Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet"

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för Inomfältsvariation - en nyckelfråga vid markkartering Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Söderström M. Ingår i... Huvudspråk Målgrupp SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 8 och 9 december 2004 Svenska Rådgivare Nummer (ISBN, ISSN) ISSN X, ISRN SLU-SJFD-M-57-SE

2 INOMFÄLTSVARIATION - EN NYCKELFRÅGA VID MARKKARTERING Mats Söderström Lantmännen / SLU, Inst för markvetenskap, Avd. för precisionsodling Lidköping / Skara E-post mats.soderstrom@lantmannen.se, Introduktion Precisionsodling innebär att man eftersträvar att anpassa åtgärder som gödsling och kalkning till det behov som finns på olika delar av fältet. Inom precisionsodlingen avser man alltså att ta hänsyn till markens inomfältsvariation och hur avkastningen varierar inom fältet, och för att detta ska lyckas krävs god kunskap om hur denna inomfältsvariation ser ut. Under senare år har nya metoder t ex vid markkartering börjat användas. Internationellt har den praktiska användningen av mätinstrument som ger en uppfattning om markens elektriska ledningsförmåga (konduktivitet; för samma typ av mätning skrivs ibland electrical conductivity - EC eller elektromagnetisk induktion - EMI) blivit allt mer utbredd (t ex Doerge et al., 2000; King & Dampney, 2000; Nehmdahl & Greve, 2001). Anledningen är bl a en önskan att kunna förbättra den detaljerade karteringen av markegenskaper inom enskilda jordbruksskiften. Markens konduktivitet påverkas av flera faktorer som påverkar grödans tillväxt, t ex lerhalt, mullhalt, markvattenhalt och framförallt jordens salthalt. I våra jordar tycks det i huvudsak vara lerhaltsvariationer som ger störst utslag på konduktiviteten. Lerhaltsbestämning på laboratorium är kostsam och det är därför mycket intressant om det finns billiga och enkla metoder för att snabbt kunna få en uppfattning om lerhalten (Gilbertsson, 2001; Nehmdahl & Greve, 2001). Exempel på mätinstrument för konduktivitet är t ex VERIS och EM38 (Sudduth et al, 2001). Finessen med dessa instrument är att man relativt snabbt och billigt kan kartera ett skifte med en hög detaljeringsgrad. EM38-mätning har pågått kommersiellt i Sverige sedan Till augusti 2004 har ca 5000 ha mätts upp varav omkring 80% som kommersiell tjänst åt lantbrukare, (på omkring 60 olika gårdar) resterande del i olika FoU-projekt. Huvudsaklig användning är f n planering av jordprovtagning i samband med markkartering. Här är avsikten att beskriva metoden samt redogöra för några av erfarenheterna från dessa mätningar. Exempel ges på hur EM38- mätning med fördel kan användas vid potatisodling samt försöksplanering. Utrustningen Vid kartering med EM38 dras instrumentet efter en fyrhjulig motorcykel på en plastsläde, eftersom metallföremål i närheten påverkar mätvärdena. Samtidigt mäts positionen med DGPS (differentiell GPS satellitpositioneringsutrustning med korrektionssignal för ökad positionsnoggrannhet (< 2 m)) och data från både GPS och EM38 registreras kontinuerligt. EM38-instrumentet generar ett elektromagnetiskt fält som genom induktion ger upphov till svag elektrisk ström i jorden som i sin tur genererar ett sekundärt magnetfält, vilket mäts av instrumentet. Förhållandet mellan det primära och det sekundära magnetfältet är en funktion av konduktiviteten (McNeill, 1992). Instrumentet kan placeras på två olika sätt, antigen vertikalt eller horisontellt. Vid vertikal mätning erhålls ett mätvärde som påverkas av förhållandena i jorden ned till ca 1,5 m, vid horisontell mätning till ca halva det djupet (Sudduth et al, 2001). Den maximala responsen i det förstnämnda fallet är vid ca 0,4 m under sensorn och i det senare fallet omedelbart under sensorn. Vid kartering görs mätning ofta med vertikalt instrument eftersom det registrerade värdet då tycks stabilare, men ibland 26:1

