Tillgängligheten i flerbostadshus

Transkript

1 Tillgängligheten i flerbostadshus Inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet i Älvsbyns kommun Aferdita Jashari 2014

2 Förord Ett tillgängligt samhälle är en förutsättning för att alla ska kunna delta i det på jämlika villkor. En grund för detta är att känna till hur verkligheten ser ut i kommunen och då är en inventering av bostadsbeståndet ett steg på vägen. Inventeringen är en del i ett kunskapsbyggande där kommunen får information om var och hur tillgängligheten brister, men framför allt kunskap om beståndets potential 1. Rapporten presenterar resultatet av inventeringen som utförts på flerbostadshus i Älvsbyns kommun med syfte att få en ökad kunskap om tillgängligheten i flerbostadshusen. Med den kunskapen kan kommunen utveckla sitt arbete med tillgänglighet och boendefrågor. Projektet har finansierats av Boverket som stöd till kommuner för inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. December Boverket: Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus! 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund och syfte Genomförande Avgränsningar Lagstiftning och definitioner om tillgängligheten Plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF) Boverkets byggregler(bbr) Lagstiftning som stödjer inventering av tillgänglighet Definitionen av tillgängligheten Generella förutsättningar Befolkningen i Sverige Fler äldre Sveriges funktionshinderpolitik Befolkningsprognos i Älvsbyn Befolkning mängden i procent Projektets genomförande Nulägesanalys Bostadmarknaden och flerbostadshusbeståndet Behoven Tillgänglighetsinventeringen Mål och syfte med inventeringen Val av inventeringsverktyget Inventeringen av flerbostadshusen Åtgärdsförslag Översiktbild över fastigheterna Slutsats Spridning av information om inventeringen Uppföljning

4 5. Bilagor Bilaga 1: Checklista för fastighet Bilaga 2: Checklista för enskilda entré Bilaga 3: Hyresvärdar i Älvsbyns kommun Referenser Litteratur Elektroniska källor Figurförteckning

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Regeringen har beslutat att ge statligt stöd till kommunerna för inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Syftet med stödet är att underlätta kommunernas beredskap och planering av bostadsförsörjningen. Stödet lämnas till kommuner som avser inventera den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusen i kommunen. Kommunen ska genomföra en inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusen i kommunen av både de offentliga och privata flerbostadshusen. Älvsbyns kommun har beviljats stödet från Boverket den och har gjort inventeringen av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet för att få kunskap om bostäderna som finns i kommunen som underlag för att kunna planera nya bostäder och förbättra tillgängligheten i det befintliga beståndet på sikt. Syftet med inventeringen var också att kartlägga hur tillgängligheten ser ut i det befintliga bostadsbeståndet och ta fram förslag på åtgärder utifrån kartläggningen. 1.2 Genomförande Inventeringen har avsett allmänna utrymmen i flerbostadshus såväl det kommunala som det privata flerbostadshusbeståndet. Inventeringen har utförts med hjälp av checklista, genom platsbesök i fastigheterna, intervju med fastighetägare och boende. Checklistan är gjort för att inventera ur olika funktionsnedsättningar, ur flera användarperspektiv. Antalet fastigheter som har besökts är stor men inventeringen har avsett bara fastigheter som inrymmer mer än 3 lägenheter. 1.3 Avgränsningar Efter Boverkets anvisningar, har inventeringen gjorts för fastigheter geografiskt belägna inom kommunens administrativa gränser. Inventeringen har mer siktat på närmiljön runt fastigheterna och de allmänna utrymmena, som trapphus och tvättstugor, samt hur man tar sig upp till lägenheten, medan den enskilda bostaden har inte inventeras. Följande parametrar har inventeras: möjlighet till angöring parkeringsplatser gemensamma uteplatser gemensamma lokaler sophantering tvättstuga tillgång till information gångvägar entré trapphuset 4

6 2. Lagstiftning och definitioner om tillgängligheten 2.1 Plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF) Ett övergripande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, 8 kapitlet, paragraferna 1, 4, 7 och 9, samt i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, 3 kapitlet, paragraferna 4, 18 och Boverkets byggregler (BBR) I Boverkets byggregler, BBR, finns tillämpningsföreskrifter till lagen och förordningen. Boverkets byggregler gäller när man bygger nytt eller ändrar en byggnad, inklusive ändrad användning. De flesta reglerna finns i avsnitt 3, men det finns också regler i avsnitt 8. Byggnader ska vara tillgängliga och användbara för personer med rörelse- eller orienteringsnedsättningar. Tomter avsedda för bebyggelse ska vara tillgängliga och användbara om det inte är orimligt med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt. Det gäller även gator, torg, badplatser med mera. Från en social synpunkt ska den fysiska miljön vara anpassad för alla. Bestämmelserna om att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda ett bebyggelseområde bör inte enbart gälla inom områden med sammanhållen bebyggelse, utan generellt för all bebyggelse Lagstiftning som stödjer inventering av tillgänglighet Det finns inga lagar som direkt ålägger kommuner eller fastighetsägare att genomföra inventeringar eller förbättringar i befintliga flerbostadshus vad gäller tillgänglighet. Det innebär att kommuner och fastighetsägare själva kan bestämma om de ska inventera och arbeta med tillgänglighet. Men det finns annan lagstiftning som indirekt stödjer en inventering av flerbostadshus: SoL, socialtjänstlagen (2001:453) PBL, plan- och bygglagen (2010:900) lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar Definitionen av tillgängligheten Begreppet tillgänglighet inkluderar flera olika områden som kan påverka en individs rörelseförmåga, uppfattande av meddelande och delaktighet i samhället. Tillgänglighet kan definieras av hur väl anpassad den byggda miljön är för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ytnyttja den. Tillgänglighet inbegriper framkomlighet, användbarhet, trygghet och säkerhet. Tillgänglighet innebär att så många som möjligt ska kunna delta i samhället på lika villkor. Den byggda miljön ska kunna användas både av personer som har full rörlighet och personer som använder till exempel rullstol, rollator eller käpp. Även personer som har nedsatt syn, nedsatt hörsel eller nedsättning av andra orienteringsförmågor ska kunna använda den byggda miljön Boverket: Inventera tillgängligheten i flerbostadshus - en handbok 5

