av antalet inventerade fastigheter och entréer, samt genomsnitt för entréer och lägenheter. När det gäller tillgänglighetsnivåerna som inventeringsprogrammet TIBB tar fram innebär det, som tidigare nämnt, att tillgänglighetsnivå 0 innebär att entrén inte uppfyller de lägsta krav som webbverktyget ställer för att komma upp nivå 1-5. I hela Malmö har sammanlagt 87,5 procent av entréerna tillgänglighetsnivå 0. Det varierar dock lite mellan stadsområdena i hur fördelningen är mellan inbördes entrétillgänglighet (se Diagram 11). Eftersom

25 antalet inventerade entréer varierar mellan stadsområdena på grund av tillgången till fastigheter att inventera, är det nödvändigt att istället för fördelningen av entréer per tillgänglighetsnivå titta på den procentuella fördelningen av varje stadsområdes entréer. Tydligt är att Söder har flest entréer med nivå 0 med 97,9 procent, och att Väster har minst med 71,9 procent. Väster har även störst procentuell andel entréer med tillgänglighetsnivå % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Innerstaden Norr Söder Väster Öster 10% 0% Diagram 11: Procentuell fördelning av tillgänglighetsnivåer i stadsområdena. Resultatet i diagrammet måste dock läsas med viss reservation trots att den procentuella fördelningen säger mer än om diagrammet visat antalet entréer blir statistiken inte helt rättvisande då det skiljer sig så kraftigt mellan antalet inventerade entréer per stadsområde. På grund av detta är det därför intressant att också kunna se medelvärdet och medianen av samtliga stadsområden ihop. Det är då möjligt att se variationen på ett annat sätt (se Tabell 2): Stadsområde Medelvärde Median Innerstaden 0,38 0 Norr 0,81 0 Söder 0,03 0 Väster 1,21 0 Öster 0,14 0 Tabell 2: Tillgänglighet i stadsområdena - medelvärde och median. Väster och Norr är de områden som har högst tillgänglighet. Det är dock fortfarande vanligast förekommande med tillgänglighetsnivå 0 även i dessa stadsområden. Den förtydligande tabellen nedan (Tabell 3) gör det möjligt att utläsa det exakta antalet entréer per tillgänglighetsnivå som Diagram 11 inte visar på grund av dess få entréer. Tabellen förtydligar också att det endast är i Norr som alla tillgänglighetsnivåer finns representerade i de andra stadsområdena är bara vissa nivåer representerade. 25 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

26 Nivå Innerstaden Norr Söder Väster Öster Summa Summa Tabell 3: Tillgänglighetsnivå per stadsområde förtydligande tabell Trappsteg till entrén Som tidigare nämnt i rapporten påverkar antalet trappsteg till entrén tillgänglighetsnivån och det har visats hur fördelningen ser ut procentuellt i Malmö. Det som då var möjligt att se var att 62,9 procent av de inventerade entréerna hade noll trappsteg till entrén, följt av ett, två, sex-elva, tre, fyra och fem trappsteg. Det stadsområde som är närmst gällande noll trappsteg är norr, med 60,4 procent av entréerna (se Tabell 4). Statistiken som framför allt sticker ut är trappstegsfördelningen i Öster, där nästan samtliga entréer är tillgängliga utan trappsteg in. Nivå Innerstaden Norr Söder Väster Öster 0 42,9 % 60,4 % 57,9 % 77,2 % 99,4 % 1 35,3 % 26,7 % 33,8 % 10,5 % 0,6 % 2 7,9 % 3,5 % 4,8 % 1,8 % 0,0 % 3 3,6 % 3,8 % 0,0 % 1,8 % 0,0 % 4 4,8 % 1,3 % 0,0 % 7,0 % 0,0 % 5 1,2 % 2,2 % 0,0 % 1,8 % 0,0 % ,4 % 2,2 % 3,4 % 0,0 % 0,0 % Tabell 4: Procentuell fördelning av trappsteg till entrén i stadsområdena Sammanfattning För att sammanfatta stadsområdena har endast 40 av de 929 inventerade entréerna tillgänglighetsnivå 5 fördelade på stadsområdena Innerstaden, Norr och Väster. I Norr ligger 22 av de 40 entréerna. Fastigheterna är byggda mellan , vilket betyder att det inte endast är nya byggnader som når upp till den högsta tillgänglighetsnivån. Det är dock vanligast att fastigheten är byggd 2014 (14 av 40 entréer). 26 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

