Årsredovisning

Transkript

1 1 Årsredovisning 2012

2 LANDSTINGET I KALMAR LÄN ÅRSREDOVISNING 2012 TRYCK: PRINFOBERGS FOTO: BJÖRN WANHATALO, istock PRODUKTION: INFORMATIONSENHETEN 2

3 ÅRSREDOVISNING 2012 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Innehåll INLEDNING 5 VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET 6 LANDSTINGETS VÄRDEGRUND 8 MEDBORGARE OCH KUND 11 Stärkt ställning för patienten 12 E-hälsa och e-tjänster 12 Resenärer 12 Jämlik och jämställd vård 13 Medborgardialog 13 Köfri vård 13 Redovisning av mål och nyckeltal 14 VERKSAMHET OCH PROCESS 17 Hälsofrämjande sjukvård och tandvård 18 Beställd vård 18 Barn och ungdomar 18 Vården av äldre 19 Regionsjukvård 19 Missbruks- och beroendevården 19 Internetstödd psykiatri 19 Nya behandlingsriktlinjer 20 Medicinsk utveckling 20 Rehabilitering återgång i arbete 21 Effektiv läkemedelsanvändning 21 IT-utveckling i vården 21 Kris och beredskap 21 Fastigheter 22 Logistik och service 22 Bildning och kultur 22 Kollektivtrafik 22 Verksamhetstal 23 Redovisning av mål och nyckeltal 25 LÄRANDE OCH FÖRNYELSE 27 Kvalitet och patientsäkerhet 28 Forskning 28 Nationella kvalitetsregister 29 Redovisning av mål och nyckeltal 30 MEDARBETARE 31 Strategisk personalförsörjning 32 Ledarskap och medarbetarskap 33 Hälsa i arbetet 33 Likabehandling 34 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 34 Redovisning av mål och nyckeltal 34 EKONOMI 35 Omvärldsanalys 36 Befolkningsutveckling/demografi 36 Finansiell analys 37 Resultat och kapacitet 37 Risk och kontroll 40 Resultatredovisning från förvaltningarna 42 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 42 Primärvårdsförvaltningen 42 Psykiatriförvaltningen 43 Tandvårdsförvaltningen 43 Bildningsförvaltningen 43 IT-förvaltningen 43 Serviceförvaltningen 44 Kalmar Länstrafik 44 Centraladministrerad verksamhet 44 Beställd vård 44 Intern kontroll 44 Redovisning av mål och nyckeltal 46 LANDSTINGET I SIFFROR 47 MILJÖREDOVISNING 60 REDOVISNINGSPRINCIPER 62 FÖRETAG OCH KOMMUNALFÖRBUND 64 REVISIONSBERÄTTELSE 67 POLITISK ORGANISATION 68 ADMINSTRATIV ORGANISATION 70 ORDLISTA 71 3

4 4

5 ÅRSREDOVISNING 2012 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Varje dag lite bättre DET ÄR GLÄDJANDE ATT LANDSTINGET I KALMAR LÄN UNDER 2012 KAN REDOVISA RESULTAT SOM PÅ MÅNGA OMRÅDEN ÄR BÄTTRE ÄN TIDIGARE ÅR. Landstingets satsningar på det systematiska förbättringsarbetet Varje dag lite bättre och vår inriktning mot processarbete är framgångsrikt och det är också vår möjlighet om vi ska klara framtidens utmaningar. För att ytterligare förbättra resultaten såväl inom vår egen verksamhet som med aktörer utanför landstinget, är processorientering och samverkan en viktig förutsättning för fortsatt utveckling och förbättringar. Det viktigaste skälet till att hälso- och sjukvården måste processorienteras är att patientens väg i vården skär tvärs igenom organisations- och huvudmannaskapsgränser. Samverkan med länets kommuner är en viktig förutsättning för att kunna ge patienterna inte minst länets äldre befolkning ännu bättre vård. En öppen dialog där hälso- sjukvårdsfrågor diskuteras utifrån process och inte organisation är en framgångsfaktor. Att Landstinget i Kalmar län för åttonde året i rad (2011 resultat exklusive sänkning av RIPS-räntan) har ett positivt resultat i bokslutet visar på vår organisations styrka. Genom goda ekonomiska resultat skapas handlingsutrymme och arbetsro för att kunna arbeta med ständiga förbättringar i våra processer. I 2012 års Öppna jämförelse kunde vi se att satsningen inom vårdprocesserna diabetes-, stroke- och hjärtsjukvård gett effekt. De medicinska resultaten har förbättrats över tid. Men vi kommer inte att slå oss till ro. Om vi ska kunna åstadkomma bestående förbättringar av våra medicinska resultat måste även det förebyggande arbetet utvecklas. Landstinget i Kalmar län har sedan Öppna Jämförelser startade haft toppresultat när det gäller förtroende och patienterfarenheter, tillgänglighet och ekonomi. Nu syns tydligt att utvecklingen också går åt rätt håll när det gäller den medicinska kvaliteten var året som visade ett genomslag i resultaten. I den nationella jämförelsen hamnar Landstinget i Kalmar län hur man än jämför i den nationella bedömningen på topp-fem-listan bland samtliga 21 landsting och regioner. Men det som sticker ut är framför allt en förbättring på prioriterade medicinska områden, som strokesjukvården och diabetesvården. För 2012 rankas strokevården i länet som femte bäst i landet, en stark förbättring från 2011 då landstinget hamnade först på tolfte plats. Och arbetet för att ge ännu bättre strokevård pågår ständigt. Ett sådant exempel är det snabbspår till trombolysbehandling som infördes vid Oskarshamns sjukhus under året. Genomsnittstiden från det att en strokepatient kommit in till akuten till dess att trombolys ges har minskat med en timme från 90 minuter till omkring 30 minuter. I en del fall har behandlingen kunnat ske så snabbt som inom 15 minuter. Diabetessjukvården är en annan prioriterad process. Från Öppna Jämförelse 2009 fram till 2012 har resultaten förbättrats årligen rankades diabetessjukvården i länet på sjätte plats i landet mot tionde året innan. Det interna arbetet varje år med Öppna jämförelser är något som i sig driver på kvalitetsarbetet. Ett stort antal medarbetare är engagerade för att analysera, kommentera och presentera materialet. För samtliga indikatorer 2012 var de 169 finns det exempelvis utsedda ansvariga som har till uppgift att kommentera resultaten förstärktes det landstingsgemensamma analysarbetet kring Öppna Jämförelser ytterligare. Jämförelser inom serviceområdet visar också förbättringsmöjligheter och vi har under året bland annat påbörjat insatser för att nå målet om att erbjuda Sveriges bästa sjukhusmat. Vi startade ett av våra mest prioriterade framtidsprojekt Attraktivitetsresan. Vi ska bli en ännu mer attraktiv arbetsgivare för att locka de mest kompetenta medarbetarna. Som länets största arbetsgivare kommer vi att rekrytera ett mycket stort antal medarbetare de närmaste åren, då många går i pension. Vi är på rätt väg - det blir exempelvis fler sökande till AT- och ST-platser och det är glädjande att Västerviks sjukhus för andra året i rad under 2012 toppar den ranking som görs av yngre läkares förening. Men attraktivitetsresan handlar inte bara om rekrytering. Stolta medarbetare gör ett bättre jobb. Arbetsglädjen och självkänslan ökar om man får bekräftelse på sin goda insats, med bra arbetsvillkor som skapar delaktighet.därmed ökar lusten och viljan att ytterligare förbättra verksamheten. Vårt uppdrag är också att bidra till en fungerande arbetsmarknad och här bidrar våra satsningar på kollektivtrafik. Under det första året i Landstingets regi har kollektivtrafiken blivit mer kostnadseffektiv, samtidigt som tillgängligheten har ökat tack vare införandet av så kallad närtrafik i hela Kalmar län. Ytterligare betalningsmöjligheter har införts och vi erbjuder våra resenärer fler betalsätt än någonsin tidigare. För att få fler att åka kollektivt har också stråktrafiken utvecklats, vilket förkortar restider, underlättar pendling och gör avstånd mindre påtagliga. Våra satsningar i alla verksamheter - inom hälso- och sjukvården, tandvården, kollektivtrafiken och vid våra fyra folkhögskolor - har genomförts i syfte att skapa ett gott liv för alla som bor och vistas i vårt län, utifrån landstingets vision om ett hälsolän - för ett friskare, tryggare och rikare liv Alf Jönsson landstingsdirektör 5