3 förekommer en kombination av två instrument som mäter samtidigt, ett vertikalt och ett horisontellt. Detta kan ge en uppfattning om skillnader i jordartsvariation i jordprofilen. Planera markkarteringen med hjälp av EM38-mätning Korrelationen (r) mellan lerhalt och EC är ofta i storleksordningen 0,7-0,8. men även andra markparametrar som t ex K-AL, K-HCl, Mg-AL, Cu-HCl är normalt signifikant korrelerade till konduktivitetstalet då dessa värden ofta är relaterade till lerhalten. I figur 1 visas resultatet av en EM38-kartering och analyser av lerhalt i matjordsprover som är gjord på en del av en gård i Halland. Området med hög lerhalt i söder och det centrala området med betydligt lägre lerhalter fångas upp väl av EM38-karteringen. I övergången mellan de båda områdena stämmer inte lerhalten lika bra med konduktivitetstalet. Det kan t ex bero på att det kan vara ett tunnare lager med lätt jord över den lerigare jorden vilket ger högre värden från EM38- instrumentet än vad man kan förvänta sig om man jämför med uppgifter från en jordprovtagning. Figur 1. Resultatet av en EM38- kartering (orange (ljust) =lägst; mörkblått (mörkt) =högst). Prickarna visar lerhalt i matjordsprover (stor prick=hög lerhalt). Lerhalten (%) finns angiven vid respektive provpunkt. Del av Hea gård i Halland. Om jorddjupet är litet, d v s om det finns berg strax under markytan, så ger detta låga värden. Instrumentet är känsligt och kan störas av vattenledningar, stängsel eller annat som kan påverka den uppmätta ledningsförmågan. Även mycket mullrik jord kan ge oväntade värden. Kartor över konduktivitet bör därför tolkas med försiktighet och det är en fördel om kartan kan kombineras med god kännedom om marken i fråga. Man kan emellertid notera att ett speciellt konduktivitetsvärde inte direkt kan kopplas till ett givet lerhaltsvärde. Vanligen är man därför intresserad av den relativa inomfältsvariationen mer än de aktuella mätvärdena. Trots att konduktiviteten påverkas bl a av markfuktighet och marktemperatur har många undersökningar visat att den relativa variationen av konduktivitetsvärdet inom fälten är tämligen konstant (t ex Nehmdahl & Greve, 2001; Sudduth et al, 2001). Det betyder att områden med högst respektive lägst konduktivitet enligt EM38-mätning normalt är de samma, oavsett tidpunkt på året. Men det betyder också att man alltid måste ha ett antal referensprover med markanalyser för att säkert kunna förstå vad värdena från mätningen betyder. Mätning med EM38 används idag främst för planering av jordprovtagning. Tanken är att lokalisera provpunkterna till så stabila områden som möjligt så att varje prov blir representativt för omgivningen. Metoden som används i Sverige (av Analycen Nordic AB) 26:2

