Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
|
|
- Viktoria Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bibliografiska uppgifter för Inomfältsvariation - en nyckelfråga vid markkartering Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Söderström M. Ingår i... Huvudspråk Målgrupp SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 8 och 9 december 2004 Svenska Rådgivare Nummer (ISBN, ISSN) ISSN X, ISRN SLU-SJFD-M-57-SE
2 INOMFÄLTSVARIATION - EN NYCKELFRÅGA VID MARKKARTERING Mats Söderström Lantmännen / SLU, Inst för markvetenskap, Avd. för precisionsodling Lidköping / Skara E-post mats.soderstrom@lantmannen.se, Introduktion Precisionsodling innebär att man eftersträvar att anpassa åtgärder som gödsling och kalkning till det behov som finns på olika delar av fältet. Inom precisionsodlingen avser man alltså att ta hänsyn till markens inomfältsvariation och hur avkastningen varierar inom fältet, och för att detta ska lyckas krävs god kunskap om hur denna inomfältsvariation ser ut. Under senare år har nya metoder t ex vid markkartering börjat användas. Internationellt har den praktiska användningen av mätinstrument som ger en uppfattning om markens elektriska ledningsförmåga (konduktivitet; för samma typ av mätning skrivs ibland electrical conductivity - EC eller elektromagnetisk induktion - EMI) blivit allt mer utbredd (t ex Doerge et al., 2000; King & Dampney, 2000; Nehmdahl & Greve, 2001). Anledningen är bl a en önskan att kunna förbättra den detaljerade karteringen av markegenskaper inom enskilda jordbruksskiften. Markens konduktivitet påverkas av flera faktorer som påverkar grödans tillväxt, t ex lerhalt, mullhalt, markvattenhalt och framförallt jordens salthalt. I våra jordar tycks det i huvudsak vara lerhaltsvariationer som ger störst utslag på konduktiviteten. Lerhaltsbestämning på laboratorium är kostsam och det är därför mycket intressant om det finns billiga och enkla metoder för att snabbt kunna få en uppfattning om lerhalten (Gilbertsson, 2001; Nehmdahl & Greve, 2001). Exempel på mätinstrument för konduktivitet är t ex VERIS och EM38 (Sudduth et al, 2001). Finessen med dessa instrument är att man relativt snabbt och billigt kan kartera ett skifte med en hög detaljeringsgrad. EM38-mätning har pågått kommersiellt i Sverige sedan Till augusti 2004 har ca 5000 ha mätts upp varav omkring 80% som kommersiell tjänst åt lantbrukare, (på omkring 60 olika gårdar) resterande del i olika FoU-projekt. Huvudsaklig användning är f n planering av jordprovtagning i samband med markkartering. Här är avsikten att beskriva metoden samt redogöra för några av erfarenheterna från dessa mätningar. Exempel ges på hur EM38- mätning med fördel kan användas vid potatisodling samt försöksplanering. Utrustningen Vid kartering med EM38 dras instrumentet efter en fyrhjulig motorcykel på en plastsläde, eftersom metallföremål i närheten påverkar mätvärdena. Samtidigt mäts positionen med DGPS (differentiell GPS satellitpositioneringsutrustning med korrektionssignal för ökad positionsnoggrannhet (< 2 m)) och data från både GPS och EM38 registreras kontinuerligt. EM38-instrumentet generar ett elektromagnetiskt fält som genom induktion ger upphov till svag elektrisk ström i jorden som i sin tur genererar ett sekundärt magnetfält, vilket mäts av instrumentet. Förhållandet mellan det primära och det sekundära magnetfältet är en funktion av konduktiviteten (McNeill, 1992). Instrumentet kan placeras på två olika sätt, antigen vertikalt eller horisontellt. Vid vertikal mätning erhålls ett mätvärde som påverkas av förhållandena i jorden ned till ca 1,5 m, vid horisontell mätning till ca halva det djupet (Sudduth et al, 2001). Den maximala responsen i det förstnämnda fallet är vid ca 0,4 m under sensorn och i det senare fallet omedelbart under sensorn. Vid kartering görs mätning ofta med vertikalt instrument eftersom det registrerade värdet då tycks stabilare, men ibland 26:1
3 förekommer en kombination av två instrument som mäter samtidigt, ett vertikalt och ett horisontellt. Detta kan ge en uppfattning om skillnader i jordartsvariation i jordprofilen. Planera markkarteringen med hjälp av EM38-mätning Korrelationen (r) mellan lerhalt och EC är ofta i storleksordningen 0,7-0,8. men även andra markparametrar som t ex K-AL, K-HCl, Mg-AL, Cu-HCl är normalt signifikant korrelerade till konduktivitetstalet då dessa värden ofta är relaterade till lerhalten. I figur 1 visas resultatet av en EM38-kartering och analyser av lerhalt i matjordsprover som är gjord på en del av en gård i Halland. Området med hög lerhalt i söder och det centrala området med betydligt lägre lerhalter fångas upp väl av EM38-karteringen. I övergången mellan de båda områdena stämmer inte lerhalten lika bra med konduktivitetstalet. Det kan