7 3. Generella förutsättningar 3.1 Befolkningen i Sverige Befolkningen i Sverige förväntas öka de närmaste åren. År 2004 passerade folkmängden 9 miljoner och år 2017 beräknas tiomiljonersgränsen att passeras. I slutet av prognosperioden, år 2060, uppskattas Sverige ha en befolkning på 11,8 miljoner 4. Fig.1 Befolkningsutveckling och prognos (Statistiska centralbyrån, 2013) 3.2 Fler äldre Enligt statistikerna ökar medellivslängden alltjämt och faktumet att vi lever längre får också konsekvenser på befolkningens ålderstruktur vilket medför att fler kommer bli äldre. Den äldrebefolkningen, 65 år och äldre, uppgick under 1960 talet till en miljon. Under talet till 1,5 miljoner och beräknas vara uppe i två miljoner år I slutet av prognosperioden, år 2040, beräknas antalet över 65 år att vara 2,7 miljoner eller 25 procent av befolkningen. Fig.2: Prognos över befolkningsutvecklingen för personer år samt 75- år mellan åren Källa: SCB. 4 SCB: 6

8 3.3 Sveriges funktionshinderpolitik Sedan år 2000 har Sverige en generell funktionshinderspolitik där personer med nedsatt funktionsförmåga ses som medborgare med samma skyldigheter och rättigheter som övriga befolkningen istället för att ses som patienter. Sverige inför en politik med lika rättigheter för alla där man vill ta bort hinder, bl.a. bristande tillgänglighet som utestänger vissa grupper från gemenskapen. Samhället ska utvecklas så att personer med funktionsnedsättning ska ges samma förutsättningar att leva självständigt. Älvsbyns Kommunen har styrdokumenten Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning som antogs med målsättningen att förbättra livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning genom att Älvsbyns kommun blir ett tillgängligt samhälle för alla. Människor med funktionshinder ska tillförsäkras delaktighet och jämlikhet i enlighet med FN:s standardregler Befolkningsprognos i Älvsbyn Älvsbyns kommun har sedan 1992 haft en vikande befolkningsutveckling som fortsatt de följande åren med totalt 10 % fram till Sedan 1992 har antalet invånare minskat med nästan personer. Antalet invånare har under 2008 minskat med 80 invånare från till Främsta orsaken till minskningen är ett negativt flyttningsnetto (-73) personer samt att antalet födda har minskat med 13 personer det senaste året. Från har antalet födda minskat med 61 personer (48,4 ) 6 Fig. 3 5 Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning-älvsbyns kommun 6 Översiktplanen

9 3.5 Befolkning mängden i procent Älvsbyns kommun har 8194 invånare (30 juni 2014). Cirka 60,0 % av invånarna bor i tätorten Älvsbyn medan 40 % bor utanför Älvsbyn. Demografiska fördelningen är inte optimal. Det finns en övervikt åt de äldre åldersgrupperna medan barnafödandet är relativt lågt. Av hela befolkningen är 18 % av invånarna i åldern medan äldre än 80 år är cirka 7 % av befolkningen. 7 Procentuell fördelning av folkmängden 31 december 2013 i Älvsbyn kommun Ålder Män Kvinnor Total Total % Tabell 1 4. Projektets genomförande Ett tillgängligt samhälle är en förutsättning för att alla ska kunna delta i det på jämlika villkor. En grund för detta är att känna till hur verkligheten ser ut i kommunen och då är en inventering av bostadsbeståndet ett steg på vägen. Inventeringen är en del i ett kunskapsbyggande där kommunen får information om var och hur tillgängligheten brister, men framför allt kunskap om beståndets potential 8. Älvsbyns kommun driver samhällsutvecklingen och ansvarar för att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. I detta sammanhang har Älvsbyns kommun gjort inventeringen av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet för att få kunskap om bostäderna som finns i kommunen. Inventeringen ska användas som underlag för att kunna planera nya bostäder och förbättra tillgängligheten i det befintliga beståndet på sikt. Boverket har rekommenderat att inventeringen görs i tre steg: nulägesanalys inventeringen uppföljning 7 Kommunfakta: 8 Boverket: Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus! 8