27 3.3 Stadsområdena ingående Eftersom stadsområdena varierar i inventeringen berör rapporten dessa i lite mindre skala. Det som skiljer områdena åt är geografisk storlek, invånarantal, vanligaste byggår samt antal inventerade entréer/fastigheter. Stadsområde Invånarantal ( ) Innerstaden Norr Söder Väster Öster Total Tabell 5: Invånarantal i Malmö per stadsområde (Malmö stad, 2014a). Bild 5: Karta över Malmö med stadsområdena (Malmö stad, 2015f) Innerstaden I Innerstaden har 252 entréer inventerats (se Tabell 6). Fastigheterna är byggda mellan , och det vanligaste årtiondet gällande byggår är med 129 inventerade entréer. Tillgänglighetsnivå 0 är vanligast förekommande med 95 procent, följt av nivå 4 (5,8 procent), nivå 5 (2,5 procent), nivå 2 (1,3 procent) samt nivå 3 (0,4 procent). Inga entréer har nivå 1 som tillgänglighetsnivå. Stadsdel Stadsområde Antal fastigheter Antal entréer Fågelbacken Innerstaden Kronprinsen Innerstaden Mellanheden Innerstaden Möllevången Innerstaden Norra Sofielund Innerstaden Ribersborg Innerstaden Rönneholm Innerstaden Södervärn Innerstaden Södra Sofielund Innerstaden Västra Sorgenfri Innerstaden Östra Sorgenfri Innerstaden Summa Tabell 6: Inventeringsresultat för Innerstaden. 27 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

28 3.3.2 Norr I Norr har 318 entréer inventerats (se Tabell 7). Fastigheterna är byggda mellan , och det vanligaste årtiondet gällande byggår är med 78 inventerade entréer, tätt efterföljt av med 75 inventerade entréer. Tillgänglighetsnivå 0 är vanligast förekommande med 79,6 procent, följt av 4 (9,1 procent), nivå 5 (6,9 procent), nivå 2 (3,5 procent), nivå 3 (0,6 procent) samt nivå 1 (0,3 procent). Antal fastigheter Antal entréer Stadsdel Stadsområde Davidshall Norr Gamla staden Norr Gamla väster Norr Johanneslust Norr Katrinelund Norr Kirsebergs-staden Norr Lugnet Norr Rostorp Norr Rådmansvången Norr Rörsjöstaden Norr Segevång Norr Slussen Norr Värnhem Norr Västra hamnen Norr Västra Sorgenfri Norr Östervärn Norr Summa Tabell 7: Inventeringsresultat för Norr Söder I Söder har 145 entréer inventerats (se Tabell 8). Fastigheterna är byggda mellan , och det vanligaste årtiondet gällande byggår är med 68 entréer. Tillgänglighetsnivå 0 är vanligast förekommande med 97,9 procent, följt av 2 (1,4 procent). Inga entréer har nivå 3, 4 och 5 som tillgänglighetsnivå. Stadsdel Stadsområde Antal fastigheter Antal entréer Almhög Söder Augustenborg Söder Heleneholm Söder Hermodsdal Söder Lindängen Söder Nydala Söder Summa Tabell 8: Inventeringsresultat för Söder Väster I Väster har 57 entréer inventerats (se Tabell 9). Fastigheterna är byggda mellan , och det vanligaste årtiondet gällande byggår är med 21 entréer. Tillgänglighetsnivå 0 är vanligast förekommande med 71,9 procent, följt av 5 (21,1 procent), 2 (5,3 procent) samt 3 (1,8 procent). Inga entréer har nivå 1 och 4 som tillgänglighetsnivå. 28 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

29 Stadsdel Stadsområde Antal fastigheter Antal entréer Annetorp Väster Bellevuegården Väster Gamla Limhamn Väster Gröndal Väster Hyllievång Väster Limhamn Väster Sibbarp Väster Summa Tabell 9: Inventeringsresultat för Väster Öster I Öster har 157 entréer inventerats (se Tabell 10). Fastigheterna är byggda mellan , och det vanligaste årtiondet gällande byggår är med 88 entréer. Tillgänglighetsnivå 0 är vanligast förekommande med 94,9 procent, följt av 2 (3,2 procent) samt 4 (1,9 procent). Inga entréer har nivå 1, 3 och 5 som tillgänglighetsnivå. Stadsdel Stadsområde Antal fastigheter Antal entréer Almgården Öster Herrgården Öster Kryddgården Öster Östra Skrävlinge Öster Summa Tabell 10: Inventeringsresultat för Öster. 29 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

