INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING INSTITUTIONSRÅDET. Möte 6, rum F607, tisdagen den 21 sept kl NÄRVARANDE Kaj Sjöholm, ordf.

Transkript

1 , ordf. Agneta Eriksson, sekr. LIR 6, ärende 1: Konstaterande av mötets beslutförhet Enligt Instruktionen för behandling av ärenden vid Åbo Akademi skall kallelse till lärarutbildningsinstitutionens institutionsrådsmöte delges medlemmarna senast tre vardagar före mötet. Kallelse till institutionsrådets möte har utgått Institutionsrådet är beslutfört när mötets och minst hälften av rådets övriga medlemmar är närvarande. Beslutsförslag: Mötet torde konstateras vara lagligt och beslutfört , K. Sjöholm Beslut: Mötet konstaterades vara lagligt och beslutfört. Agneta Eriksson sekreterare

2 , ordf. Agneta Eriksson, sekr. LIR 6, ärende 2: Godkännande av föreståndarbeslut Institutionsföreståndaren har fattat beslut i följande ärende: nr. 2/2004 Beslut om mötestider för institutionsrådets möten under hösten Institutionsrådsmöten hålls följande tisdagar: 21.9, 19.10, och Föreståndarbeslutet har distribuerats till rådets medlemmar. Beslutsförslag: Institutitonsrådet torde godkänna föreståndarbeslut 2/ , A. Eriksson Beslut: Föreståndarbeslut nr. 2/2004 godkändes. Agneta Eriksson föredragande

3 , ordf. Agneta Eriksson, sekr. LIR 6, ärende 3: Handledning inom Grundpraktik för klasslärarstuderande Grundpraktik infaller detta läsår v för K3 (ca 70 studerande) och v.6-8 för den år 2003 extra antagna kvoten om 40 studerande. GP omfattar 3 studieveckor och tyngdpunktsområdena är planering samt arbetssätt och metoder. Studerande samarbetar i smågrupper kring sina sekvenser under hela praktikperioden, och handleds därför också i grupp (3 sekvenser x 5h handledning). I tillägg håller studerande också indivduella lektioner som handleds från övningsskolans sida. Praktikperioden har av handledarna upplevts som arbetsdryg med mycket koordinering och samarbete mellan ämnen och handledare, med studerande och med handledare vid övningsskolan. De flesta PF-handledare anser att 5h per studerandegrupp är en alldeles för knapp resurs. LIR föreslog därför (ärende 2) en utökad handled-ningsresurs för GP. Fakultetsrådet har behandlat ärendet gällande handledningen under GP i två omgångar. Beslutet från (PF I 3) lyder: Fakultetsrådet remitterar ärendet till referensgruppen för klasslärarutbildning med uppgift att beakta grundpraktiken inför läsåret så att praktiken kan genomföras tillfredsställande inom ramen för 5h per grupp och handledare. Beslutet innebär omstrukturering av praktiken.. Vid FR möte (PF I 5) beslöts att grundpraktik, 3 sv inom klasslärarutbildningen läsåret förverkligas och handleds så som det är möjligt enligt modellen 5h/grupp/sekvens (i medeltal 3 studerande per grupp). I arbetsplanen ingår detta som 5h + 10h (koefficienten 2).

4 Utgående från ovanstående beslut sammankallade referensgruppen för klasslärarutbildning de berörda handledarna till en diskussion (se bilaga 1). Med tanke på de studerande är det av stor vikt att försöka hålla en gemensam linje vad gäller uppläggning och handledning. Förhandledningen får en viktigare funktion. Med utgångspunkt i referensgruppens förslag var GP-handledarna ense om följande modell för handledning under GP läsåret : 1. Studerandegruppen får tre sekvenser. Två av dem har tidigare bildat en temahelhet. Temahelheten föreslås utgå och gruppen har tre separata sekvenser i stället. 2. Två temadiskussioner skärs ner till en, och pedagogiken ansvarar för genomförandet. 3. Muntlig utvärdering med studerande kvarstår, men det skriftliga utlåtandet lämnas bort. Grundpraktiken kan på detta sätt genomföras tillfredsställande inom ramen för 5h handledning/grupp/sekvens (läsåret ). Beslutsförslag: LIR torde anteckna ärendet till kännedom , A. Eriksson Beslut: LIR antecknade ärendet till kännedom. Agneta Eriksson föredragande