10 4.1 Nulägesanalys En nulägesanalys har gjorts för att samla information om kommunens bostadsbestånds nuvarande situation för att få en uppfattning om vilka utmaningar och förutsättningar finns. Som grund till nulägesanalys har använts Älvsbyns kommuns översiktplan som antogs av kommunfullmäktige och riktlinjerna för kommunens bostadsförsörjning som antogs oktober Översiktplanen-ger vägledning för hur mark- och vattenområden är avsedda att användas och hur bebyggelseutvecklingen bör ske i hela kommunen. I översiktsplanen beskrivs kommunens långsiktiga strategier där en avvägning görs mellan olika intressen samt de miljöer och riskfaktorer som bör beaktas. 9 Bostadsförsörjningslagen- Lagen (2000:1 383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ger kommunen ansvar att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. En bra boendemiljö innebär bland annat att det finns bostäder med god tillgänglighet. Planering för bostäder med god tillgänglighet är därför en viktig del i en kommuns strategiska planering 10. Bostadsförsörjningsplanen beskriver befolkningens och bostadsbeståndets förändring samt viktiga behov och utmaningar på bostadmarknaden och är en bra utgångspunkt till inventeringen Bostadsmarknaden och flerbostadshusbeståndet Älvsbyn kommun har för närvarande en balanserad bostadsmarknad. Behovet av bostäder bedöms vara litet men kommer i framtiden att öka om kommunens folkmängd ska uppnå invånare som i Älvsbyns kommun vision. Kommunens framtida bostadsbyggande är beroende av befolkningsutvecklingen i kombination med förändringar i hushållsbildningen samt efterfrågan på lägenheter och tomter. Det finns en efterfrågan på attraktiva tomter inom områden som ännu inte exploaterats. I dagsläget finns det många lediga tomter både i centralorten och i byarna. 11 Flerbostadshusen står för 34 % av kommunens totala bostadstånd. Av dessa ägs 11 % av det kommunala bostadsbolaget, Älvsbyns Fastigheter AB som idag äger 453 lägenheter, 22 % är privata hyresrätter och bara 1 % är bostadsrätter. 12 Flesta av de kommunalt förvaltade flerbostadshusen byggdes under talet men det finns också bostäder som är byggda under talet, 1970-talet, 1980-talet och de sista är byggda under 1990-talet. Detsamma gäller även de privata hyresrätterna. Det är mer än 20 år som det inte finns nybyggnation i Älvsbyns kommun i flerbostadhusbeståndet. Nybyggnation av bostäder har gjorts bara i den privata sektorn. 9 Översiktplanen 2011 s.6 10 Inventera tillgängligheten i flerbostadshus en handbok 11 Översiktplanen 2011 s Riktlinjer för bostadsförsörjnings s 13. 9

11 Fig.4 Diagram som visar nybyggda bostäder i Älvsbyns kommun 13 Andelen av flerbostadshusen med hiss är liten eftersom större delen av fastigheterna byggdes före hisslagstiftningen. Enligt lagen, före 1 juli 1979 behövde inte flerbostadshus i tre våningar eller lägre ha en hiss. 14 I Älvsbyn kommun finns 1349 lägenheter i flerbostadshusbeståndet och 2723 småhus i den privata sektorn. Lägenheter i bostadsbeståndet (2012): Kod 2560 Region Älvsbyn v1: småhus_ v2: flerbostadshus_ v3: 0 vt: 0 va: Färg Klass 0 Tabell 2 Av 1349 lägenheter i flerbostadshusbeståndet har bara 31 procent hiss. Hissen uppfyller i stort sett de grundliga krav som beskrivs i BBR för att vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga men det finns hissar som inte uppfyller dessa krav, speciellt hissar med håll down som finns i ett flertal fastigheter. En del bostäder kan nås nivåfritt från marken men det är ganska liten del av bostadbeståndet och en del av dem har trappor som måste passeras för att nå entreplanen och fyller inte riktigt kraven för att vara tillgängliga

12 Bostäder i flerbostadshusbeståndet Bostäder 1349 Med hiss (inkluderar även äldre och särskilt boende) % Med hiss (utan äldre och särskilt boende) ,5 % Lägenheter som nås från marken (utan trappor till entrén) 110 8,0 % Lägenheter som nås från marken (med trappor till entrén) 24 Tabell 3 1,8 % Ungefär 39,0 procent av hela bostandbeståndet i Älvsbyns kommun är tillgänglig och 1,8 procent kan göras tillgängliga med små åtgärder Behoven Enligt statistikerna blir allt fler äldre i den framtida befolkningen i Sverige. Antalet äldre i samhället ska öka mer än andra åldersgrupper. Även i Älvsbyns kommun ökar den äldre befolkningen just nu, och väntas fortsätta öka följande år varför boendemarknaden kommer att behöva anpassas för nya krav och behov framöver. De flesta äldre personer bor i sina bostäder så länge de kan. De flesta bor på den ordinarie bostadsmarknaden. Endast cirka tio procent av dem över 65 år bor i äldreboende. Enligt undersökningar, vill många äldre bo i sina bostäder så länge de orkar ta hand om sig själv. Efter att krafterna börjar minska, så skulle de flesta av dem gärna flytta till ett flerbostadhus med hyresrätt eller bostadsrätt möjligvis nära centrumet. Även särskilda boendeformer för äldre är ganska efterfrågat. Det som främst efterfrågas är boende med hög standard, tillgänglighetsanpassat och med närhet till service. 15 I översiktplanen 2011 för Älvsbyns kommun förutses att inom 5-10 år kommer behovet att vara stort av centralt belägna lägenheter för äldre människor och i framtiden kommer det att behövas fler äldreboende och trygghetsboenden. Särskilda boenden för de som är i stort behov av vård ska främst förläggas centralt i centralorten där all service redan finns. Älvsbyns kommun tillämpar den så kallade kvarboendeprincipen. Det innebär att kommunens invånare ska ges förutsättningar att bo kvar i sitt eget hem, och få den hjälp de behöver i sin hemmiljö. Därför vill kommunen att det finns möjligheter även i byarna för särskilt anpassat boende, som är tillgängliga med service som exempelvis hemtjänst, för äldre. Någon form av boende för äldre ska finnas i de större byarna, så att de äldre kan stanna kvar i sin by samt att det kan skapa flyttkedjor som frigör villor till förmån för exempelvis barnfamiljer som kan flytta in till byn Riktlinjer för bostadsförsörjning-älvsbyns kommun, Norrbotens pärla s Översiktplanen 2011 s