6 ÅRSREDOVISNING 2012 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Viktiga händelser under året Januari VID ÅRSSKIFTET går Kalmar Länstrafik (KLT) över i landstingets regi som egen förvaltning. Samtidigt inleds den största satsningen på kollektivtrafiken de senaste 30 åren med 100 öronmärkta miljoner för att göra det kollektiva åkandet med buss och tåg snabbare och smidigare. LANDSTINGET I KALMAR LÄN var ett av de landsting som under 2011 hade landets bästa tillgänglighet till vård, både när det gällde besök och operation/behandling. När kömiljarden slutfördelas får landstinget 65 miljoner kronor för sitt arbete. Februari KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Kollektivtrafikbarometern 2011 visar att resandet med Kalmar Länstrafik (KLT) ökar, fler personer åker oftare, fler är nöjda med sin senaste resa, fler gillar avgångstider och linjesträckningar i länet och att KLT uppfattas som mer lyhörd för resenärens önskemål. Resultatet bygger på slumpmässiga intervjuer i Kalmar län. KLT FORTSÄTTER på den inslagna vägen mot ett kontantfritt biljettsystem genom att lansera mobil biljett. Genom några enkla knapptryck på mobiltelefonen och genom att använda KLT:s mobilapp MobiTime är det möjligt att köpa både buss- och tågbiljetter till all KLT:s trafik. LINNÉUNIVERSITETET, Lunds universitet, Landstinget i Kalmar län och Region Skåne undertecknar en avsiktsförklaring om att samarbeta kring läkarutbildningen. I förlängningen är det tänkt att delar av läkarutbildningen vid Lunds universitet ska förläggas till Linnéuniversitetet och Landstinget i Kalmar län. FÖR TREDJE ÅRET I RAD ger patienterna i Kalmar län högt betyg till hälsocentralerna och de privata mottagningarna inom primärvården. På flera av frågorna hamnar Kalmar län i den absoluta toppen. Det framgår av Nationell patientenkät. Mars DE BOENDE I KALMAR LÄN tillhör de mest nöjda i landet när det gäller tillgången till vård. 85 procent säger att de helt eller delvis instämmer i påståendet att de har den sjukvård de behöver. Bara hallänningarna är mer nöjda. Det framgår av befolkningsundersökningen Vårdbarometern som presenteras i mars. I MITTEN AV MÅNADEN börjar en ny modell inom akutsjukvården att testas i Högsby kommun. Det rör sig om ett nära samarbete mellan Högsby hälsocentral och ambulanssjukvården. På hälsocentralen kommer två stående akuttider att finnas varje morgon. De är vikta för patienter som under natten ringt efter ambulans, men som inte bedömts varit så sjuka att de varit i behov av sjukhusvård. April SOM FÖRSTA SJUKHUS I LANDET erbjuder Länssjukhuset i Kalmar bröstcancerpatienter som strålbehandlas individuella surfplattor som stöd. Där kan de hitta all information om sin behandling. Det hela är resultat av ett samarbetsprojekt mellan Landstinget i Kalmar län och Linnéuniversitetet. Surfplattan ska bidra till ökad patientmedverkan och ökad kunskap om sjukdomen. Välinformerade patienter känner sig oftast tryggare och blir mer delaktiga. Lite varstans dyker de upp kyssrutor och kysskyltar. Med uppmaningar om att kyssas mer vill Folktandvården i Kalmar län påminna om hur viktig den regelbundna tandvården egentligen är. Maj LANDSTINGET FÅR EN FoU-enhet med tillhörande kliniska träningscenter på Länssjukhuset i Kalmar. I centret ska medarbetare, studenter och andra intressenter kunna förbättra sina färdigheter med hjälp av olika simulatorer. Bland de mer avancerade utrustningarna finns en helkroppssimulator och koloskopi- och bronkoskopiutrustning. SMITTSKYDDSLÄKARE Claes Söderström slår larm sedan fyra sprutnarkomaner i Kalmartrakten på kort tid visat sig ha hiv. Kort tid därefter startar sprututbytesprogrammet för att hindra smittspridning. SJUKVÅRDEN I KALMAR LÄN fortsätter att visa en hög tillgänglighet både till besök hos specialist på de tre sjukhusen och till operation. Det framgår av redovisningen av tillgängligheten för maj månad. 81 procent av dem som fått tid till en specialist får komma dit inom 60 dagar och 85 procent får sin operation inom 60 dagar. 6

7 ÅRSREDOVISNING 2012 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Juni CANCERSTIFTELSEN I KALMAR LÄN satsar ytterligare 3,5 miljoner kronor till forskning och utbildning för landstingsoch kommunanställd sjukvårdspersonal i cancerrelaterade ämnen kommande fem år. Satsningen är en fortsättning på projektet Lassepengar som pågått sedan 2007 och gjort det möjligt för personer inom olika yrkesgrupper att få utbildning. Juli ETT TYDLIGARE GREPP OM måltidsverksamheten olika delar. Så ska landstinget nå målet om att erbjuda Sveriges bästa sjukhusmat Sedan ett år tillbaka har frågan om kosten vid länets sjukhus utretts. Slutrapporten är en katalog med förslag på olika åtgärder. Det handlar bland annat om kostsamordning, ledarskap och kompetens men också om måltidssystem, information och ansvaret på vårdavdelningarna. Augusti ÖKAD SAMORDNING av de tre radiologiska klinikerna och mammografin i länet kan leda till förbättringar och ett effektivare resursutnyttjande. Det slås fast i den genomlysning av röntgenverksamheten som skett. Genomlysningen av den radiologiska verksamheten är ett led i förvaltningens effektiviseringsarbete utifrån målet att nå ekonomisk balans år September VÄSTERVIK SJUKHUS ÄR BÄST i landet enligt AT-läkarnas egen ranking. Därmed försvarar Västervik sin position från förra året. SYLF, Sveriges yngre läkares förening, genomför varje år en nationell enkät bland de läkare som genomgått sin AT-tjänstgöring. Syftet är att undersöka allmäntjänstgöringens kvalitet. Rankingen baseras på svar från ATläkare och genomförs på 70 orter i landet. I DAG FÅR BETYDLIGT FLER cancerpatienter sin behandling på hemmaplan i Kalmar län än för fyra år sedan. Det visar en uppföljning av cancerutredningen från Då fick omkring 600 cancerpatienter från länet sin behandling vid Universitetssjukhuset i Linköping. Målet som sattes upp 2008 var att antalet patienter i Linköping