Invandrare och kulturell mångfald inom utbildningstjänsterna i Borgå

Transkript

1 Invandrare och kulturell mångfald inom utbildningstjänsterna i Borgå Uppdatering av utvecklingsprogrammet för mångkulturella färdigheter

2 Innehåll Sisällys 1 Allmänt... 3 Begrepp och termer i utvecklingsplanen Undervisningsarrangemang för elever med invandrarbakgrund.. 7 Beskrivning av nuläget / Finskspråkiga utbildningstjänsterna... 7 Beskrivning av nuläget / Svenskspråkiga utbildningstjänsterna Utvecklingsplan / Finskspråkiga utbildningstjänsterna Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen Vidareutveckling av undervisningen i finska som andraspråk och litteratur (insatsområde)11 Övergångsskeden i undervisningen (insatsområde) Övergång från förskoleundervisning till grundläggande utbildning/förberedande undervisning Integrering med den grundläggande utbildningen medan eleven deltar i förberedande undervisning Övergång från förberedande undervisning till grundläggande utbildning Övergång från lågstadiet till högstadiet Avslutningsskedet i den grundläggande utbildningen Satsning på språkmedveten undervisning (insatsområde) Undervisning i invandrarnas eget modersmål Förutsättningarna för lärande och skolgång tryggas Stöd som ansluter till språkinlärning Stöd för lärande och skolgång Elevvård Principerna för skolskjuts Samarbete mellan hemmet och skolan (insatsområde) Utvecklingsplan / Svenskspråkiga utbildningstjänsterna Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen Utveckling av undervisningen i svenska som andraspråk Stöd för lärande och skolgång Undervisning i invandrarnas eget modersmål Utveckling och koordinering av invandrarundervisningen Bättre förutsättningar för anställda med en annan språklig och kulturell bakgrund Bilaga Bilaga

3 1 Allmänt Hur vi inom utbildningstjänsterna i Borgå går in för att utveckla invandrarundervisningen och den kulturella mångfalden Inom utbildningstjänsterna i Borgå påbörjades en målinriktad utveckling av invandrarutbildningen år 2008, då Borgå upptogs i Utbildningsstyrelsens Utvecklingsprogram för skolornas mångkulturella färdigheter. Syftet med programmet är att förbättra samarbetsfärdigheterna hos personer tillhörande olika språkliga och kulturella grupper i skolsamfundet, alltså exempelvis invandrare och majoritetsbefolkningen. En förutsättning för deltagande i utvecklingsprogrammet var att man utarbetade en utvecklingsplan för mångkulturella färdigheter. De finskspråkiga utbildningstjänsterna i Borgå färdigställde sin första Utvecklingsplan för mångkulturella färdigheter under vårterminen En ny, uppdaterad plan togs i bruk i början av Finansieringen av Utvecklingsprogrammet för mångkulturella färdigheter upphörde vid utgången av år Sedan år 2013 har utbildningstjänsterna i Borgå av Undervisnings- och kulturministeriet beviljats specialunderstöd för åtgärder som främjar utbildningsmässig jämlikhet. Specialunderstödet har inriktats på skolor som är verksamma i områden med stora utmaningar. Ett särskilt insatsområde har varit stöd till invandrarelever. Understödet har till en del möjliggjort en fortsatt utveckling av invandrarundervisningen i Borgå. Inom utbildningstjänsterna i Borgå är det här den tredje utvecklingsplanen. De tidigare planerna har gällt endast de finskspråkiga utbildningstjänsterna. I den nu föreliggande planen ingår också de svenskspråkiga utbildningstjänsterna. För de svenskspråkiga utbildningstjänsternas del har målet varit att bygga upp en verksamhetsmodell för invandrarutbildningen och att skapa beredskap för ett eventuellt ökat antal elever från olika språkliga och kulturella grupper. Utvecklingsplanen har i huvudsak utarbetats av Auli Soinio, som verkar som deltidsanställd koordinator av invandrarundervisningen. Som sakkunniga i utvecklingsarbetet har följande personer medverkat: rektor Markku Antinluoma, specialläraren Katri Sonck, finska som andraspråk-lektorerna Sanna Heiska och Sanna Romberg, läraren i klassen för förberedande undervisning Katrin Kankkonen, klassläraren och finska som andraspråk-läraren Ari Vanha-Mylläri samt klasslärarna Nina Ollas och Mikaela Neira. 3

4 Begrepp och termer i utvecklingsplanen I utvecklingsplanen förekommer olika begrepp och termer som gäller invandring och det finländska utbildningssystemet. Begreppen och termerna kan vara delvis överlappande. För klarhetens skull är det skäl att kort definiera vad begreppen står för i detta sammanhang. Invandrarelev, elev med invandrarbakgrund Med invandrarelev avses en elev som flyttat till Finland från utlandet. I skolan betraktar man som invandrarelever ofta också elever som är födda i Finland och vars föräldrar eller dessas föräldrar invandrat till Finland. Elev med invandrarbakgrund beskriver ofta bättre sådana fall. Elever med olika språklig och kulturell bakgrund Termen elev med en annan språklig och kulturell bakgrund beskriver elevens ställning i skolan och i samhället. Eleven har kanske på ett smidigt sätt anammat majoritetsbefolkningens språk och kultur, men bär med sig olika element från andra kulturer och språk. Eleven är ofta två- eller flerspråkig. Termen kan å andra sidan beskriva situationen också för elever som nyligen flyttat till Finland. Som elever med en annan språklig och kulturell bakgrund kan man betrakta även elever som har en finländsk förälder och en förälder med invandrarbakgrund. I vissa sammanhang kan som personer med en annan språklig och kulturell bakgrund betraktas även personer tillhörande olika minoriteter i hemlandet, exempelvis romer och samer. Elev med ett främmande språk som modersmål I skolornas elevdatasystem registreras som elevens modersmål det språk som angivits som modersmål i befolkningsregistret. Enligt skolans elevdatasystem är elever med ett främmande modersmål alla de elever vars modersmål inte är finska, svenska eller samiska. I en del fall har vårdnadshavarna meddelat att elevens modersmål är finska trots att det egentligen är något annat. Att eleven på basis av modersmålet definierats som en elev med främmande språk klargör inte att eleven kan vara två- eller flerspråkig. På avstämningsdagen 20.9 meddelar skolorna antalet elever med främmande språk med tanke på statsandelarna. I antalet elever med främmande språk ingår inte elever som får förberedande undervisning. Antalet elever med främmande språk bokförs också i den kalkyl enligt vilken skolorna tilldelas timresurser. Antalet elever med främmande språk berättigar skolan till en tilläggsresurs med koefficienten 0,3. Invandrarundervisning som förbereder för grundläggande utbildning Förberedande undervisning anordnas för de elever med invandrarbakgrund vars kunskaper i finska eller svenska eller övriga färdigheter inte ger möjlighet att tillägna sig den grundläggande utbildningen. En elev som flyttat till Finland deltar i allmänhet i den förberedande undervisningen under ungefär ett år innan eleven övergår till den grundläggande utbildningen. I den förberedande undervisningen lägger man huvudvikten på studier i svenska eller finska, men därutöver behandlas innehållet i övriga läroämnen samtidigt som man övar sig i hurdant det är att studera och verka i en finländsk skola. 4

