Sammanställning nationell plattform för arbete med naturolyckor 2015

Transkript

1 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (15) Enheten för samverkan och planering Janet Edwards Tel janet.edwards@msb.se Sammanställning nationell plattform för arbete med naturolyckor 2015 Inledning Vid styrgruppsmötet i november 2015 beslöt generaldirektörerna i den nationella plattformen att driva den fortsatta tillämpningen av Sendairamverket inom ramen för nya samverkansformer. Därmed lades den nationella plattformen för arbete med naturolyckor ner. I denna PM har MSB valt att avslutningsvis sammanfatta de aktiviteter som genomförts under 2015 inom ramen för den nationella plattformen för arbete med naturolyckor. MSB har sedan 2016 uppdraget att vara Sveriges kontaktpunkt och nationell samordnare till det nya FN-ramverket, Sendai Framework for Disaster Risk Reduction , som antogs av FN:s medlemsländer i mars Under 2016 genomför MSB ett projekt för att utveckla arbetet i de sex samverkansområdena, enligt förordningen (2015: 1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. Syftet är att dessa ska utvecklas till strategiska fora bland annat för en sammanhållen planering för krisberedskap inkluderande katastrofriskreducering (Sendairamverket) och civilt försvar. Nationell samverkan Myndighetssamverkan Genom den nationella plattformen har funnits en arena för samverkan inriktad på förebyggand arbete mot naturolyckor i Sverige. Denna myndighetssamverkan har lett till ökat kännedom om andra aktörers verksamhet inom området och en mer samordnad utveckling och spridning av kunskap, metoder och data. Resultatet av de olika aktiviteterna har använts av målgrupper på central, regional och lokal nivå som stöd i deras katastrofriskreduceringsarbete. Deltagande aktörer 2015 Under året har följande 22 myndigheter och organisationer ingått i myndighetsnätverket. Plattformens sekretariat har funnits inom MSB.

2 samhällsskydd och beredskap PM 2 (15) Myndighet Representant Ersättare Boverket Anders Rimne Mirja Ranesköld Energimyndigheten Urban Bergström Tony Abaji Folkhälsomyndigheten Greta Smedje Vakant Havs och vattenmyndigheten Lennart Sorby Christer Larsson Jordbruksverket Catrin Molander Tobias Markensten Kustbevakningen Dan Thorell Vakant Lantmäteriet Stigbjörn Olovsson Johan Linjer, Eva Uggla Livsmedelsverket (SLV) Per-Erik Nyström Christina Nordensten Länsstyrelserna (LST) Gustav Wallheden Staffan Edler Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Mette Lindahl Olsson Anna Nyman Naturvårdsverket Tor Borinder Vakant Riksantikvarieämbetet (RAÄ) Erika Hedhammar Per Lindqvist Sida Patrick Kratt Maria Hauer Sjöfartsverket Patrik Wiberg Per Lagerström Skogsstyrelsen Carl Appelqvist Dan Rydberg Socialstyrelsen (SOS) Johanna Sandwall Vakant Statens geotekniska institut (SGI) HannaSofie Pedersen Per Danielsson Svenska Kraftnät Anna Engström Meyer, Gunilla Nyberg Maria Bartsch Sveriges geologiska undersökning (SGU) Anna Hedenström Mats Engdahl Sveriges kommuner och landsting (SKL) Ann-Sofie Eriksson Emilie Gullberg Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Åsa Sjöström Fredrik Linde Kerstin Konitzer Trafikverket Håkan Nordlander Bo Kristofersson Under 2015 genomfördes två ordinarie möten med myndighetsnätverket (februari och september). I maj genomfördes också planeringsdagarna i Riksantikvarieämbetets lokaler i Visby. I programmet ingick besök i kulturvårdslaboratorier som är platser där delar av Visbys ringmurar rasade Nätverket besökte även vattenverket i Bingeby där utmaningar för dricksvattenförsörjning presenterades tillsammans med en historisk utblick av klimat- och naturrisker. Utvärdering av arbetet i Nationell plattform På uppdrag av MSB har under året en utvärdering av Sveriges nationella plattform för arbete med naturolyckor genomförts av företaget Markör. Markör genomförde intervjuer med flera myndighetsrepresentanter i den nationella plattformen, MSB:s generaldirektör, representanter för United Nations Office for Disaster Risk Reduction (UNISDR) m.fl.