skulle minska med en tredjedel till , istället skulle de få sin behandling i länet. Något som nu har uppnåtts. Förklaringen är främst att cytostatikabehandling numera också kan ges fullt ut vid Västerviks sjukhus tillsammans med att en länsövergripande onkologisk klinik skapats. Oktober SPECIALISTSJUKVÅRDEN vid sjukhusen i Kalmar län får återigen höga betyg av patienterna. Mottagningsverksamheten rankas högst i hela landet. Det visar Nationell patientenkät. UNDER STROKEKAMPANJEN 2012 tas hjälp av en rad idrotts-personligheter över hela landet för att sprida budskapet om AKUT-testet. I vårt län är det fotbollsspelaren Henrik Rydström, hockeyspelare Stefan Öhman och friidrottaren Fanny Ek Nordén som blir frontfigurer. November LÄNSINVÅNARNA ÄR MER NÖJDA med sina tänder än svenskarna i allmänhet. Det visar de första resultaten från den stora studien Munhälsan i Kalmar län, som genomförts under Förhandsstudien, som forskare från Malmö Högskola nu presenterar, pekar också på att de allra flesta i länet är nöjda med den tandvård de har fått. PÅ EN RAD MEDICINSKA OMRÅDEN har sjukvården i Kalmar län förbättrat sina kvalitetsresultat. Det visar årets upplaga av Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Inte minst inom de prioriterade områdena diabetes-, hjärt-, stroke- och cancervården har resultaten förbättrats i ett flertal av de indikatorer som förekommer i rapporten. Den medicinska kvaliteten för både diabetes- och strokesjukvården i länet är nu bland den bästa i landet. December LANDSTINGETS HEMSIDA får ett nytt ansikte. Förbättringarna innebär ökad tillgänglighet och sökoch användarvänlighet. I fokus för utvecklingsarbetet har varit att det ska vara enkelt att hitta på landstingets webbplats. Besökare som söker information får bättre träffar oavsett om de söker direkt på sidan eller använder sökmotorer som exempelvis Google. DEN 9 DECEMBER blev det kontantfritt ombord på alla bussar och tåg i KLT:s linjetrafik. I fortsättningen går det att betala resan med Reskassa, Quickomat, mobiltelefon eller bankkort. Förändringen innebär också förbättrad arbetsmiljön för personalen. 7

8 ÅRSREDOVISNING 2012 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Landstingets värdegrund LANDSTINGET HAR VISIONEN ATT VARA HÄLSOLÄNET - FÖR ETT FRISKARE, TRYGGARE OCH RIKARE LIV. Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom en processorienterad hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela länet. Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut om hur olika behov ska tillgodoses. Målet är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen samt att arbeta för att förebygga ohälsa. Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att åstadkomma rätt kvalitet med god ekonomisk hushållning. återfinns också i landstingets policy, som beskriver förhållningssättet för arbetet inom områdena kvalitet och säkerhet, medarbetare, ekonomi och förvaltning, miljö, IT samt kommunikation. Öppet innebär att Vi finns när medborgarna behöver oss. Vi finns till för alla och alla behandlas på lika villkor. Vårt bemötande och agerande präglas av öppenhet och ärlighet. Vi delar med oss av det vi vet och kan. Vi är ständigt öppna för att lära nytt. Rätt kvalitet God ekonomisk hushållning Engagerat innebär att Vi sätter patientens hälsa i fokus. Vi ser till hela människan. Vi samverkar för att medborgarna ska må så bra som möjligt. Vi ger personligt omhändertagande så att patienten kan känna sig trygg. Vi har motiverade medarbetare som vill utveckla verksamheten. Alla kan påverka. Kunnigt innebär att Vi är specialister på vård och hälsa. Patienterna är Öppet Kunnigt specialister på sin hälsa. Vi satsar på forskning och utveckling och tror på kunskapsutbyte och samarbete. Vi har bred kompetens och lång, beprövad erfarenhet. Engagerat Så styr vi mot målen Rätt kvalitet innebär att vi utvecklas i takt med ny evidensbaserad kunskap. Vi prövar, utvärderar och förbättrar ständigt. Vi ger rätt vård på rätt nivå. Vi ger vård på lika villkor och utgår från patientens behov. God ekonomisk hushållning innebär att vi som hälsolänet tillsammans skapar förutsättningar för god hälsa. Vi använder tilldelade resurser optimalt. Vi belyser alltid kvalitet och ekonomi samtidigt. Verksamhetens värdegrund vilar på värdeorden öppet, engagerat och kunnigt. Värdegrunden Landstingets målstyrning kommer under planperioden att utvecklas ytterligare. Arbetet innebär god planering och uppföljning på landstings-, förvaltnings- och basenhetsnivå för att uppnå rätt kvalitet och god ekonomisk hushållning. Målen på den enskilda arbetsplatsen ska vara tydliga och påverkbara. Det bidrar till att utveckla medarbetarnas engagemang både för den egna verksamhetens resultat och att se den egna verksamhetens roll i helheten. Medarbetaren ska kunna se hur den egna arbetsinsatsen påverkar de övergripande målen. Mål med mått tas fram inom fem perspektiv/målområden utifrån landstingets vision, verk- 8

9 ÅRSREDOVISNING 2012 LANDSTINGET I KALMAR LÄN samhetsidé och strategier. Denna modell, balanserad styrning, är ett stöd för planering, uppföljning och återkoppling på samtliga nivåer i landstinget. Metoden skapar balans mellan kort- och långsiktiga mål och mellan finansiella och icke finansiella mål. Verksamheten ska beskrivas, planeras och följas upp inom fem perspektiv/målområden: Medborgare och kund beskriver landstingets förhållande till medborgare och omvärld samt invånarnas behov. Hur uppfattar våra patienter/kunder oss? Verksamhet och process beskriver hur landstinget arbetar, planerar och utnyttjar resurserna för att åstadkomma en effektiv verksamhet. Hur samverkar vi i våra processer? Lärande och förnyelse beskriver landstingets förbättringsoch utvecklingsarbete. Vad är viktigt att utveckla för att verksamheten ska vara framgångsrik också i framtiden? Medarbetare beskriver personalområden, såsom kompetens- och ledarskapsutveckling, rekryteringssituationen och arbetsmiljöfrågor med mera. Hur gör vi våra arbetsplatser mer attraktiva för att trygga kompetensförsörjningen? Ekonomi beskriver landstingets finansiella förutsättningar samt verksamhetens ekonomiska konsekvenser. Hur utnyttjar vi våra resurser? Finns kvalitetsbristkostnader? Landstingets övergripande mål Medborgare och kund: Friskare och nöjdare invånare Visionen om Hälsolänet är utgångspunkten i allt arbete för ett friskare, tryggare och rikare liv för invånarna i Kalmar län. Ohälsan och skillnaderna i ohälsa ska minska. I alla landstingets verksamheter ska det finnas ett tydligt kundperspektiv. Andelen nöjda kunder ska öka. Tillgängligheten till landstingets tjänster ska förbättras årligen. Inom hälso- och sjukvården är målet en köfri vård. Patienter och närstående ska ses som