30 4. Information till fastighetsägare och kommuninvånare Ett intresse från Boverket var att få information om hur kommunens invånare har fått ta del av projektet och dess resultat. All information kommer att ges genom tillgänglighetsinformation på bostadsförmedlingen Boplats Syd, artiklar i tidningar samt presentationer om projektet inför olika råd inom kommunen. Råden har anmält sig efter eget intresse från föreningar och dess medlemmar om att få ta del av informationen. 4.1 Information till fastighetsägare och Boplats Syd Som en del i att informera kommuninvånarna kommer en ny objektsdetalj finnas under varje bostadskategori i Boplats Syds system. Det är som tidigare nämnt fastighetsägarna som själva väljer vilken information som de vill använda vid uthyrningstillfället och därmed skickas resultaten till dem. Avsaknad av kontrastmarkering i entrén eller trapphus var ett kriterium som upprepades i de flesta fastigheterna i staden. Eftersom det är en relativt enkel åtgärd kan det därmed bli lite missvisande vid uthyrningstillfället om det inte sammanfattar fastighetens övriga kriterier. 100% 90% 87,5% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 5,0% 2,6% 4,3% 0,2% 0,4% Diagram 12: Tillgänglighetsnivåer i Malmö. I ovanstående diagram (Diagram 12) visas tillgänglighetsnivåerna i hela Malmö. Denna information visades tidigare i resultaten och sammanfattningsvis har 87,5 procent av de inventerade fastigheterna nivå 0. Den nivån räknas inte som en tillgänglighetsnivå, för att den inte uppfyller kraven för att nå den lägsta tillgänglighetsnivån. Då togs beslutet att tillfället kryssa i att kontrastmarkering fanns i entrén och resultatet skulle troligen visa en mer rättvis bild utifrån ett rörelseperspektiv. 30 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

31 100% 90% 80% 70% 60% 62,5% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 18,4% 9,1% 1,4% 4,5% 4,0% Diagram 13: Redigerade tillgänglighetsnivåer i Malmö. Skillnaden på om kontrastmarkering finns i trapphuset påverkar alltså resultatet. Nivå 0 med tidigare 87,5 procent fick en minskad andel till endast 1,4 procent (se Diagram 13). Den nya mest representerade nivån är 2 med tidigare 2,6 procent som ökade till 62, 5 procent. Nivå 2 fungerar som tidigare nämnt för personer som kan gå i trappor, men använder rollator och kan ta denna uppför max tre trappsteg. Från diagrammet kan man se att tillgänglighetsnivå 4 ökat, från 5,0 procent till 18,4 procent (en förändring på 13,4%), vilket antas tidigare ha varit nivå 0. Denna nivå betyder att hiss för rullstol saknas och/eller avsaknad av dörrautomatik. De entréer som fortfarande är nivå 0, alltså 1,4 % av fastigheterna, saknar ledstänger i trappor och/eller saknar god belysning i trapphus samt tydligt markerad gångväg till och från entrén. Boplats Syd har från början haft intresse om att använda resultaten från det här projektet till deras nyskapade bostadskategori Anpassat boende. Den redigerade informationen(se Diagram 18) är den som fastighetsägarna kommer att få ta del av för att publicera på Boplats Syd, förhoppningsvis kommer det att ge en bättre bild av tillgängligheten i fastigheten. Nämnvärt är att till den här informationen kommer en kommentar läggas till om avsaknad av kontrastmarkering. Det kommer också medfölja en lägenhetsbeskrivning i löptext som exemplet Tillgänglighetsnivå 3: Trappans nedersta och översta steg saknar markering. 6 trappsteg till hiss till publiceringen. Förutom denna information till Boplats Syds hemsida kommer fastighetsägarna att få ett protokoll från webbverktyget TIBB med all information om uppfyllda kriterier från entréerna exempelvis dörrmått, tröskelhöjder och hissar. De fastighetsägare som inte är anslutna till Boplats Syd men har inventerats kommer själva förvalta tillgänglighetsinformationen och eventuellt presentera informationen i samband med sin egen uthyrning. 31 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