3 samhällsskydd och beredskap PM 3 (15) Syftet med utvärderingen var bland annat att identifiera styrkor och svagheter i plattformens arbete. De styrkor som identifierades var kontaktnätskapandet, bra aktiviteter och projekt, tydliga projektplaner, ett välorganiserat och bra sekretariat samt internationella utblickar. Nationella plattformens aktiviteter ansågs ha ökat kunskaperna om hot, risker, och andra myndigheters ansvarsområden samt det förebyggande arbete mot naturolyckor som bedrivs lokalt, nationellt och internationellt. De svagheter som identifierades handlade om samverkan mellan möten och aktiviteter, att det är svårt att konkret påvisa vilka effekter som har skapats, att alla frågor inte är intressanta för alla ingående myndigheter och att det är tidskrävande med fysiska möten. Samordnad och användaranpassad geodata för arbete med naturolyckor Det rubricerat projekt som genomfördes under perioden har två delmål. Det första delmålet är att underlätta användningen av geodata för förebyggande av ras, skred och översvämningar. Det andra delmålet är att lyfta fram områden med potential att förbättras hos geodataproducenterna. Projektet genomfördes under ledning av Lantmäteriet i samarbete med MSB, SGI, SGU, Trafikverket, SMHI, Riksantikvarieämbetet och Boverket. Projektet bestod av tre steg som var en producent- och användaranalys, en samordnings- och paketeringsfas samt en kommunikationsfas. Under 2014 utfördes en geodatainventering hos sex myndigheter. Resultatet från både inventering och myndighetsanalys återfinns i den arbetsrapport som togs fram. Arbetet fortsatte under 2015 med en analys av användarbehov. Resultatet av enkätstudien, som besvarades av 55 kommuner, finns sammanställd i en särskild rapport. Resultaten från enkätstudien och producentanalysen som genomfördes under 2014 låg sedan till grund för den användarhandledning, Geodataguide, som avslutade projektet. Med Bergs kommun i Jämtland och Alvesta kommun i Småland, som svarade på enkäten genomfördes fördjupade intervjuer. Dessa omfattade hur de arbetar med geodata, vilka kompetenser och resurser som finns för arbete med dessa frågor samt i vilken omfattning det finns behov av stöd. En avslutande workshop genomfördes den 15 oktober 2015 med berörda myndigheter, representanter från användarkommunerna och inbjudna gäster från närliggande projekt. Under workshopen presenterades och diskuterades den framtagna geodataguiden och ett flertal närliggande initiativ. De närliggande initiativen som berördes var SGI:s regeringsuppdrag där SGI i samarbete med bl.a. SGU och MSB tar fram en vägledning för geodata inriktad mot ras och skred, Boverkets och länsstyrelsernas planeringskatalog som lanseras första kvartalet 2016, MSB:s översvämningsportal som lanserades hösten 2015, SMHI:s klimatanpassningsportal samt Geodataportalen. Kontaktpersonen vid Lantmäteriet är Stigbjörn Olovsson.