medskapare i vården. Verksamhet och process: Rätt kvalitet genom effektiva processer för hög livskvalitet och god hälsa All verksamhet ska ha rätt kvalitet, vara jämlik och jämställd och ges med god tillgänglighet och bra bemötande, efter vars och ens behov. Målet är att ha Sveriges säkraste hälsooch sjukvård. Ett processorienterat arbetssätt inom hälso- och sjukvården skapar ett större värde för patienten och gör vården mer effektiv. Vårdkedjan ska vara enkel, logisk och tydlig för patienten. All verksamhet ska ha mål för kvalitet och utveckling av processer. Inom hälso- och sjukvården är målet att de medicinska resultaten ska förbättras årligen. Prioriterade sjuk- Visionen om hälsolänet Landstingets policy Landstingsplanen är Våra balanserade visar vad vi vill uppnå beskriver hur vi ska vägvisaren för de styrkort konkretiserar med utgångspunkt i förhålla oss inom olika kommande tre åren. de långsiktiga målen. medborgarnas behov. områden när vi jobbar Planen är det viktigaste Här återfinns strategiska Värdegrunden slår fast i mot visionen. styrdokumentet och mål, framgångsfaktorer, vilken anda vi ska agera. här finns periodens detaljmål, handlings- långsiktiga mål. planer och aktiviteter. 9

10 ÅRSREDOVISNING 2012 LANDSTINGET I KALMAR LÄN domsprocesser är diabetes, stroke, hjärtsjukdomar, vården av äldre, cancersjuka samt neuropsykiatri. Det hälsoförebyggande arbetet ska prioriteras och insatser ska riktas mot individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna. Målsättningen är att öka livskvaliteten genom ett hälsofrämjande arbetssätt. Samverkan inom landstinget, men också med länets kommuner och med andra aktörer ska öka. Lärande och förnyelse: Ständiga förbättringar Alla verksamheter ska arbeta med systematiskt förbättringsarbete. Allt kvalitets- och förbättringsarbete ska fokusera på ökat värde för patienten och medborgaren i en lärande organisation. Förbättringsarbetet syftar till ökad kvalitet, förbättrad tillgänglighet och bemötande. Antalet misstag, brister och fel i landstingets tjänster ska minimeras. Det leder till en pålitlig och säker verksamhet med bästa möjliga resultat. Medarbetare: Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats Landstingets attraktivitet som arbetsgivare ska öka och andelen medarbetare som anser att landstinget är en attraktiv arbetsplats ska öka. Landstinget ska vara en föregångare som arbetsgivare när det gäller att främja den goda arbetsplatsen genom chefers och medarbetares engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska utvecklas och förbättras mot ännu mer hälsosamma och utvecklande arbetsplatser. Sjukfrånvaron ska minska inom alla landstingets verksamheter. Ekonomi: God ekonomisk hushållning Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Investeringar ska finansieras med egna medel. Soliditeten, exkl. ansvarsförbindelse, ska långsiktigt uppgå till minst 43 procent. Uppföljning av målen Landstingsplanen är landstingets viktigaste styrdokument. Utifrån landstingsplanen ska alla verksamheter skriva verksamhetsplaner och formulera måttsatta mål utifrån de fem perspektiven/målområdena, samt ha rutiner för det praktiska arbetet med uppföljning av målen. Uppföljning av målen i landstingsplanen sker kontinuerligt via månadsuppföljning, delårsrapportering och årsredovisning. Kontinuerlig uppföljning sker också av miljöplanen, handlingsplan för kvalitet och patientsäkerhet, folkhälsopolitisk plan, funktionshinderpolitisk plan, strategi för e-hälsa och e- tjänster, likabehandlingsplan och handlingsplan för arbetet med barnkonventionen 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Medborgare och kund 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANDSTINGET I KALMAR LÄN Medborgare och kund PATIENTINVOLVERING SKER I FÖRSTA HAND I MÖTET MED PATIENTERNA GENOM ATT GÖRA DEM DELAKTIGA I DEN EGNA VÅRDEN. ETT VERKTYG FÖR DETTA ÄR INDIVIDUELLA VÅRDPLANER OCH UTVECKLINGEN AV IT-STÖD FÖR VÅRDPLANSARBETET HAR FORTSATT. Stärkt ställning för patienten Patientinvolvering sker i första hand i mötet med patienterna genom att göra dem delaktiga i den egna vården. Ett verktyg för detta är individuella vårdplaner och utvecklingen av IT-stöd för vårdplansarbetet har fortsatt. Under året har landstinget varit delaktigt i framtagandet av en grundmodell för individuell cancervårdplan på nationell nivå. Det har också påbörjats ett arbete med att utforma skriftliga överenskommelser för patienter som ska utredas och behandlas för cancer. Överenskommelser tydliggör för patienten vad som ska ske i kontakten med sjukvården och vad som förväntas av parterna. Liknande kontrakt kommer att utformas för andra patientgrupper. Andra former av patientinvolvering har under året bland annat handlat om gruppsamtal, föreläsningar och utbildningar inom primärvården och utbildning av attitydambassadörer inom psykiatrin i syfte att få till stånd en attitydförändring till psykisk sjukdom inom såväl landstinget som bland medborgarna. Patienter har också funnits med som referensperson/ grupp i olika former av förbättringsarbeten, där även patientberättelser varit en del för att belysa patientperspektivet. Även ärenden som inkommit till Patientnämnden har använts i syfte att förbättra verksamheten. En viktig källa för utvärdering av arbetet med patientdelaktighet har varit att följa resultaten i Nationell patientenkät och Vårdbarometern, där patienterna uttrycker hur de upplevt vården. Resultaten har redovisats på webben för att ge patienterna bättre insyn i vården och möjlighet till jämförelser. Inom tandvården fortsatte arbetet med patientenkäten månadens fråga. Genom en fråga som är likadan över hela länet och byts ut varje månadsskifte går det att på ett enkelt sätt ta reda på vad patienterna tycker. Landstinget redovisar öppet varje år tillgängligheten i vården och resultaten i Öppna jämförelser till medborgarna, som på detta sätt får insyn i vården och möjlighet till jämförelser av vårdens kvalitet. Hälsocentralerna publicerar sina årliga kvalitetsredovisningar och öppna jämförelser på webben som underlag för patientens val av hälsocentral. Landstinget har även fortlöpande information om vårdgarantins innehåll på landstingets webbplats ( se) samt i Landstingskatalogen 2011/2012. Som ett stöd för en ökad patientmedverkan har Socialstyrelsens patienthandbok Min guide till säker vård skickats ut till alla enheter med information om hur den ska användas och var den beställs. Ett 100-tal patienter ingick i projektet Sveriges bästa sjukhusmat 2014 tillsammans med medarbetare, experter och andra personer med olika professioner. Förutom provsmakning av måltider har projektet omfattat studier av rutiner och organisation kring produktion och servering av måltider. Rapporten