4 kan beskrivas som styrd stratifierad provtagning (beskrivs av Olsson et al, 2003). Som vid en traditionell markkartering tas ungefär ett prov/ha. Men dessas placering blir oregelbunden och bestäms av EM38-karteringen (se provpunkterna i figur 1). Ett alternativt användningsområde är att utnyttja EM38-karteringen för att dela in fältet i mer homogena delområden, med likartade markförhållanden. Sådana zoner brukar benämnas management zones (brukningszoner) i precisonsodlingssammanhang och förespråkas i bland som mer kostnadseffektiva än den mer detaljerade jordprovtagningen (t ex Nehmdahl & Greve, 2001). Provtagningen kan då begränsas till ett fåtal prover per zon vilket kan ge en lägre kostnad, men en högre precision än en traditionell kartering (se t ex Söderström, 2002). Brukningszonerna kan ses som en kompromiss mellan att utnyttja fältmedeltalet och försöka modellera fältet som en yta med kontinuerlig variation Exempel på andra tillämpningar Förbättrad potatiskvalitet Hushållningssällskapet Halland har tillsammans med Lantmännen utfört fältförsök med GPSstyrd precisionsspridning av kalium till potatis i ett fält där det under flera år har varit problem med ojämn kokkvalitet mellan prover i samma parti (Lindholm & Karlsson, 2004). Det är relativt stor prisskillnad mellan potatis i olika kvalitetsklasser. Genom att gödsla med varierad kaliumgiva efter K-AL-värdena i marken fick man en säkrare och jämnare kokkvalitet (klass I) på hela fältets skörd jämfört med en enhetlig giva. Inom området där man gödslade som medelgivan hamnade partiet i kvalitetsklass II, vilket gav 20 öre per kilo lägre än klass I. Man tjänade kronor på att få denna del av fältet i klass I (20 öre/kg x kg/ha = kr/ha. 4,5 ha x kr/ha = kr). Skiftesstorleken var i det här fallet ca 12 ha. Det finns således mycket att vinna på att basera kaliumgödsling till potatis på en säker K-ALkarta. En EM38-mätning ger en utmärkt möjlighet till förbättrad kartering av K-AL. Särskilt i mindre fält där man avser att precisionsgödsla, som i detta exempel, kan det vara en fördel att använda EM38-mätningen för att dela in fältet in olika zoner där jordprovtagningen görs. Behovet beräknas sedan för respektive zon. Denna metod är ofta den mest kostnadseffektiva om det finns en jordartsvariation på fältet. I figur 2 visas ett exempel på hur K-AL-talet följer en zonindelning som gjorts genom en EM38-mätning. K-AL (mg/100 g jord) EM38-mätning för bättre kartering av K-AL Bryggum, Västergötland Klassning från EM38 Figur 2. En klassindelning av EM38-karteringen är användbar för indelning av fälten i olika zoner där jordprov lämpligen tas ut. Vid potatisodling är K-AL-talet av särskild betydelse, och här är sambandet med EM38-mätningen vanligen starkt. Exempel från en gård i Västergötland (där man dock inte odlar potatis) som visar medelvärde och spridning av K-ALtal i områden med olika EM38- värde. 26:3

5 Försöksplanering Både för traditionell försöksplanering, där man normalt är beroende av homogena "bakgrundsförhållanden" för att man ska kunna tolka försöksresultaten korrekt, samt vid försök där man testar teknik som används för precisionsodling, är det ovärderligt att känna till jordartsvariationen. Ibland används en vanlig markkartering med ett jordprov per ha som grund, men variabiliteten mellan provpunkterna är vanligen mycket svår att bedöma, vilket är en stor osäkerhetsfaktor vid försöksplanering. EM38-mätningen tillsammans med ett antal jordprover, kombinerat med kunskap som brukaren har om fältet, ger en mycket god uppfattning om variationer i fältförhållandena och en möjlighet att hitta de mest lämpliga försöksplatserna. Figur 3 visar hur man kan tänka sig att lägga ut olika typer av försök med utgångspunkt från en EM38-kartering. Det är även möjligt att kombinera EM38-mätningen med andra typer av mätdata (t ex detaljerad topografi eller reflektansvärden från N- Sensormätning) om man vill klassificera en gård i olika zoner som är relativt homogena (se t ex Söderström & Lindén (2004) som beskriver ett exempel från Hushållningssällskapets försöksgård Logården i Västergötland). a. Försök längs hela kördrag b. Små försöksytor eller provpunkter c. Vanliga blockförsök Figur 3. Exempel på hur planeringen av olika typer av försök kan anpassas efter inomfältsvariationen som kan mätas upp m h a EM38 (Söderström & Lindén, 2004). Slutsatser Karteringar av konduktivitet med EM38 har generellt visat sig överensstämma väl med jordartsvariationer på fälten, men man måste alltid ta jordprover för att förstå vad konduktivitetsvärdena betyder. I de fall det finns en betydande jordartsvariation på fälten är EM38-kartering en effektiv metod för hitta övergångszoner mellan jordarterna. Beroende på att mätdjupet är avsevärt större än matjordsdjupet är det inte alltid som den direkta korrelationen mellan matjordsanalys och mätvärdet från EM38 är så hög. Emellertid följer ofta mönstret i skördekartor ungefär samma struktur som konduktivitetskartorna. EM38- kartering används idag för att styra jordprovtagning och ger möjlighet till en indelning av fälten i brukningszoner. EM38-data har en stor potential att utnyttjas som stödvariabel för interpolation av mer sparsamt provtagna korrelerade variabler eller att användas då olika typer av modeller (för t ex tillväxt eller läckage) som behöver information om jordartsförhållanden ska anpassas för användning i precisionsodlingssammanhang. För vissa tillämpningar, som t 26:4