4 samhällsskydd och beredskap PM 4 (15) Bilden till vänster visar utbredning av översvämning vid 100-års flöde i Ljungan, vid Åsarna. Bilden till höger visar områden där översvämningsområdet sammanfaller med siltiga jordarter, vilket kan leda till förhöjd sannolikhet för erosion. Utveckling och visualisering av Geoteknisk sektorsportal och Branschens geotekniska arkiv för räddningstjänstrelaterade tillämpningar Lantmäteriet genomförde aktiviteten i samverkan med SGI, SGU, SKL, MSB, Livsmedelsverket och Bohus Räddningstjänstförbund i Ale-Kungälv. Geoteknisk sektorsportal är en tjänst inom den nationella Geodataportalen som ger information om utförda geotekniska undersökningar i Sverige. Tjänsten har utvecklats genom ett tidigare projekt inom ramen för den Nationella plattformen. SGI svarar för Branschens Geotekniska Arkiv (BGA) som är ett arkiv över utförda geotekniska undersökningar och innehåller geotekniska grunddata från borrningar. 1 Under har projektet Räddningstjänsttillämpningar för georelaterade olyckor utvecklats under ledning av Lantmäteriet och i samarbete mellan fem av plattformens medlemmar. 2 Med hjälp av tre webbaserade applikationer: RTJ FÄLT, GEOSTAB, VAKASTAB, kan räddningstjänsten och sakkunniga myndigheter, bättre utnyttja geodata vid överhängande fara för ras, skred, slamströmmar och kemspill i känslig mark. 1 För mer information se 2 För mer information se

5 samhällsskydd och beredskap PM 5 (15) Webbapplikationen Hantering av olycka vid vattentäkt, lades också till under Applikationen är öppen och kan användas av alla berörda parter vid en olycka. Den är utformad som ett verktyg för beslutsstöd för att minimera eller undvika effekterna av ett utsläpp på en vattentäkt. Kontaktperson vid Lantmäteriet är Stigbjörn Olovsson. Användning av geodata vid olyckor. Möjligheter att minska stabilitetsrisker i raviner och slänter vid skogsbruk och exploatering Trafikverket är huvudprojektledare för arbetet. I projektet medverkar SGI, SLU, SGU, SMHI, Skogsstyrelsen samt skogs- och markägare. Projektets syfte är att inom känsliga områden förebygga och minska effekterna, specifikt från skogsbruk och annan exploatering, samt att förebygga erosion, ras, slamströmmar och översvämningar. Projektets mål är att ge skogsbranschen och berörda myndigheter kunskaper om hur intensiv nederbörd påverkar mark med dålig eller olämplig vegetationstäckning, djupa hjulspår, diken etc. vilket kan medföra ökad avrinning och förändrade avrinningsvägar som kan leda till erosion, ras, slamströmmar och översvämningar. En vägledning ska utvecklas för identifiering av känsliga släntområden samt råd för hur man kan anpassa arbetssätt för att minimera risken för negativa konsekvenser vid arbete i dessa områden. Projektet finansieras av MSB och kommer att avslutas under Trafikverkets kontaktperson är Håkan Nordlander. SGI:s kontaktperson är Karin Lundström.

6 samhällsskydd och beredskap PM 6 (15) Metodutveckling för klassificering av vegetationen i olika bränsleklasser avseende brand i vegetation Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har fått i uppdrag av MSB att studera hur vegetation kan brandklassificeras för möjlig indelning i olika bränsleklasser för skogsbrand och annan vegetationsbrand. Denna klassificering har använts av Metria för att genom fjärranalys ta fram en metod för klassificering av bränsletyper i Sverige. Bränsletypsklassificering kan användas vid riskbedömning, stöd vid operativa insatser samt vid uppföljning och utvärdering efter brand. Under projektet har följande underlag tagits fram av Metria: 1) en sammanställning över rikstäckande datakällor till en bränslekartering som fanns tillgängliga vid början av 2014, 2) en litteraturstudie med fokus på användning av fjärranalysmetoder för produktion av bränslekartor i andra länder och regioner, 3) ett appendix till litteraturstudien där Metria föreslår att arbete med att kartera brandbränsle knyts samman med projektet CadasterENV som syftar till att ta fram en ny marktäckekartering på rikstäckande nivå i Sverige, och 4) en sammanställd kartering av trädslagsblandning, trädhöjd och skogsdensitet i ett studieområde i Stockholms län. MSB, Skogsstyrelsen och SLU har medverkat i projektet. Slutrapporten heter Bränsleklassificering för vegetationsbränder. Kontaktperson hos MSB är Leif Sandahl. Kartering av kvicklera och risken för stor skredutbredning Trafikverket, SGI och SGU arbetar med framtagning av en metod för översiktlig kartering av områden med sannolikhet för kvicklera, bland annat med hjälp av helikopterburen resistivitetsmätning. Nästan alla lerskred i Sverige som medfört betydande skador har varit kvickleraskred. Lerskred ger också betydande skador på vägar, järnvägar och annan infrastruktur. Syftet med projektet är att utveckla en kostnadseffektiv metodik för att kartlägga utbredning av kvicklera. Projektet kommer att testa metodiken inom fyra försöksområden varav två i Göta älvdalen, ett i norra Bohuslän samt ett i Ångermanälvens dalgång. För att minska risken för stora skredolyckor i framtiden behöver man kunna peka ut områden där kvicklera förekommer. Inom sådana områden krävs särskild aktsamhet vid till exempel schaktarbete i jord. Den enda säkra metoden för bestämning av kvicklera är genom upptagning av prover i fält och bestämning av sensitivitet på laboratoriet. Det finns därför ett stort behov av att utveckla yttäckande metoder för att identifiera områden med kvicklera. Inom varje område har markens elektriska ledningsförmåga mätts med hjälp av geofysiska mätningar från helikopter. Metoden bygger på att det finns ett