t ex bero på att det kan vara ett tunnare lager med lätt jord över den lerigare jorden vilket ger högre värden från EM38- instrumentet än vad man kan förvänta sig om man jämför med uppgifter från en jordprovtagning. Figur 1. Resultatet av en EM38- kartering (orange (ljust) =lägst; mörkblått (mörkt) =högst). Prickarna visar lerhalt i matjordsprover (stor prick=hög lerhalt). Lerhalten (%) finns angiven vid respektive provpunkt. Del av Hea gård i Halland. Om jorddjupet är litet, d v s om det finns berg strax under markytan, så ger detta låga värden. Instrumentet är känsligt och kan störas av vattenledningar, stängsel eller annat som kan påverka den uppmätta ledningsförmågan. Även mycket mullrik jord kan ge oväntade värden. Kartor över konduktivitet bör därför tolkas med försiktighet och det är en fördel om kartan kan kombineras med god kännedom om marken i fråga. Man kan emellertid notera att ett speciellt konduktivitetsvärde inte direkt kan kopplas till ett givet lerhaltsvärde. Vanligen är man därför intresserad av den relativa inomfältsvariationen mer än de aktuella mätvärdena. Trots att konduktiviteten påverkas bl a av markfuktighet och marktemperatur har många undersökningar visat att den relativa variationen av konduktivitetsvärdet inom fälten är tämligen konstant (t ex Nehmdahl & Greve, 2001; Sudduth et al, 2001). Det betyder att områden med högst respektive lägst konduktivitet enligt EM38-mätning normalt är de samma, oavsett tidpunkt på året. Men det betyder också att man alltid måste ha ett antal referensprover med markanalyser för att säkert kunna förstå vad värdena från mätningen betyder. Mätning med EM38 används idag främst för planering av jordprovtagning. Tanken är att lokalisera provpunkterna till så stabila områden som möjligt så att varje prov blir representativt för omgivningen. Metoden som används i Sverige (av Analycen Nordic AB) 26:2
4 kan beskrivas som styrd stratifierad provtagning (beskrivs av Olsson et al, 2003). Som vid en traditionell markkartering tas ungefär ett prov/ha. Men dessas placering blir oregelbunden och bestäms av EM38-karteringen (se provpunkterna i figur 1). Ett alternativt användningsområde är att utnyttja EM38-karteringen för att dela in fältet i mer homogena delområden, med likartade markförhållanden. Sådana zoner brukar benämnas management zones (brukningszoner) i precisonsodlingssammanhang och förespråkas i bland som mer kostnadseffektiva än den mer detaljerade jordprovtagningen (t ex Nehmdahl & Greve, 2001). Provtagningen kan då begränsas till ett fåtal prover per zon vilket kan ge en lägre kostnad, men en högre precision än en traditionell kartering (se t ex Söderström, 2002). Brukningszonerna kan ses som en kompromiss mellan att utnyttja fältmedeltalet och försöka modellera fältet som en yta med kontinuerlig variation Exempel på andra tillämpningar Förbättrad potatiskvalitet Hushållningssällskapet Halland har tillsammans med Lantmännen utfört fältförsök med GPSstyrd precisionsspridning av kalium till potatis i ett fält där det under flera år har varit problem med ojämn kokkvalitet mellan prover i samma parti (Lindholm & Karlsson, 2004). Det är relativt stor prisskillnad mellan potatis i olika kvalitetsklasser. Genom att gödsla med varierad kaliumgiva efter K-AL-värdena i marken fick man en säkrare och jämnare kokkvalitet (klass I) på hela fältets skörd jämfört med en enhetlig giva. Inom området där man gödslade som medelgivan hamnade partiet i kvalitetsklass II, vilket gav 20 öre per kilo lägre än klass I. Man tjänade kronor på att få denna del av fältet i klass I (20 öre/kg x kg/ha = kr/ha. 4,5 ha x kr/ha = kr). Skiftesstorleken var i det här fallet ca 12 ha. Det finns således mycket att vinna på att basera kaliumgödsling till potatis på en säker K-ALkarta. En EM38-mätning ger en utmärkt möjlighet till förbättrad kartering av K-AL. Särskilt i mindre fält där man avser att precisionsgödsla, som i detta exempel, kan det vara en fördel att använda EM38-mätningen för att dela in fältet in olika zoner där jordprovtagningen görs. Behovet beräknas sedan för respektive zon. Denna metod är ofta den mest kostnadseffektiva om det finns en jordartsvariation på fältet. I figur 2 visas ett exempel på hur K-AL-talet följer en zonindelning som gjorts genom en EM38-mätning. K-AL (mg/100 g jord) EM38-mätning för bättre kartering av K-AL Bryggum, Västergötland Klassning från EM38 Figur 2. En klassindelning av EM38-karteringen är användbar för indelning av fälten i olika zoner där jordprov lämpligen tas ut. Vid potatisodling är K-AL-talet av särskild betydelse, och här är sambandet med EM38-mätningen vanligen starkt. Exempel från en gård i Västergötland (där man dock inte odlar potatis) som visar medelvärde och spridning av K-ALtal i områden med olika EM38- värde. 26:3