5 Utbildningsanordnaren är den som beslutar om hur den förberedande undervisningen läggs upp. Den förberedande undervisningen anordnas med hjälp av statsandelar. Vid behov kan förberedande undervisning anordnas till och med för en enda elev och även för barn i förskoleålder. Integrering I samband med den förberedande undervisningen integreras eleverna i sådana grupper för grundläggande utbildning som motsvarar elevernas ålder. Vid den grundläggande utbildningen får eleverna pröva på att studera läroämnen där deras språkkunskaper och övriga färdigheter räcker till för att medverka i gruppen. Oftast integreras eleverna i konst- och färdighetsämnen, men beroende av elevens färdigheter kan det gälla också exempelvis matematik och engelska. Eleven kan också pröva på den grundläggande utbildningen under en integreringsperiod i den egna närskolan. Syftet med integreringen är att främja språkinlärningen, att hjälpa eleven att knyta sociala kontakter och att ge eleven en realistisk uppfattning om de färdigheter studierna kräver. Inkluderande förberedande undervisning I den inkluderande förberedande undervisningen studerar eleven i samma undervisningsgrupp som de svensk- eller finskspråkiga eleverna. Under en del av tiden i gruppen erbjuds eleven förberedande undervisning för att stödja utvecklingen av kunskaperna i finska och de allmänna inlärningsfärdigheterna. Den inkluderande förberedande undervisningen lämpar sig bäst för elever som redan har någorlunda goda språkkunskaper. I den inkluderande förberedande undervisningen kan delta exempelvis elever som börjar i första klass och som i förskolan lärt sig finska, återinvandrande elever eller barn från tvåspråkiga familjer. I Borgå har man inte ordnat inkluderande förberedande undervisning. Undervisning i övergångsskedet En elev som går över från förberedande undervisning till grundläggande utbildning kan erbjudas stöd i en undervisningsgrupp för övergångsskedet. Eleven har då möjlighet att läsa exempelvis miljö- och naturvetenskapliga ämnen eller historia i en smågrupp. En lärare för övergångsskedet kan även fungera som en resurslärare på lektionerna för grundläggande utbildning. För närvarande anordnas undervisning i övergångsskedet för elever i årsklasserna 3 6 i Peipon koulu och för elever i högstadieålder i Pääskytien koulu. Undervisning i finska/svenska som andraspråk (S2) I läroämnet modersmål och litteratur finns det möjlighet att välja mellan flera olika lärokurser. Elever med finska eller svenska som modersmål studerar lärokursen finska/svenska och litteratur. Elever vars modersmål inte är finska eller svenska eller som annars har en flerspråkig bakgrund undervisas däremot i finska eller svenska som andraspråk. Eftersom elevens språkkunskaper är bristfälliga i något avseende, räcker de inte till för studier i lärokursen finska/svenska och litteratur. I stället får eleven undervisning i finska/svenska som andraspråk och litteratur. Lärokursen finska/svenska som andraspråk och litteratur undervisas helt eller delvis i stället för lärokursen finska/svenska och litteratur. Oftast medverkar eleven i en del av lektionerna i finska/svenska och litteratur och deltar annars i en särskild S2-undervisningsgrupp. 5

6 Även om flerspråkiga elever kan delta i undervisningen i finska/svenska som andraspråk är den inte avsedd för elever som är tvåspråkiga när det gäller finska/svenska. Dessa elever läser svenska eller finska som modersmål i kombination med finska eller svenska som andra inhemska språk. Undervisningen i finska/svenska som andraspråk understöds i form av statens särskilda stöd. Undervisning i invandrarnas eget modersmål Undervisningen i det egna modersmålet är avsedd för elever vars modersmål eller något av familjens språk är något annat än finska, svenska eller samiska. I undervisningen i eget modersmål kan också de elever delta som önskar upprätthålla språkkunskaper som de inhämtat utomlands. Undervisning i eget modersmål kompletterar den grundläggande utbildningen och finansieras delvis genom statens särskilda stöd. Stöd för övrig undervisning av elever med främmande språk Elever med främmande språk kan erbjudas stödundervisning i sådana fall där elevens kunskaper i finska eller svenska inte riktigt räcker till för studier i läroämnen som ingår i den grundläggande utbildningen. Stödundervisning av detta slag ges i allmänhet på elevens modersmål. För stödundervisningen beviljas statsunderstöd. En elev med främmande språk är också berättigad till stödundervisning enligt 16 i lagen om grundläggande utbildning. Språkmedveten undervisning Språkmedveten undervisning främjar elevens förmåga att tolka texter som är typiska i olika läroämnen och vägleder eleven att förstå och själv använda ett för läroämnet typiskt språk. Genom att göra iakttagelser om det språk som används i läroämnet blir det lättare för eleven att tillägna sig innehållet och att självständigt bruka det språk som kännetecknar olika ämnesområden. 6

7 2 Undervisningsarrangemang för elever med invandrarbakgrund Beskrivning av nuläget/ Finskspråkiga utbildningstjänsterna Inom de finskspråkiga utbildningstjänsterna i Borgå har man under senare år kunnat notera ett stadigt växande antal elever med främmande modersmål. Till följd av en ändrad statistikföringspraxis är jämförbara uppgifter tillgängliga endast från och med Enligt avstämningsdagen år 2014 (20.9) utgjorde eleverna med ett främmande modersmål cirka 8,7 % av det totala elevantalet. Vieraskielisten oppilaiden lukumäärä ,5% 257 7,1% 259 7,1% 286 7,7% 324 8,7% Vieraskieliset oppilaat Kaikki oppilaat I Borgå anordnas undervisning som förbereder för grundläggande utbildning i Peipon koulu för elever i lågstadieålder och i Pääskytien koulu för elever i högstadieålder. I Peipon koulu har den förberedande undervisningen delats upp i två undervisningsgrupper enligt elevernas ålder. Grupperna fylls ut varje år, och därför har i det allmänhet inte varit möjligt att erbjuda förberedande undervisning för elever från förskoleundervisningen. Eleverna i den förberedande undervisningen är sinsemellan mycket olika beträffande ålder, kunskaper och skolgångshistoria. Av denna anledning sker undervisningen i smågrupper med högst 10 elever. Eleverna deltar i den förberedande undervisningen i allmänhet ungefär ett år. Medan den förberedande undervisningen framskrider integreras eleverna i olika grupper för grundläggande utbildning på basis av deras kunskaper och färdigheter. I undervisningen som förbereder för grundläggande utbildning följer man läroplanen från I samband med läroplansarbetet 2016 uppdateras läroplanen för att svara mot dagens krav. 7