32 4.2 Information till kommuninvånarna Informationen kommer finnas tillgänglig via Boplats Syds bostadsförmedling men kommuninvånarna i Malmö stad ska också kunna ta del av det via presentationer i råd och tidningar Boplats Syd Som tidigare nämnt kommer all information finnas tillgänglig via objektsdetaljer i listor om respektive lägenhet för uthyrning, vilket kommer underlätta för den bostadssökande redan i sökprocessen. Det kommer även vara lättare för fastighetsägarna att få ett anpassat boende uthyrt till den som har behov av funktionen istället för att återställa den vid utflyttning respektive inflyttning malmo.se Rapporten kommer finnas tillgänglig för läsning och nedladdning via Malmö stads hemsida malmo.se, vilket innebär att den blir tillgänglig för framför allt kommuninvånarna, men även allmänheten vid intresse Planering i Malmö Projektet kommer att publiceras i tidningen Planering i Malmö nummer , en informationsskrift som finns tillgänglig på kommunens hemsida och i tryckt upplaga om pågående projekt i Malmö stad. Den utkommer två till tre gånger per år och riktar sig till stadsbyggnadsaktörer, arkitekter, byggherrar och politiker. Artikeln kommer att innehålla en sammanfattning av projektet i form av information och resultat om inventeringen och tillgängligheten i Malmö Internationella äldredagen Projektet har presenterats under en informationsdag på Malmö Stadsbibliotek 29 september 2015 tillsammans med kommunens tillgänglighetsrådgivare och bostadsanpassningsenhet. Denna dag anordnas en gång per år om vilka funktioner och stöd man kan få som äldre Malmöbo för att förebygga olyckor i hem och närområde Centrala rådet för pensionärer Under äldredagen visades ett intresse att presentera projektet i Centrala rådet för pensionärer i Malmö vilket kommer ske 2 december Pensionärsrådet är ett samråds-, informations- och remissorgan som berör de äldres villkor och övergripande frågor inom kommunen. I rådet sitter representanter för kommunens största pensionärsorganisationer och politiker. I verksamhetsplanen för 2015 har de frågor som behandlar bostads- och lokalutveckling och därmed fanns intresse om en presentation av detta projekt (Malmö stad, 2015c) Malmö stads råd för funktionshinderfrågor En önskan från Stadsbyggnadsnämndens ordförande var att presentera projektet i Rådet för funktionshinderfrågor 3 december Det är ett organ för samråd och information mellan politiker och representanter för organisationer som förträder personer med funktionsnedsättning (Malmö stad, 2015e). 32 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

33 5. Diskussion Boverket har med projektet Inventering av tillgänglighet i flerbostadhus velat utöka kunskapen om den befintliga tillgängligheten i flerbostadhus, som ska kunna användas i kommunens boendeplanering och bostadsförmedling. Inventeringsresultaten som kunnat tas fram har gjort att Malmö fått en större och bredare kunskap om hur tillgängligheten ser ut, vilket också kan skapa möjligheter för framtida bostadsförsörjning samt information om tillgänglighet på bostadsförmedlingens hemsida. Detta är nära knutet till Malmö stads egna mål: att tillgänglighetsdeklarera lägenheterna via Boplats Syd för att underlätta för den enskilde personen med särskilda behov att välja en lämplig bostad. Målet har delvis uppnåtts genom att cirka hälften av de anslutna fastighetsägarnas fastigheter har inventerats, men förhoppningen är att det ska spridas likt ringar på vattnet till fler fastighetsägare om att få sina fastigheter inventerade i framtiden. Malmö är en ung stad där genomsnittsåldern är 38,6 år, medan motsvarande ålder i hela landet är 40,9 år. Drygt en femtedel av stadens befolkning är under 20 år (Malmö stad, 2015d). Trots detta ökar även den äldre befolkningen successivt men ger inte lika stort tryck på äldreboenden och serviceboenden som i resten av Sverige (Malmö stad, 2014b). Som tidigare nämnt bör långa flyttkedjor eftersträvas och det kan uppnås av ett varierat bostadsbestånd: när de äldre flyttar ut skapar de tillfälle för de yngre att flytta in vilket är en förutsättning för ett hållbart boende. I Malmös Stadsbyggnadsnämnd har man utifrån kommunfullmäktiges bostadspolitiska mål (se s. 6) nämnt att Malmöbor ska ha tillgång till en god bostad. Resultaten från denna inventering avslöjar att Malmös flerbostadshusbestånd inte överensstämmer med målet, då 87,5 procent av entréerna inte uppfyller de lägsta kraven på tillgänglighet nivå 0. Värt att notera är att inte hela fastighetsbeståndet inventerats i detta projekt, och resultaten bör därför ses mer som en fingervisning. 5.1 Metod För att kunna genomföra inventeringen kontaktades fastighetsägarna för tillträde till fastigheterna i Malmö stad. Inventeringen har vid en del gånger mötts med bristande intresse för projektet och/eller tidsbrist från fastighetsägarens sida. En del har också befarat att kommunen i ett senare skede skulle kunna komma med en åtgärdsplan, fastän det har varit tydligt från kommunens sida att så inte är fallet. Detta har dock inneburit att vissa fastighetsägare avböjt. Andra har ansett att de redan är medvetna om att deras fastigheter är helt otillgängliga och inte tyckt att det varit värt att få ännu mer information om det. Detta har slutligen resulterat i att alla anslutna fastighetsägare inte fått sina fastigheter inventerade och därmed togs beslutet att öppna upp ett samarbete med de inte anslutna för att få tillgång till fler fastigheter i Malmö. I efterhand har det nog många gånger handlat om missförstånd, vilka ibland retts ut genom att presentera projektet mer ingående på exempelvis inbokade möten med fastighetsägarna. Under inventeringen i fastigheterna har vi markerat de uppfyllda kriterierna på plats i en surfplatta kopplad till programmet TIBB. TIBB är ett relativt enkelt program, men det har likväl inneburit en del begränsningar i inventeringen genom att entréer har olika utformningar och 33 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

