2010 årsred ovisning

Transkript

1 2010 årsredovisning

2 KYRKANS PENSIONSKASSA Kyrkans pensionskassa försäkrar tjänste pensioner för anställda och tidigare anställda i Svenska kyrkans församlingar, samfälligheter och stift. Pensionskassan har mer än försäkrade och ett förvaltat pensionskapital på 9,4 miljarder kronor. Pensionskassans försäkringar och försäkringsvillkor följer vid var tid gällande tjänstepensionsavtal inom Svenska kyrkan. Målet med verksamheten är att erbjuda konkurrenskraftiga försäkringar genom god avkastning, låga avgifter samt tydlig information till anställda, pensionärer och arbetsgivare. Pensionskassan i siffror 2010 helår 2010 jan juni 2009 helår Totalavkastning, % 4,0 3,2 10,5 Periodens resultat, mkr Premieinkomst, mkr Försäkringsersättningar, mkr Försäkringsteknisk avsättning, mkr Konsolideringsgrad, % Solvensgrad, % Balansomslutning, mkr Grafisk form & produktion: Dearborn design, Foto: Omslag och inlaga, Mattias Ahlm. De flesta helsidesbilder är tagna i samband med verksamheter i Sollentuna församling.

3 INNEHÅLL VD HAR ORDET... 4 OM KYRKANS PENSIONSKASSA... 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 9 Beslutsorganisation... 9 Verksamhetsöversikt och viktiga händelser under året...10 Försäkringsrörelsen Kapitalförvaltningen Året som gått...15 Händelser efter rapportperioden...15 Framtidsutsikter...15 Risker och osäkerhetsfaktorer...15 Förslag till resultatdisposition...15 Totalavkastningstabell...16 Femårsöversikt FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning och resultatanalys...19 Balansräkning...20 Rapport över förändring i eget kapital Kassaflödesanalys NOTER Redovisningsprinciper Risker och riskhantering Premieinkomst Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Utbetalda försäkringsersättningar Driftskostnader Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Skatt Aktier och andelar i intressebolag Kategorisering av finansiella instrument Värderingskategorier för finansiella instrument Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga lån Fordringar avseende direkt försäkring Övriga fordringar Materiella tillgångar, inventarier Försäkringstekniska avsättningar Skulder avseende direkt försäkring Övriga skulder Ställda säkerheter och åtaganden Medelantal anställda samt löner och ersättningar Upplysning om revisorers arvode Leasing Närstående Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder...44 STYRELSEN...46 REVISIONSBERÄTTELSE... 47

4 4 VD HAR ORDET Året som gått 2010: Ett år som kännetecknades av förberedelser Inom försäkringsadministrationen skedde arbete för att förbereda den nu genomförda anslutningen till Min pension. Förberedelser skedde för att i samband med årsskiftet lansera en uppdaterad webbplats. Förberedelser genomfördes även inom administrationsområdet bland annat för att skapa tydligare fakturor avseende de förmånsbestämda försäkringarna till våra arbetsgivare. Vi har under året även gjort andra förberedelser. Vi har efter omfattande analys valt att investera inom fastighetsområdet. Detta gör vi genom att bilda Lönnbacken Fastigheter AB tillsammans med Alecta och AI Pension. Vi har alla identifierat äldreboendefastigheter som ett intressant investeringsområde. Lönnbacken genomförde under andra halvan av 2010 ett antal mindre förvärv blir året då Lönnbacken Fastigheter på allvar etablerar sig som en seriös aktör inom sin nisch. Inom kapitalförvaltningen har vi hittills sedan pensionskassan startades för drygt 10 år sedan haft en strategi som inneburit en lägre andel aktier än andra pensionsförsäkringsbolag. Strategin har varit medveten och syftat till att bygga upp en ekonomisk buffert. Första halvåret 2010 hade vi en avkastning som låg väl i linje med övriga pensionsförsäkringsbolag. Under andra halvan av 2010 ökade inte vår avkastning i samma utsträckning som för övriga aktörer. Den lägre avkastningen beror just på vårt strategival med lägre andel aktier. Vi har dessutom haft en högre andel utländska aktier än övriga, samtidigt som avkastningen på utländska aktier omräknat till kronor varit lägre till följd av den starka svenska valutan. Sammantaget innebär detta att vi med 4,0 % i årsavkastning för 2010 (avkastningen under 2009 uppgick till 10,5 %) är allt annat än nöjda. Det som är glädjande är att vi under slutet av 2010 kunnat konstatera att vi nu har en så god ekonomisk buffert att vi inte längre behöver vara bundna till en strategi som kräver låg andel aktier. Pensionskassan har under de två senaste åren vidtagit flera åtgärder som ger oss förutsättningar att leverera ännu bättre avkastning. De åtgärder som vidtagits är bl.a. att garantinivåerna ändrats för att möjliggöra högre andel aktier. Även obligationsportföljen har förändrats så att vi idag har obligationer med väsentlig längre löptid. Därmed har vi säkerställt att vi kan klara våra garantier under mycket lång tid. Sammantaget innebär strategin att vi under slutet av 2010 och början av 2011 kunnat öka aktieandelen med 950 mkr. Det