8 Efter den förberedande undervisningen går eleverna i lågstadieålder över till den grundläggande utbildningen i den egna närskolan. De äldre eleverna kan likaså gå över till den grundläggande utbildningen i den egna närskolan eller vid behov fortsätta skolgången i Peipon koulu eller Pääskytien koulu, där de har möjlighet att få stöd i övergångsskedet. Stöd i övergångsskedet erbjuds antingen i smågrupper eller som kompanjonundervisning i en grupp för grundläggande utbildning. Med nuvarande resurser kan stöd i övergångsskedet erbjudas först från tredje klassen och bara i de ämnen där eleven möter de största problemen och vanligtvis endast under en termin. Efter övergångsskedet fortsätter eleven sin skolgång i den egna närskolan. Arrangemangen för undervisning i finska som andraspråk varierar från en skola till en annan. Skolorna anser alltjämt att den tilldelade timresursen är otillräcklig, trots att timresurserna sedan läsåret har tilldelats enligt en koefficient bunden till antalet elever med invandrarbakgrund. Vid sidan av särskild undervisning i finska som andraspråk är man tvungen att ordna undervisning genom att avskilja en grupp i samband med lektionerna i finska som modersmål. Lärarna upplever att detta ökar arbetsbördan, medan eleverna inte nödvändigtvis får den undervisning de är i behov av. På vuxenlinjen vid Linnankosken lukio har sedan läsåret årligen anordnats tre kurser i finska som andraspråk. Det har varit främst elever i daggymnasiet som deltagit i dessa kurser. Under läsåret ordnas fyra kurser, så att eleverna har möjlighet att avlägga sex obligatoriska gymnasiekurser inom loppet av två läsår. Undervisning i det egna modersmålet anordnas under läsåret i albanska, arabiska, burmesiska, ryska, vietnamesiska och estniska. Svenskspråkiga utbildningsväsendet anordnar därtill undervisning i engelska, spanska och tyska. Eleverna kan delta i undervisningsgrupper i det egna modersmålet oberoende av vilket skolans undervisningsspråk är. Även gymnasieeleverna kan delta i undervisningen i det egna modersmålet, men denna möjlighet har ännu inte utnyttjats i någon större utsträckning. Även om språkurvalet har breddats har det på grund av brist på kompetenta lärare inte gått att ordna undervisning för alla språkgrupper (t.ex. för thailändare). Vid sidan av evangelisk-luthersk religionsundervisning ordnar flera skolor undervisning i den ortodoxa tron. Det finns även skolor som ordnar undervisning i romersk-katolsk religion. Kevätkummun koulu har under tidigare läsår ordnat undervisning i islam, men under läsåret erbjuds sådan undervisning bara i svenskspråkiga Vårberga skola. Borgå har sedan 2013 medverkat i projektet Kota för att främja utbildningsmässig jämlikhet. Projektet inriktas på vidareutveckling av skolorna i Vårberga och Gammelbacka. Ett särskilt insatsområde inom projektet är stödet till invandrarelever. Projektbidraget har möjliggjort rekrytering av skolgångsbiträden, en skolkurator, en school coach och deltidsanställd koordinator för invandrarundervisningen samt ett ökat antal lektioner i undervisningen för övergångsskedet. De mål som ingår i Utvecklingsprogrammet för mångkulturella färdigheter från år 2012 har delvis uppnåtts. Exempelvis tilldelningen av timresurser enligt koefficienter bundna till elevantalet har i någon mån gjort det lättare att på ett ändamålsenligt sätt fördela statsandelar och -understöd avsedda för de utbildningsarrangemang som gäller invandrare. Med stöd av projektet Kota har man kunnat rekrytera en deltidsanställd koordinator för att främja dessa utbildningsarrangemang. Antalet elever i den förberedande undervisningen har ökat stadigt. Av denna anledning har i Peipon koulu ständigt verkat två undervisningsgrupper enligt elevernas ålder. Undervisningsgrupperna i den förberedande undervisningen assisteras åtminstone under en del lektioner av en skolgångshandledare. På lågstadiet har för undervisningen i övergångsskedet inrättats en tjänst som lektor i finska som andraspråk. 8

9 Undervisningen i finska som andraspråk har intensifierats, och exempelvis i Peipon koulu kan under läsåret erbjudas undervisning 3 timmar i veckan på varje klassnivå. I många skolor räcker timresursen ändå inte till för att man på ett ändamålsenligt sätt ska kunna ordna undervisning i finska som andraspråk. Den lektorstjänst i finska som andraspråk, vilken omtalades redan i utvecklingsplanen år 2009, har inte inrättats men behovet av tjänsten är nu än mer akut. Undervisningsgrupperna i det egna modersmålet har planerats på ett mer rationellt sätt. Koordinatorn av invandrarundervisningen sammanställer årligen en utredning över behovet av undervisningsgrupper samt lägger fram ett förslag på hur undervisningen bör läggas upp. Samarbetet med svenskspråkiga utbildningsväsendet har gett fler elever möjlighet att delta i undervisningen i eget modersmål. Planerna för elevernas lärande utnyttjas i allt högre grad som stöd i undervisningen för elever med invandrarbakgrund. Planerna utarbetas i Wilma i elektronisk form. Vid bedömningen av elever som studerar enligt egna mål utnyttjas för ändamålet utarbetade betygsunderlag, som även kommer att finnas i Wilma. Skolorna har försetts med anvisningar om inlärning hos elever med invandrarbakgrund och om skolgångsstöd. Årligen har arrangerats utbildning enligt tjänstekollektivavtalet (VESO) som gäller elever med invandrarbakgrund och deras studier. Beskrivning av nuläget/ Svenskspråkiga utbildningstjänsterna De svenskspråkiga utbildningstjänsterna har årligen en del elever med främmande språk som modersmål. I januari 2015 var antalet elever med främmande språk i de olika skolorna totalt 12. Till skolan kan ibland anmäla sig en elev som inte kan någon svenska över huvud. Tills vidare finns ingen förberedande undervisning för sådana fall. En elev med främmande språk placeras i en grupp för grundläggande utbildning i den egna närskolan. Med hjälp av olika stödåtgärder får eleven sedan undervisning i svenska som andraspråk och studerar lärokurserna inom den grundläggande utbildningen på ett differentierat sätt. I skolor där elever med främmande språk studerar handhas undervisningen i svenska som andraspråk av en speciallärare eller exempelvis skolgångshandledaren enligt anvisningar av läraren. De svenskspråkiga utbildningstjänsterna har också en del tvåspråkiga elever som förutom svenska behärskar något annat språk än finska. Från och med läsåret ordnar utbildningstjänsterna undervisning i invandrarnas eget modersmål. I denna undervisning kan även två- och flerspråkiga elever delta. Undervisning ordnas i engelska, spanska och tyska. Även elever i finskspråkiga skolor kan delta i undervisningen. På motsvarande sätt kan elever i de svenskspråkiga skolorna delta i undervisning i eget modersmål arrangerad av de finskspråkiga utbildningstjänsterna. Svenskspråkiga utbildningstjänsterna ordnar också undervisning i islam i Vårberga skola. 9