6 ex då man vill anpassa kaliumgödsling till potatis eller vid planering av fältförsök är EM38- mätning ett mycket bra underlag som leder till ökad kännedom om jordens inomfältsvariation så att rätt beslut fattas. I det förstnämnda fallet kan detta resultera i ökad ekonomisk avkastning för potatisodlaren och högre potatiskvalitet för konsumenten och i det andra fallet ger det ökade möjligheter att korrekt tolka försöksresultat. Tillkännagivande Denna redovisning har utformats inom ramen för Precisionsodling Sverige (POS) som är ett samarbetsprojekt som arbetar med projekt syftande till att utveckla tillämpningen av precisionsodlingsteknik i svenskt jordbruk ( Referenser Doerge, T., Kitchen, N.R. & Lund, E.D Soil Electrical Conductivity Mapping. Site- Specific Management Guidelines. Potash & Phosphate Institute, (tillgänglig via Internet: USA Gilbertsson, M Sensorer för att mäta markparametrars variation inom fält. JTI-rapport Lantbruk och industri, s. King, J. A. & Dampney, P. M. R Electro-Magnetic Induction (EMI) for measuring soil properties. Aspects of Applied Biology, 60. Remote Sensing in Agriculture, Lindholm, R. & Karlsson, M Precisionsstyrd kaliumgödsling: Pengar att tjäna för potatisodlare. Grodden, nr 3, 2004, sid 20. McNeill, J.D Rapid accurate mapping of soil salinity by electromagnetic ground conductivity meters. Ur: Advances measurement of soil physical properties: Bringing theory into practice. Spec. publ. 30 SSSA, Madison, WI, USA, Nehmdahl, H. & Greve, M. H Using Soil Electrical Conductivity Measurements For Delineating Management Zones On Highly Variable Soils in Denmark. Ur: Grenier G & Blackmore S (ed.): ECPA Third European Conference on Precision Agriculture (vol. 1). agro Montpellier, s Olsson D., Söderström M. & Nissen K An automated method to locate optimal soil sampling sites using ancillary information. Poster presented at the 4th European conference on Precision Agriculture, 4th ECPA, Berlin, June 15 to 19, 2003 Sudduth, K.A, Drummond, S.T. & Kitchen, N.R Accuracy issues in electromagnetic induction sensing of soil electrical conductivity for precision agriculture. Computers and Electronics in Agriculture, 31, Söderström, M Systems of soil mapping in precision agriculture. Presented at NJF seminar no. 336 "Implementation of Precision Farming in Practical Agriculture", June 2002 in Skara, Sweden. DIAS report series (from the Danish Institute of Agricultural Sciences). 8 s. Söderström M. & Lindén B Using precision agriculture data for planning field experiments experiences from a research farm in Sweden. To be published in the proceedings of the IAMFE conference 2004, St. Petersburg, Russia. 8 s. 26:5

