Arkeologiska institutionen

Transkript

1 Exempel på arkivredovisning Arkivredovisning för Arkeologiska institutionen vid Göteborgs universitet Uppdaterad Sidan 1 av 6

2 ARKIVBESKRIVNING FÖR ARKEOLOGISKA INSTITUTIONEN Historik, organisation och verksamhet Under första delen av talet bedrevs viss undervisning i Nordisk Fornkunskap genom museicheferna vid Göteborgs Arkeologiska Museum (GAM) - dock utan tentamensrätt. Det kom att dröja fram till våren 1957 då ämnet Nordisk och jämförande fornkunskap blev examensämne vid Göteborgs universitet och år 1960 inrättades en personlig professurn i ämnet vid universitetet, den första professorn vid institutionen blev den dåvarande museichefen Carl- Axel Moberg ( ). Åtta år senare skildes institutionen personellt och lokalmässigt helt från arkeologiska museet (institutionen flyttade till Andra Långgatan 29). Ämnet inordnades i olika utbildningslinjer, studierna skulle bli mer yrkesinriktade och undervisningsdelen ökade, vilket i sin tur också ökade antalet lärare både på grund- och forskarnivå. Under den perioden var utbildningen och undervisningen i stor utsträckning producerad av Moberg, genom stenciler och senare med hans mycket spridda handbok i ämnet, översatt till franska, italienska, portugisiska och serbokroatiska, under titeln Introduktion till arkeologin. Carl- Axel Moberg tog med sig den nya arkeologin i slutet av 1950-talet. Han var själv skolad som nordisk arkeolog, men hans kontakter med arkeologin i Östeuropa, Frankrike och USA och misstro mot nationella tolkningar av det förflutna gav honom en annan sin på ämnet. Moberg ville förmedla en "mänsklighetsarkeologi" utan bindningar till regionala eller nationella kontexter, en probleminriktad vetenskap som handlade om "livet och människan", och inte bara gav upplysningar om fornfynd på järnåldern eller medeltiden. I Mobergs andan startades en febril diskussion om ämnets inriktning Då institutionen föreslog ett namnbyte till arkeologi, särskilt nordeuropeisk, vilket två år senare blev verkligt. Därmed försvann inte bara det omoderna ordet fornkunskap utan också den givna fokuseringen på det nordiska. År 1980 flyttade institutionen igen, nu till Svea hus på Västra Hamngatan 3. Samma år pågick ett nytt namnbyte. Den hette numera bara arkeologi, kort och gott, forskning kunde i princip bedrivas i vilket områden som helt; som till exempel i sydamerikanska ämnen. Inom ämnet ges numera grundutbildning (A-D kurs) och forskarutbildning. Kurserna ges på helfart, halvfart och distans. Utbildning sker inom den generella arkeologins område. Särskild vikt läggs på Nordeuropa och Norden. Sedvanligt har utbildning och forskning genomförts vid institutionen med tydliga teoretiska och samhällskritiska inslag samt med socioekonomiska och antropologiska frågeställningar. Samarbetet med de västsvenska museerna (i synnerhet Göteborgs Stadsmuseum och länsmuseerna i Halmstad, Uddevalla, Vänersborg och Skara) samt med Riksantikvarieämbetets kontor (UV-Väst) är av särskild vikt. En årlig arkeologidag, anordnad av institutionen för alla regionens arkeologer. Institutionen har under senare år samarbetet med andra institutioner och utvecklat flera stora forskningsprojekt både regionalt, nationellt och internationellt. Uppdragsforskningen har också ökat genom ANL (Arkeologiska Naturvetenskapliga Laboratoriet), med specialisering på osteologi, paleobotanik och gammalt DNA. Från och med 1995 har institutionen för Arkeologi sina lokaler vid Olof Wijksgatan 6 i Sidan 2 av 6

3 humanistområdet. I huset finns även Klassiska institutionen och Antikmuseet. Seriebildning och sökingångar Seriebildningen innehåller protokoll, publikationer, register, korrespondens, avhandlingar och uppsatser. Det finns även en serie med ämnesspecifika handlingar som ingår i F-serien, den innehåller främst utbildningsrelaterade handlingar både på grundutbildning och forskarutbildning. Här finns även forskningshandlingar. Sökingångar till arkivet är i första hand arkivförteckningen. Det finns även förteckningar över uppsatser och avhandlingar. Handlingarna bevaras i arkivboxar om inget annat anges. Sekretess Det förekommer inga handlingar i institutionens arkiv som berörs av sekretess. Gallring Handlingar gallras i enlighet med universitetets dokumenthanteringsplan, dnr A5 1983/04. Arkivansvar Prefekten har det övergripande ansvaret för institutionens arkiv. Sidan 3 av 6

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING A A1 A2 A3 B B1 B1A B1B B1C B1D B2 B2A B2B B3 C C1 D D1 D2 D3 D4 D5 D6 D7 D8 E E1 E2 E2A E2B E3 E4 E4A E4B F F1 F2 F2A F2B F2C F2D F2E Protokoll Protokollsserie A (t.ex. institutionsstyrelsen protokoll) Protokollsserie B Protokollsserie C Utgående handlingar Vetenskapliga publikationer Refereegranskande tidskriftsartiklar Övriga tidskriftsartiklar, lärobokskapitel, läroböcker m m Egen publikationsserie A Egen publikationsserie B Övriga publikationer Informationsmaterial Institutionstidningar etc. Hemsida Diarier Diarium Register och liggare Studeranderegister Doktorandregister Förteckningar över uppsatser och avhandlingar Förteckningar över utgivna publikationer Förteckningar över forskningsprojekt Bevarade forskningsregister Inventarieförteckningar Arkivredovisningar Inkomna handlingar Prefektkorrespondens Uppsatser Uppsatser C-nivå Uppsatser D-nivå Examensarbeten Avhandlingar Licentiatavhandlingar Doktorsavhandlingar Ämnesordnade handlingar Diarieförda handlingar Handlingar rörande kurser i programutbildningar Kursplaner Kursscheman Kurslitteraturlistor Provformulär Sammanställda kursutvärderingar Sidan 4 av 6

5 F3 F4 F5 F6 F7 G Ö Ö1 Handlingar rörande fristående kurser och specialistutbildningar Handlingar rörande forskarutbildningar Handlingar rörande uppdragsutbildningar Handlingar rörande forskningsprojekt Examensbevis Räkenskaper Övrigt Pressklipp rörande institutionens verksamhet Sidan 5 av 6

6 ARKIV ARKEOLOGISKA INSTITUTIONEN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Serierubrik Institutionsstyrelsens protokoll Seriesignum A 1 Plats Leverans Volymnummer Tid Anmärkningar Serien i boxar. Handlingarna är kronologiskt ordnade. Närarkiv ej fullständig. 1. På varje blad upptages endast en serie. Om en serie är avslutad kan dock ny serie upptagas på bladets andra sida. 2. Plats i arkivet antecknas med blyerts. Vid leverans till arkivmyndighet raderas denna anteckning ut och året för leveransen antecknas i kolumnen med beständig skrift. Sidan 6 av 6