ligger till grund för en kommande satsning för att förbättra kosten i vården. E-hälsa och e-tjänster Under 2012 har landstinget lanserat en ny helt omarbetad och användaranpassad extern webbplats, med ny funktionalitet som under kommande år ska vidareutvecklas. Landstinget arbetar även med utveckling av sjukvårdsrådgivningen 1177.se på såväl nationell som regional nivå. En strategi för mätbara mål inom området e-hälsa/etjänster ur patientens perspektiv har beslutats under En lokal e-hälsofunktion har etablerats med syfte att kanalisera och samordna landstingets arbete med e-hälsa. Vidare har e-tjänsten Mina vårdkontakter fortsatt att utvecklas med bland annat ny funktionalitet och mobilanpassning, liksom sms-tjänster för påminnelse till besök inom sjukvården. Överföring av e-sjukintyg, som innebär möjlighet att skicka elektroniska sjukintyg mellan vården och Försäkringskassan startade i slutet av 2011 och har successivt förbättrats med komplettering av elektroniskt ärendeflöde. Under året har landstinget anslutit sig till NPÖ, som är den tjänst som ger behörig vårdpersonal tillgång till patientinformation över organisationsgränserna. I samband med införandet har en informationsinsats skett, riktad till länets invånare och patienter, för att säkra att de fått information om sammanhållen journalföring och rätten att spärra information. Projektet kommer att fortgå bland annat med syfte att ge den egna vårdverksamheten tillgång till informationen i NPÖ samt förbereda för att kunna dela fler andra informationsmängder. Resenärer Som huvudman för Kalmar Länstrafik, KLT, kan landstinget stärka viktiga värden som miljö, hälsa, tillgänglighet och säkerhet och utveckla kollektivtrafiken utifrån medborgarnas behov. Länstrafiken har under året genomfört stora föränd- 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANDSTINGET I KALMAR LÄN MEDBORGARE OCH KUND ringar vad gäller service till resenärerna. De tio resecentrum där KLT:s personal tidigare mötte resenärerna har ändrat karaktär och de flesta är idag en kombination av egen verksamhet och försäljning av KLT:s produkter. Vidare har biljettsystemet lagts om och är i dag kontantfritt ombord på tåg och bussar. Försäljning av biljetter sker på lokala köpcenter, till exempel på COOP, ICA och i Pressbyrån. Mobila biljetter kan köpas via appar, samt reskassa och enkelbiljetter i så kallade Quickomater. Jämlik och jämställd vård Landstinget ska verka för en jämlik och jämställd vård, såväl ur socioekonomiskt som regionalt perspektiv. Vården ska ske på lika villkor, anpassad efter patientens behov. Landstingets verksamheter ska hålla en bra kvalitet för alla och tillgängligheten ska vara lika god oavsett kön, ålder, bostadsort, utbildning, ekonomiska villkor, funktionsnedsättning, etnicitet, religion, sexuell läggning och könsidentitet. Landstingets funktionshinderpolitiska program är ett stöd i detta arbete, till exempel vid utformning av lokaler och vid anpassning av fordon och trafikplanering. Under året har skyltning och andra informationsinsatser förbättrats för att uppfylla kraven på tillgänglighet. Den nya externa webbplatsen har fått en översättningsfunktion som gör det möjligt att översätta sidorna till ett 50-tal språk samt en uppläsningsfunktion. Det finns nu även en del informationsbroschyrer tillgängliga på ett flertal språk. Folkhögskolorna har påbörjat ett arbete i syfte att kunna erbjuda särskilt stöd till deltagare med läs- och skrivsvårigheter samt deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Folkhälsopolitiska planen samt Barnkonventionen är andra styrdokument i arbetet med jämlik och jämställd vård som, i likhet med funktionshinderpolitiska programmet, kommer att följas upp regelbundet med start En viktig aktivitet i landstingets Likabehandlingsplan är arbetet med att skapa jämställda löner. Årligen genomförs en lönekartläggning i syfte att motverka osakliga löneskillnader i landstinget inom lika arbeten och inom likvärdiga arbeten. Arbetet följs upp med nyckeltalsredovisning inom ramen för landstingets personalpolitiska arbete. I verksamhetsdialoger med respektive förvaltning följs verksamheternas likabehandlingsarbete. Ett annat område är vård av asylsökande. På grund av det ökade behovet av vård har en läkarmottagning för asylsökande upprättats i Hultsfred. Inom ramen för statsbidraget för att minska ohälsotalet har arbetet kring jämställd sjukskrivning fortsatt. Under året har insatserna fokuserats på att få fram en teknisk lösning för könsuppdelad sjukskrivningsstatistik på enheterna samt utbildning av handledare kring studiematerialet Tänk tvärtom. Därutöver har enheter deltagit i fördjupande projekt och aktiviteter för att bredda kunskapen på området. Medborgardialog Medborgardialog förs inom ramen för Medborgarutskottets uppdrag att föra och utveckla dialogen med länets medborgare och olika grupper av medborgare. En viktig kanal i medborgardialogen är möjligheten för länets invånare att lämna in medborgarförslag till landstinget. Under 2012 har 13 medborgarförslag inkommit. Medborgar- och uppföljningsutskotten har under året påbörjat ett dialogarbete utifrån målet att landstinget ska uppnå Sveriges säkraste hälso- och sjukvård och en projektplan har tagits fram. Utskottens dialogarbete fokuserar på medborgar- och patientperspektivet och berör inte det interna arbete som pågår på verksamhetsnivå inom kvalitets- och patientsäkerhetsområdet. Medborgarutskottet har också inlett dialog med landstingets folkhögskolor. Syftet med dialogerna är att stärka ungdomars påverkansmöjligheter. Köfri vård Sammantaget för hela 2012 har Landstinget i Kalmar län förbättrat tillgängligheten, även om tätpositionen i statistiken har tagits över av andra landsting som nu kommit i fatt vad gäller väntetider till besök till specialistläkare och tid för behandling. Hälso- och sjukvårdslagen reglerar att ingen patient ska behöva vänta längre än 90 dagar till besök eller åtgärd. Kömiljardens ersättning 2012 riktar sig till de landsting som klarar att ge patienterna en tid inom 60 dagar till 70 procent respektive 80 procent av de väntande patienterna. Under året har landstinget klarat den högsta nivån med undantag för tid till besök under januari, juli och augusti och för behandling/operation under juli, augusti och december då resultatet var drygt 70 procent. Resultaten 13