5 VD HAR ORDET 5 innebär en ökning av aktieandelen från 25 % till 35 %. Det innebär att vår aktieallokering nu ligger i nivå med övriga pensionsförsäkringsbolag. När det gäller nya regelverk så har förberedelser även här genomförts för att anpassa verksamheten till ny försäkringsrörelselag. Enligt beslut från EU verkar det sedan en tid som om att försäkringsföreningar inte kommer att omfattas av Solvens II. I avvaktan på klara besked fortsätter vi dock att även här hålla oss förberedda. 2011: Ett år som kännetecknas av genomförande Om 2010 var förberedelsernas år så bör 2011 följaktligen kännetecknas av ett år där vi genomför och levererar. Året har också börjat på detta sätt. Vi har länge haft ambitionen att ansluta oss till Min pension. Nu är vi där genom den lansering som skedde under mars. Den nya webben underlättar för anställda, pensionärer och arbetsgivare att hitta information och kommunicera med oss. Den goda konsolideringen och solvensen säkerställer att vi har förutsättningar för att skapa goda utfall. Även på personalsidan har vi hunnit förstärka under En ny medarbetare är nu på plats för den nyinrättade tjänsten som finansiell controller. Det finns som alltid ett litet frågtecken som vi inte kan påverka oavsett hur hårt vi arbetar för att skapa goda resultat för våra försäkrade Får vi en global stabil tillväxt som skapar positiva kapitalmarknader som i sin tur resulterar i god avkastning? Pensionskassan har under de två senaste åren vidtagit flera åtgärder som ger oss förutsättningar att leverera ännu bättre avkastning. Anders Granberg, Verkställande direktör

6 6 OM KYRKANS PENSIONSKASSA Om Kyrkans pensionskassa VERKSAMHET OCH MÅL Kyrkans pensionskassa tryggar tjänstepensionen för anställda i Svenska kyrkans församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift. Även organisationer som är närstående till kyrkan har möjlighet att teckna försäkringar. Pensionskassan är en försäkringsförening och står därmed under Finansinspektionens tillsyn. Idag har vi över försäkrade individer med ett samlat pensionskapital på miljoner kronor. Antalet anslutna arbetsgivare uppgår till drygt 800. Försäkrade tjänstepensioner består av avgiftsbestämd respektive förmånsbestämd ålderspension samt förmånsbestämd efterlevandepension. Den avgiftsbestämda pensionen är en så kallad traditionell försäkring som ger rätt till en garanterad ränta. Försäkringen kan tecknas med eller utan återbetalningsskydd. Aktuellt tjänstepensionsavtal inom Svenska kyrkan är KAP-KL Svenska kyrkan. Pensionskassan är även försäkringsgivare för ålderspension intjänad enligt tidigare gällande pensionsavtal. Målet med verksamheten är att erbjuda konkurrenskraftiga försäkringar. Med detta menar vi god avkastning, låga avgifter samt tydlig information till anställda, pensionärer och arbetsgivare. Det är även viktigt för oss att förvalta pensionskapitalet i samklang med Svenska kyrkans grundläggande värderingar. Dessa värderingar kommer till uttryck i kyrkans etiska riktlinjer som bland annat behandlar barnarbete, vapen, tobak, spel och pornografi. Pensionskassans styrelse består av företrädare för både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna inom Svenska kyrkan. Styrelseordförande är Christina Rogestam och vice ordförande är Lasse Thörn. Pensionskassans verksamhet har tre prioriterade målgrupper: Anställda och före detta anställda. Pensionärer och andra förmånstagare. Arbetsgivare. Samtliga dessa grupper har gemensamma intressen i form av god kapitalavkastning, låga avgifter och tydlig information. Från vänster: Gunilla Tisander, sekreterare, Anders Granberg, vd och Anna Andersson, controller. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN Pensionskassans försäkringar och försäkringsvillkor följer vid var tid gällande tjänstepensionsavtal inom Svenska kyrkan. Detta innebär att såväl antalet försäkrade som premieinkomsternas storlek är en konsekvens av dels tjänstepensionsavtalets utformning, dels av antalet anställda och lönenivåerna inom kyrkan. Idag uppgår antalet anställda (omräknat till helårsanställda) inom Svenska kyrkan till drygt med en total pensionsgrundande lön på mkr (inkomståret 2010). FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Allmänt Försäkringsrörelsen är indelad i två avdelningar beroende på försäkringstyp: Avgiftsbestämd försäkring. Här är premien given

7 OM KYRKANS PENSIONSKASSA 7 enligt tjänstepensionsavtalet och förmånen bestäms utifrån försäkringstekniska antaganden. Förmånsbestämd försäkring. Här är förmånen given enligt tjänstepensionsavtalet och premien fastställs utifrån försäkringstekniska antaganden. En försäkrings livscykel: från rapportering till utbetalning Svenska kyrkans arbetsgivare rapporterar årligen in pensionsgrundande uppgifter för samtliga anställda till pensionskassan. Efter rapporteringen skickas ett välkomstbrev med tillhörande försäkringsinformation till samtliga nyanställda. Under 2010 kunde vi hälsa nya försäkringstagare välkomna. Baserat på inrapporterade uppgifter erhåller arbetsgivarna premiefakturor för avgiftsbestämd och förmånsbestämd försäkring. Totalt erhöll pensionskassan premieinbetalningar på 547 mkr under året. Varje försäkrad får årligen ett värdebesked med aktuella uppgifter om intjänad tjänstepension där även bland annat inrapporterad pensionsgrundande lön framgår. Under året skickades drygt värdebesked. Pensionsåldern är i normalfallet flexibel mellan 61 och 67 år. Vissa förmåner från äldre pensionsavtal utbetalas dock från 65 års ålder. Ålderspensionen utbetalas normalt hela livet. Om den försäkrade går i pension innan 65 års ålder finns möjlighet, enligt bland annat KAP-KL Svenska kyrkan, att låta delar av ålderspensionen utbetalas under kortare tid. Pensionskassan försäkrar även efterlevandepension och administrerar förmedlingspensioner. Totalt uppbär drygt personer ersättning från pensionskassan. Det är även viktigt för oss att förvalta pensionskapitalet i samklang med Svenska kyrkans grundläggande värderingar.

8 Pensionskassan har haft en medveten strategi med låg aktieandel under den period som pensionskassan byggt upp en kapitalbuffert.