34 inte passar in i programmets struktur. Det har också en del tekniska begränsningar, så som att programmet oväntat markerat och avmarkerat olika kriterier, vilket har inneburit i efterhand att en del kriterier har fått efterkontrollerats via fotografier för att säkerställa trovärdigheten i inventeringen. En annan brist är att det under varje kriterium endast får plats ett fåtal tecken för fria kommentarer, vilket ibland gjort att inte tillräckligt med information kunnat matas in. Det bör också diskuteras om TIBB:s väldigt låsta inventeringsformat är helt rimligt och om fördelarna med dess formulärstruktur överväger det faktum att alla entréer inte passar in i metoden, vilket kan ge en något felaktig bild av en entré. Ett exempel på en sådan entré är loftgångshus utan gemensamma entréer, vilket innebär att det inte finns någon information att fylla i så som tröskelhöjd (vilket är avgörande för tillgänglighetsnivån). Ett annat exempel är fastigheter som endast består av en våning utan trappor eller hiss eftersom detta inte behövs. I och med det kan man inte fylla i information om kontrastmarkering eller hiss entrén blir alltså i och med det nivå 0 trots att den är fullt tillgänglig. I sådana fall får avvägning göras vad som är viktigast att fylla i TIBB som det är uppbyggt eller att nivån stämmer med verkligheten. Detta har inneburit en subjektiv bedömning i de separata fallen. Det har också tidigt under inventeringen valts att följa Stadsbyggnadskontoret tolkning av tillgängliga trösklar, som i TIBB anger 15 millimeter, till 25 millimeter för att kunna vara tillgängligt för alla. I TIBB har det då skrivits in 15 millimeter trots att den varit 25 för att få rätt nivå. En subjektiv tolkning kan inte heller undvikas på vissa kriterier såsom god belysning, vilket man kan ha olika uppfattning om under förutsättning att man inte mäter med en ljusmätare. Då inventeringen gjorts dagtid under en ljusare årstid kan det vara svårt att avgöra om belysningen är god eller inte. Eftersom en del subjektiva bedömningar har gjorts under inventeringens gång är det viktigt att komma ihåg att informationen inte alltid kommer att överensstämma med varje individs specifika behov, samt att informationen kanske inte kommer stämma efter exempelvis ombyggnationer eller bostadsanpassning som gynnar hela huset. Det är därmed viktigt att förtydliga resultatens bakgrund och hur det har gått tillväga. Informationen kommer från dokumentation som gjorts under 2015 och bör därför ses som en nulägesbeskrivning vilken kanske kan komma att variera med tidens gång. Kontrastmarkering är ett kriterium som har fått mycket uppmärksamhet under inventeringens gång. En entré kan uppfylla alla övriga tillgänglighetskriterier, men beroende på att den saknar markering på trappans översta och nedersta trappsteg får entrén nivå 0. Det beslutades därför att tillfälligt markera att kontrastmarkering fanns i trapphuset, eftersom det är en relativt enkel åtgärd. Resultatet har gett en annan bild av Malmö och förhoppningen är att det bättre ska beskriva hela entréns tillgänglighet för fastighetsägaren. Istället får de tillsammans med den nya tillgänglighetsnivån en kommentar om avsaknad av kontrastmarkering. De får även tillgång till protokollet från TIBB med den oredigerade inventeringsinformationen. Det kan också diskuteras om det är moraliskt försvarbart att ändra statistik, men har motiverats här genom att det varit viktigare att ge fastighetsägare en mer nyanserad bild som inte endast är Tillgänglighetsnivå 0: Trappans nedersta och översta trappsteg saknar 34 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