5 , ordf. Michaela Lithén, sekr. Eva Ahlskog-Björkman, sakkunnig LIR 6, ärende 4: Förslag till ny struktur för pedagogiska studier för (yrkes)lärare Forskningsledare Arvid Treekrem har den 14 september 2004 till Institutionsrådet (LIR) inkommit med ett förslag till ny undervisningsplan för de pedagogiska studierna för (yrkes)lärare. Det inlämnade förslaget benämns Nytt utbildningsprogram för yrkespedagogisk utbildning och inkluderar såväl program för yrkes- som föruniversitetspedagogik. Treekrem framhåller i brev (bilaga 1) att tidtabellen för äskanden om utbildningsfinansiering bör göras senast den 1 november Detta medför att ärendet bör behandlas så att Fakultetsrådet kan fatta beslut i ärendet under sitt möte i oktober. I bilaga 2 presenteras det inlämnade förslaget till struktur för både inriktningen mot yrkeshögskola och universitet (i planen benämnd YHU) och inriktningen mot andra stadiets yrkesläroanstalter och fritt bildningsarbete (YLF). De inlämnade planerna innehåller endast förslag till struktur och benämningar på de enskilda kurserna vilket innebär att förslagen inte i detta skede kan ses som förslag till undervisningsplaner. Strukturförslagen är uppbyggda enligt Bologna-modellen, dvs. med beaktande av examen på såväl kandidat- som magisternivån och med studiepoäng (sp = ECTS = European Credit Transfer System) som måttstock. I strukturförslagen framgår även möjligheten till postgradual utbildning. Gemensamt för de båda strukturförslagen (YHU och YLF) är också att grundstudierna i pedagogik föreslås omfatta 20 sp och ämnesstudierna 40 sp. Gemensamt är också att grundstudierna i pedagogik helt inriktas på respektive stadium, vilket även tenderar vara fallet för ämnesstudierna i pedagogik. I de inlämnade planerna kan några aspekter skönjas vilka inte överensstämmer dels med nationella planer och beslut dels med fakultetsinterna planer. Enligt de diskussioner som