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelse och vd för Svenska kyrkans pensionskassa, försäkringsförening ( ), i fortsättningen Kyrkans pensionskassa eller pensionskassan, avger härmed sin årsredovisning för verksamhetsåret BESLUTSORGANISATION Fullmäktige Fullmäktige är pensionskassans högsta beslutande organ. Fullmäktige utser styrelse och beslutar bland annat om stadgar, budget och årsredovisning. Fullmäktige är partssammansatt och består av 15 ledamöter som väljs för en mandatperiod på två år. Sju ledamöter utses av Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och sju ledamöter av de fackliga organisationerna. Ordföranden, Lotty Nordling, är gemensamt tillsatt av parterna. Under året hölls 1 (2) sammanträde. Styrelsen och dess arbete Styrelsen består av sex ledamöter och lika många ersättare. Styrelsens mandatperiod är två år. Tre av ledamöterna utses av Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, varav en är ordförande. Övriga tre ledamöter utses av de fackliga organisationerna, varav en är vice ordförande. Ordförande är Christina Rogestam och vice ordförande är Lasse Thörn. Styrelsen ska tillse att pensionskassans verksamhet organiseras och drivs på sätt som bäst tillgodoser medlemmarnas och övriga förmånsberättigades intressen. Det är styrelsen som har det yttersta ansvaret för att pensionskassans verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med gällande lagar och regler. Styrelsen har fastställt en arbetsordning för sitt arbete. Av arbetsordningen framgår bland annat att styrelsen ska sammanträda minst fem gånger per år. Under 2010 hölls 8 (6) protokollförda sammanträden. I not 24 finns en redogörelse över ersättning till styrelse. Styrelsen har utsett ett arbetsutskott och ett placeringsråd. Arbetsutskott Arbetsutskottet består av tre ledamöter. Dessa är styrelsens ordförande, vice ordförande och ytterligare en ordinarie ledamot av styrelsen. Arbetsutskottet bereder samtliga ärenden till styrelsen. beslutar om medlemskap för nya arbetsgivare som är närstående till Svenska kyrkan. utgör Överprövningsnämnd. Överprövningsnämnden har till uppgift att som sista instans inom pensionskassan pröva de ärenden där en försäkrad, förmånstagare eller arbetsgivare inte är nöjd med pensionskassans hantering eller beslut i ett ärende. Inom kapitalförvaltningsområdet har styrelsen delegerat vissa frågor till arbetsutskottet. Delegationen innebär att arbetsutskottet förbereder de ärenden om placeringsverksamheten som styrelsen beslutar i. följer utvecklingen av placeringstillgångarna i relation till pensionsåtaganden och vid behov föreslår åtgärder. följer de externa förvaltningsuppdragen och vidtar vid behov åtgärder. beslutar om vilka externa förvaltare som ska anlitas och om utformning av förvaltningsuppdragen. beslutar om köp och försäljning av fondandelar. Placeringsråd Som stöd och rådgivare åt arbetsutskottet i frågor som gäller kapitalförvaltning finns ett placeringsråd. Rådet består av två externa ledamöter med särskild kunskap om kapitalförvaltning och finansiella marknader. Rådets ledamöter utses av styrelsen. Rådet består av Per-Olof Edin och Kajsa Lindståhl. Edin är professor och bl.a. vice ordförande i styrelsen för sjunde AP-fonden och tidigare chefsekonom på LO. Lindståhl är bl.a. styrelseledamot i fjärde AP-fonden, SIFR (Institutet för finansforskning), Riksbankens jubileumsfond och ingår i kapitalförvaltningsrådet för Svenska kyrkan nationella nivån. Organisation Pensionskassan hade vid utgången av året tre anställda. Den dagliga verksamheten leds av vd Anders Granberg. Försäkringsadministrationen utförs av Logica och Statens tjänstepensionsverk (SPV) på uppdrag av pensionskassan. Logica har ansvaret för aktuella pensionsavtal och tidigare gällande kyrkokommunala avtal. Uppdraget omfattar kundservice och IT-system. SPV administrerar de statliga pensionsavtalen som gällde för präster fram till och med All kapitalförvaltning sker externt. Ränteför-