14 på de tre akutmottagningarna visar variation mellan procent jämt över året, där målnivån är satt till 80 procent gällande 3 timmar dörr-till-dörr. En utveckling av måtten har skett och är uppdelade i tre grupper: 2 tim, 3 tim och 4 tim. Bäst resultat har akutmottagningen i Västervik som har nått målvärdet 80 procent för alla tre grupperna i stort sett alla månader under året. Akutsjukvården på Västerviks sjukhus och Länssjukhuset i Kalmar har under året haft ett avsevärt ökat antal patienter jämfört med året innan. En analys av det ökade patientflödet och dess orsaker har påbörjats och en rapport med analys och förslag till åtgärder kommer att presenteras våren Sedan december 2012 redovisas också väntetid till åtta olika undersökningar. Mätpunkterna för varje undersökning är: Beslut att framställa vårdbegäran, Vårdbegäran mottagen, Resultat klart för bedömning samt Avslut av aktivitet. Den första mätningen visade på stora skillnader mellan sjukhusen i väntan till olika röntgenundersökningar. Primärvården har under lång tid uppvisat mycket goda resultat vad gäller tillgänglighet och infriandet av vårdgarantin. Tillgängligheten i telefon ligger i den nationella mätningen sedan våren 2010 på 99 procent medan tillgängligheten till läkarbesök inom fem dagar visar på fortsatt goda resultat och uppgår till 94 procent. Målet att snittväntetider i TeleQ inte ska överstiga 20 minuter uppfylls med några minuters marginal. Under perioden januari-augusti har snitteväntetiden uppgått till 15 minuter och 18 minuter under perioden september-december Däremot uppnås inte målet att 90 procent av patienterna ska ringas upp senast 5 minuter efter utsatt tid. Där ligger siffran på drygt 70 procent, ett resultat som varit stabilt under en längre tid. Länets invånare kan via Sjukvårdsrådgivningen (1177) få råd om vård dygnet runt via telefon och webb. Sjukvårdsrådgivningen är många gånger den första kontakten in i vården och det är viktigt att upprätthålla en hög kvalitet på rådgivningen och god tillgänglighet. Målet är att samtalen ska besvaras inom 9 minuter. Under året skedde en stadig förbättring av resultatet som för tredje tertialet låg på 87 procent. Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, har fått ökade krav på tillgängligheten, då man varje månad ska ge patienten tid inom 30 dagar till ett första besök samt tid till fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. BUP har under året uppnått dessa mål med över 90 respektive 80 procent. Vuxenpsykiatrin har under året uppfyllt vårdgarantins krav på ett första besök inom 60 dagar för 80 procent av patienterna. Av allmäntandvårdens patienter får cirka 7 procent, cirka patienter, vänta minst sex månader utöver överenskommen tid. Arbetet med att öka tillgängligheten har dock medfört en minskning av förseningar med cirka patienter under året. Ingen patient som varit i kontakt med allmäntandvården ska behöva vänta mer än fyra veckor på en behandling; ett mål som blott en handfull kliniker inte uppfyller och då gäller det patienter som inte har omedelbara behandlingsbehov. Patienter som remitteras till specialisttandvården tas efter behov omedelbart om hand. Oprioriterade patienter som remitteras till bettfysiologin och tandregleringen kan dock få vänta upp till drygt ett år på en behandling REDOVISNING AV MÅLVÄRDEN OCH NYCKELTAL MEDBORGARE & KUND Landstingets mål Nyckeltal Utfall Mål Senaste kommentaren % inom 9 minuter 87 % 95 % 87 procent av samtalen till Sjukvårsrådgivningen, under tertial tre 2012, besvarades inom målet på 9 minuter. Vilket är är en ökning jämförelse med tertial ett och två Nöjda medborgare. Snittväntetid Tele Q < 20 minuter 18 minuter 20 minuter Siffrorna avser den offentliga primärvården. För 2013 kommer mätning att ske för samtliga enheter inom hälsoval. 90 procent av de uppringda samtalen ska ske inom utlovad tid (+5min) 73 % 90 % Siffrorna avser den offentliga primärvården. För 2013 kommer mätning att ske för samtliga enheter inom hälsoval. 14

15 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANDSTINGET I KALMAR LÄN REDOVISNING AV MÅLVÄRDEN OCH NYCKELTAL MEDBORGARE & KUND Landstingets mål Nyckeltal Utfall Mål Senaste kommentaren Kontakt med primärvård samma dag 99 % 100 % Siffrorna avser den offentliga primärvården. För 2013 kommer mätning att ske för samtliga enheter inom hälsoval. Läkarbesök inom primärvården inom 5 dagar 98% offentliga 95% privata 100 % Detta är en ökning jämfört med 2011 då siffran låg på 91% Besök inom den specialiserade vården inom 45 dagar 70 % 100 % Inom psykiatrin har 138 av 178 patienter fått besök inom 45 dagar och för den somatiska vården är siffrorna av Besök vid BUP inom 30 dagar 96 % 100 % 48 av 50 patienter fick besök inom 30 dagar. Fördjupad utredning vid BUP inom 30 dagar 100 % 100 % 9 av 9 patienter har fått fördjupad utredning inom 30 dagar. Behandling vid BUP inom 30 dagar 100 % 100 % 9 av 9 patienter har fått behandling inom 30 dagar. Nöjda medborgare. Operation/behandling inom den specialiserade vården inom 92 % 100 % av patienter har fått operation/ behandling inom 90 dagar. 90 dagar Akutmottagning besök - antal patienter som fått en handläggningstid på mindre än 3 timmar 65 % 100 % av patienter fick en handläggningstid på mindre än tre timmar. Resultaten på de tre akutmottagningarna visar variation mellan procent jämt över året. Andelen av länets invånare som anger att de har mycket eller ganska stort förtroende för vården ska förbättras årligen. 72 % 74 % I Vårdbarometern 2012 hade länets vårdcentraler/motsvarande bland de högsta resultatet gällande förtroendet i riket. 71 procent av de svarande hade mycket stort eller ganska stort förtroende. Förtroende för länets sjukhus var också bland det bästa i riket med 79 procent. Antalet nöjda kunder och patienter som känner att de blir bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt ska öka För Nationell Patientenkät används ett värde som kallas för Patientupplevd kvalitet. Varje svarsalternativ viktas i förhållande till allvarlighetsgrad har mätningar gjorts för somatisk specialist vård, psykiatrisk specialistvård vård och primärvård. Genomsnittet för dessa var

