Kort om landstingsplanen

Transkript

1 Kort om landstingsplanen Med fokus på livsstil trygg vård effektivitet arbetsglädje framtid länsutveckling ekonomi

2 INNEHÅLL SID God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län 4 Sju prioriterade områden 7 Stimulera till en hälsosam livsstil 9 God vård 10 Effektivitet i verksamheten 13 Attraktiva hälsofrämjande arbetsplatser 14 Ständig utveckling för att möta framtida behov 17 Regional hållbar utveckling 18 God ekonomisk hushållning 21 Mer information 23 Regional utveckling för sjukvårdens skull I landstingsplanen sätter vi förtroendevalda mål och fördelar resurser. Utifrån dessa gör medarbetarna planer för sin egen verksamhet. Under året följer vi förtroendevalda upp vad som har hänt, hur resurserna har använts, vad som har producerats och presterats. Uppföljning är ett av våra viktigaste jobb ytterst är det våra invånare som via landstingsskatten betalar vår verksamhet och de har rätt att veta hur pengarna fördelas och hur de har använts. Öppenhet, dialog och förtroende är tre viktiga begrepp när det gäller hela landstingets verksamhet, och som måste gälla i en demokratisk organisation. Vi vill att öppenhet, dialog och förtroende ska gälla mellan förtroendevalda och landstingets personal, mellan chefer och medarbetare och inte minst mellan invånare och hela organisationen. Landstinget är en av länets största arbetsplatser och därmed en mycket viktig faktor i länets utveckling. Denna landstingsplan markerar extra tydligt att landstinget som organisation ska ta ett stort ansvar för utvecklingen av vårt län. Möjligheterna att leva och bo här och skapandet av goda förutsättningar för en framtidstro i länet inte minst för sjukvårdens skull. Vi ska tillsammans arbeta för god hälsa och positiv livsmiljö. Möjligheterna till detta är goda och förutsättningarna finns, inte minst genom den kompetenta personal landstinget har, inom alla sina områden, och som gör sitt för att vår vision ska uppfyllas. Robert Uitto (s) landstingsstyrelsens ordförande

3 God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Det är landstingets vision. Den vill vi kämpa för att uppnå, steg för steg. Oavsett ursprung, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller sjukdom vill vi att Jämtlands län ska vara ett område där alla kan leva ett gott liv och hålla sig friska längre. Att hålla sig frisk handlar inte bara om hälsovård, utan också om arbete, fritid, boende och andra delar av individens livsmiljö. En positiv livsmiljö får människor att må bättre. Fakta om landstinget verksamhet Primärvård Specialistvård Folktandvård Landstingsservice i form av måltider, transporter, städning med mera Regional utveckling genom stöd till bland annat länstrafiken, länsmuseet och Almis företagsrådgivning. antal anställda Cirka kostnader År 2007 kostar landstingets verksamhet cirka 3,1 miljarder kronor. Ungefär 93 procent av pengarna går till hälso- och sjukvård. intäkter Verksamheternas intäkter beräknas till cirka 0,4 miljarder, statsbidragen till cirka 0,8 miljarder och skatteintäkterna till knappt 2 miljarder. skatt Länsinvånarna betalar 10,15 kr per intjänad hundralapp i skatt till landstinget. Genomsnitt i landet är 10,78. 4

4 Sju prioriterade områden Vår önskelista är en sak, verkligheten en annan. Därför måste vi prioritera. Resurser är alltid begränsade. Gapet mellan det önskvärda och det möjliga blir därför alltid för stort. Förväntningar från medborgare, medarbetare och landstingets samarbetsparter har fått styra när vi valt ut de sju områden som ska stå i fokus. Inom varje område värnar vi särskilt om barn och ungdomar, äldre samt människor med psykosociala och psykiatriska behov. De sju fokusområdena är: Stimulera till en hälsosam livsstil God vård Effektivitet i verksamheten Attraktiva hälsofrämjande arbetsplatser Ständig utveckling för att möta framtida behov Regional hållbar utveckling God ekonomisk hushållning 7