10 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE valtningen hanteras till största delen av Kammarkollegiet. Övrigt kapital är placerat i fonder. Som framgår ovan så hanteras försäkringsadministration och kapitalförvaltning av underleverantörer. Den höga graden av outsourcing innebär att pensionskassans verksamhet kännetecknas av utvecklings- och riskbevakningsarbete. Utvecklingsarbete för att säkerställa att våra försäkringar, rutiner, kontroller och information håller hög kvalité. Riskbevakningsarbetet fokuserar på att identifiera och hantera risker. I not 2 finns en fördjupad beskrivning av pensionskassans riskorganisation och riskarbete. VERKSAMHETSÖVERSIKT OCH VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Pensionskassans avkastning uppgick under 2010 till 4,0 % (10,5). Avkastningen under första halvåret låg väl i linje med övriga aktörer inom livförsäkringsområdet. Under andra halvåret har avkastningen dock varit otillfredsställande. Pensionskassan har under året haft lägre avkastning än jämförbara aktörer. Huvudorsaken till den lägre avkastningen är att pensionskassan haft en mindre andel aktier än övriga aktörer. Vi har dessutom haft en mindre andel svenska aktier än övriga. Avkastningen på globala aktier har varit positiv. Kronans förstärkning har emellertid gjort att valutaförlusten i stort sett helt konsumerat aktieuppgången för de utländska innehaven. Sammantaget kan således konstateras att 2010 varit ett år då pensionskassans avkastning varit otillfredsställande. Pensionskassan har haft en medveten strategi med låg aktieandel under den period som pensionskassan byggt upp en kapitalbuffert. Under slutet av 2010 kunde konstateras att pensionskassans solvens och konsolidering i kombination med den strategi inom kapitalförvaltningen som syftar till durationsmatchning, innebär att vi nu kan allokera en större andel av kapitalet till aktier och därmed uppnå samma allokering som övriga aktörer. Den goda riskbufferten möjliggör därmed en strategi som säkerställer en avkastning i linje med eller över andra aktörer även när aktiemarknaden stiger i värde. Mer information om åtgärderna under inledningen av 2011 framgår under rubriken Händelser efter rapportperioden. Viktiga händelser under året Förvaltat kapital överstiger för första gången mkr Bildande av Lönnbacken fastigheter AB tillsammans med Alecta och AI Pension Fullmäktige beslutade inrätta en ersättningskommitté. Ersättningskommitténs uppgift är att bereda frågan om arvoden till styrelse och revisorer. Beslut inom kapitalförvaltningen att öka andelen aktier. Förstärkning av riskbevakningsorganisationen genomförs genom inrättande av en ny tjänst som finans controller. Uppdaterad webbplats (kyrkanspensionskassa.se) Ny försäkringsrörelselag Under året har riksdagen fastställt en ny försäkringsrörelselag. Idag står pensionskassan under Finansinspektionens tillsyn. Den nya lagstiftningen innebär att pensionskassan på samma sätt som alla andra försäkringsföreningar senast vid utgången av 2014 måste ansöka om verksamhetstillstånd hos Finansinspektionen. Förändringen som följer av att verksamheten blir tillståndspliktig är att regelverket, i allt väsentligt, blir identiskt mellan försäkringsföreningar och livförsäkringsbolag. Finansinspektionen har emellertid under de senaste åren löpande gjort förändringar i tillämpningen av gällande regelverket vilket innebär att pensionskassans verksamhet redan, i stor utsträckning, har anpassats till kommande regelverk. En skillnad att uppmärksamma är dock att försäkringsvillkoren kommer att flyttas från stadgarna till särskilda försäkringsvillkor. Detta får till konsekvens att besluten om försäkringsvillkoren flyttas från fullmäktige till styrelsen. Arbete har inletts för att upprätta nya stadgar samt upprätta särskilda försäkringsvillkor. Solvens II Under ett antal år har EU arbetat med att utforma nya solvensregler för livförsäkringsbolag. Reglerna kallas Solvens II och kommer att gälla inom hela EU-området. Pensionskassan bevakar utvecklingen av regelverket. Under 2010 har bedömningen varit att både livförsäkringsbolag och försäkringsföreningar ska omfattas av regelverket. Under året har därför pensionskassan tillsammans med två olika banker genomfört beräkningar för att fastställa hur kapitalkraven som följer av regelverket påverkar pensionskassans kapitalförvaltning. Utfallet visar att pensionskassan har ett gott riskutrymme i förhållande till de krav som följer av regelverket. Solvens II innebär även ökade krav på arbete kopplat till risker och regelefterlevnad. Styrelsen har under senare år haft ett stort fokus på just dessa frågor. Bl.a. har en ny tjänst som finanscontroller inrättats. Pensionskassan gör den samlade bedömningen att det finns en god beredskap och kapacitet om Solvens II kommer att tillämpas för försäkringsföreningar. Under inledningen av 2011 har dock signaler kommit från EU om att försäkringsföreningar inte kommer att omfattas.

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11 Försäkrings rörelsen Avgiftsbestämd försäkring (avd I) Förmånsbestämd försäkring (avd II) Ålderspension utan återbetalningsskydd Ålderspension med återbetalningsskydd Ålderspension Efterlevandepension FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Översikt Kyrkans pensionskassa tillhandahåller flera olika typer av försäkringar. Verksamheten är uppdelad i två avdelningar: avgiftsbestämd försäkring (avdelning I) och förmånsbestämd försäkring (avdelning II). Medlemmar I tabellen nedan framgår totalt antal försäkrade (medlemmar). Medlemsantalet ökade totalt med 2,5 % under året. I antalet medlemmar ingår även förmånstagare som uppbär efterlevandepension. Som medlem räknas anställda som uppnått 21 års ålder Totalt antal vid årets utgång Varav pensionstagare Avgiftsbestämd försäkring Avgiftsbestämd försäkring utgörs av ålderspensionsförsäkring i enlighet med kyrkans tjänstepensionsavtal. Nuvarande pensionsavtal heter KAP-KL Svenska kyrkan. Avgiftsbestämd ålderspension enligt detta avtal innebär bland annat följande: intjänas från 21 års ålder inbetalas med 4,5 % av pensionsgrundande lön kan väljas med eller utan återbetalningsskydd traditionell försäkring med 1,65 % garanterad avkastning. Före 1 januari 2010 var garantin 2,5 %. Pensionskassans premieinkomster påverkas i huvudsak av tre förhållanden: Tjänstepensionsavtalets bestämmelser om premienivå, löneutveckling för de försäkrade, samt antal försäkrade det vill säga antal anställda inom Svenska kyrkan. Att uppmärksamma under perioden Av tabellen nedan framgår information om de avgiftsbestämda försäkringarna. Ökningen av premier för avgiftsbestämda pensioner beror på ett ökat löneunderlag hos våra försäkrade. Perioden innebär en fortsatt stabil konsolidering. Konsolideringen uppgår nu till 113 %. Solvensgraden ökar från 170 till 178. Den goda solvensen ger pensionskassan större utrymme till allokering i aktier Premieinkomst, mkr Försäkringsersättningar, mkr Försäkringsteknisk avsättning, mkr Konsolideringsgrad, % Solvensgrad, % Förmånsbestämd försäkring Förmånsbestämda försäkringar innebär förenklat att arbetsgivaren utlovar en förmån i förhållande till lön och arbetad tid. Fram till år 2000 var merparten av tjänstepensionen förmånsbestämd. Idag innehåller tjänstepensionsavtalet förmånsbestämd pension för arbetstagare med lön över 7,5 inkomstbasbelopp (motsvarar kr/månad för år 2010). Efterlevandepensionen är förmånsbestämd. Pensionskassans premieinkomster påverkas i huvudsak av fyra förhållanden: Tjänstepensionsavtalets bestämmelser beträffande vilken lönenivå som den förmånsbestämda ålderspensionen ska börja intjänas, löneutveckling för våra försäkrade, antal försäkrade det vill säga antal anställda inom Svenska kyrkan, samt försäkringstekniska antaganden som styr premiesättningen.