6 förts på nationell nivå skall grundstudierna omfatta 25 sp. I Statsrådets förordning om universitetsexamina (Valtioneuvoston asetus yliopistojen tutkinnoista) från framgår bl.a. i 9 att grundstudiernas omfattning är minst 25 sp (se bilaga 3). På basen av detta krävs således en justering av de inlämnade strukturförslagen för båda utbildningarna. Såvida jag tolkat strukturerna korrekt, föreslås att de pedagogiska studierna totalt omfattande 60 sp placeras på kandidatnivån, vilket man i diskussioner inom övriga lärarinriktningar förkastat. En av Bolognaprocessens grundidéer har varit att man i högre utsträckning än tidigare friare skall kunna byta från ett kandidatprogram till ett magisterprogram inom en annan utbildning. Detta talar för att man inom lärarutbildningarna åtminstone i Svenskfinland kunde enas om en likartad uppläggning av de pedagogiska studierna för lärare. Sedan råder enligt förordning (F 576/1995) generell pedagogisk behörighet. Kutym för enskilda examinatorer inom olika lärarinriktningar och för fakulteten har därför varit att garantera en viss generell del, en allmän pedagogisk och didaktisk del, för att ge studerande en viss allmän stadie- och ämnesoberoende grund. Den nya förordningen om universitetsexamina (bilaga 3) ger i detta skede inga antydningar till förändringar av kraven på pedagogisk behörighet (frånsett att man av studie- och elevhandledare i fortsättningen även kommer att avkräva pedagogiska studier för lärare). Mot denna bakgrund borde en allmän pedagogisk och allmän didaktisk inriktning kunna garanteras inom alla lärarinriktade utbildningar. Det är i dagens läge inte ovanligt att lärare utbildade för en viss målgrupp önskar bredda sin behörighet såväl inom som utom sin examen. Företeelsen i sig är tacknämlig och gör att lärare mer flexibelt kan röra sig inom den grundläggande utbildningen och över stadiegränserna beroende av samhällets lärarbehov och de egna intressena. Problemet med breddningen är att behörighetslagstiftningen enbart ställer krav på ökad ämneskunskap inte på ökade pedagogiska insikter. De nuvarande 35 studieveckorna (sv) och de framtida 60 sp skall täcka det pedagogiska behörighetskravet oberoende av lärarinriktning, må så vara undervisning i årskurs 1 inom den grundläggande utbildningen eller inom yrkeshögskoleutbildning. Som exempel på detta kan nämnas att fakulteten för tillfället har studerande inom klasslärarutbildningen vilka tidigare avlagt sina pedagogiska studier för lärare inom yrkeslärarutbildningen. Jag har svårt att se att intresset att byta lärarinriktning kommer att minska då Bologna-processen konkretiseras. Om man ser på strukturen ur det perspektivet att en studerande inom t.ex. YHU-inriktningen efter kandidatnivån skulle byta till en klasslärarinriktad magisterexamen (PeM-examen) eller en ämneslärarinriktad (FM-examen) skulle studerande åläggas en komplettering av de behörighetsgivande studierna i undervisningsämnena som försiggått på kandidatnivån (såkallade bryggstudier). De pedagogiska studierna för lärare skull dock inte kompletteras eftersom dessa redan avlagts på kandidatnivån. Eftersom lagstiftningen endast känner till begreppet pedagogiska studier för lärare, måste även pedagogiska studier för lärare avlagda inom andra lärarutbildningar i rimlighetens namn kunna räknas till godo inom alla lärarutbildningar, oberoende av stadieinriktning. Med beaktande av de i strukturen angivna kurserna ter denna praxis sig omöjlig eftersom yrkeslärarutbildningens föreslagna grundkurser i hög grad (åtminstone på rubriknivå) saknar allmängiltighet.

7 Utöver detta kan konstateras att informations- och kommunikationsteknik (såkallad IT eller IKT) inom övriga utbildningar ses som ett hjälpmedel i undervisningen och därmed implementeras i olika kurser för att påvisa status av instrument/hjälpmedel. I de föreslagna strukturerna för YHU och YLF föreslås dock IT få ett eget, förhållandevis stort, kursutrymme på 3sp/4 sp av de totalt 20 föreslagna sp på grundstudienivån. Under tidigare år har studerande med inriktningen lärare vid yrkesskola och lärare vid yrkeshögskola avlagt i stort sett samma pedagogiska studier för lärare. I den föreslagna strukturen skulle dessa båda inriktningar helt separeras och två helt skilda program erbjudas. Tidigare har studerande inom yrkeslärarutbildningen avlagt sina grundstudier i pedagogik tillsammans med övriga lärarstuderande bl.a via öppna universitetets kurser. Såvida den föreslagna strukturen godkänns kommer studerande i fortsättningen att erbjudas egna grundstudier, vilket kommer att öka kostnaderna för fakulteten (samtidigt som karaktären inte motsvara kriterierna för generell pedagogisk behörighet). De framförda förslagen kommer även att innebära en fördubbling av kostnaderna på ämnesstudienivå (såvida jag tolkat strukturerna korrekt) eftersom en separering även här görs mellan lärarstuderande vid andra stadiets yrkesläroanstalter och lärarstuderande vid yrkeshögskolor. Det föreligger ett behov av såväl utveckling av yrkeslärarutbildningen som tryggande av tillgången på behöriga lärare inom både andra stadiets yrkesläroanstalter och yrkeshögskolor. Avsikten är dock inte att låta dessa två strävanden sammanblandas så att det ena utesluter det andra. Den lagstadgade generella pedagogiska behörigheten bör tryggas så att tillgången på lärare även kvalitativt svarar mot samhällets lärarbehov oberoende av byte från ett kandidatprogram till ett annat magisterprogram. Samtidigt bör dock varje lärarinriktning i en viss utsträckning beredas utrymme för stadie- eller inriktningsspecifika delar inom de pedagogiska studierna för lärare. Beslutsförslag: a) LIR antecknar förslaget till kännedom. b) LIR föreslår för fakultetsrådet att de inlämnade förslagen (bilaga 2) gällande strukturen för de pedagogiska studierna för (yrkes)lärare omarbetas så att de i högre grad följer strukturen för övriga lärarutbildningar inom fakulteten , M. Lithén Ändrat beslutsförslag för b): b) LIR föreslår för fakultetsrådet att de inlämnade förslagen (bilaga 2) gällande strukturen för de pedagogiska studierna för (yrkes)lärare omarbetas så att de följer strukturen för övriga lärarutbildningar inom fakulteten , M.Lithén Beslut: Beslut enligt a) samt ändrat beslutsförslag b). Michaela Lithén föredragande