7 samhällsskydd och beredskap PM 7 (15) samband mellan minskad elektrisk ledningsförmåga hos salturlakade leror och förekomst av kvicklera. Dessa mätningar genomfördes under Under 2016 genomförs geofysiska mätningar av marken för att få mer detaljerad information inom kritiska delområden. Under hösten 2016, utförs geotekniska borrningar och provtagning för att verifiera resultaten av mätningarna. Metodiken kommer även att omfatta topografiska, hydrologiska och geologiska förutsättningar för bildning av kvicklera. Projektet beräknas pågå till november 2017 då en metodbeskrivning för kvickleraundersökning kommer att publiceras. Kontaktpersonen från SGI är HannaSofie Pedersen. Nationell metodstudie för insamlingstekniker för grunda vatten i Sveriges kustzon, insjöar, och vattendrag Sjöfartsverket har genom anslag 2:4 Krisberedskap genomfört en metodstudie för att hitta kostnadseffektiva verktyg för att kartera Sveriges fem grunda vatten i såväl kustzonen som insjöar och vattendrag. Med grunda vatten menas i detta sammanhang från strandlinjen och ner till ca 10 meters djup. Projektet har bedrivits i samverkan med Statens Geologiska Undersökning. Genom samverkan mellan Lantmäteriet, RAÄ, SGI, SGU, SMHI, MSB, Trafikverket, Hav och Länsstyrelserna har flera studier genomförts av tillämpningar av den högupplösta höjdmodellen för Sveriges landområde. Behovet av att fortsätta under vattenytan och få en detaljerad djupmodell i Sveriges grunda vatten ses som en naturlig fortsättning. Tydliga behov och användningsområden är översvämningsmodellering, erosionskartering, miljöforskning, klimatanpassningar, spridningsmodellering, habitatmodellering, fiske, båtliv och skärgårdstrafik samt kulturkartering och maringeologi. Vattendjup vid översvämning enligt beräknat högsta flöde i Indalsälven. Bilden visar området kring tätorten Svenstavik. Projektet fokuserat på tester av befintlig teknik, behovsanalys samt kostnadsuppskattning för en nationell kartläggning. Även studier som gjorts av andra sjökarterande myndigheter i norra Europa beaktats vid analysen. Aktiviteten genomfördes och har resulterat i en analys av olika insamlingstekniker. Exempel på detta är flygburen LIDAR och olika