13 4.2 Tillgänglighetsinventeringen Mål och syfte med inventeringen Kommunen står inför en utmaning som förmodas innebära ett ökat tryck på en bostadmarknad som tidigare varit i stor balans. En gruvetablering är under prövning och om den kommer till stånd kommer att innebära en större etablering i kommunen med många arbetstillfällen de närmaste åren. Samtidigt har kommunen en åldrande befolkning som är i stort behov av tillgängliga bostäder. En inventering av tillgängligheten hjälper kommunen i detta sammanhang. Älvsbyns kommun mål med inventeringen är att få kunskap om bostäderna som finns i kommunen som underlag för att kunna planera nya bostäder och förbättra tillgängligheten i det befintliga beståndet på sikt. Inventeringen ska användas i samhällsplaneringen för att tillgodose behoven av fysisk tillgänglighet i flerbostadhusen Val av inventeringsverktyget Älvsbyns kommun mål med inventeringen är att få kunskap om nuläget i bostadsbeståndet som grund för planeringen och förbättringen av tillgängligheten. Flesta av fastigheterna i Älvsbyns kommun är byggda fram till 1960 talet när lagen om hiss hade fortfarande inte var i kraft. Hissen är det första kraven för att en byggnad ska vara tillgänglig. En byggnad utan hiss utestänger många, både äldre och personer med funktionsnedsättningar. Beståndet av flerbostadshus i Älvsbyns kommun är äldre och flesta av byggnaderna saknar hiss, så mest fokus lags på utemiljön och därför bestämdes att inventeringen skulle omfatta bara miljöerna från angöring ute vid gatan till entré/trapphus samt bostadskomplement och fram till lägenhetsdörren men inte inne i bostaden. Inventeringen utförs med hjälp av en checklista för inventering av flerbostadshus som baseras på formuläret TIBB. Checklistan har kompletterats med ytterligare frågor som rör sig om olika funktionsnedsättningar. Syftet var att inventeringen skulle göras från olika perspektiv och inte bara för personer med nedsatt rörelseförmåga. Checklistan är uppdelad i två delar. Första delen består av 35 frågor rörande byggnaden som helhet, vilka behandlar allmän information som byggnadsår och antal entréer. Den innehåller också information om gemensamma uteplatser, tvättstugan, sophantering, information. Den andra delen av checklistan behandlar byggnadens enskilda entréer. 46 frågor besvaras rörande entréns utformning, marken i anslutning till entrén, bostadskomplement samt uppställningsplats för rollator. Om det finns hiss i entrén så finns ytterligare 15 frågor som bedömer om hissen uppfyller kraven för att vara tillgänglig så som nivåskillnad innan hissen, automatisk dörröppnare, själva hissdörren, om det finns akustisk information inne i hissen. Utöver checklistan och platsbesök i fastigheterna så har även intervju med boende utförts. Detta har hjälpt att få en insyn på hur de boende själva upplever miljön runt sina bostäder. Mest klagomål var på trapporna inför entrén och tvättstugan i källaren. 12

14 4.2.3 Inventeringen av flerbostadshusen De flesta av Älvsbyns kommun bostadsområden tillhör det så kallade folkhemmets och miljonprogrammets bostäder byggda under I nuläget är det många av fysiska miljöer i sådana bostadsområden som inte uppfyller grundkraven på tillgänglighet. De vanligaste åtgärderna som krävs hos de gemensamma ytorna är att göra entréerna tillgängliga. Nivåskillnader bör tas bort och automatiska dörröppnare installeras. Inne i trapphuset behövs mest kontrastmarkering av trapploppet, förläggning av ledstänger, rörelsestyrd belysning. Själva trapphuset är ofta litet vilket kan orsaka problem dels med placering av rollatorer, dels med framkomligheten. Det är vanligt att tvättstuga och lägenhetsförråd är placerade i källaren, och dessa förblir i många fall svårtillgängliga. Det är sådana åtgärder som behövs i de flesta av flerbostadshusen även i Älvsbyns kommun. Inventeringen av bostadsbeståndet i Älvsbyn kommun har också visat det. Under inventeringen har följande parametrar inventeras: möjlighet till angöring parkeringsplatser gemensamma uteplatser gemensamma lokaler sophantering tvättstuga tillgång till information gångvägar entré trapphuset De flesta av fastigheterna har goda möjligheter till färdtjänstbil och parkering finns i anslutning till fastigheterna men ingen av de befintliga parkeringsplatserna är utformad för rörelsehindrade med få undantag. Parkeringsplatser för rörelsehindrade fanns i närheten av bara två fastigheter och ena av dem hade verksamhet lokal i botten planet. På de flesta av fastigheterna är de gemensamma uteplatserna inom den rekommenderade distansen 50m men de flesta av dem är inte nåbara med rullstol eller rullator eftersom det saknas tydliga gångvägar till dem. Gemenskapslokaler saknas i alla fastigheter med undantag av fastigheter som är seniorboende eller annan form av organiserat boende till äldre eller funktionshindrade. Sophanteringen är nåbar med rullstol/rollator och ligger inom 50m på de flesta av fastigheterna. En del av fastigheterna har byggt sophus mitt på gården. De brukar vara gemensamma för fler fastigheter men uppfyller kraven för att vara tillgängliga. De brukar vara inom 50m, de flesta av dem är olåsta och det brukar finnas tillgängliga gångvägar till dem. Tvättstugor brukar vara i källaren i de flesta av fastigheterna och det finns ett par trappor att passera för att nå dem. Korridorerna genom källarplanet är inte tillräcklig breda och utrymme för att kunna vända med rullstol finns inte och därför är tvättstugor inte tillgängliga. Undantag är de fastigheter som har placerat tvättmaskin inne i lägenheterna men de är ganska få. 13