35 markering, vilket annars 87, 5 procent av entréerna hade fått som kommentar. Det är också en kritik mot programmet TIBB:s beskrivning av vad nivå 0 innebär. Hade det istället kunnat finnas en längre lista av vad som hade saknats i entrén förutom kontrastmarkering hade nivå 0 även då gett en bild av hela tillgängligheten i entrén. Värt att notera är att denna rapport primärt grundat sig på den oredigerade informationen, men att den även nämnt den redigerade informationen som sedermera kommer skickas till fastighetsägarna. 5.2 Inventeringen Inventeringen av tillgänglighet i flerbostadshus har berört 270 fastigheter bestående av 929 entréer som i sin tur berört lägenheter. Enligt MKB (2014) finns det hyresrätter i Malmö vilket innebär att inventeringen täcker 21 procent av beståndet. I dagsläget är det svårt att jämföra MKB:s inventeringsresultat med denna inventering eftersom de är gjorda utifrån två olika system. Det innebär att Boverkets inventeringsprojekt kan anses beröra hela 33 procent av lägenhetsbeståndet som har andra ägare än MKB. Det hade naturligtvis varit önskvärt att inventera fler fastigheter och därmed täcka en större andel lägenheter som berörs, men detta har inte varit möjligt på grund av tidsbegränsningen för projektet, svårigheten att få kontakt med fastighetsägare samt fånga deras intresse för inventeringen. De inventerade fastigheterna har inte valts utifrån geografisk plats, men att samtliga stadsområden är representerade i inventeringen har ansetts vara viktigt för att kunna presentera en så representativ bild av staden som möjligt då områdena varierar i storlek, utseende och byggnadsår. I inventeringen har det noterats att äldre fastigheter generellt har sämre tillgänglighet än nya fastigheter med exempelvis trängre hisschakt (vilket möjligen beror på att hiss satts in i efterhand utan möjlighet till mer utrymme), högre trösklar, trappsteg till och från entrén och smala entrédörrar. Att tillgängligheten är sämre i äldre fastigheter och stadsområden kan eventuellt bero på att intresset för tillgänglighet och kunskapen om funktionsnedsättningar var lägre och att bygglagstiftningen såg annorlunda ut förr. Även nyare fastigheter är otillgängliga, vilket kan diskuteras möjligen beror på att tillgänglighet fortfarande är lågt prioriterat, att uppföljningen av byggregler kanske inte alltid lägger lika mycket fokus på tillgängligheten eller att miniminivå av byggkrav ibland är måttstocken på hur det ska se ut. Ovanstående kan alltså vara en förklaring på varför 87,5 procent av de inventerade entréerna har tillgänglighetsnivå 0. När det gäller tillgängligheten i stadsområdena är Väster det område med flest entréer med tillgänglighetsnivå 5. Troligen beror detta på att inventeringen här har omfattat ett antal fastigheter med många entréer som är så kallade boenden för 55+ (och/eller seniorboende), vilket alltså innebär att hyresgästerna måste vara fyllda 55 år för att få möjlighet att bo i fastigheten. Under inventeringen har det noterats att tillgängligheten generellt är bättre i denna typ av boenden än i blandat boende, vilket möjligen beror på att hyresgästerna ställer högre krav på tillgänglighet och service. Även i Norr är tillgängligheten bättre än i resten av staden, vilket skulle kunna bero på att Norr inrymmer utvecklingsområden där många fastigheter byggs och kommer byggas. Söder och Öster, som har högst andel entréer med tillgänglighetsnivå 0, är områden som har homogen bebyggelse med fastigheter byggda runt samma årtionde och 35 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