10 3 Utvecklingsplan / Finskspråkiga utbildningstjänsterna I denna plan har vissa delområden lyfts fram som särskilda utvecklingsmål under de närmaste åren. Skolorna bör gärna notera dessa insatsområden i sina årsplaner och i all sin verksamhet. Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen Den förberedande undervisningen för invandrare följer de läroplansgrunder som uppdaterades år För elevvårdens del ändrades grunderna I Borgå har man hittills tillämpat den lokala läroplanen från I samband med läroplansarbetet uppdateras läroplanen för den förberedande undervisningen för att bättre motsvara dagens krav. Den nya läroplanen införs år Eleverna i den förberedande undervisningen är i den ålder som gäller för förskoleundervisning eller grundläggande utbildning. Det förekommer stora variationer i deras kunskaper, bakgrund och skolgångshistoria. Av denna anledning sker den förberedande undervisningen i smågrupper med högst tio elever per grupp. Gruppindelningen ska stödja varje elevs sunda uppväxt och utveckling samt ge eleven möjligheter att inhämta sådana kunskaper och färdigheter att målen enligt läroplanen och elevens studieprogram uppfylls. Medan den förberedande undervisningen fortskrider integreras eleverna i grupper för grundläggande utbildning. Integreringen stöder elevens lärande, fungerar som förberedelse för övergången till den grundläggande utbildningen och ger eleven möjlighet att knyta sociala kontakter. De läroämnen som lämpar sig för integrering väljs ut på basis av elevens förutsättningar, kompetens och intressen. Integreringen kan påbörjas redan när den förberedande undervisningen inleds. Särskilt viktig är integreringen för elever som går över från den förberedande undervisningen till första eller andra klass, eftersom de inte har tillgång till stöd i övergångsskedet. Om den skola som tillhandahåller förberedande undervisning inte är elevens närskola, gäller det att sörja för elevens möjligheter till integrering i närskolan. Ett bra sätt är att ordna en eller två veckors introduktionsperioder i närskolan, så att eleven sedan kan stödja sig på en bekant vuxen person (läraren i den förberedande undervisningen, skolgångshandledaren eller en vårdnadshavare). Den förberedande undervisningen kan läggas upp också på ett inkluderande sätt. Det innebär att eleven ingår i gruppen för grundläggande utbildning men deltar jämsides i den förberedande undervisningen. I elevens studieprogram anges de tänkbara undervisningsformerna, som kan vara medverkan i en grupp för grundläggande utbildning, stöd av en resurslärare, undervisning i finska som andraspråk, undervisning i smågrupper och eventuellt deltagande i en grupp för förberedande undervisning. I den inkluderande undervisningen accentueras betydelsen av språkmedvetna undervisningsmetoder. Vi rekommenderar att inkluderande förberedande undervisning ordnas exempelvis för elever med bristfälliga kunskaper i finska som går över från förskoleundervisningen till första klass när det i närskolan inte finns någon grupp för förberedande undervisning. Inkluderande 10

11 undervisning förutsätter att skolan får resurspengar för eleven och att dessa pengar används för resurslärarens lektioner och övriga undervisningsarrangemang. I nuläget är det på sin plats att göra iakttagelser om hur elever i den förberedande undervisningen blir utplacerade i de olika skolornas elevupptagningsområden. Om det finns rikligt med elever i lågstadieålder på norra och östra sidan av Borgå å, är det ändamålsenligt att vidta åtgärder för att påbörja förberedande undervisning i Kevätkummun koulu. Förberedande undervisning i elevernas närskolor stöder integreringen, främjar sociala kontakter och deltagande i aktiviteter som olika intressentgrupper ordnar i bostadsområdet. Skolvägen blir på så sätt kortare och tryggare, vilket i sin tur minskar behovet av skolskjutsar. Antalet elever i den förberedande undervisningen är varje år så stort att undervisningen redan under flera år har ordnats i två grupper för barn i förskoleålder. För utbildningsanordnaren lönar det sig att på lågstadiet inrätta en ytterligare tjänst för förberedande undervisning som inte är bunden vid en i förväg fastställd skola. Tack vare en sådan tjänst kan man vid behov ordna förberedande undervisning i elevernas närskola och eventuellt också på ett inkluderande sätt. Utbildningsanordnaren beviljas finansiering för undervisning som förbereder för invandrarelevernas grundläggande utbildning. Beloppet av finansieringsstödet räknas så, att 160,78 euro dras av från hemkommunsersättningens grunddel och därefter multipliceras den erhållna skillnaden med talet 2,49 och antalet elever. Finansministeriet har för år 2015 fastställt 6 226,21 euro som hemkommunsersättningens grunddel inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Anordnande av förberedande undervisning för invandrare ersätts med ,92 euro per elev. Finansieringen är avsedd att täcka kostnaderna för den förberedande undervisningens specialarrangemang. Utbildningsanordnaren ska ansvara för tillräckliga timresurser för förberedande undervisning, skolgångshandledares stöd, tidsenliga undervisningsmaterial och -lokaler samt ändamålsenliga stödtjänster, såsom elevvård och skolskjutsar. Utvecklingsåtgärder Uppdatering av läroplanen Effektivare integrering Integrering också i den egna närskolan Planering och arrangemang för påbörjande av inkluderande förberedande undervisning Inrättande av en ytterligare lärartjänst för förberedande undervisning på lågstadiet Effektivare utnyttjande av statsandelen för att upprätthålla och vidareutveckla den förberedande undervisningen Vidareutveckling av undervisningen i finska som andraspråk och litteratur (insatsområde) Undervisningen i läroämnet modersmål och litteratur kan för invandrare läggas upp enligt en särskilt för dem anpassad lärokurs. Lärokursen kallas finska som andraspråk och litteratur (S2). Finska kan inläras som andraspråk, om elevens modersmål inte är finska, svenska eller samiska eller om eleven annars har en flerspråkig bakgrund. Elevens behov av undervisning i finska som andraspråk avgörs av de lärare som undervisar eleven. Läroämnet bör väljas i sådana fall där det i 11