15 I huvudentrén till trapphuset på alla fastigheter, finns en informationstavla med namnskyltar över de boende och information för hyresgästerna. Tavlan brukar vara placerad i huvudhöjd på en stående person vilket gör det svårt för en person i rullstol att kunna läsa på tavlan. De brukar vara skriven med små bokstäver och detta underlättar inte för personer med olika svårigheter att läsa dem. Gångvägar till entrén brukar vara tydlig markerad mot angränsande mark i de flesta av fastigheterna. I trapploppen brukar det saknas de tydliga kontrastmarkeringarna på de flesta fastigheter, ledstänger finns bara på ena sidan och även när de finns på båda sidorna är de inte längre än själva trappan och därför fyller de inte tillgänglighetskraven. Fasta sittmöjligheter i anslutning till entrén eller i trapphuset finns inte på alla fastigheter. Belysningen i trapphuset brukar vara bra men på några av fastigheterna är belysningen inte rörelsestyrd och lysknappen är högre än 1m. Då det inte finns något rollatorförråd i närheten av entrén eller på någon annan plats inom bostadsområdet i alla fastigheter, placeras i dagsläget rollatorerna ute framför ytterdörren eller i entréplanet i byggnader vilket är olämpligt på grund av brandsäkerhetsskäl. Hiss finns i 31 % av hela bostadbeståndet som i stort sett uppfyller kraven som står i BBR för att vara tillgänglig för rullstol men alla hissar saknar akustik och optisk information och dörrarna är inte automatiska vilken medför problem för vändning med rullstol Åtgärdsförslag En lista med åtgärdförslag har bifogas till rapporten som har skickats till varje fastighetsägare. Listan innehåller de åtgärder som fastighetsägaren skulle kunna åtgärda så att fastigheten skulle vara mer tillgänglig för personer med rörelsehinder och nedsatt orienteringsförmåga. De åtgärderna som är vanligast föreslagna är parkeringsplats för rörelsehindrade nära fastigheten, tydliga gångvägar till gemmensamma uteplatser, utjämning av marken framför entrén, automatisk dörröppnare, rörelsestyrd belysning inne i trapphuset, kontrastmarkering av den nedersta och översta trappan och en gemensam tvättstuga ute på gården. Syftet var att genom åtgärdförslag göra fastighetägarna mer medveten om brister i deras fastigheter och samtidigt ge förslag på hur deras arbete med att utveckla tillgängligheten bör planeras och prioriteras utifrån områden, brister och åtgärder. Eftersom fastigheterna har i stort sett en mängd brister blir det nödvändigt att prioritera vilka brister som ska åtgärdas först och vilka åtgärder som är mest lämpliga och ger störst nytta för flest boende. Vid åtgärdernas utformning bör hänsyn tas till flera tillgänglighetsaspekter för att det ska bli en tillgänglighetsförbättring. Till exempel kan en entré utan nivåskillnader, med automatisk dörröppnare med säkerhetscensor samt bra belysning ge en entré som kan användas utan några större problem inte bara av äldre men även barnfamiljer och andra. Även om hissen är den mest kostsamma åtgärden bör den installeras när det finns möjlighet eftersom en hiss har stor betydelse för tillgängligheten. 14

16 4.2.5 Översiktbild över fastigheterna I tabellen nedan visas fastigheterna som har inventeras. Totalt har inventeras 30 fastigheter. 24 av dem är privata hyresgäster, en är kommunal bolag och två är bostadrätter. Nr Fastigheten Antal bostäder Hiss finns Fastigheter med marklägenheter (st.) Tillgänglig 1 AB Nian 11 Nej 4 30 % 2 AB3C 4 Nej Nej 3 Alen Invest AB 154 Nej 3 Nej 4 BDB Fastigheter AB 48 Nej 4 Nej 5 Bert Sandberg 16 Nej Nej 6 Bert Johansson och 6 Nej Nej Lena Berglund 7 Br Nilssons Bygg & 3 Nej Nej Montering 8 Bröderna Björkman 8 Nej Nej AB 9 Elisabet Singh 6 Ja Ja Nilsson 10 Ericson o Blad 8 Nej 2 Nej Fastighets AB 11 Euro Apartments AB 52 Nej Nej 12 Fastigheter Tvillingbo 45 Nej 2 Nej 13 Fastighets AB Härnö 52 Nej Nej 14 Gårdings Fastigheter 14 Nej Nej 15 Jan Poijo 4 Nej Nej 16 LA Lindgren 49 Ja 4 Ja Fastigheter 17 Lars Jonsson 15 Nej Nej 18 Lildals fastigheter AB 72 Nej Nej 19 Lomtjärn Fastigheter 23 Ja 5 Ja 20 LPH Fastigheter 26 Ja 8 30 % 21 Nilssons Fastigheter 30 Ja Ja 22 Peter Thelin 6 Nej Nej Fastigheter AB 23 Stenvalls Fastigheter 24 Nej Nej 24 Ulf Åkerström & 21 Nej Nej Mats Pettersson 25 Vistheden Fastigheter 24 Nej Nej AB 26 VTAB-Maguns Lind 30 Nej 10 Nej 27 Åsa Viklund 6 Nej Nej 28 Älvsbyns Fastigheter 453 Ja % 29 HSB 36 Nej Nej 30 Björken 12 Nej Nej 15