5 Stimulera till en hälsosam livsstil Med goda levnadsvanor kan många sjukdomar förebyggas och förhindras. Professionella råd och gott stöd kan hjälpa allt fler medborgare till en hälsosammare livsstil. Levnadsvanor har starkt samband med uppkomsten av en rad sjukdomar. Fysisk aktivitet, att sluta röka och att äta mycket frukt och grönsaker är till exempel viktigt för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar samt olika typer av cancer. Olika former av förebyggande arbete bedrivs idag av bland annat barn- och mödrahälsovården, tandvården och genom olika vaccinationsprogram. Vår ambition är att insatserna ska bli fler och metoderna mer regelmässiga i arbetet mot en sundare livsstil bland våra medborgare. Stödet till det lokala folkhälsoarbetet ska därför utvecklas och erbjudas alla kommuner. Andelen vuxna som kan få fysisk aktivitet på recept ska uppgå till minst 65 procent år åringar ska erbjudas hälsosamtal. Minst hälften av alla tolvåringar ska vara kariesfria. Familjecentral ska finnas i varje kommun. 9

6 God vård Vi vill att du ska få en vård som du är nöjd med. Var du än bor. Vård av hög kvalitet är ändamålsenlig, effektiv och bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Lika viktigt är att den är trygg, jämlik och att det är lätt att få hjälp. En god vård får patienten att känna sig delaktig, besvarar alla frågor som uppstår och tar hänsyn till individens specifika behov och förväntningar. Vart du än vänder dig, vill vi att du ska få en vård som uppfyller dessa krav i rimlig tid och med ett allt igenom gott bemötande. Med ökad samverkan mellan kommuner, primärvård och länssjukvård tror vi att vi kan klara det. 90 procent av de som söker 1177 (sjukvårdsrådgivningen) ska få svar inom tre minuter. 90 procent av patienterna ska känna sig nöjda med telefontillgängligheten till hälsocentraler och läkare. Vårdgarantins leveranstider ska hållas fullt ut före utgången av

7 Effektivitet i verksamheten I en effektiv verksamhet hänger vårdkedjan ihop och kostnaderna blir lägre. Det gagnar både patienter och medarbetare. Tillsammans med kommuner och andra samverkansparter fortsätter vi att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete för att öka effektiviteten i verksamheten. Glappet mellan de olika länkarna i vårdkedjan kommer att minska och patienten kommer att uppleva större trygghet och kontinuitet på sin väg genom vårdapparaten. Bättre och effektivare samverkan medför också att kostnadsökningar kan begränsas och resurser frigöras för att fylla ytterligare behov. Gapet mellan det önskade och det möjliga kan med andra ord krympa, och medarbetaren känner större mening och glädje i sitt arbete. Medborgarna ska uppleva hög kvalitet, kontinuitet och trygghet i vården, oberoende av utförare. Kvalitetshöjning av vården ska rymmas inom befintliga resurser. 13

8 Attraktiva hälsofrämjande arbetsplatser En hälsofrämjande arbetsplats ger nöjda medarbetare och säkrar framtidens behov av personal. Hälsa på jobbet betyder inte bara friskvård. Gott arbetsklimat, gott ledarskap, öppen dialog och rättvisa löner är faktorer som är minst lika viktiga för att man ska känna glädje och mening i sitt arbete. En hälsofrämjande arbetsplats är en attraktiv arbetsplats där medarbetarna mår bra och dit det är lätt att rekrytera kompetent personal. Nöjdheten bland medarbetarna ska öka när det gäller arbetsmiljö, delaktighet, jämställdhet, mångfald och inflytande. Fler heltidsanställda. Större utnyttjande av medarbetarnas friskvårdstimmar. Sjukfrånvaron ska sänkas till 4,5 procent till procent av alla ledare och förtroendevalda ska ha deltagit i utbildning i hälsofrämjande ledarskap. 14