8 samhällsskydd och beredskap PM 8 (15) fartygsbaserade ekolodsbaserade tekniker. Dessutom kommer en nationell översiktlig plan att tas fram som beskriver vilka metoder som är mest kostnadseffektiva och bäst svarar mot samhällets samlade behov av kunskapsunderlag. Kontaktperson vid Sjöfartsverket är Patrik Wiberg. Vägledning för skyfallshantering MSB har arbetat fram ett underlag till en vägledning för att hantera extrema regn i urban miljö. Myndighetsnätverket inom Nationell plattform för arbete med naturolyckor har utgjort referensgrupp. Vägledningen kommer att beskriva de steg som behöver genomföras för att belysa risker och konsekvenser samt värdera och ta ställning till behov av åtgärder vid skyfall. Vägledningen kommer framförallt att vara riktad till kommuner och den baseras på en pilotstudie som genomförts tillsammans med Kristinehamns kommun. Denna genomfördes som ett flertal övningar i samband med utveckling av kommunens översvämningsstrategi varvid resultaten diskuterades i en expertgrupp. Projektet fortsätter under MSB:s kontaktperson är Cecilia Alfredsson. Inom arbetet har följande skrifter hittills tagits fram: 1) En förstudie om intensiv korttidsnederbörd och riktlinjer för översvämning av urbana områden. Förstudien beskriver behovet av riktlinjer och stöd hos kommuner och myndigheter, 2) En litteraturstudie om Storbritanniens arbete med riskhantering avseende översvämning till följd av skyfall, och 3) En litteraturstudie om Köpenhamns och Fredriksbergs kommuns arbete med skyfallsförebyggande åtgärder. Forum för klimat och kulturav Forum för klimat och kulturarv anordnades i Uppsala den oktober Syftet med forumet var att skapa förståelse för hur klimatförändringar kan påverka kulturvårdssektorn. Målgruppen var yrkesverksamma som arbetar med kulturmiljö, klimatanpassning, samhällsbyggnad och planering samt beredskapssamordning. Forumet vände sig till myndigheter, länsstyrelser, kommuner men även till företrädare för privat sektor som fastighetsförvaltare av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Programmet utarbetades av en programgrupp med medlemmar från Riksantikvarieämbetet, Boverket, Länsstyrelserna i Blekinge och Uppsala samt MSB och SMHI. Utvärderingen av forumet visade på att frågan är angelägen och att det finns ett behov av att lära mer om konkreta åtgärder. Kontaktperson från Riksantikvarieämbetet är Erika Hedhammar.

9 samhällsskydd och beredskap PM 9 (15) Samverkan med forskare Integreringen av klimatanpassning och hantering av naturrisker i samhällsplanering var temat för forskarkonferensen Klimat och säkerhet som arrangerades av Karlstads universitet i samverkan med MSB. Vid konferensen deltog huvudtalare från UNISDR, Margareta Wahlström som är FN:s generalsekreterares särskilda representant för katastrofriskreducering samt Paola Albrito, chef för UNISDR:s Europakontor i Bryssel. Vidare deltog Kristin Baja, klimatanpassningssamordnare från Baltimore, USA. Den avslutande sessionen vid konferensen belyste de möjligheter och utmaningar som finns för den lokala nivån där en stor del av klimatanpassnings- och riskreducerande arbetet sker. I anslutning till UNISDR:s besök arrangerades också ett möte med MSB, UNISDR och Karlstads kommun som var den första svenska kommun som gick med i FN-kampanjen Making Cities Resilient. Vid mötet presenterades kommunens erfarenheter från detta arbete och deras aktiviteter för att identifiera, analyser och åtgärda naturrelaterade risker. Kommunen arrangerade också en fältutflykt för att studera översvämningsproblematiken kring Vänern och Klarälven samt för att visa på de faktiska åtgärder som har vidtagits. Kampanjen Making Cities Resilient Under sin praktik hos MSB marknadsförde Jenna Norman (Umeå universitet) UNISDR:s Making Cities Resilient-kampanj (MRC). Kampanjen syftar till att stärka tillämpningen av Sendairamverket på lokal nivå. Jenna genomförde en enkätundersökning och sammanställde hur deltagande kommuner ser på kampanjen och samverkan med andra kommuner. Vansbro kommun och Värnamo kommun anslöt sig till kampanjen under Elva svenska kommuner deltar i kampanjen och får därmed möjlighet att vara medlemmar i det nationella Making Cities Resilient-nätverket. De deltagande kommunerna är Arvika, Göteborg, Jokkmokk, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Malmö, Vansbro, Vellinge, Värnamo och Ängelholm. I februari och maj genomförde MSB Sveriges första trans-atlantiska Making Cities Resilient-utbyte mellan Göteborgs stad och New Orleans i samarbete med utvalda praktiker och forskare. Länsstyrelsen i Västra Götaland deltog också vid utbytet. Föreläsningar och fältutflykter genomfördes enligt UNISDR:s tio prioriteringar för resilienta städer. För detta utbyte valdes områdena skydd av samhällsviktig verksamhet, riskanalyser, beredskap, evakuering och återuppbyggnad. Utbytet genomfördes inom ramen för MSB:s forskningsavtal med USA:s Department of Homeland Security. Deltagarna från Göteborgs stad och New Orleans, länsstyrelsen, flera universitet och MSB presenterade utmaningar och forskningsresultat. Presentationerna belyste de förebyggande åtgärder som vidtagits. En detaljerad rapport Making Cities Resilient New Orleans/