36 därmed har liknande tillgänglighetsnivå och krav. Det är också troligen därför som inventeringsresultatet är entydigt. Tillgänglighetsnivåerna som tagits fram av TIBB (0-5) har förekommit olika ofta i inventeringen. I den sammanslagna informationen för hela Malmö stad kan man se att nivå 0 har 87,5 procent, nivå 4 har 5 procent, nivå 5 har 4,3 procent, nivå 2 har 2,6 procent, nivå 3 har 0,4 procent och nivå 1 har 0,2 procent. Förutom skillnaden mellan 0 och resterande nivåer är det också tydligt att nivå 1 och 3 inte förekommer särskilt ofta. Detta beror på att kombinationen av kriterier som TIBB kräver för dessa nivåer är ovanliga. Nivå 1 kan en entré få om den fungerar för personer som kan gå, men möjligen använder käpp och kan ha balans- och/eller synsvårigheter. I inventeringen innebär detta att entrén inte har en låsbar uppställningsplats för rullstol/rollator innanför entrén samt att hiss saknas. Nivå 3 fungerar för personer som kan gå i trappor och har rollator, men som inte kan bära denna uppför trappsteg och därmed behöver ha in den innanför entrén, krävs det således att uppställningsplats för rullstol/rollator finns innanför entrén. Dock är inte hiss ett krav. Varför dessa kombinationer av inventeringsresultat är så sällan förekommande är inte helt tydligt, men beror troligen på att TIBB värderar andra brister och företeelser högre. Att inventeringen dessutom är något subjektiv påverkar självklart också resultatet. En entré kan inte få en tillgänglighetsnivå över 1 om låsbar uppställningsplats för rullstol/rollator innanför entrén saknas. Det spelar alltså ingen roll om det finns låsbar uppställningsplats utanför entrén eftersom detta inte anses vara tillräckligt för att få högre tillgänglighetsnivå. Under inventeringen har det endast i ett fåtal fall påträffats låsbara uppställningsplatser i form av elrullstolsgarage, men i dessa fastigheter har det även funnits möjlighet till låsbar uppställningsplats innanför entrén samt hiss. Värt att notera angående elrullstolsgarage är också att dessa inte är tillgängliga för alla och har därför ändå inte markerats i TIBB. Projektet har inte genomförts för att hitta lösningar och åtgärder på tillgänglighetsproblem. Från början har inga krav på åtgärder ställts från kommunens sida utan handlat om att få en bild av tillgängligheten i flerbostadshus i Malmö. Utan att tänka på specifika åtgärdsplaner kan det ändå diskuteras hur problemen skulle kunna lösas i de fastigheter som har brister. Det skulle exempelvis kunna vara åtgärder som att sätta kontrasterande tejp eller annan markering i trappshus, genom att installera ramper och/eller kilar eller förbättra belysningen i många av trapphusen. I kraven från Boverket måste det framgå hur Malmöborna har informerats om inventeringen, och det har därför varit viktigt att försöka informera genom olika forum som når ut till olika målgrupper. Boplats Syd har en bred publik och har därför möjlighet att nå ut till många i hela Skåne under förutsättning att fastighetsägarna använder sig av informationen från inventeringen i sina uthyrningsprocesser. Malmö stads hemsida, malmo.se, når också ut till en bred publik men framför allt till kommuninvånarna. Möjligen kan informationen här vara lämpligare ur den informationssökandes perspektiv genom att rapporten kommer finnas för läsning och/eller nedladdning här. Tidningen Planering i Malmö som når stadsbyggnadsaktörer, arkitekter, byggherrar och politiker, vilket ytterligare bidrar till att nå den stora publiken samt sprida kunskap och väcka intresse om tillgänglighet i flerbostadshus. Genom att vara på plats på Internationella äldredagen på Malmö stadsbibliotek samt genom att presentera projektet för Centrala rådet för pensionärer och Malmö stads råd för 36 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

37 funktionshinderfrågor nås slutligen de personer som kanske har störst intresse och behov av extra stöd i vardagen. Och det är det som är intentionen med projektet. 37 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus

38 6. Ekonomisk sammanställning 38 Stadsbyggnadskontoret Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus