Läshandledning för lärare

Transkript

1 Läshandledning för lärare Berg som vita elefanter av Ernst Hemingway Handling En äldre man och en yngre kvinna är på resa genom Spanien. De har tagit skydd från den gassande solen och sitter på en servering på perrongen och väntar på tåget till Madrid. De dricker och samtalar. Kvinnan blickar ut över landskapet och ser på de långa vita bergen som breder ut sig på andra sidan dalen. De ser ut som vita elefanter säger hon. Mannen bemöter inte hennes kommentar på det sätt som hon hade önskat och efter det blir läget spänt. Mannen byter samtalsämne och väljer att tala om en operation som kvinnan förväntas utföra. Av situationen framgår det att kvinnan inte är helt till freds med situationen och paret dividerar fram och tillbaka om hur de skall göra. Varför arbeta med Hemingways Berg som vita elefanter i skolan? Vi är tre lärarstudenter som här vill presentera hur man som lärare kan arbeta med Hemingways Berg som vita elefanter. Arbetet med novellen gynnar flera av läroplanens mål med framförallt: Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur (...) som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Ernst Hemingway har ett fantastiskt sätt att trolla med ord och bildspråk och hjälper sin läsare att måla upp inre litterära föreställningsvärldar som utmanar läsaren till tolkning. Vi tänker oss att den här novellen passar bra för gymnasiets alla åldrar och har av den anledningen valt att inte rikta denna lärarhandledning mot en specifik årskurs. Vi tänker oss istället att arbetets djup och omfattning kan regleras efter tid och behov och tillhandahåller ett material som ger flera olika ingångar till hur man kan arbeta med novellen på gymnasiet. Vi vet att det finns goda möjligheter att arbeta med novellen ur ett litteraturhistoriskt perspektiv men har valt att fokusera på olika upplägg som lockar till att utveckla elevernas litterära, tolkande och analytiska kompetenser. Vi tror att berättelser som uppmanar till tolkning skapar ett driv hos läsaren och lämpar sig bra för analys och diskussion. I Berg som vita elefanter använder Hemingway sitt unika skrivsätt som på senare tid kommit att kallas isbergstekniken. Denna teknik går ut på att beskriva ett skeende utan att läsaren får all information serverad. Istället gestaltas karaktärerna på ett sådant sätt att läsaren förstår vad som händer eller vad som har hänt. En novell skriven på det här sättet har fördelen att det är svårt att tillämpa en efferent läsning av texten. För att finna de gömda nycklar som leder till textens huvudmening måste läsaren läsa novellen estetiskt.