Material & metoder. Bilaga C

Material & metoder. Bilaga C Bilaga C Indelning av jordbruksskiften i brukningszoner med hjälp av markens ledningsförmåga skillnader i markegenskaper och skörd inom tre skiften i Västergötland Mats Söderström, Inst f mark och miljö,

Läs mer

Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008

Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008 Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008 Introduktion I det här arbetet har analysresultat från vanliga markkarteringar analyserats

Läs mer

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Traditionell markkartering i precisionsodling. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002

Bibliografiska uppgifter för Traditionell markkartering i precisionsodling. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Bibliografiska uppgifter för Traditionell markkartering i precisionsodling. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Författare Söderström M. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Precisionsodling

Läs mer

Instruktion till kalkylerna

Instruktion till kalkylerna Knud Nissen, Lantmännen, 2010 Instruktion till kalkylerna Introduktion Greppakalkylen är uppbyggd så att man skall importera (eller kopiera) in X och Y koordinater och markkarteringsvärden. Därefter räknar

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Avstånd mellan körspår - en jämförelse mellan traditionell spårmarkör och autostyrning med GPS

Bibliografiska uppgifter för Avstånd mellan körspår - en jämförelse mellan traditionell spårmarkör och autostyrning med GPS Bibliografiska uppgifter för Avstånd mellan körspår - en jämförelse mellan traditionell spårmarkör och autostyrning med GPS Författare Söderström M., Wijkmark L., Martinsson J., Nissen K. Utgivningsår

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Problem och möjligheter med dagens fältförsök teknik, utveckling, utvärdering och behov. Kjell Gustafsson

Problem och möjligheter med dagens fältförsök teknik, utveckling, utvärdering och behov. Kjell Gustafsson Problem och möjligheter med dagens fältförsök teknik, utveckling, utvärdering och behov Kjell Gustafsson Växtodlingsförsök har en lång tradition Försök. Gjorde vid Mossars uppodling Liten dikad mosse på

Läs mer

Vad är precisionsodling? Vi börjar med den enkla definitionen! Det är ju precis det samma som gäller när man skall medverka på en konferens!

Vad är precisionsodling? Vi börjar med den enkla definitionen! Det är ju precis det samma som gäller när man skall medverka på en konferens! Vad är precisionsodling? Vi börjar med den enkla definitionen! Veta var man är och vart man ska - position Veta vad man skall göra just här och nu rätt åtgärd och god timing Åtgärda det man ska göra på

Läs mer

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Risken för f klumprotsjuka säker och snabb bedömning med ny metod Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB Örebro Kravet

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Rödsotvirus i höstsäd Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Ingår i... Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV DRÄNERING PÅ GRÖDANS ETABLERING, SKÖRD OCH MARKBÖRDIGHET

Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV DRÄNERING PÅ GRÖDANS ETABLERING, SKÖRD OCH MARKBÖRDIGHET Institutionen för Markvetenskap 2008-03-04 Avdelningen för hydroteknik Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 Ingrid Wesström, Elisabeth Bölenius & Johan Arvidsson SLU, Institution för markvetenskap,

Läs mer

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt

Läs mer

Teknik kommande och förekommande

Teknik kommande och förekommande Teknik kommande och förekommande Den intelligenta gården MÄTA STYRA/REGLERA AUTOMATISERA Standardiserad kommunikation CANBUS ISOBUS ISOAGRINET Internet of things Sensornätverk Farm Management Information

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår

Läs mer

CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig

CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig CropSat.se Resultatet av ett SLF projekt i samarbete mellan SLU Skara, Mats Söderström Lantmännen,

Läs mer

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Charlotta Almquist 2,3 and Anders Jonsson 2,3

Läs mer

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i

Läs mer

Figur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster.