17 Verksamhet och process 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANDSTINGET I KALMAR LÄN Verksamhet och process Hälsofrämjande sjukvård och tandvård Under året antogs en folkhälsopolitisk plan för landstinget som tillsammans med kommunernas folkhälsoplaner ska ligga till grund för en länsgemensam folkhälsoplan. Hälsofrämjande arbete sker inom landstingets samtliga verksamheter på olika sätt. Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har påbörjats. Inom Hälsoval Kalmar län har kvalitetsersättningsmål för fysisk aktivitet på recept, FaR, och tobaksregistrering satts upp under året. Det har skett en positiv utveckling inom dessa två mål. Antalet patienter som fått FaR har ökat under året och antalet patienter där det finns en registrerad journalanteckning om tobak har ökat. Under året infördes också FaR som en metod för sjukgymnaster att förskriva fysisk aktivitet. Hälsokoordinatörerna inom Hälsoval ger rådgivning för personer med ohälsosamma levnadsvanor och de har erbjudits kompetensutveckling i form av nätverksträffar. Tobaksavvänjarutbildning för nya tobaksavvänjare har anordnats och det befintliga nätverket av tobaksavvänjare inom Landstinget har erbjudits kompetensutveckling. Grundoch fördjupningsutbildningar i metoden Motiverande samtal har genomförts. Utbildningsinsatser kring levnadsvanors betydelse för hälsan genomfördes såväl inom landstinget som i länets kommuner. Landstinget samverkar med Länsstyrelsen som har samordningsansvar på länsnivå för ANDT-strategin (alkohol, narkotika, doping och tobak). Landstinget har också varit delaktiga i Länsstyrelsens arbete med Tobaksfri skoltid. Folktandvården driver Tobaksfri Duo i samtliga högstadieskolor i länet. I Västervik, där Tobaksfri Duo funnits i flera år, har Folktandvården börjat utveckla elevengagemanget på skolorna med elevgrupper som kan arbeta tobaksförebyggande bland sina kamrater. Under året har en rutin införts gällande alla länets skolbarn som kommer till Folktandvården där barnens permanenta tänders tuggytor förseglas med plast. Detta för att det inte ska kunna utvecklas karies i de ibland djupa fåror som vissa tänder har. Projektet följs upp på skol- och individnivå. Ett förebyggande arbete med de minsta barnen kring vikt och tänder, Frisk vikt & friska tänder, har implementerats i samverkan mellan Folktandvården och primärvården. I samverkan med odontologiska fakulteten i Malmö har landstinget under året genomfört en länsövergripande undersökning av de vuxnas tandhälsa.vidare har en regionövergripande folkhälsoatlas om övervikt och fetma slutförts under året, och en kartläggning av övervikt och fetma bland fyraåringar genomförts. Av folkhögskolornas hela verksamhet kan 22 procent relateras till förebyggande hälsoarbete, vård och omsorg. Beställd vård Den beställda vården omfattar Hälsoval Kalmar län, privata vårdgivare samt Beställartandvård. Under året har flera privata vårdgivare som bedrivit primärvård anslutit sig till Hälsoval, Kalmar län. För närvarande finns det 36 hälsovalsenheter varav 25 offentliga och 11 privata varav en med filial. Det finns även specialistläkare, sjukgymnaster, naprapat och akupunktur som har vårdavtal eller samverkansavtal (nationella taxan). Antalet ligger konstant i jämförelse med förra året. Drygt barn och ungdomar i åldern 3-19 år har fått allmäntandvård av privata vårdgivare och drygt barn och ungdomar hos Folktandvården. När det gäller det statliga tandvårdstödet har mycket arbetet lagts ner att förbereda det tredje steget i tandvårdsreformen som infördes den 1 januari Det tredje steget innebär att personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder får tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift. Den uppsökande verksamheten och nödvändig tandvård har samma omfattning som tidigare år. Barn och ungdomar Alla landstingets verksamheter ska ha ett uttryckligt barnoch ungdomsperspektiv och FN:s barnkonvention ska vara ett styrande dokument och ett verktyg för att förbättra barns och ungdomars villkor och vård. Under året har Handlingsplanen för arbetet med Barnkonventionen uppdaterats. Som en följd av detta fick Barnkompetensnätverket en nystart under våren 2012 med uppgift att sprida och implementera handlingsplanen på arbetsplatserna. Som stöd i det arbetet kommer ett utbildningsmaterial till chefer att tas fram. Fokus under 2013 kommer att vara på barn som är anhörig. Riktlinjer har utarbetats för barnombud med uppgift att identifiera barn till föräldrar med psykisk ohälsa och se till att barnens rätt tas tillvara. Ett annat fokus under året har varit dialogen kring den framtida struktureringen av vårdnivåerna samt samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. En utredning kring första linjens psykiatri startade inom landstinget, och ett 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANDSTINGET I KALMAR LÄN arbete påbörjades i det så kallade Psynk-projektet tillsammans med länets tolv kommuner. Psynk-projektet är ett treårigt arbete ( ) för att synkronisera samhällets alla insatser för barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa. All hjälp som samhället kan erbjuda, både från skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård, ska vara lätt att hitta och ges i rätt tid. Kartläggning har gjorts i Nybro, Mörbylånga och Kalmar kommuner. I arbetet med att förbättra samverkan kring barns och ungas uppväxtvillkor pågår en ständig utveckling av flera familjecentraler i länet och en familjecentral i Gamleby har tillkommit under året. Vården av äldre Flertalet personer över 65 år i Kalmar län lever ett gott liv och klarar sig själv utan stöd från vård och omsorg. Den förebyggande vården är viktig så att den äldre kan fortsätta så länge som möjligt att leva ett aktivt och rikt liv. Genom att registrera i kvalitetsregister kan vården följas upp och förbättras. I Svenska palliativa registret klarades målet att nå en täckningsgrad på över 70 procent. Under året började primärvården registrera personer med demenssjukdom i SveDem, Svenska demensregistret, med gott resultat. Ett omsorgs- och vårdprogram för personer med demenssjukdom i Kalmar län har tagits fram i samverkan med kommunerna. Samverkan med kommunerna har även utvecklats i den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre. I slutet av året startade äldreprocessen som syftar till att stärka vårdkedjan för de mest sjuka äldre. Sammantaget har förbättringar skett när det gäller minskning av olämpliga läkemedel till äldre, god vård i livets slutskede, förebyggande vård för trycksår, undernäring och fallskador. Munhälsan har på ett tydligare sätt lyfts fram. När det gäller undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar har arbetet påbörjats bland annat med ett par lokala samt ett nationellt projekt i samarbete med Socialdepartementet. Landstinget i Kalmar län har påbörjat ett utvecklingsarbete med sitt vårdvalssystem inom primärvården för att förbättra omhändertagandet av akut sökande patienter med fokus på återinläggning. Syfte är att arbeta fram en modell för bättre samverkan och integration mellan vårdens olika delar. Arbetet har riktat in sig på att få fram processmål och skapa en mer sammanhållen vård för vårdtunga patienter. För att förbättra omhändertagandet av äldre har förändringar skett i ersättningssystemet inom Hälsoval som styr resurserna till patienter med störst behov genom att en större del av ersättningen än tidigare baseras på vårdtyngd. Regionsjukvård Landstinget har tillsammans med landstingen i Jönköping och Östergötland ett avtal om regionsamverkan. Avtalet kompletteras årligen med en överenskommelse om vård på Universitetssjukhuset i