12 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Att uppmärksamma under perioden Av tabellen nedan framgår information om de förmånsbestämda försäkringarna. Minskningen av premierna för förmånsbestämda pensioner beror på att olika typer av övergångsbestämmelser kopplat till kollektivavtalet nu börjar löpa ut. Under perioden har konsolideringen minskat. Konsolideringen uppgår nu till 113 %. Detta beror i huvudsak på att bruttosamordnade förmåner ökat. Detta följer av att dessa har en koppling till allmän pension. Genom att den s.k. bromsen har slagit in i det allmänna systemet och att allmän pension därmed sänkts, så innebär äldre kollektivavtal att arbetsgivaren har skyldighet att kompensera för denna sänkning. Totalt har pensionskassans åtaganden för dessa förmåner inneburit en ökning av de försäkringstekniska avsättningarna med 97 mkr. Solvensgraden ökar från 161 till Premieinkomst, mkr Försäkringsersättningar, mkr Försäkringsteknisk avsättning, mkr Konsolideringsgrad, % Solvensgrad, % KAPITALFÖRVALTNINGEN Organisation och förvaltningsformer Marknadsvärdet på placeringstillgångarna uppgick vid utgången av 2010 till mkr (8 780 mkr). Styrande för kapitalförvaltningen är placeringsriktlinjerna. Placeringsriktlinjerna fastställs av styrelsen och ses över årligen. Som framgår under rubriken Styrelsen och dess arbete har styrelsen delegerat ett antal kapitalförvaltningsfrågor till arbetsutskottet. Styrelsen har även inrättat ett placeringsråd som stöd inför olika typer av beslut inom kapitalförvaltningsområdet. Pensionskassan tillämpar samma etiska begränsningar vid placeringar som Svenska kyrkans nationella nivå. Uppföljning och kontroll av samtliga innehav sker minst två gånger per år. Den etiska uppföljningen sker i nära samverkan med Svenska kyrkans nationella nivå. Mål Pensionskassan har olika förvaltningsstrategi för avgiftsbestämd respektive förmånsbestämd försäkring. Detta följer av att varje försäkringstyp har olika förutsättningar och därmed olika mål för kapitalförvaltningen. Vid förvaltning av avgiftsbestämt pensionskapital är målet att skapa en konkurrenskraftig avkastning. Med detta menas att anställda inom Svenska kyrkan över tiden ska få en minst lika bra avkastning som om pensionskapitalet förvaltats hos ett annat jämförbart försäkringsbolag. Vid förvaltning av förmånsbestämt pensionskapital är målet att avkastningen ska finansiera tjänstepensionsavtalets förmånsnivåer. Med detta menas i första hand den garanterade förmånsnivån och i andra hand det inflationsskydd som normalt följer av kyrkans tjänstepensionsavtal. Målet kan även uttryckas som att pensionskassan ska minimera risken för att kyrkans arbetsgivare ska tvingas tillskjuta ytterligare pensionskapital för att finansiera kollektivavtalets förmånsnivåer. Förvaltningsstrategi I placeringsriktlinjerna definieras mål och strategi för hur kapitalet ska förvaltas. Inriktningen innebär att varje försäkringstyp har två separata tillgångsportföljer: Portfölj med skuldtäckningstillgångar: Tillgångar som motsvarar försäkringstekniska avsättningar. Portfölj med fria tillgångar: Tillgångar som motsvarar eget kapital. Av figuren framgår en principskiss över hur balansräkningens tillgångs- och skuldsida sammanlänkas genom införandet av dessa två tillgångsportföljer. Tillgångar Fria tillgångar Skuldtäckningstillgångar Skulder Eget kapital Försäkringsteknisk avsättning

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13 Avgiftsbestämd portfölj Förmånsbestämd portfölj Totalt Kapital (tkr) Andel Kapital (tkr) Andel Kapital (tkr) Andel Skuldtäckningstillgångar % % % Fria tillgångar % % % Totalt % % % Genom att indela varje försäkringstyp i två delar skapas i praktiken fyra delportföljer. Av tabellen ovan framgå hur stort kapital som förvaltades i varje delportfölj Av tabellen framgår att kapital kopplat till avgiftsbestämda försäkringar har ett relativt större eget kapital och har därför en större andel fria tillgångar än kapital kopplat till förmånsbestämda försäkringar. Tillgångsfördelning och duration Pensionskassan har en dynamisk tillgångsallokering. Denna skapas genom att tillgångsfördelningen beslutas inom varje delportfölj (portföljerna för skuldtäckningstillgångar respektive portföljerna för fria tillgångar) var för sig. Pensionskassan hade under 2010 tre typer av tillgångar: räntebärande tillgångar, aktierelaterade tillgångar samt fastighetsrelaterade tillgångar. Skuldtäckningstillgångar Tillgångarna i skuldtäckningsportföljen utgörs av räntebärande värdepapper. Av tillgångarna i varje skuldtäckningsportfölj ska: minst 20 % vara emitterade eller garanterade av svenska staten eller ett svenskt publikt aktiebolag i vilket svenska staten äger majoriteten av aktierna och det finns en återköpsklausul för det fall att statens ägande minskas till under 50 % av aktierna, minst 50 % vara emitterade eller garanterade av en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet eller vara utgivna enligt lagen (2003:1223) om säkerställda obligationer, och högst 30 % vara emitterade av något publikt aktiebolag (med undantag för sådana statligt ägda bolag som nämns i första punktsatsen) eller motsvarande utländskt bolag. Av respektive skuldtäckningsportfölj får sammanlagt högst 10 % placeras i onoterade finansiella instrument, det vill säga sådana som inte är föremål för handel på någon reglerad marknad. Enligt placeringsriktlinjerna ska durationen i skuldtäckningstillgångsportföljerna motsvara durationen i de försäkringstekniska åtagandena i respektive försäkringstyp. I klartext betyder detta att obligationsportföljens löptider ska anpassas till de förväntade pensionsutbetalningarna. Effekten av att tillgångar och försäkringstekniska avsättningar har samma duration är att värdet kommer att påverkas på samma sätt när räntan förändras. Aktuell duration framgår av tabellen nedan: Duration (år) Avgiftsbestämd Förmånsbestämd portfölj portfölj Skuldtäckningstillgångar 6,1 6,0 Försäkringstekniska avsättningar 21,2 11,6 Differens 15,1 5,6 Ränterisk (mkr) Pensionskassan har ännu inte nått durationsmatchning. Differensen i duration innebär att pensionskassan har en ränterisk. Aktuell ränterisk vid en ränteförändring på 1 procentenhet framgår av tabellen ovan och innebär att en räntenedgång skulle innebära att pensionskassans eget kapital minskar med 267 mkr för avgiftsbestämda försäkringar, respektive 221 mkr för förmånsbestämda försäkringar. Mer om pensionskassans risker kopplat till försäkringstekniska avsättningar framgår av not 2. Fria tillgångar Portföljen för fria tillgångar kommer när strategien är fullt implementerad under 2011 i huvudsak att bestå av aktier. Nedan framgår aktuell fördelning. Idag har båda portföljerna med fria tillgångar samma sammansättning Kapital (tkr) Andel Svenska aktier % Globala aktier % Räntebärande % Fastigheter % %