9 Ständig utveckling för att möta framtida behov För att möta morgondagens krav måste vi ständigt bli bättre. Nyckeln till hög kvalitet är forskning och duktiga medarbetare. Det är genom medarbetarnas engagemang, deras idéer och vilja att åstadkomma bästa möjliga resultat som verksamheten kan utvecklas och bli allt bättre. Kvalitetsarbete handlar om att ständigt göra nya förbättringar, bibehålla resultat, driva utvecklingen ännu ett steg framåt och aldrig någonsin slå sig till ro. Förutom stor uthållighet förutsätter detta ständig metodutveckling i takt med ny kunskap och vetenskapliga rön. Mer forskning och fler forskarutbildade medarbetare står på vår prioriteringslista. Vi vill helt enkelt hålla en hög standard. Minst fem aktivt pågående deltidstjänster för forskarutbildning. Minst en tillfälligt förordnad forskningstjänst ska inrättas inom HS innan Minst tio procent av sökbara projektmedel ska kunna anvisas till utvecklingsprojekt. 17

10 Regional hållbar utveckling Vi vill att människor ska flytta hit och att Jämtland som region ska växa på ett hållbart sätt. Genom att arbeta brett, målmedvetet och långsiktigt med miljöfrågorna ger vi Jämtlands län en attraktiv miljöprofil samtidigt som vi bevarar vår förstklassiga livsmiljö åt kommande generationer. I flitigt samarbete med andra parter i samhället vill vi hjälpa till att hejda effekterna av den pågående klimatförändringen en fråga som på kort tid blivit brännande angelägen. I en hållbar utveckling är människorna lika viktiga som ekonomin och ekologin. Vi vill att länsinvånarna ska tro på framtiden och också ha möjlighet att vara med och påverka den. Vårt mål är att alla som vill ska kunna ha inflytande och vara delaktiga i landstingets verksamhet. Det är också vårt ansvar att se till att alla medborgare, inte minst de unga, har tillgång till ett rikt utbud av kultur samt utbildning av hög kvalitet. Andelen ekologiska eller rättvisemärkta livsmedel andel av totala inköp ska öka för att 2010 uppgå till 25 procent. 50 procent av landstingets fordon ska vara anpassade till alternativ drift innan Ökat resande med Länstrafiken. Antalet medborgare som lämnar medborgarförslag ska öka. 50 procent av regionens kulturarrangemang ska riktas mot barn och ungdomar. Två sökande per utbildningsplats. 18

11 God ekonomisk hushållning Med god hushållning och rätt prioriteringar får vi resurserna att räcka, både idag och imorgon. Om vår verksamhet ska vara hållbar, måste varje generation själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Om barnen ska betala det föräldrarna har förbrukat, blir det svårt för dem att tillgodose sina egna behov. Det är enkel matematik. Resurser är alltid begränsade. Varje ineffektivt nyttjande av resurser betyder spill av medel som skulle kunna ha använts till att täcka ytterligare behov. Prioriteringar måste göras, öppet och tydligt. Pengarna måste läggas på rätt saker och resurserna fördelas med utgångspunkt från länsinvånarnas behov. Verksamheten ska inte kosta mer än 98 procent av de sammanlagda intäkterna. Investeringar ska finansieras med egna medel. Kostnaderna får inte öka med mer än 2,9 procent under

12 Mer information Detta är en sammanfattning av landstingsplanen för Den fullständiga versionen kan hämtas från webben: eller beställas från Anna-Lena Högström, , Landstingsplanen revideras varje år. Planen beskriver vad landstinget ska arbeta med, vad det får kosta och vad resultatet ska bli. Landstingsplanen fastställs av de förtroendevalda politikerna i landstingets fullmäktige. I planen samsas smått och stort, både sådant som blir klart i år och sådant som tar längre tid att förverkliga

13 Besöksadress: Fritzhemsgatan 1, Frösön Postadress: Box 602, Frösön Telefon: Fax: E-post: Hemsida: Jonasson grafisk design. Text Mi Edvinsson. Fotograf Tina Stafrén. Tryck Accidenstryckeriet Sundsvall 2007