Figur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster. Bilaga 4 Uppdragsnr: 10140247 1 (7) PM Geofysisk undersökning för ny deponi vid Kistinge, Halmstads kommun Bakgrund I samband med undersökningar för en ny deponi vid Kistinge (se Figur 1), Halmstads kommun,

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,

Läs mer

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden Anna Rydberg & Johanna Olsson JTI Swedish Institute for Agricultural and Environmental Engineering Objective To investigate

Läs mer

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Gödsling med svavel och kalium till lusern Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland

Läs mer

Gammastrålningsmätning för detaljerad kartering av jordarter

Gammastrålningsmätning för detaljerad kartering av jordarter Gammastrålningsmätning för detaljerad kartering av jordarter inom fält Mats Söderström, Ingemar Gruvaeus & Lars Wijkmark Avdelningen för precisionsodling Precisionsodling Sverige Teknisk Rapport nr 11

Läs mer

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet

Läs mer

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005 Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005 Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Växtnäring Bladgödsling med mangan på hösten kan minska utvintring av höstkorn

Läs mer

Sensorsystem för bestämning av markparametrar i fält

Sensorsystem för bestämning av markparametrar i fält JTI-rapport Lantbruk & Industri 304 Sensorsystem för bestämning av markparametrar i fält en litteraturstudie Sensor system for determination of soil properties in the field Lars Thylén Mikael Gilbertsson

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö UAV inom precisionsodling - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö För att producera en jämn gröda av rätt kvalitet, behövs kunskap om marken och grödan för att fatta

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Markkartering jordprovtagning analyser

Markkartering jordprovtagning analyser Markkartering jordprovtagning analyser Jordbruksinformation 6 2002 Markkartering Med markkartering menar man provtagning och analys av åkerjord samt upprättande av protokoll och karta, så att man kan hänföra

Läs mer

Behovsberäkning i Christine-GIS

Behovsberäkning i Christine-GIS Behovsberäkning i Christine-GIS I det här exemplet är avsikten att visa hur man kan beräkna behovet av fosfor enligt jordanalysdata från en markkartering. Vi använder här ett enkelt kartprogram, Christine-GIS

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

CropSAT gödsla rätt med satellithjälp

CropSAT gödsla rätt med satellithjälp CropSAT på TV4play www.slu.se mats.soderstrom@slu.se CropSAT gödsla rätt med satellithjälp Mats Söderström Sveriges lantbruksuniversitet Minskad miljöpåverkan Högre levnadsstandard Kvalitetskrav Ökande

Läs mer

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) - ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel

Läs mer

Markkarteringsrådets rekommendationer för Markkartering av åkermark

Markkarteringsrådets rekommendationer för Markkartering av åkermark Markkarteringsrådets rekommendationer för Markkartering av åkermark När och hur provtagning ska göras Vilka analyser som bör beställas Gödslings- och kalkningsråd baserade på analysresultaten Jordbruksinformation

Läs mer

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen

Läs mer

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson I skarven mellan 30- och 40-talen var frågorna om kalk, fosfor och samspelet dememellan aktuella. Det gav impulser att starta ett antal

Läs mer

Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök)

Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök) Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök) Örjan Berglund (orjan.berglund@slu.se) ; Mats Söderström (mats.soderstrom@slu.se) Redan massor av sensorer

Läs mer

On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?