12 något avseende förekommer brister i elevens grundläggande språkkunskaper. På grund av de bristfälliga språkkunskaperna saknar eleven förutsättningar att vara en jämlik medlem i skolgemenskapen både när det gäller skolarbetet och i fråga om daglig växelverkan. Eleven har heller ännu inte förutsättningar att studera läroämnet finska och litteratur. Lärokursen finska som andra språk undervisas helt eller delvis i stället för lärokursen finska och litteratur. För eleven bör uppgöras en studieplan för läroämnet finska som andraspråk (jfr bilaga 1). I tidigare utvecklingsplaner för mångkulturella färdigheter har fastställts att finska som andraspråk undervisas i en separat undervisningsgrupp när skolan har fyra elever som studerar lärokursen finska som andraspråk och litteratur. Vid fördelningen av timresurser i Borgå under läsåret användes koefficienten 0,15 i samband med undervisningen i finska som andraspråk. För närvarande är koefficienten alltför låg. Exempelvis fyra elever ger skolan bara 0,6 lektioner. Redan i utvecklingsplanen för mångkulturella färdigheter från 2012 konstateras ändå att elevens S2-lektioner per vecka bör utökas till 3. Målet är alltjämt att en undervisningsgrupp bildas om skolan har fyra elever för lärokursen finska som andraspråk. I stora skolor bör antalet lektioner per vecka utökas till tre. För att målen ska uppnås måste timresurskoefficienten uppgraderas till minst 0,2. I synnerhet på högstadiet har det varit svårt att ordna undervisning i finska som andraspråk och litteratur. Det har berott på tekniska skäl när det gäller läsordningen och också på lärarbrist. För högstadiernas del bör man utreda om det vore möjligt att från årskurs 7 placera eleverna som läser finska som andraspråk och litteratur på några parallellklasser, vilket skulle göra det lättare att ordna lektionerna samtidigt. Rekryteringen av en S2-lektor, vilket har nämnts i tidigare planer kring mångkulturella färdigheter, bör genomföras för att undervisningen ska gå att ordna. Lektorn kunde vara gemensam för Peipon koulu och Pääskytien koulu eller en för högstadierna gemensam lektor. Vid Linnankosken lukio går man framöver in för att årligen ordna fyra kurser i finska som andraspråk. Kurserna 1 och 2 bör ordnas årligen, så att eleverna i årskurs 1 har möjlighet att förkovra sina kunskaper i finska och sina studiefärdigheter redan i ett tidigt skede av gymnasiestudierna. Kurserna 3 6 kan ordnas vart annat år (två kurser per år), vilket ger eleven möjlighet att avlägga de obligatoriska sex kurserna inom två eller tre läsår. Läroanstalten kan överväga vilket som är mer ändamålsenligt, att ordna undervisningen i finska som andraspråk som en del av undervisningen i daggymnasiet eller på vuxenlinjen. Som lärare i finska som andraspråk och litteratur försöker man rekrytera kompetenta och specialiserade lärare. Ämneslärarkompetens i finska som andraspråk och litteratur förutsätter behörighet att verka som lärare i modersmålet och litteraturen. På lågstadiet får en klasslärare undervisa finska som andraspråk och litteratur för såväl sin egen klass som för en annan lärares klass. I skolor med få elever i finska som andraspråk är det ofta en speciallärare som undervisar i finska som andraspråk. Även i detta fall gäller det att trygga en egen timresurs för lärokursen, eftersom undervisningen i finska som andraspråk inte är att betrakta som specialundervisning eller stöd för lärande och skolgång (se kapitlet om stöd vid språkinlärning). Lärare uppmuntras delta i utbildning som ger kompetens att undervisa i finska som andra språk och litteratur och i kompletterande utbildning av olika slag. Det är också bra att satsa på utbildning enligt kollektivavtalet (VESO) med S2 som tema. Med tanke på utveckling och upprätthållande av yrkesskickligheten är det viktigt att utbildningar arrangerade av en fackorganisation (exempelvis Suomi toisena kielenä -opettajat ry) godkänns som VESO-utbildning. För stadens lärare i finska som andraspråk ordnas gemensamma träffar där man har möjlighet att fokusera på aktuella frågor och exempelvis studiematerial. Strävan är att bredda samarbetet mellan de lärare som undervisar svenska som andraspråk och dem som undervisar finska som andraspråk. 12

13 Vid sidan av satsningen på en allt större yrkesskicklighet hos lärarna i finska som andraspråk och litteratur är det viktigt att se till att även andra lärare och rektorer känner till läroämnet finska som andraspråk och litteratur. I samband med läroplansarbetet uppdateras läroplanen för finska som andraspråk och litteratur så att den motsvarar de nya läroplansgrunderna. Koordinatorn av invandrarundervisningen utarbetar dessutom anvisningar till skolorna om hur undervisningen av finska som andraspråk och litteratur bör läggas upp (se även Utbildningsstyrelsens broschyr Suomen sanoin monin tavoin. Suomi toisena kielenä perusopetuksessa. OPH Eleverna lär sig finska som andraspråk också på lektionerna i modersmål och litteratur. Det är viktigt att ämnes- eller klassläraren känner till lärokursen, dvs. dess mål, innehåll och bedömningskriterier. En elev som anvisats lärokursen finska som andraspråk och litteratur ska bedömas enligt kriterierna för lärokursen oberoende av hur undervisningen arrangerats. När det gäller upplägg och bedömning av elevens mål och innehållet i undervisningen samarbetar läraren i finska som andraspråk och litteratur med antingen klassläraren eller läraren i modersmål och litteratur. Ett sådant samarbete förutsätter att man reserverar tid för det i skolans vecko- eller månadsschema. Genom att vidareutveckla undervisningen i finska som andraspråk och litteratur strävar man efter att så många elever som möjligt inhämtar sådana kunskaper i finska att de kan gå vidare till studier i finska och litteratur. En allt högklassigare och effektivare undervisning förutsätter att utbildningsanordnaren sörjer för en ökning av antalet lektioner, en höjning av timresurskoefficienten och att en lärartjänst inrättas. Utbildningsanordnaren beviljas särskilt statsunderstöd för undervisningen i finska som andraspråk och litteratur. Inom en enskild skola förutsätter en vidareutveckling av undervisningen att rektorn engagerar sig och att undervisningen är föremål för ett långsiktigt stöd. Utvecklingsåtgärder En höjning av timresurskoefficienten S2-lektioner på högstadiet inklusive behövliga arrangemang En S2-lektorstjänst inrättas Fyra S2-kurser årligen vid Linnankosken lukio Träffar för S2-lärarna S2-VESO Andra lärare och rektorer ska känna till lärokursen S2 Övergångsskeden i undervisningen (insatsområde) Övergång från förskoleundervisning till grundläggande utbildning/ förberedande undervisning I fråga om nybörjare i skolan utvärderas skolfärdigheterna och kunskaperna i finska eller svenska under förskoleundervisningen. För elever med invandrarbakgrund finns det skäl att ordna ett särskilt övergångsmöte för att avgöra vilken skola som lämpar sig bäst för respektive elev. I mötet bör 13