14 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avgiftsbestämd portfölj Förmånsbestämd portfölj Totalt Kapital (tkr) Andel Kapital (tkr) Andel Kapital (tkr) Andel Räntebärande tillgångar % % % Svenska aktier % % % Utländska aktier % % % Fastigheter % % % Totalt % % % Andel av tillgångarna % Allokering Fastigheter Utländska aktier Svenska aktier Räntebärande tillgångar Svenska och utländska aktier Aktier uppvisade en avkastning på 10,7 % (26,0). Marknadsvärdet på aktieportföljen var vid utgången av räkenskapsåret mkr (1 562). Hela aktieexponeringen sker via fondinnehav. Pensionskassan har under året avvecklat det sista aktiederivatet. Fördelningen mellan svenska och globala fonder framgår nedan: Avgiftsbestämd portfölj Förmånsbestämd portfölj Totalportfölj Svenska aktier 29 % Aktuell allokering Som beskrivs ovan är pensionskassans totala allokering ett resultat av allokeringsbeslut i respektive delportfölj. Av tabell och figur framgår hur den totala allokeringen är per försäkringstyp och totalt. Avkastning Avkastningen för skuldtäckningstillgångar uppgick till 1,6 % och avkastningen för fria tillgångar uppgick till 7,8 %. Under året har såväl avgiftsbestämda försäkringar som förmånsbestämda försäkringar haft liknande allokering och uppvisar därmed samma avkastning 4 %. Totalavkastningen blir därmed även den 4 % (10,5 %). Totalavkastningstabell redovisas i slutet av förvaltningsberättelsen. Räntebärande tillgångar Räntebärande tillgångar genererade under året en avkastning på 1,8 % (7,5). Marknadsvärdet på räntebärande värdepapper inklusive kassa och bank uppgår vid utgången av 2010 till mkr (7 218). Förvaltning av räntebärande tillgångar sker i huvudsak genom ett diskretionärt mandat som hanteras av Kammarkollegiet. Utländska aktier 71 % Avser Fastighetsrelaterade tillgångar Pensionskassan har under året beslutat att investera i fastigheter. Detta har skett genom att pensionskassan tillsammans med Alecta och AI pension bildat Lönnbacken Fastigheter AB. Bolaget ska äga och förvalta äldreboendefastigheter. För information om bolaget hänvisas till bolagets webbplats: Investeringen har dels skett via aktier (se not 11, Intressebolag), dels lån (se not 16 Övriga lån). Investeringen uppgick till 11 mkr. Av not 23 framgår att pensionskassan förbundit sig att investera ytterligare 239 mkr i bolaget. I totalavkastningstabellen redovisas summan av aktier och lån som fastighetsrelaterade tillgångar.