10 samhällsskydd och beredskap PM 10 (15) Gothenburg City-to-City Exchange finns på MSB:s webbsida och UNISDR:s PreventionWeb. Återuppbyggnad efter orkanen Katrina. De svenska kommuner som är med i Making Cities Resilient-kampanjen har bildat ett eget nätverk och träffas två gånger per år för att utbyta erfarenheter Under våren 2015 ställde Malmö stad och Vellinge kommun upp som värdar för träffen. Karlstads kommun var värd för Making Cities Resilient-träffen under hösten. Vidare genomförs en utflykt i staden för att visa de åtgärder som vidtagits. Under 2015 producerade MSB en film om kommunernas förebyggande arbete mot naturolyckor. Filmen visades bland annat på Världskonferensen i Sendai i mars En ny film i MSB:s utbildningsserie 90-sekunder profilerar förebyggande arbete på lokal nivå.

11 samhällsskydd och beredskap PM 11 (15) Med EU-finansiering från DG ECHO:s Exchange of Experts-program fick MSB och Ängelholms kommun under året delta i ett utbyte med ANPC, Portugals civilskyddsmyndighet samt städerna Amadora, Cascais och Lissabon. Temat för utbytet var Hazard and Vulnerability Assessments and Risk Awareness. Under Boverkets konvent om hållbar utveckling i december ledde MSB en session om Making Cities Resilient. Vid sessionen presenterades bl.a. hur Göteborgs stad arbetar för att förebygga naturolyckor. Vidare om översvämningsproblematiken i Vansbro kommun och Slussenprojektet i Stockholm. Exempel på Vansbros riskreduceringsåtgärder visades under Boverkets konvent om hållbara städer. Internationell samverkan på global nivå Världskonferensen i Sendai, Japan Sendai Framework for Disaster Risk Reduction antogs vid FN:s tredje världskonferens i Sendai, Japan, den 18 mars Sendai-ramverket är det efterföljande ramverket till Hyogo Framework for Action (HFA) Ramverket är frivilligt och starkt handlingsinriktat. Det har fyra prioriterade områden och sju globala mål. Det övergripande syftet för Sendairamverket är att förluster i liv, sociala, ekonomiska och miljömässiga tillgångar orsakade av katastrofer påtagligt ska ha minskat till år Sendairamverket för katastrofriskreducering är bredare än Hyogo Framework for Action. Ramverket omfattar numera både småskaliga och storskaliga, frekventa och infrekventa, plötsliga och långsamma katastrofer. Förutom naturolyckor ingår även transportrisker, kärnkraftrisker, teknologiska risker (dvs. industriella risker, brand, explosion, elavbrott, gruvolyckor), biologiska