2 Litterär kompetens Syftet med analysarbetet av novellen kan med fördel vara att stärka elevernas litterära kompetens. Definitionen av litterär kompetens har vi här hämtat ifrån Örjan Torell. Han menar att den utgörs av tre delar som kallas performanskompetens, literacy transfer och konstitutionell kompetens och att alla dessa måste vara i balans för att den litterära förmågan ska vara gällande (Torell, 2002). Literacy transfer kompetensen är förmågan att genom sina erfarenheter tolka text och skapa sig en större förståelse för det lästa. För undervisningen innebär det att man börjar i elevernas erfarenheter och upplevelser (ibid). Med Berg som vita elefanter skulle detta kunna genomföras genom att eleverna får diskutera vilka känslor och tankar som novellen ger upphov till; Vad känner du när du läser? Vad tror du att karaktärerna känner? Detta för att eleverna ska få öva på att sätta ord på tankar och känslor och för att utveckla en medvetenhet om sitt eget inre i mötet med litteratur. Det kan också vara ett första steg i riktning mot performanskompetensen, som kräver både begrepp och textnära reflektioner. Till exempel kan eleverna, genom sin literacy transfer kompetens, sätta ord på vad de känner i mötet med texten och genom performanskompetensen hitta tecken i texten som förklarar varför de känner som de gör. Performanskompetens är den del av litterär förmåga som handlar om att ta till sig en text med hjälp av narratologiska verktyg, vilket ger en distans till texten (ibid). För att arbeta med denna kompetens utifrån Hemingways novell behöver eleverna bekanta sig med verktyg så som symbolism, berättarstilistiska grepp och lässtrategier. När de analyserar novellen med hjälp av dessa kan det bli möjligt att jämföra novellen med andra texter. Eleverna kan fundera över frågor som Vad tror du det finns för symbolik i det faktum att karaktärerna befinner sig på en tågstation? Varför tror du författaren har valt att undanhålla viss information om karaktärerna? Varför tror du novellen har den titel som den har?. Den konstitutionella kompetensen är en medfödd förmåga att skapa och ta del av berättelser (ibid). I arbetet med Berg som vita elefanter kan den användas som motivation och drivkraft genom kreativa arbetssätt och autentiska frågor; om elevernas egna reflektioner och tankar kring texten får bärande vikt i klassrummet kan deras konstitutionella kompetens motiveras dem till att utmana både sin literacy transfer och performanskompetens. Tillvägagångsätt Denna novell kan till en början vara komplicerad för elever att till sig på grund av all den information som Hemingway utelämnar i sin isbergsteknik. Därför är det bra om eleverna får läsa texten många gånger och på olika sätt. Den skulle kunna vara lämplig att använda i ett längre undervisningsförlopp där eleverna får tränga in i texten ifrån olika håll. Vår modell är uppdelad i tre steg: Komma in i texten : Estetisk läsning av texten följt av en genomgång av svårigheter och disposition.

3 Bearbetning: Eleverna arbetar med texten i smågrupper. Diskussion: Klassen samlas för helklassdiskussion. Arbetet avslutas med en sammanfattning av läraren. Komma in i texten För att väcka den konstitutionella kompetensens drivkraft och elevernas intresse kan arbetet med novellen ta sin början i en dramatisering. Läraren kan, tillsammans med en hjälpsam kollega, börja med att spela upp texten likt en pjäs. Detta kan göras så storslaget eller sparsamt som passar just den läraren och klassen. Ett annat sätt att börja kan vara med högläsning. På så vis får eleverna en första kontakt med texten på ett underhållande och kravlöst sätt. Det kan vara fruktbart att dela ut novellen innan den läses upp eller dramatiseras så att eleverna möter den både textuellt och visuellt. Ett tips kan vara att be eleverna notera med ett streck i textens marginal om det är något de reagerar på medan de lyssnar till den; Är det något du tycker är konstigt? Obehagligt? Något du gillar? Inte förstår? Något som är extra spännande? Bearbetning Nästa steg är att i helklass gå igenom textens struktur, mer svårtolkade avsnitt och ord. Det är för att alla ska vara med på banan inför nästa steg. Ett verktyg som läraren kan använda till den grad hen tycker passar är den genrepedagogiska metoden. I övrigt kan klass och lärare gemensamt gå igenom vilka stycken som är dialog och vilka som är miljöskildring. Till exempel är det första avsnittet en miljöskildring. I vissa avsnitt är det bra att reda ut vem som säger vad och markera tillsammans i klassen. Det kan också vara bra att markera när någonting händer, när karaktärerna förflyttar sig. I det här steget kan även svåra ord förklaras, eller så kan eleverna få undersöka det själva senare. Sedan får eleverna arbeta i grupper om två eller tre och diskutera avsnitten de markerat (anser läraren att det behövs så får eleverna först läsa texten individuellt). Till grupperna delas även ut frågor. Nedan följer ett förslag på ett antal frågor. Eftersom eleverna redan har läst texten i sin helhet skadar det inte att ha med faktafrågor. I det här läget kan det snarare fördjupa förståelsen. Välj gärna ut faktafrågor som eleven har nytta av i analysfrågorna. Exempel på frågor: Första stycket är en miljöskildring. Hur ser platsen där berättelsen börjar ut? Rita gärna en enkel skiss. Mannen och flickan talar om en operation. Vad kan det vara för typ av operation? Vad är karaktärernas inställning till operationen? Hur upplever du relationen mellan mannen och flickan? Förändras den? Hur upplever du maktbalansen dem emellan?