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultat januari juni juli december Totalt Premieinkomst Kapitalavkastning, netto Försäkringsersättningar Förändring försäkringstekniska avsättningar Driftskostnader Försäkringsrörelsens tekniska resultat Skatt Periodens resultat ÅRET SOM GÅTT: KOMMENTARER TILL ÅRETS RESULTAT Årets resultat uppgår till 335 mkr (2 209). Av tabellen ovan framgår att resultatet primärt uppstått under andra halvan av Premieinkomst Premieinkomsterna uppgår till 547 mkr (580). Premierna för avgiftsbestämd pension ökade från 312 mkr till 317 mkr medan premierna för förmånsbestämd pension minskade från 267 till 230 mkr. Fakturering av förmånsbestämda försäkringar sker primärt under första halvåret. Kapitalavkastning Kapitalavkastningen uppgår netto till 328 mkr (820). De aktierelaterade innehaven har gett en totalavkastning på 201 mkr (-380). Aktieresultatet belastas med ett valutaresultat på -125 mkr (-47). Räntebärande tillgångar gav en avkastning på 130 mkr (444), kapitalförvaltningskostnaderna uppgår till 3 mkr (4). Fastigheter har via ränta på aktieägarlån till Lönnbacken fastigheter AB genererat 0,1 mkr (-). Försäkringsteknisk avsättning Förändringen av den försäkringstekniska avsättningen uppgår till 225 mkr (-1 112), vilket påverkar resultatet negativt med samma belopp. I not 20 beskrivs hur försäkringsteknisk avsättning har förändrats under året. Värt att notera är att stigande marknadsräntor minskat avsättningarna med 152 mkr (804). Driftskostnader Driftskostnaderna, exklusive kostnader för kapitalförvaltningen, uppgår till 23 mkr (24). Som en effekt av minskade driftskostnader i kombination med ökat kapital har förvaltningskostnaden minskat från 0,274 % till 0,246 %, det vill säga med 10,3 %. Kollektiv konsolideringsnivå Pensionskassan har en god konsolidering. Den samlade kollektiva konsolideringsnivån den 31 december 2010 var 113 % (114). Minskningen av konsolidering beror på en ökning av åtaganden kopplat till bruttosamordnade förmånsbestämda pensioner. För avgiftsbestämda försäkringar uppgår kollektiv konsolideringsnivå till 113 % (112) och för förmånsbestämd försäkring till 113 % (116). En kollektiv konsolideringsnivå över 100 % visar att värdet på de samlade tillgångarna är högre än värdet på samtliga åtaganden. HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODEN Inom kapitalförvaltningen har följande beslutats efter rapportperiodens utgång: Aktieexponeringen har ökat med 950 mkr. Finansiering sker genom minskning av obligationsportföljen med motsvarande belopp. Andelen svenska aktier har ökat till 40 % av total aktieportfölj. Förlängning av durationen inom skuldportföljerna har skett genom köp av långa bostadsobligationer. FRAMTIDSUTSIKTER Pensionskassans verksamhet påverkas av ett antal mycket oförutsägbara förhållanden. Mot denna bakgrund lämnar pensionskassan inga prognoser. RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER För information om pensionskassans risker och osäkerhetsfaktorer se not 2. FÖRSLAG TILL RESULTATDISPOSITION Styrelsen och verkställande direktören föreslår fullmäktige att 2010 års överskott om kr överförs till konsolideringsfond enligt följande: Konsolideringsfond, Kronor avgiftsbestämd försäkring Konsolideringsfond, förmånsbestämd försäkring

16 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE TOTALAVKASTNINGSTABELL FÖR PLACERINGAR Marknadsvärde Marknadsvärde Avkastning 12 mån % 5 års genomsnitt % tkr Andel, % tkr Andel, % Aktier Svenska aktiefonder , ,4 25,5 Utländska aktiefonder , ,4 4,0 Utländska aktier och aktiederivat - 0, ,0 5,0 Summa aktier , ,8 10,7 Räntebärande Nominella obligationer , ,2 1,9 Räntefonder , ,3 4,7 Likvida medel , ,8 0,1 Summa räntebärande , ,2 1,8 Fastigheter Fastighetsrelaterade tillgångar , ,2 Totalportföljen , ,0 4,0 3,2 * *) Femårsavkastning redovisas endast på totalnivå.

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17 FEMÅRSÖVERSIKT mkr Resultat Premieinkomst Kapitalavkastning netto i försäkringsrörelsen Försäkringsersättningar Förändring försäkringstekniska avsättningar Driftskostnader Försäkringsrörelsens tekniska resultat Skatt Årets resultat Ekonomisk ställning Balansomslutning Placeringstillgångar Försäkringstekniska avsättningar Konsolideringskapital Kapitalbas Erforderlig solvensmarginal 1) Nyckeltal Förvaltningskostnadsprocent 2) 0,25 0,28 0,40 0,33 0,33 Kapitalförvaltningskostnadsprocent 3) 0,0004 0,0004 0,0010 0,0016 0,0008 Totalavkastning, procent 4) 4,0 10,5-4,1 1,9 3,9 Direktavkastningsprocent 5) 3,7 4,1 3,2 2,4 2,8 Konsolideringsnivå, procent 6) Solvensgrad, procent 7) Ordlista femårsöversikt 1) Enligt Försäkringsrörelselagen (FRL) måste tillgångarna inte bara täcka försäkringstekniska avsättningarna utan också erfoderlig solvens. Solvensen kan ses som en säkerhetsmarginal för att försäkringåtaganderna verkligen kan uppfyllas. Erforderlig solvensmarginal beräknas enligt 7 kap FRL. 2) Beräknad utifrån driftskostnader avseende försäkringsrörelsen i förhållande till balansomslutning med avdrag för skulder och upplupna kostnader. 3) Beräknad utifrån kapitalförvaltningskostnader i förhållande till balansomslutning med avdrag för skulder och upplupna kostnader. 4) Beräknad enligt Försäkringsförbundets rekommendation avseende totalavkastningstabell för åren , för år 2006 är avkastningen beräknad enligt Försäkringsförbundets tidigare rekommendation för kapitalavkastningstablån. 5) Beräknad enligt Finansinspektionens rekommendation FFFS 2008:26. 6) Konsolideringsnivån är fördelningsbara tillgångar i förhållande till försäkringsåtagandena till försäkringstagare, förmånstagare och försäkrade. 7) Beräknad utifrån totalt garanterade åtaganden i förhållande till balansomslutning med avdrag för skulder och upplupna kostnader.

18 Vid förvaltning av avgiftsbestämt pensionskapital är målet att skapa en konkurrenskraftig avkastning.

19 RESULTATRÄKNING 19 RESULTATRÄKNING OCH RESULTATANALYS RESULTATRÄKNING tkr Not TEKNISK REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Premieinkomst * Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Försäkringsersättningar * Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar Förändring av livförsäkringsavsättningar Driftskostnader Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat Icke-teknisk redovisning Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat Årets resultat före skatt Skatt Årets resultat Rapport över totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat - - Summa totalresultat * Ingen återförsäkring förekommer. RESULTATANALYS Avgiftsbestämd försäkring Förmånsbestämd försäkring tkr TEKNISK REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Premieinkomst * Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Försäkringsersättningar * Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar Förändring av livförsäkringsavsättningar Driftskostnader Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat Skatt Årets resultat Försäkringstekniska avsättningar Konsolideringsfond * Ingen återförsäkring förekommer.