17 4.2.6 Slutsats Flerbostadshusbeståndet i Älvsbyns kommun är generellt inte anpassat för personer med nedsatt rörelse och orienteringsförmåga. Bara 39 procent av hela bostadbeståndet är tillgängligt. Då antalet äldre ökar, bör kommunen samarbeta med olika aktörer och speciellt med fastighetägarna och tillsammans ha en plan för att möta det ökande behovet av tillgänglig boende. Ökad tillgänglighet i flerbostadshusbeståndet är nödvändigt för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga och för den växande gruppen äldre, men underlättar för de flesta. En plan för äldres boende är en viktig ekonomisk och strategisk fråga för ett bostadsbolag och bör därför vara en del av företagets affärsplan. Fastighetägare måste hitta motiv till att förbättra boende för äldre samtidigt som den ekonomiska delen skulle vara tillfredsställande. Även kommunen måste hitta drivkraften för att bygga för äldre. Enligt en studie som Fastighetsägarna Sverige och Almega Hemserviceföretagen har utfört så skulle det gynna kommunen att bygga mer seniorboende till äldre. Enligt studien så skulle kommunerna spara pengar eftersom äldre skulle bo kvar längre på ett seniorboende än i vanliga hus eller lägenheter, sen skulle de äldre vara mer geografiskt samlade och detta skulle bidra till att hemtjänsten skulle vara mer rationell och på så sätt spara tid och pengar. Ett annat argument som kom fram från studien var att livet i seniorboende också skulle bidra till förbättrad livskvalitet eftersom de boende skulle ha mer möjlighet till gemenskap och sällskap. 17 Behovet av bostäder anpassade för äldre kommer att vara mycket stort under en lång tid framåt. Det kommer att vara omöjligt att lösa behovet enbart genom en enda insats. Det behövs många olika åtgärder, gemensamma krafter och nytänkande både i nyproduktion och i de befintliga bostadsbestånden. 18 Luleås kommun inventering resulterade i beslut om stöd till trygghetsboende som en av förslaget för att tillgodose behovet av bra boende för äldre. Andra förslag som rapporten tar upp är att behovet av bra boende för äldre kan fullgöras genom att bygga vård- och omsorgsboende, att öka nyproduktionen av tillgängliga bostäder, att stimulera till byggande av seniorbostäder, att stimulera till byggande av trygghetsbostäder och genom att möjliggöra förtätningar och kompletteringar i befintliga bostadsområden. Då undersökningar visar att de flesta äldre även fortsättningsvis kommer att bo i vanliga lägenheter i det befintliga fastighetsbeståndet så är förtätningar och kompletteringar i befintliga bostadsområden ett lönsamt alternativ. Detta kan, enligt rapporten göras genom att befintliga bebyggelsen kompletteras med ett hus för seniorboende eller trygghetsboende, genom att utnyttja ny teknik för att öka tryggheten i boendet, genom att installera hiss och hissen kunde bekostas genom att bygga på en eller flera våningar på befintliga hus Seniorboende 2.0 s Planering för bostäder för äldre i Luleå s Planering för bostäder för äldre i Luleå s

18 I Älvsbyns kommun finns en seniorboende Fluxen som idag är ett ordinärt boende för människor i åldern 75+. Fluxen har 59 lägenheter som ingår i det bestånd på 453 lägenheter som Älvsbyns Fastigheter äger. Särskilda boenden för personer med stort behov av vård finns på Nyberga och Ugglan och drivs i kommunens regi. Nyberga och Ugglan har tillsammans 104 lägenheter och erbjuder dygnet-runt tillsyn. Det finns två korttidsenheter på Källbacken och Solbacken som arbetar med målsättningen att stödja kvarboendet i det egna hemmet. Omsorgen om funktionshindrade drivs av kommunen och det finns idag boenden på Björkgatan med plats för 15 personer, Almen som ger hjälp till 16 personer, Tärnstigen med 9 platser och Poppeln som inrymmer 49 lägenheter anpassade till de äldres behov och som ger stöd till 13 personer med olika funktionshinder. Älvsbyns kommun har 25 % av sin befolkning äldre än 65 år som betyder att idag i Älvsbyn är mer än 2048 personer i åldrarna personer är i åldrarna medan 570 personer är i åldern 80+ I äldreboende finns plats för bara 212 personer, ungefär för bara 10 % medan 90 % bor i sina egna villor eller i vanliga lägenheter så behoven för att bygga för äldre är stort Spridning av information om inventeringen Medborgarna har informerats i en artikel i kommunens egen informationsskrift som utkommer fyra gånger per år innan inventeringen påbörjades. Information ska läggas ut även på kommunens webplats. Till fastighetsägarna har information skickas ut per brev. Fastighetägarna har informerats om syftet med inventeringen, hur inventeringen ska gå till väga och de har fått kontaktperson för ytterligare information. I slutet av inventeringen har fastighetägarna också fått en fullständig rapport om deras fastighet, hur läget i deras fastighet ser ut idag, vilka är bristerna och åtgärdförslag om de vill att deras fastighet ska vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse och orienterings förmåga. Rapporten ska redovisas för kommunens beslutande insats torsdagen den 11 december Uppföljning Ett viktigt steg i hela inventeringens process är uppföljningen av resultatet. Efter inventeringen är det viktigt att processen utvärderas för att få synpunkter om målet och syftet med inventeringen har uppnåtts och samtidigt få information hur processen har stärkt den ordinarie verksamheten i kommunen. Uppföljningen av inventeringen kan vara en strategi för kommunen att tillämpa tillgänglighetperspektivet i det ordinarie arbetet Boverket: Inventera tillgängligheten i flerbostadshus -en handbok 17

19 5. Bilagor Bilaga 1: Checklista för fastighet FASTIGHET: Område: Byggnader: BYGGNAD OCH NÄRMILJÖ Byggår: Antal våningar: Antal entréer: Bostäder per entré: Antal lägenheter: ANGÖRING OCH PARKERINGSPLATSER Ja Nej Byggnadens entréer åtkomliga med färdtjänstebil Plats för vändning av fordon finns Handikapparkeringsplatser finns vid/nära byggnaden Vägen P-plats-entré framkomlig med rullstol/rollator Handikapparkeringsplatser är belysta Handikapparkeringsplatser är inom 25 m från entréer Handikapparkeringsplatser har minsta bred 3,6m Handikapparkeringsplatser har fast, jämn och halksäker yta Trottoaren är avfasad Låst vägbom finns inte vid infarten till byggnaden GEMENSAMMA UTEPLATSER Avstånd mellan entréer och uteplats är max 50m Uteplatsen nåbar med rullstol/rollator genom en tillgänglig gångväg Beläggningen är fast, jämn och halkfri Uteplatsen är lätt att hitta och synlig från entréerna Det finns en sittplats för att invänta taxi/färdtjänst Uteplatsen är vindskyddad 18