On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? jordbearbetning On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg, Skara, SLU, Institutionen för mark och miljö, Skara Mats Söderström, SLU, Institutionen

Läs mer

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Lägg grunden för en bättre avräkning redan i år Bättre etablering, bättre

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Publikationslista för Lena Engström

Publikationslista för Lena Engström Publikationslista för Lena Engström Publicerade vetenskapliga artiklar Engström, L., Stenberg, M., Wallenhammar, A.C., Gruvaeus, I., Ståhl, P. (2013). Organic winter oilseed rape response to N fertilisation

Läs mer

Sensorer för att mäta markparametrars variation inom fält

Sensorer för att mäta markparametrars variation inom fält JTI-rapport Lantbruk & Industri 276 Sensorer för att mäta markparametrars variation inom fält En jämförelse mellan en konduktivitetssensor och en dragkraftssensor On-the-go sensors measuring differences

Läs mer

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Precisionsskolan 2010

Precisionsskolan 2010 Precisionsskolan 2010 Introduktionsmaterial om principer och teknik för Greppa näringens Precisionsodlingsmodul Precisionsskolan 2010 Introduktionsmaterial om principer och teknik för Greppa näringens

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2015-035 Markkemisk och fysikalisk analys av jordprover från Gørløsegård, MNS50090, Hillerød Kommune, Danmark. Samuel Eriksson & Anna Lundberg INSTITUTIONEN FÖR

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Bibliografiska uppgifter för Vårvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet Västmanland Ingår i... Försöksrapport

Läs mer

Sammanfattning. Inledning

Sammanfattning. Inledning Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se

Läs mer

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin R E S U L T A T 2011 M3-8036 R-307-2011 03N112 1 Andreas Snygg Rutakvarn, Jung, Vara GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2011-04-19 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Höstkorn JORDART: mmh Mellanlera ph-värde: 6,8 P-HCl: 56 Cu-HCl:

Läs mer

Biologisk markkartering av patogener

Biologisk markkartering av patogener Biologisk markkartering av patogener - ett TEMA-program vid NJ-fakulteten SLU- Anders Jonsson Precisionsodling och pedometri Institutionen för mark och miljö, SLU, Skara Biologisk markkartering TEMA-forskning

Läs mer

Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)

Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm) Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr 235-3685-08Mm) Innehållsförteckning Bakgrund 2 Material och Metoder 2 Resultat och Diskussion 3

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde

Bibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde Bibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Biologisk markkartering av patogener

Biologisk markkartering av patogener Biologisk markkartering av patogener - ett TEMA-program vid NL-fakulteten SLU- 2009-2015 Biological Soil Mapping (BioSoM) Innehåll Tema-program på NL-fakulteten Målsättning och bakgrund Resultat från BioSoM

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka?

Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka? Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka? Författare Börjesson T., Gruvaeus I. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från

Läs mer

Höga DON-halter hot mot västsvensk grynhavreodling?

Höga DON-halter hot mot västsvensk grynhavreodling? Höga DON-halter hot mot västsvensk grynhavreodling? Skaraborg Rapport 1_2016 Björn Roland Höga DON-halter hot mot västsvensk grynhavreodling? Angrepp av svampen Fusarium, framförallt Fusarium graminearum,

Läs mer

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN ----~--_.. _--- I nstitutionen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDEN FRÅN JRDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricuiturai Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins

Läs mer

Utvärdering av samband mellan skördekartering och markkartering i fält. Linnea Gustafsson

Utvärdering av samband mellan skördekartering och markkartering i fält. Linnea Gustafsson Utvärdering av samband mellan skördekartering och markkartering i fält Linnea Gustafsson Självständigt arbete 10 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten,

Läs mer

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:

Läs mer

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Sida 1 av 5 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Försöksdokumentation L9-1011-2014-001. Effekt och förändring hos fungicider i höstvete i Skåne Resultat från nationella försök skall bara användas

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne

Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,

Läs mer

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande

Läs mer

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vädret har varit fortsatt varmt, men på några ställen har det kommit några millimeter

Läs mer

På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS

På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS 132 Mats Söderström På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS Jordbrukets miljöpåverkan måste minska samtidigt som produktiviteten måste öka. Det är en svår ekvation att lösa. Nya