20 20 BALANSRÄKNING BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR tkr Not PLACERINGSTILLGÅNGAR Placeringar i intresseföretag Aktier och andelar i intresseföretag Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar 12, 13, Aktiederivat Obligationer och andra räntebärande värdepapper 12, 13, Övriga lån 12, FORDRINGAR Fordringar avseende direkt försäkring Aktuell skattefordran Övriga fordringar ANDRA TILLGÅNGAR Materiella tillgångar Kassa och bank FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Upplupna ränteintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar

21 BALANSRÄKNING 21 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER tkr Not EGET KAPITAL Konsolideringsfond Avgiftsbestämd försäkring (avd I) Förmånsbestämda försäkring (avd II) Andra fonder Övriga fonder, Förmånsbestämd försäkring (avd II) Årets resultat FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Livförsäkringsavsättning, avgiftsbestämd försäkring (avd I) Livförsäkringsavsättning, förmånsbestämd försäkring (avd II) SKULDER Skulder avseende direkt försäkring 12, Aktuell skatteskuld Övriga skulder 12, UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital, avsättningar och skulder POSTER INOM LINJEN Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser, varje slag för sig Ansvarsförbindelser Inga Inga Åtaganden

22 22 EGET KAPITAL RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Avgiftsbestämd försäkring Förmånsbestämd försäkring Övriga fonder Konsol- Konsol- Reserverings- Värde- Årets Summa iderings- iderings- fond säkrings- resultat eget tkr Not fond fond fond kapital Vid årets ingång 1 januari Föregående års vinstdisposition Avsättningar till värdesäkringsfond Utbetald återbäring/pensionstillägg Överföring reserveringsfond Årets resultat/tillika totalresultat Eget kapital den 31 december Vid årets ingång 1 januari Föregående års vinstdisposition Avsättningar till värdesäkringsfond Utbetald återbäring/pensionstillägg Årets resultat/tillika totalresultat Eget kapital den 31 december

23 KASSAFLÖDESANALYS 23 KASSAFLÖDESANALYS tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Värdesäkringsavgift Utbetald återbäring och pensionstillägg Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av livförsäkringsavsättningar Orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångarna Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i tillgångar och skulder KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITALET Ökning/minskning av rörelsefordringar Ökning/minskning av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början * Likvida medel vid årets slut * * Likvida medel utgörs av kassa och bank.

24 24 NOTER NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER Allmän information Årsredovisningen avges för räkenskapsåret 1 januari 31 december 2010 och avser Svenska kyrkans pensionskassa, nedan benämnd Kyrkans pensionskassa, som är en försäkringsförening med säte i Stockholm. Adress är Box 501, Stockholm och organisationsnummer är Årsredovisningen kommer att fastställas vid ordinarie fullmäktigesammanträde 26 maj Belopp, datum och valuta Den funktionella valutan för Kyrkans pensionskassa är svenska kronor och belopp redovisas i tusental kronor (tkr), om inte annat anges. Belopp inom parentes anger föregående års värde. Resultaträkningsrelaterade poster avser perioden 1 januari 31 december och balansräkningsrelaterade poster avser den 31 december. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. Vid värdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta används balansdagens stängningskurser. Grund för rapporternas upprättande Årsredovisningen för Kyrkans pensionskassa är upprättad enligt Lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2008:26). Enligt FFFS 2008:26 framgår att försäkringsföreningen skall upprätta finansiella rapporter i enlighet med godkända internationella redovisningsstandarder (IFRS/IAS, IFRIC/SIC) om inte något annat krävs enligt lag eller annan författning. Årsredovisningen har även upprättts i enlighet Uttalanden från Rådet för finansiell rapportering (UFR), Finansinspektionens föreskrift 2009:12 samt RFR 2. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder i kraft under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. De nya standarderna bedöms inte få någon väsentlig påverkan på kassans resultat och ställning. Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av de finansiella rapporterna Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde, exempelvis aktier och andelar, aktiederivat samt obligationer och andra räntebärande värdepapper. Övriga lån värderas dock till upplupet anskaffningsvärde. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Inför upprättandet av de finansiella rapporterna gör pensionskassans styrelse och vd bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. De mest väsentliga antagandena berör marknadsvärdering av placeringstillgångar och försäkringstekniska avsättningar. I not 13 redovisas olika värderingskategorier för finansiella instrument som värderas till verkligt värde. I not 20 redovisas antaganden som ligger till grund för försäkringstekniska avsättningar. Uppskattningarna och antagandena är baserade på legala krav, historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår nedan. Försäkringsavtal Kyrkans pensionskassa tillhandahåller i egenskap av försäkringsgivare ett antal försäkringsprodukter. Definition och redovisning av försäkringsavtal sker enligt IFRS 4. Pensionskassan skiljer på avgiftsbestämda och förmånsbestämda försäkringar. Avgiftsbestämda försäkringar avser ålderspensionsförsäkring med eller utan återbetalningsskydd. Förmånsbestämda försäkringar avser dels ålderspensionsförsäkring, dels efterlevandepensionsförsäkring. Gemensamt för samtliga försäkringar är att de redovisningsmässigt klassificeras som försäkringsavtal. Ett försäkringsavtal karaktäriseras av att en betydande försäkringsrisk av något slag ingår. Beräkning av premier En pensionsförsäkring kan antingen vara förmånsbestämd eller avgiftsbestämd. Vid förmånsbestämd försäkring är förmånen given enligt försäkringsavtalet och premien fastställs utifrån försäkringstekniska antaganden. Vid avgiftsbestämd försäkring är premien given enligt försäkringsavtalet och förmånen bestäms utifrån försäkringstekniska antaganden. Premien fastställs individuellt för varje försäkrad. Premier avser att täcka pensionskassans åtaganden för försäkringarna. Bestämning av premier grundas på försäkringstekniska antaganden