12 samhällsskydd och beredskap PM 12 (15) risker, kemikalier, radiologiska risker och miljörisker. Detta täcker upp ett mycket brett spektrum av risker som MSB och andra aktörer inom samhällsskydd och beredskap arbetar med. Dock med två viktiga undantag nämligen antagonistiska händelser och krig. Sendairamverket kan sägas vara en manual för samhällets breda riskhantering givet det arbete som Sverige gör inom samhällsskydd och beredskap. Ramverkets fyra prioriterade områden handlar om att: 1) samhället i FN-länder behöver bli bättre på att förstå och bedöma risker, 2) berörda aktörer på alla nivåer behöver bli bättre på att ta ansvar för katastrofriskreducering, enskilt och i samverkan med andra aktörer, 3) samhället bör investera i förebyggande åtgärder även i åtgärder för att förhindra att nya risker uppstår, och 4) samhället bör förbereda sig på att olyckor kan uppstå, genom att bygga upp en god beredskap samt en god avhjälpande/operativ och återhämtande förmåga. På världskonferensen deltog bl.a. politiker, tjänstemän, frivilligorganisationer, och företagare. Den svenska delegationen i Sendai leddes av biståndsminister Isabella Lövin och bestod därutöver av företrädare för Utrikesdepartementet (UD), Justitiedepartementet, MSB, SIDA, Riksantikvarieämbetet och Lantmäteriet. Ambassadör Michael Frühling, UD, var förhandlingsansvarig från Sverige. MSB:s generaldirektör deltog som ordförande i en session och medverkade som talare i flera sessioner under världs-konferensen. MSB bistod UD i förhandlingarna vid och inför Världskonferensen och var också ordförande för en session i Sendai. Riksantikvarieämbetet deltog i International Expert Meeting on Cultural Heritage Disaster Risk Management som ägde rum i Tokyo i anslutning till världskonferensen i Sendai. Mötet arrangeras av Japanska kulturdepartementet, japanska motsvarigheten till Riksantikvarieämbetet, International Centre for the Study of the Preservation and Restoration of Cultural Property (ICCROM) och UNESCO. Till mötet hade ett 50-tal talare från hela världen bjudits in för att prata om kulturarv och arbete med katastrofriskreducering. Ämnet hölls brett och omfattade både naturolyckor och katastrofer som orsakas av människor som bl.a. konflikter och krig, men även kärnkraftsolyckor m.m. Vid mötet togs ett dokument fram med rekommendationer utifrån Sendairamverkets fyra prioriterade områden. Inför världskonferensen tog MSB:s sekretariat fram ett häfte med sex inspirerande exempel på lokalt katastrofriskreduceringsarbete för spridning i Sendai. Exemplen är hämtade från katastrofriskreduceringsarbete i Arvika, Jokkmokk, Göteborg, Karlstad, Vellinge och Ängelholm och beskrivs i Making Cities Resilient in Sweden: Six inspiring examples of Disaster Risk Reduction.

13 samhällsskydd och beredskap PM 13 (15) Publikationen finns att läsa på MSB:s webbsida. 3 Publikationsnummer MSB824. Indikatorer för Sendairamverket MSB deltog i UNISDR:s Intergovernmental expert Working Group on Terminology and Indicators. Arbetsgruppen bildades av FN:s generalförsamling efter världskonferensen i syfte att arbeta fram indikatorer för Sendairamverkets sju globala mål. Detta arbete ska i sin tur ligga till grund för nationella och lokala indikatorer. Uppföljning av alla aktörers arbete pågår under 2016 och de globala indikatorerna förväntas fastställas vid årsskiftet 2016/2017. De sju globala målen som finns i Sendairamverket är följande. 1. Minska den globala dödligheten till följd av katastrofer avsevärt. Minska den genomsnittliga globala dödligheten per under årtiondet jämfört med perioden Avsevärt minska antalet människor i världen som drabbas av en katastrof. Minska den genomsnittliga globala siffran per under perioden jämfört med perioden Reducera direkt ekonomiska förluster från katastrofer i förhållande till den globala bruttonationalprodukten (BNP). 4. Avsevärt minska skadorna på viktig infrastruktur samt störningar i samhällsviktiga funktioner genom att utveckla resiliens. 3 Sweden/International-Campaign-Making-Cities-Resilient/Six-inspiring-examples/