20 GEMENSKAPSLOKALER Gemenskapslokaler finns i området Gemenskapslokalen nåbar med rullstol eller rollator Avståndet till gemenskapslokaler är ca Toaletten i gemenskapslokalen kan användas av funktionshindrade personer SOPHANTERING Sophantering är i byggnadens entréer Sophantering är på annan plats än på byggnadens entréer Sophantering är max 50 m från entrén Sopinkast nåbart med rullstol/rollator (det finns inte trappor att passera) Grovsoprum/källsortering nåbart med rullator eller rollator Sophanteringsutrymmena är olåsta Locken är lätta att öppna TVÄTTSTUGA Tvättstuga är i denna byggnad Tvättstuga i annan byggnad är 50 m från entrén Tvättstuga i annan byggnad nås via tillgängliga gångvägar Tvättstuga nåbar och användbar med rullstoll eller rollator Samtliga entréer till tvättstugan är tillgängliga INFORMATION Informationen om området och de olika faciliteterna är tydligt Informationen är placerad så att den även kan läsas av t.ex. rullstolsburna Informationen finns på de språk som talas i området? 19

21 Bilaga 2: Checklista för enskilda entré BYGGNAD: ENTRÉ: Adress: Postnummer: Ort: GÅNGVÄGAR TILL OCH FRÅN ENTRÉN Ja Nej Gångvägens markbeläggning fast och jämnt Gångvägen tydligt markerad mot angränsande mark God belysning även mörka årstider vid gångvägar till och från entrén Trappa/trappor längs gångväg (hur många?) Ledstänger i trappan Ramper eller omvägar vid trappor Det finns sittplatser minst varje 25:e meter Sittplatser är stadiga med rygg-och armstöd Fasta hinder (postlådor, skyltar) är inte placerade utanför gångytan Gångvägen är fri från lösa hinder (blomlådor, flaggor) Sikten är inte skymd vissa delar av gångvägen ENTRÉN FRÅN UTSIDAN Antal trappsteg till entrén Ramp eller lyftanordning finns Ledstänger i trappan Ledstänger i trappan i båda sidorna Ledstänger längre än trappan Entrén är tydligt markerad Entrén är belyst VILPLAN UTANFÖR ENTRÉN Vilplanet utanför entrén medger att entredörren kan öppnas från rullstol/rollator Ytan på vilplanet är hård och jämn 20

22 ENTRÉDÖRREN Fritt passagemått när dörren är uppställd i 90 är minst 80 cm Tröskelns höjd vid entredörren är max 15 mm Ramp eller liknade finns Entrédörren tung att öppna Entrédörren inåtgående Automatisk dörröppnare i entréplan Vid automatisk dörröppnare är dörren öppen minst 25s Dörrhandtag och dörrlås sitter max 100 cm över golvet Möjligt att anordna uppställningsplats för rullstol/rollator Entrén är lätt att hitta fram till och är urskiljbar mot omgivningen Sittplats för att invänta taxi/färdtjänst finns ENTRÉPLAN OCH TRAPPHUS Utrymmet innanför entrédörren medger ett svängrum för rullstol/rollator God belysning i entréhallar och trapphus Trapporna är halksäkra Trappans översta och nedersta steg är markerade Ledstänger i trappan Ledstänger i trappan på båda sidor Ledstänger längre än trappan Lysknappen kan nås av alla Belysningen är rörelsestyrd Dörrmata är utan kant, samma nivå som golvet Information om rutiner och ansvar om bostaden är tydlig och på olika språk LÄGENHETER I ENTRÉPLAN Antal marklägenheter som kan nås nivåfritt från entréplanet Antal trappsteg till första våningsplan Antal lägenheter på första våningsplan 21

23 HISS I ENTRÉN Hiss i trapphuset Antal trappsteg mellan entré och hiss Ramp eller liknade finns Hiss nåbar nivåfritt från alternativ entré Hiss till varje plan Hissen går även till källare Hissen går även till vindsplan Bredden på vägen från entré till hiss är Fritt passagemått när hissdörren är uppställd 90 är: Hissdörren är automatisk Plats för rullstol i hissen Akustik information och optisk signal finns Hissen stannar i nivå med golvet 22

24 Bilaga 3: Hyresvärdar i Älvsbyns kommun Förteckning över hyresvärdar inom Älvsbyns kommun. Förutom det kommunala bolaget Älvsbyns fastigheter AB finns ett flertal privata hyresvärdar. Senast uppdaterad Kommunens egna fastighetsbolag Älvsbyns Fastigheter AB Betonggatan 6, Älvsbyn tel vx Vicevärd, telefontid 8-12, tel , Apelgatan 3 C, Älvsbyn Fastigheter: Apelgatan (hiss), Barrgatan 5, Björkgatan 18, 20, 22, 24, Lövgatan 4, 6, 8, 10, 12, 14, Stigarna, Storgatan 14 (hiss). Webbplats: Privata hyresvärdar adress och telefon ÄLVSBYN AB3C i Älvsbyn Kyrkostigen 2, ÄLVSBYN , Fastighet: Kyrkostigen 8 Alen Invest AB Hantverksgatan 1, ÄLVSBYN, , telefontid , Fax e-post: anna@alvsbyn.com Fastigheter: Björkgatan 8, 10, Hantverkargatan 1, Lövgatan 9, Storgatan 9, 10, 17, 18, 22, Skolgatan 18 samt Kronovägen 16, Vidsel. Fastigheter Tvillingbo AB: Björkgatan 14, Lomtjärnsgatan 8, 21, 23, Skogsgatan 13, 15, Skolgatan 16 BDB Fastigheter AB Lillbrogatan 18, PITEÅ, Fastigheter: Brandgatan 1, 3, Storgatan 2, 4 Bernt Johansson och Lena Berglund Hundbergsvägen 22, ÄLVSBYN Bernt Fastighet: Lövgatan 5 Bernt Sandberg AB Smedjegatan 37, ÄLVSBYN Anders S e-post: anders@berntsandberg.com Fastigheter: Bigatan 1, Jägargatan 5, Hedenvägen 4, Korsträsk, Getstigen 4 och 6, Vidsel 23