Läs mer

Precision inom ekologisk växtodling vilka faktorer är vik6gast? Kjell Gustafsson

Precision inom ekologisk växtodling vilka faktorer är vik6gast? Kjell Gustafsson Precision inom ekologisk växtodling vilka faktorer är vik6gast? Kjell Gustafsson Agroväst Livsmedel AB FoU- program Mjölk Nöt- och lammkö/ REKS EU- projekt Precisionsodling Sverige, POS Markvård Energigården

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Fina höstveten och varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 17, 15: Fina höstveten och varierande kväveupptag Generellt ser höstvetet i området mycket bra ut och kväveinnehållet i grödan ligger ganska högt jämfört

Läs mer

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i området Färgaren 3, Kristianstad Emil Lundberg, Bojan Brodic, Alireza Malehmir Uppsala Universitet 2014-06-04 1 Innehållsförteckning 2 1.

Läs mer

Kväve- och fosforgödsling till majs

Kväve- och fosforgödsling till majs Kväve- och fosforgödsling till majs Johanna Tell och Ulf Axelson, Hushållningssällskapet, Skara Kväve Det fanns ingen tydlig korrelation mellan optimal kvävegiva och skörd men däremot fanns det ett samband

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar

Läs mer

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen

Läs mer

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15 Oskarshamns kommun 21:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik Per Björinger 21-12-15 NIRAS Johan Helldén AB Teknikringen 1E 583 3 Linköping Tel: 13 21 2 94 www.niras.se

Läs mer

LMA522: Statistisk kvalitetsstyrning

LMA522: Statistisk kvalitetsstyrning Föreläsning 5 Föregående föreläsningar Acceptanskontroll: Konsten att kontrollera producerade enheter så att man kan garantera kvalitet samtidigt som kontrollen inte blir för kostsam att genomföra Dagens

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

INLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING...

INLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... Sidan 1 av 7 Innehåll INLEDNING... MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... TEST LOKALISERING OCH MÅLSÄTTNING... TEORI OCH RESULTAT... TEORI... RESULTAT... 3 UTVÄRDERING... 6 APPENDIX... 6 APPENDIX

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J. Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport

Läs mer

Oväntat högt kväveupptag

Oväntat högt kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Region Mitt vecka 24, 2019 Oväntat högt kväveupptag Höstvetet är mitt i axgång, på vissa håll i slutet av axgång, det vill säga runt DC 55-57. Tidiga fält har redan nått begynnande

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5 Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om

Läs mer

Odlade torvjordar och växthuseffekten pilotprojekt

Odlade torvjordar och växthuseffekten pilotprojekt Odlade torvjordar och växthuseffekten pilotprojekt Örjan Berglund & Kerstin Berglund Sveriges Lantbruksuniversitet Institutionen för markvetenskap Avdelningen för hydroteknik Rapport Report Swedish University

Läs mer

Slutrapport Spatiala nyckeltal, SLF projekt

Slutrapport Spatiala nyckeltal, SLF projekt Slutrapport Spatiala nyckeltal, SLF projekt 0233063 Bakgrund Precisionsodlingsbegreppet började användas i mitten av 1990-talet. Det var bl. a en följd av att positionering med GPS med tillräckligt hög

Läs mer

Precisionsodling - avstämning av verksamhet och vision hos olika aktörer

Precisionsodling - avstämning av verksamhet och vision hos olika aktörer Precisionsodling - avstämning av verksamhet och vision hos olika aktörer Åhörarkopior från seminarium i Skara den 19 april 2006 Avdelningen för precisionsodling Precisionsodling Sverige Teknisk Rapport

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

PLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD:

PLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD: PLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av Elisabeth Lindvall Fredrik Griwell Fredrik Griwell Innehållsförteckning

Läs mer

Snövattenekvivalentuppskatning med markradar

Snövattenekvivalentuppskatning med markradar Snövattenekvivalentuppskatning med markradar Nils Sundström, LTU Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser minska volymfelet i avrinningsprognoser förbättra tidsbestämningen av den

Läs mer