14 gärna delta också koordinatorn av invandrarutbildningen, som bäst känner till de möjliga studieplatserna för invandrarelever. Om elevens kunskaper i finska eller svenska är bristfälliga, kan förberedande undervisning vara ett alternativ till grundläggande utbildning. Ett gott alternativ i fråga om nybörjarundervisning kan också vara den inkluderande förberedande undervisningen, där eleven studerar tillsammans med finländska elever men får dessutom individuell undervisning i finska eller svenska samt vägledning för utveckling av andra inlärningsfärdigheter. I samband med skolanmälan ska eleven också anmäla sig till undervisningen i det egna modersmålet. I förskole- och skolundervisningen är det bra att med vårdnadshavaren diskutera betydelsen av undervisning i det egna modersmålet för att elevens språkkunskaper och inlärningsfärdigheter ska utvecklas gynnsamt. Vårdnadshavarna ska också informeras om lärokursen finska som andraspråk och litteratur. Vid valet av lärokurs beaktas den utvärdering av språkkunskaperna som gjorts i förskolan även om det är vårdnadshavaren som fattar beslut om lärokursen. Valet av lärokurs kan ske i början av höstterminen, när klassläraren, S2-läraren och de övriga lärarna har haft möjlighet att bedöma elevens språkkunskaper. Utvecklingsåtgärder Övergångsmöte för elever med invandrarbakgrund Utvärderingen av språkkunskaperna ska beaktas Vid behov ordnas inkluderande förberedande undervisning Val av lärokursen finska som andraspråk och litteratur Integrering med den grundläggande utbildningen medan eleven deltar i förberedande undervisning Medan den förberedande undervisningen framskrider integreras eleverna i olika grupper för grundläggande utbildning i de läroämnen där det låter sig göras. Integreringen kan inledas redan i början av den förberedande undervisningen eller i ett senare skede. Det är viktigt att alla elever har möjlighet att inhämta erfarenheter av grundläggande utbildning och dra nytta av denna. I mån av möjlighet integreras eleverna i de undervisningsgrupper till vilka de övergår när det blir dags för grundläggande utbildning. Då har eleverna möjlighet att knyta sociala kontakter till de blivande klasskamraterna redan när de deltar i den förberedande undervisningen. I skolor där förberedande undervisning ordnas är det viktigt att beakta de elever som kommer från denna när nya undervisningsgrupper bildas. Exempelvis i Peipon koulu fördelas eleverna mellan de första klasserna så, att i en klass inte placeras några elever med invandrarbakgrund. Under hela lågstadieperioden är det den klass till vilken elever från den förberedande undervisningen integreras eller övergår. På så sätt sker en jämn fördelning av eleverna med invandrarbakgrund till alla klasser på samma årsnivå. När en elev efter den förberedande undervisningen övergår till sin egen närskola är det förnuftigast att sköta integreringen i närskolan. Under den förberedande undervisningen bekantar sig eleven med sin närskola och kan också där delta i integreringsperioderna. Under integreringsperioden är det vid behov bra om eleven har sällskap av en vuxen från skolan. 14

15 Utvecklingsåtgärder Alla elever i den förberedande undervisningen blir integrerade Undervisningsgrupperna byggs upp så att de har plats för elever från den förberedande undervisningen Integreringsperioderna ordnas i närskolan Övergång från förberedande undervisning till grundläggande utbildning Efter den förberedande undervisningen kan eleven gå över till den grundläggande utbildningen i den egna närskolan. I många fall behöver eleverna ändå stöd i övergångsskedet, som erbjuds eleverna från tredje klass uppåt i Peipon koulu och Pääskytien koulu. Timresursen för övergångsskedet är för närvarande så begränsad att eleven kan studera i en grupp för övergångsskedet under högst några timmar i veckan och ungefär ett läsår. Under den övriga tiden deltar eleven i den grundläggande utbildningen i sin egen grupp. I de läroämnen där eleven med anledning av bristfälliga språkkunskaper eller en kort skolgångshistoria inte kan sätta upp de mål som gäller inom den grundläggande utbildningen kan man göra upp en inlärningsplan för eleven. Varje läsår bör man överväga vilka möjligheter det finns att intensifiera stödet till eleverna i detta övergångsskede. Timresursen för undervisningen i övergångsskedet bör man sträva efter att öka exempelvis med hjälp av Kota-projektet. När man bildar grupper för undervisning i finska som andra språk och litteratur bör man ta ställning till om det följande läsår finns behov av en egen nivågrupp för elever som kommer från den förberedande undervisningen. Undervisningen under övergångsskedet kan stödjas och effektiveras med hjälp av den övriga undervisningen för elever med främmande språk. Det är fråga om en stödform av typen stödundervisning som ges i huvudsak på elevens eget modersmål. För ordnande av stöd beviljas statsunderstöd. Det är även viktigt att utveckla en språkmedveten undervisning i alla undervisningsgrupper. En språkmedveten undervisning gör läromaterialet språkligt lättare att ta till sig och bidrar därigenom till bättre inlärningsförutsättningar för eleven. Efter övergångsskedet fortsätter eleven vanligtvis sin skolgång i den egna närskolan. Till skolorna har år 2014 sänts särskilda anvisningar om detta (se bilaga 2). Hur eleverna i den förberedande undervisningen fördelar sig på olika bostadsområden är föremål för uppföljning. Om förberedande undervisning i framtiden ordnas exempelvis i Kevätkummun koulu, bör man på nytt överväga hur undervisning under övergångsskedet ska ordnas. Utvecklingsåtgärder Ökning av timresursen En nivågrupp i finska som andraspråk och litteratur för elever som kommer från förberedande undervisning Övrigt undervisningsstöd för elever med främmande språk kan stödja undervisningen i övergångsskedet Satsning på språkmedveten undervisning 15