25 Bröderna Björkman HB Björkgatan 13, ÄLVSBYN Hans Fastigheter: Björkgatan 13 Centrum Konditori Storgatan 19, ÄLVSBYN , Fastighet: Storgatan 19 Eriksson o Blad Fastighets AB Vittjärvsvägen 3, BODEN Fastighet: Lomtjärnsgatan 6 Fastighets AB Härnö Storgatan 43 B, ÄLVSBYN e-post: ulrica@harnofast.se Fastigheter: Björkgatan 19, 21, 23, Järnvägsgatan 1 Storgatan 41, 43 Gårdings Fastigheter Storgatan 8, ÄLVSBYN, Fastigheter: Storgatan 8 anna@gardings.se Jan Poijo Kolmilavägen 9, ÄLVSBYN Fastighet: Lövgatan 3 Lars Jonsson , e-post: j-sson@telia.com Fastigheter: Medborgargatan 9, 17, Lomtjärnsgatan 14 LA Lindgrens Fastigheter AB Porsnäs 56, NORRFJÄRDEN, Lindgrens kontor Älvsbyn , e-post: liab@alvsbyn.net Fastigheter: Poppelgatan 3 (hiss) Lildal fastigheter AB Norrabyn 18, Älvsbyn e-post: info@lildal.se Fastigheter: Jägargatan 1, Storgatan 37, 39 Lomtjärnen Fastigheter AB c/o Polarrenen AB, ÄLVSBYN Tel kontorstid: Fastigheter: Storgatan 12 (hiss)/hantverkargatan 2 24

26 LPH Fastigheter AB Hans Johansson Peter Lundberg Fastigheter: Skyttegatan 1, Smedjevägen 36, 38 (Korsträsk) Nilssons Fastigheter i Älvsbyn AB Befälsgatan 9, ÄLVSBYN , Fastigheter: Storgatan 7 (hiss) Peter Thelin Fastigheter AB Klöverträskvägen 224, LULEÅ Fastigheter: Björkgatan 17, Trädgårdsgat 4 Ulf Stenvall Bäckstrandsgatan 10, ÄLVSBYN e-post: alibabba@telia.com Fastigheter: Altunavägen 3, 8, Hedgatan 3, Kyrkogårdsgatan 23, Medborgargatan 7, 13 Ulf Åkerström & Mats Pettersson Magasinsgatan 13, Luleå Ulf , Mats Fastigheter: Lomtjärnsgatan 24, Storgatan 5, Stryckselsgatan 18 VTAB Magnus Lind Lomtjärnsgatan 26, ÄLVSBYN , Fastigheter: Lomtjärnsgatan 18, 20, Stationsgatan 11, 13 VIDSEL AB NIAN Svedjan 14, ÄLVSBYN e-post: ekonomi@abnian.com Fastighet: Ö Vidselsvägen 22 Alen Invest AB Hantverksgatan 1, ÄLVSBYN, , telefontid , Fax e-post: anna@alvsbyn.com Fastigheter: Kronovägen 16 Bernt Sandberg AB Smedjegatan 37, ÄLVSBYN Anders S e-post: anders@berntsandberg.com Fastigheter: Kronovägen 8, 10 samt Getstigen 4 och 6 25

27 Euro Apartments AB Infjärdenvägen 489, ROKNÄS Johan Ögren Leif Ögren Fastigheter: Torggatan 2, 4 Kersti Lindroth Kronovägen 18, VIDSEL Fastighet: Ö Vidselsvägen 2 Åsa Viklund V Vidselsvägen 6, VIDSEL Fastighet: Haradsvägen 2 VISTTRÄSK Br Nilssons Bygg & Montering Triangelgatan 18, VISTTRÄSK Ulf: (dagtid) Arne: (dagtid) e-post: nilssons.bygg@alvsbyn.net Fastighet: Tallstigen 1 Vistheden Fastigheter AB Tallstigen 3, VISTTRÄSK e-post: vistheden.fastigheter@gmail.com Fastigheter: Triangelgatan 21, 23, 25 och Ängsvägen 27, 29, 30, 32, 34 26

28 6. Referenser 6.1 Litteratur Översiktplanen 2011 Riktlinjer för bostadsförsörjning-älvsbyns kommun, Norrbotens pärla Strategisk plan för Älvsbyns kommun-norrbotens pärla Boverket: Inventera tillgängligheten i flerbostadshus en handbok Seniorboende 2.0 s. 24 Planering för bostäder för äldre i Luleå Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning 6.2 Elektroniska källor pdf Figurförteckning Fig.1 Befolkningsutveckling och prognos (Statistiska centralbyrån, 2013) Fig. 2 SCB: Fig. 3 Befolkningsprognos i Älvsbyn- Källa: Strategisk plan för Älvsbyns kommun-norrbotens pärla Fig pdf Tabell 1. Procentuell fördelning av folkmängden 31 december 2013 i Älvsbyns kommun alvsbyn pdf Tabell 2. Källa; CSB Tabell 3. Bostäder i flerbostadshusbeståndet-eget tabell 27