Linköping. Regionsjukvårdsarbetet bygger på att främja och bidra till utveckling av hälsooch sjukvård inom hela regionen. Utveckling och samverkan sker idag bland annat inom IT, kompetensförsörjning, vårdprogramsarbete, gemensamma upphandlingar, forskning och utveckling och med universiteten. Missbruks- och beroendevården Arbetet med att kartlägga missbruks- och beroendevården hanteras inom ramen för projektet Från kunskap till praktik. Projektet har skett i samverkan med kommunerna och samordnats genom regionförbundet. En slutrapport lämnades i slutet på Arbetet går vidare med frågan om gränsdragningar, tydlighet i uppdraget med målet att formulera ett tydligt och likalydande uppdrag inom hela länet samt att utforma lokala styrdokument för varje kommun. Landstinget har tagit beslut om och beviljat tillstånd av Socialstyrelsen att bedriva sprututbytesverksamhet inom smittskyddsverksamheten för att minska risken för smittspridning mellan intravenösa narkotikamissbrukare. Internetstödd psykiatri Ett projekt som syftar till att utreda om internetstödd psykiatri är en metod som ska införas i landstinget startade under året. Syftet är att driftsätta ett ettårigt pilotprojekt med internetstödd psykologisk behandling i kognitiv beteendeterapi, KBT. Projektet sker i samverkan mellan primärvård och psykiatri. Projektet kommer att pågå under 2013 och kommer löpande att utvärderas av e-hälsoinstitutet inom Linnéuniversitetet. Samtidigt som projektet planerades, påbörjades ett nationellt arbete gällande en nationell plattform för Internet-KBT i vilket Kalmar varit ett av flera referenslandsting. VERKSAMHET OCH PROCESS 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANDSTINGET I KALMAR LÄN Nya behandlingsriktlinjer Landstinget arbetar med implementering av de nationella riktlinjerna avseende stroke, diabetes och hjärtsjukvård. När det gäller cancervård och sjukdomsförebyggande metoder finns ett samarbete med Regionalt cancercentrum i sydost, RCC Sydöst. Utbildningssatsningar i kognitiv beteendeterapi, KBT, har gjorts för att leva upp till de rekommenderade behandlingsalternativen avseende depression och ångest. Ett preliminärt program för omsorg och vård till personer med demenssjukdom har tagits fram i samverkan med kommunerna. Ett annat samverkansprojekt är implementeringen av de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende, Kunskap till praktik, som har pågått sedan 2009 och avslutats vid årsskiftet 2012/2013. Landstinget har i samverkan med kommunerna och sydöstra sjukvårdsregionen genomfört ett arbete för att lämna remissvar gällande palliativ vård. En arbetsgrupp har tillsatts med uppdrag att planera genomförandet av riktlinjerna som beräknas vara klara i maj månad Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar presenterades sommaren Ett arbete har påbörjats för att säkerställa att landstinget kan följa de nya riktlinjerna för i första hand osteoporos och reumatoid artrit. Folktandvården har beslutat att basera sitt vårdprogram rörande karies och lösa tänder (parodontits) på de första riktlinjerna för tandvården som kom hösten Folktandvården kommer med start under januari 2013 att genomföra en journalstudie för att undersöka följsamheten av det vårdprogram som introducerades hösten Medicinsk utveckling Operationsverksamhet Redan hösten 2011 påbörjades arbetet med samordning av operationsresurserna på de tre sjukhusen inför sommaren Syftet med detta var att verka för en köfri vård både till mottagning och operation jämt fördelat över årets tolv månader. Under året har de tre operationsavdelningarna använts effektivt, vilket har resulterat i att mer än 80 procent av operationerna har haft ledtider på mindre än 60 dagar med undantag för sommarmånaderna och december. Samordningen av sommarens operationsplanering har varit framgångsrik och en operationsstyrelse har tillsatts med uppdrag att samordna operationsresurser och operationer i länet. PCI-verksamhet För att möta de ökade behoven av behandling för olika former av hjärtarytmier har ett nytt PCI-laboratorium utrustats på Länssjukhuset i Kalmar med driftsättning under våren Dialys Under året har förberedande arbete och analys gjorts inom ramen för landstingets satsning på utökad dialysresurs i länet. Utökningen kommer att verkställas successivt under 2013 i form av fler tappställen för såväl dialys som självdialys samt utökad personalstat. Upphandling av dialysapparater och sängbord har påbörjats för de medel som erhölls under året. Cancersjukvården Regionalt cancercentrum sydöst har till uppgift att utveckla cancervården för invånarna i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län. Till grund för arbetet finns en långsiktig strategisk utvecklingsplan med elva utvecklingsområden kopplade till en vision och sex löften som regionens sjukvårdsledning har avgett till patienterna i vår region. Öppna jämförelser visar att Landstinget i Kalmar län har behov av att förbättra de medicinska resultaten inom cancervården. Utvecklingsarbetet kommer i huvudsak att ske inom ramen för landstingets processarbete. En processledare har tillsatts som tillsammans med processcoachen för cancerprocessen kommer att driva utvecklingsarbetet, med fokus på bland annat ledtider, etablering av kontaktsjuksköterskor, implementering av vårdöverenskommelser och individuella vårdplaner samt ordnat införande av vårdprogram och riktlinjer. De områden som ligger först i arbetsplanen är bröstcancer, lungcancer, prostatacancer och koloncancer. I mars 2012 öppnade den nya basenheten Onkologiska kliniken och strålningsfysik. Kliniken är strukturerad i två delar, en för onkologi och en för medicinsk strålningsfysik. Den onkologiska delen består av en cytostatikamottagning och en strålbehandlingsavdelning där patienter erbjuds polikliniska behandlingar. Medicinsk strålningsfysik är involverad i strålbehandlingen, men servar hela länet när det gäller strålskydd med mera. Den nya basenheten har aktivt deltagit i arbetet med cancerutredningen för länet där bland annat resursbehovet belysts med tanke på de ytterligare diagnoser som kommer att kunna behandlas i samband med att accelerator två tas i drift Därmed påbörjas andra steget i hemtagningen av den onkologiska vården. Det första steget togs framför allt under Ett datoriserat ordinationsstöd för cancerläkemedel för samtliga berörda kliniker, Cytodose, är infört under året i liten skala där breddinförande påbörjades under novemberdecember 2012 och beräknas vara infört under Under 2012 har nysatsningen på onkologi och utökningen av cytostatikasjuksköterskor på Västerviks sjukhus utvecklats väl. Verksamheten på sjukhuset har ökat i den takt som var planerat avseende hemtagning inom ramen för Regionsjukvårdsavtalet