16 Övergång från lågstadiet till högstadiet Att gå över från lågstadiet till högstadiet är ett stort steg för alla elever, men för elever med invandrarbakgrund kan det vara rentav svårt och skrämmande. I nuläget upphör det stöd som givits på lågstadiet ofta i och med att eleven flyttar till högstadiet. Det kan hända att eleven inte längre får undervisning i finska som andraspråk och litteratur och att det inte finns möjlighet att göra upp en egen studieplan för eleven. Ett förberedande övergångsmöte bör ordnas redan i sjätte klassen. I mötet ska helst delta skolornas rektorer, klasslärarna i sjätte klasserna, klassföreståndarna i högstadiet, lärarna i övergångsskedet, speciallärarna, studiehandledarna och koordinatorn av invandrarutbildningen. På mötet går man igenom antalet elever med invandrarbakgrund och deras särskilda behov, såsom behovet av undervisning i övergångsskedet, behovet av undervisning i finska som andraspråk och litteratur samt elevernas studieplaner. På högstadiet beaktas dessa uppgifter vid planeringen av följande läsår. Det är viktigt att undervisningen i finska som andraspråk och litteratur fortsätter på högstadiet. Om eleven tack vare goda språkkunskaper placeras i en undervisningsgrupp för finska och litteratur, är lärokursen alltjämt finska som andraspråk och litteratur. Eleven ska därför bedömas enligt målen och kriterierna för denna lärokurs. Ett byte av lärokurs förutsätter utvärdering av språkkunskaperna och vårdnadshavarens samtycke. Lärarna i modersmål och litteratur bör ges en inblick i lärokursen finska som andraspråk och litteratur, vad den innehåller och hurdan bedömningspraxisen är. I framtiden är det viktigt att lärarna i finska som andraspråk och litteratur har behörighet för lärokursen. På högstadiet kan studieplaner göras upp framför allt för de invandrarelever som nyligen har övergått från förberedande undervisning till den grundläggande utbildningen. Det är ändå viktigt att minnas att kriterierna för slutbedömningen är de samma för alla. Även eleverna och vårdnadshavarna bör informeras om detta. På lågstadiet bör målet för studierna enligt studieplanerna vara att eleven före övergången till högstadiet kan studera enligt målen i den grundläggande utbildningen. Att satsa på språkmedveten undervisning är särskilt viktigt på högstadiet, eftersom läsämnena till sitt innehåll redan är mycket krävande. Även på högstadiet kan elever med främmande språk ges stöd för övrig undervisning. Över huvud taget gäller det att i ett tidigt skede identifiera elevens behov av stöd och att erbjuda eleven lämpliga stödformer. Vid övergången från lågstadiet till högstadiet kan för eleverna med invandrarbakgrund ordnas speciella presentationsträffar på högstadiet. Ett projekt som främjar utbildningsmässig jämlikhet kan då vara till hjälp, liksom invandrartjänsterna och ungdomsväsendet. Utvecklingsåtgärder Studierna i finska som andra språk och litteratur bör fortgå på högstadiet Ökad medvetenhet om S2 bland lärarna Övergångsmöte för elever med invandrarbakgrund Studieplanerna inriktas på studier enligt målen i den grundläggande utbildningen Satsning på språkmedveten undervisning Alla stödformer bör vara tillgängliga också på högstadiet 16

17 Avslutningsskedet i den grundläggande utbildningen På högstadiet bör studiehandledningen för elever med invandrarbakgrund vara tillräckligt omfattande, realistiskt upplagd och sporrande. Både eleven och vårdnadshavarna ska ges realistisk information om elevens möjligheter till fortsatta studier. Å andra sidan ska handledningen också sporra eleven. Andelen elever med invandrarbakgrund som söker sig till gymnasiestudier är relativt sett lägre än andelen elever som tillhör majoritetsbefolkningen. På högstadiet bör undervisningen, inlärningsstödet och handledningen bättre än tidigare ge eleverna med invandrarbakgrund sådana färdigheter som behövs för gymnasiestudier. På högstadiet bör eleven ges möjligheter till studier i finska som andraspråk och litteratur, så att studierna i finska bildar en helhet under både den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Vid Linnankosken lukio går man in för att årligen ordna fyra kurser i finska som andraspråk och litteratur. Med tanke på ett eventuellt ökat antal elever bereder sig de finskspråkiga utbildningstjänsterna på att ordna även utbildning som ger gymnasiefärdigheter för elever med invandrarbakgrund. En invandrarelev kan av olika skäl ha otillräckliga språkkunskaper eller övriga studiefärdigheter för avläggande av avgångsbetyg efter grundläggande utbildning. I sådana fall accentueras handledningens betydelse. Man måste försöka komma fram till ett för eleven meningsfullt sätt att dels fortsätta studera finska, dels förkovra de allmänbildande och yrkesmässiga kunskaperna och färdigheterna. Eleven kan exempelvis anvisas till utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning. Samarbetet med andra utbildningsanordnare (t.ex. Amisto och Edupoli) kommer att intensifieras. I sådana fall där elevens officiella ålder inte verkar motsvara den riktiga biologiska åldern försöker man placera eleven i en grupp som bäst motsvarar den biologiska åldern. Att fastställa elevens riktiga ålder eller att ändra den ålder som anges i officiella dokument är en krävande men ändå inte omöjlig process. Det är i varje fall viktigt att se till att en elev som förefaller vara yngre än den ålder som officiellt angivits vid behov har möjlighet att fortsätta sin skolgång också efter uppnådd läropliktsålder. Utvecklingsåtgärder Beredskap att ordna utbildning som förbereder för gymnasiet Effektivare handledning Satsning på språkmedveten undervisning (insatsområde) Borgåskolorna betraktar flerspråkighet och kulturell mångfald som en positiv resurs. Man sätter värde på olika språk och kulturer och ser ingen orsak att betrakta dem som ett hot mot den finländska kulturen eller våra nationalspråk. I skolans verksamhetskultur ingår att förmedla till eleverna en uppskattning av olika kulturer och språk. Det är viktigt att all undervisning beaktar språkets betydelse vid inlärningen. 17