8 , ordf. Michaela Lithén, sekr. LIR 6, ärende 5: Studiehelheten didaktisk ämnesteori - Arbetsgruppens slutrapport Den 10 oktober 2003 tillsatte institutionsföreståndaren en arbetsgrupp med uppgift att föra principdiskussioner om studiehelheten didaktisk ämnesteori och a) utarbeta förslag till övergripande målsättning för studiehelheten b) utarbeta argument för obligatoriska och valfria delar inom studiehelheten (för- och nackdelar) c) utarbeta argument för studiehelhetens placering/fördelning på Bachelor- och/eller Magisternivån d) föra diskussion om vad som styr innehållet i studiehelheten Arbetsgruppen gavs följande sammansättning: Professor, Lektor Lektor Tom Gullberg Akademilektor Ria Heilä-Ylikallio Forskningsledare Christina Nygren-Landgärds Akademilektor Irmeli Palmberg Studerande Planerare Michaela Lithén, sekreterare Arbetsgruppens mandat sträckte sig till den 31 maj 2004 då en slutrapport senast skulle avges till institutionsföreståndaren. Arbetsgruppen beviljades förlängning av mandatperioden av institutionsföreståndare professor och avgav sin

9 slutrapport den 10 augusti 2004 (bilaga 1). I slutrapporten hänvisas till Integrationsgruppens betänkande vilken presenteras i bilaga 2. Beslutsförslag: a) LIR antecknar slutrapporten till kännedom b) LIR diskuterar arbetsgruppens förslag c) LIR utser en ny arbetsgrupp med uppgift att konkretisera arbetsgruppens förslag , M. Lithén Ändrat beslutsförslag för c): c) LIR utser, efter institutionsrådsmötet kl , en ny arbetsgrupp med uppgift att konkretisera arbetsgruppens förslag , M. Lithén Beslut: Beslut enligt a) och b) samt ändrat beslutsförslag c). Michaela Lithén föredragande

10 , ordf. Christian Ahlbom, sekr. LIR 6, ärende 6: Anhållan om försök med smågruppshandledning inom ämneslärarutbildningen i ämnet Modersmål och litteratur (MoLitt) Arbetsgruppen i ämnet Modersmål och litteratur anhåller om att få genomföra ett försök med smågruppshandledning inom ämnet under innevarande läsår enligt beredning (bilaga 1 och 2). Lektor Christian Ahlbom presenterade försöket och den behandling som ansökan genomgått i Vasa övningsskola. Såväl Övningsskolrådet som de berörda kollegierna vid VÖS har vid sina möten uttalat sig till förmån för försöket, men med gängse antal övningslektioner. I försöket ingick ett förslag om utnyttjandet av det antal övningslektioner som är gängse i de övriga övningsskolorna (15 övn.lektioner) vilket för VÖS del skulle innebära en nedskärning av de individuella övningarna (nu 22 övn.lektioner). Behovet av nedskärningen motiveras av den utökade individuella arbetsbörda som formen av handledning resulterar i. Den ökade kontakt med arbetet i klass och den starkare betoningen på förhandledningen och den arbetsintensiva handledningsformen smågruppshandledningen är, enligt vad tidigare utvärderingar ger vid handen, resulterar i att arbetsbördan blir tung med det nu gällande fulla antalet övn.lektioner (22). Beslut: Efter diskussion beslöts att understöda försöket inom de gängse ramar som nu gäller. Christian Ahlbom föredragande

11