4 Välj en av karaktärerna: Hur tror du att den personen är? Vad får läsaren veta om dennes situation och bakgrund? Kan du läsa ut något mellan raderna? Hur är karaktärens sinnesstämning? Förändras den under novellens gång? Det finns nästan alltid symboler i skönlitteratur. Hittar du någon i den här berättelsen? Vad tror du titeln kan innebära? Den dyker upp i texten, vad tror du det kan innebära? Mannen och flickan pratar ganska länge. Kom de överens om någonting? Slutet på en novell brukar vara särskilt viktig för tolkningen av den. Tycker du att slutet av den här novellen är viktigt för förståelsen av den? Om isbergsteknik hur mycket anser du att författaren behöver skriva för att läsaren ska förstå? Diskussion I helklass diskuteras och lyfts det som eleverna har markerat utifrån sin individuella och gemensamma läsning. Helklassdiskussionen kan med fördel bestå av öppna frågor och föras fram av elevernas reflektioner kring texten; vad tror de att den handlar om? Vad tycker de är oklart? Varför? Hur kan de hjälpa varandra att bilda sig en uppfattning om texten? Läraren kan sedan hålla en föreläsning om verktyg som till exempel symbolik, fokalisation, isbergsteknik och andra textanalysbegrepp för att utveckla perfromanskompetensen och höja analysen av texten ännu en nivå. Samtidigt kan läraren sammanfatta hela diskussionen och återkoppla till det eleverna kommit fram till. Om man vill kan arbetet fortsätta med att eleverna i grupper får tolka delar av texten genom att teckna eller dramatisera delar av novellen, för att ta sig an texten på ännu ett sätt och för att reflektera kring vad olika tolkningar skapar för uttryck. Till exempel kan man diskutera vad som händer i en dramatisering om man väljer att tolka operationen som en abort eller som någonting annat. Elefanten i rummet lite kuriosa Vad är elefanten i rummet i den här berättelsen? Nyckeln till att förstå texten är att förstå vad det är för operation kvinnan i texten skall genomgå. Det är först efter att man knäckt den koden som de andra bitarna faller på plats. Vad den här operationen innebär och vad det kan komma att få för konsekvenser för parets relation är upp till läsaren att tolka. Men den allmänt vedertagna tolkningen är att det rör sig om en oönskad graviditet. Novellen publicerades första gången Under den här tiden praktiserades många illegala aborter. Kvinnorna kunde själva eller med hjälp av en abortör använda hjälpmedel som livmodersprutor, sond eller kateter för att framkalla ett missfall. Man kan tänka sig att mannen i novellen hänvisar till den slang eller sond som ofta fördes upp i livmodern för att

5 framkalla sammandragningar då han säger De bara släpper in luften och så går det hela sin naturliga gång. Avslut Hemingways isbergsteknik är spänningsskapande och leder i bästa fall till att läsaren ikläder sig rollen som den ivrige detektiven villig att söka upp de ledtrådar som författaren placerat ut för att finna lösningen på gåtan. Det är emellertid viktigt att påminna sig om att alla elever inte har samma förutsättningar att plocka upp de där ledtrådarna. När vi möter en text bygger vi per automatik upp vår egen litterära föreställningsvärld. Misslyckas vi med denna konstruktion går meningen förlorad. I de fallen är det viktigt att läraren finns till hands för att lotsa eleven tillbaka in i texten. Vi tror att det är viktigt att tala om text och vi tror att Hemmingways Berg som vita elefanter skapar goda förutsättningar för analytiska samtal. Referenser Torell, Ö. (2002). Hur gör man en litteraturläsare? Om skolans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland. Rapport nr 12. Härnösand: Institutionen för Humaniora, Mitthögskolan. Kristoffer Stenlund, Johanna Vargvik och H a n na Mark e ndahl 2016