14 samhällsskydd och beredskap PM 14 (15) 5. Avsevärt öka antalet länder med nationella och lokal katastrofriskreduceringsstrategier. 6. Avsevärt stärka internationellt samarbete och hållbart stöd till utvecklingsländerna. Detta ska komplettera landets nationella åtgärder för Sendairamverket. 7. Avsevärt öka användningen av tidiga varningssystem för multi-risk. Öka katastrofriskinformationen. Riktlinjer för tillämpning av Sendairamverket UNISDR efterfrågade experter som skulle kunna delta i arbetet att ta fram 31 olika vägledningar för implementeringen av Sendairamverket. Syftet med dessa tematiska Words in Action-arbetsgrupper är att ta fram vägledningar för hur aktörerna ska kunna tillämpa Sendairamverket. Vägledningar och tillhörande informationsmaterial tillgängliggörs allt eftersom de blir klara under Flera representanter i Nationella plattformens myndighetsnätverk nominerades som deltagare i dessa arbetsgrupper för Words into Action. Internationell samverkan inom Europa Europaparlamentet och EFDRR MSB föreläste under Europaparlamentets workshop om post-hyogo Framework for Action. MSB och Riksantikvarieämbetet deltog i det årliga mötet i European Forum for Disaster Risk Reduction (EFDRR) i Paris i oktober. UNISDR berättade om bl.a. utvecklingen av en europeisk RoadMap för tillämpning av Sendairamverket. Holland kommer att leda detta arbete. EU-projekt Managing Urban Risks in Europe MSB leder ett EU-projekt, Managing Urban Risks in Europe: Implementation of the City Disaster Resilience Scorecard. Projektet startade januari 2015 och pågår fram till slutet av juni Det finansieras av EU:s instrument: Civil Protection Prevention and Preparedness Projects. Projektet ska pröva UNISDR:s Disaster Resilience City Scorecard för att mäta kommunernas arbete med katastrofriskreducering. Arvika kommun och Jönköpings kommun, Salford (Manchester) och Stoke- on-trent i Storbritannien, Portugal civilskyddsmyndighet (ANCP), Amadoras kommun i Portugal och UNISDR är också partners i projektet. AECOM, ett privat företag i Storbritannien som har kontor runt om i världen, utvecklade Scorecard i samarbete med IBM och UNISDR. AECOM deltar i projektet som upphandlad konsult.

15 samhällsskydd och beredskap PM 15 (15) Peer reviews Peer reviews genomförs av UNISDR och EU:s DG ECHO i samråd med OECD för att lyfta fram det goda arbete som genomförs i Europeiska länder samt för att ge rekommendationer. Varje utvärdering är unik och är baserad på peers egna observationer och rekommendationer. En rapport tas fram för varje peer review så att resultatet kan spridas inom Europa och till intressenter i andra regioner. Europeiska kommissionen väljer ett peer-team bland de EU-experter som har nominerats av respektive EU-land. MSB deltog som peer i peer review av Bulgariens katastrofriskreduceringsarbete, i peer review av Turkiets katastrofriskreduceringsarbete samt också i peer review av Polens riskbedömningsarbete. Sekondering vid UNISDR i Bryssel MSB har en medarbetare till UNISDR:s Europakontor i Bryssel för en sekondering mellan september 2015 till augusti Syftet med sekonderingen till UNISDR är att tillhandahålla expertis på ett antal områden kopplat till FN-ramverket Sendai Framework for Disaster Risk Reduction. Arbetet på Europakontoret omfattar bland annat att stärka samarbetet med de nordiska och baltiska länderna. Samarbete med Europeiska kommissionen är också en del av arbetet liksom att bidra i planering och samarbete inom det europeiska forumet European Forum for Disaster Risk Reduction. En del av tiden är också avsatt för att stödja nationell implementering av Sendairamverket och att ansvara för framtagandet av UNISDR:s Words into Actionvägledning för nationella och lokala plattformar. Samverkan inom Norden Det informella nätverket mellan Sverige, Norge och Finland har inte genomfört något gemensamt möte under Samverkan har istället skett vid European Forum for Disaster Risk Reduction:s årliga möte. MSB kommer att titta närmare på hur den nordiska samverkan om Sendairamverket skulle kunna ske framöver.