18 I läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 lyfte man fram kulturell mångfald och språkmedvetenhet som en princip som styr skolans verksamhetskultur. Internationalism på hemmaplan är en extra resurs, och därför är det naturligt att använda olika språk jämsides i den vardagliga skolgången. I grunderna för läroplanen betonas också att varje läroämne har sitt specifika språk, sin jargong och sina begrepp. Läraren i varje enskilt läroämne undervisar förutom läroämnets substans även det språk som kännetecknar ämnet. Utbildningsanordnaren ska i sin egen läroplan beskriva hur principerna för verksamhetskulturen vidareutvecklas och utvärderas. I de övergripande kompetensområdena enligt grunderna för läroplanen ingår kulturell kompetens, växelverkan och framställning (det övergripande kompetensområdet 2). Kompetensområdet inbegriper bland annat att eleven värdesätter inte bara den egna, utan också andra kulturtraditioner, att eleven uppfattar kulturella särdrag och utvecklas till en skicklig språkbrukare både på det egna modersmålet och på andra språk. Det övergripande kompetensområdet 4 multilitteracitet lyfter fram betydelsen av att kunna tolka en text när det gäller att rätt förstå mångformig kulturell kommunikation. Satsning på multilitteracitet är ett viktigt element i alla läroämnen. Studierna framskrider från vardagsspråk till sådant språkbruk och framställningssätt som kännetecknar olika ämnesområden. I läroplanen ger utbildningsanordnaren en beskrivning av hur man sörjer för att de övergripande kompetensmålen uppnås och hur man följer upp arbetets framskridande. Vid sidan av skolans verksamhetskultur och den övergripande kompetensen är en språkmedveten undervisning kopplad till förenhetligad undervisning och brett upplagda studiehelheter. Tack vare språkmedvetna inlärningsmetoder blir språkinlärningen och studierna i modersmål och litteratur en naturlig del av studierna i andra ämnen. I takt med att antalet elever med annan språklig eller kulturell bakgrund ökar växer behovet av en språkmedveten undervisning i skolorna. Den språkmedvetna undervisningen skapar förutsättningar för studierna i olika läroämnen och minskar behovet av övrigt stöd. Det är inte bara elever med invandrarbakgrund som drar nytta av den språkmedvetna undervisningen, utan det gäller alla elever. Än så länge har den språkmedvetna undervisningen inte slagit igenom på bred front i Borgåskolorna. Utbildning kring temat har ordnats, men den har engagerat bara en liten del av eleverna. I anslutning till läroplansgrunderna ska den språkmedvetna undervisningen inkluderas i det vardagliga skolarbetet och undervisningen i olika ämnen. För det ändamålet behöver lärarna undervisning och handledning. Det bästa sättet att engagera lärarna är skolspecifik VESO-utbildning. Ett effektivt sätt att främja en språkmedveten undervisning vore projektbaserat arbete där lärarna ämnesvis kunde planera undervisningen tillsammans och bearbeta läromaterialet i en mer språkmedveten riktning. Det är viktigt att reservera tid också för samarbete mellan ämneslärare och lärare i modersmål och litteratur eller S2-lärare. Utöver språkmedvetna undervisningsmetoder finns det skäl att under lektionerna behandla sådana språkliga färdigheter som krävs i ämnet i fråga (exempelvis färdigheter att besvara provfrågor eller att skriva essäer) och undervisningsmetoder (exempelvis metoder för att öppna upp en text eller att förbereda sig för proven). Även annars är det bra att lyfta fram betydelsen av språk och språkkunskaper i det vardagliga skolarbetet, exempelvis genom temadagar, morgonsamlingar eller fester. Särskilda dagar värda att notera är förutom våra nationella festdagar exempelvis internationella modersmålsdagen (21.2), internationella dagen för kulturell mångfald (21.5), internationella dagen för läskunskap (8.9) och de europeiska språkens dag (26.9). 18

19 Utvecklingsåtgärder kulturer Till eleverna ska förmedlas en verksamhetskultur som värdesätter olika språk och Skolspecifik VESO-utbildning för lärarna kring språkmedveten undervisning För lärarna ordnas projektarbete i språkmedveten undervisning Språkmedvetna undervisningsmetoder införs i alla läroämnen Undervisning i invandrarnas eget modersmål Enligt läroplansgrunderna kan i undervisningen i det egna modersmålet delta elever vars modersmål eller något av familjens språk är något annat än finska, svenska eller samiska. I undervisningsgruppen kan medverka också finländska elever som flyttat hit från utlandet och för vilka syftet med studierna är att upprätthålla de språkkunskaper som inhämtats utomlands. Statsunderstöd för studier i eget modersmål beviljas för två lektioner i veckan för varje kalkylerad grupp med fyra elever. Undervisningen kompletterar den grundläggande utbildningen. Inom utbildningstjänsterna i Borgå kan en undervisningsgrupp för modersmålet bildas för minst fyra elever. I samma grupp kan ingå elever från olika skolor (finsk- och svenskspråkiga) och från olika klassnivåer, från den grundläggande utbildningen och från gymnasier. Koordinatorn av invandrarundervisningen framlägger årligen ett förslag beträffande behovet av undervisningsgrupper. Finsk- och svenskspråkiga utbildningstjänsterna ordnar undervisningen i relation till antalet elever i skolor med olika språk. År 2015 har utbildningstjänsterna infört elektronisk anmälan till skolorna. Framöver kan man elektroniskt anmäla sig till undervisning i eget modersmål i samband med anmälan till skolan. Till vårdnadshavarna sänds ett meddelande om undervisningen i eget modersmål. Vårdnadshavarnas stöd är mycket värdefullt vid undervisningen i eget modersmål och för engagemanget i undervisningen. Om undervisningen ordnas i någon annan skola än elevens närskola, ska vårdnadshavarna svara för elevernas transport till lektionerna. Det är viktigt att lärarna i eget modersmål samarbetar med lärarna i finska/svenska som andraspråk och elevernas övriga lärare. Hur läraren i eget modersmål bedömer elevens kunskaper i modersmålet kan ha stor betydelse också när man bedömer elevens inlärnings- och skolgångsstöd. Lärarna i eget modersmål arbetar oftast som timlärare i skolorna. Det är viktigt att man beaktar dem som fullvärdiga medlemmar i skolgemenskapen och ser till att de får all behövlig information om det dagliga skolarbetet. Koordinatorn av invandrarutbildningen verkar som kontaktperson för lärarna i eget modersmål samt ordnar vid behov träffar och möten för lärarna. Utvecklingsåtgärder Undervisningen läggs upp på basis av koordinatorns förslag Samarbetet mellan finsk- och svenskspråkiga skolor bör fortgå och fördjupas Anmälan till undervisning i eget modersmål i samband med skolanmälan 19