5 Försöksplanering Både för traditionell försöksplanering, där man normalt är beroende av homogena "bakgrundsförhållanden" för att man ska kunna tolka försöksresultaten korrekt, samt vid försök där man testar teknik som används för precisionsodling, är det ovärderligt att känna till jordartsvariationen. Ibland används en vanlig markkartering med ett jordprov per ha som grund, men variabiliteten mellan provpunkterna är vanligen mycket svår att bedöma, vilket är en stor osäkerhetsfaktor vid försöksplanering. EM38-mätningen tillsammans med ett antal jordprover, kombinerat med kunskap som brukaren har om fältet, ger en mycket god uppfattning om variationer i fältförhållandena och en möjlighet att hitta de mest lämpliga försöksplatserna. Figur 3 visar hur man kan tänka sig att lägga ut olika typer av försök med utgångspunkt från en EM38-kartering. Det är även möjligt att kombinera EM38-mätningen med andra typer av mätdata (t ex detaljerad topografi eller reflektansvärden från N- Sensormätning) om man vill klassificera en gård i olika zoner som är relativt homogena (se t ex Söderström & Lindén (2004) som beskriver ett exempel från Hushållningssällskapets försöksgård Logården i Västergötland). a. Försök längs hela kördrag b. Små försöksytor eller provpunkter c. Vanliga blockförsök Figur 3. Exempel på hur planeringen av olika typer av försök kan anpassas efter inomfältsvariationen som kan mätas upp m h a EM38 (Söderström & Lindén, 2004). Slutsatser Karteringar av konduktivitet med EM38 har generellt visat sig överensstämma väl med jordartsvariationer på fälten, men man måste alltid ta jordprover för att förstå vad konduktivitetsvärdena betyder. I de fall det finns en betydande jordartsvariation på fälten är EM38-kartering en effektiv metod för hitta övergångszoner mellan jordarterna. Beroende på att mätdjupet är avsevärt större än matjordsdjupet är det inte alltid som den direkta korrelationen mellan matjordsanalys och mätvärdet från EM38 är så hög. Emellertid följer ofta mönstret i skördekartor ungefär samma struktur som konduktivitetskartorna. EM38- kartering används idag för att styra jordprovtagning och ger möjlighet till en indelning av fälten i brukningszoner. EM38-data har en stor potential att utnyttjas som stödvariabel för interpolation av mer sparsamt provtagna korrelerade variabler eller att användas då olika typer av modeller (för t ex tillväxt eller läckage) som behöver information om jordartsförhållanden ska anpassas för användning i precisionsodlingssammanhang. För vissa tillämpningar, som t 26:4
6 ex då man vill anpassa kaliumgödsling till potatis eller vid planering av fältförsök är EM38- mätning ett mycket bra underlag som leder till ökad kännedom om jordens inomfältsvariation så att rätt beslut fattas. I det förstnämnda fallet kan detta resultera i ökad ekonomisk avkastning för potatisodlaren och högre potatiskvalitet för konsumenten och i det andra fallet ger det ökade möjligheter att korrekt tolka försöksresultat. Tillkännagivande Denna redovisning har utformats inom ramen för Precisionsodling Sverige (POS) som är ett samarbetsprojekt som arbetar med projekt syftande till att utveckla tillämpningen av precisionsodlingsteknik i svenskt jordbruk ( Referenser Doerge, T., Kitchen, N.R. & Lund, E.D Soil Electrical Conductivity Mapping. Site- Specific Management Guidelines. Potash & Phosphate Institute, (tillgänglig via Internet: USA Gilbertsson, M Sensorer för att mäta markparametrars variation inom fält. JTI-rapport Lantbruk och industri, s. King, J. A. & Dampney, P. M. R Electro-Magnetic Induction (EMI) for measuring soil properties. Aspects of Applied Biology, 60. Remote Sensing in Agriculture, Lindholm, R. & Karlsson, M Precisionsstyrd kaliumgödsling: Pengar att tjäna för potatisodlare. Grodden, nr 3, 2004, sid 20. McNeill, J.D Rapid accurate mapping of soil salinity by electromagnetic ground conductivity meters. Ur: Advances measurement of soil physical properties: Bringing theory into practice. Spec. publ. 30 SSSA, Madison, WI, USA, Nehmdahl, H. & Greve, M. H Using Soil Electrical Conductivity Measurements For Delineating Management Zones On Highly Variable Soils in Denmark. Ur: Grenier G & Blackmore S (ed.): ECPA Third European Conference on Precision Agriculture (vol. 1). agro Montpellier, s Olsson D., Söderström M. & Nissen K An automated method to locate optimal soil sampling sites using ancillary information. Poster presented at the 4th European conference on Precision Agriculture, 4th ECPA, Berlin, June 15 to 19, 2003 Sudduth, K.A, Drummond, S.T. & Kitchen, N.R Accuracy issues in electromagnetic induction sensing of soil electrical conductivity for precision agriculture. Computers and Electronics in Agriculture, 31, Söderström, M Systems of soil mapping in precision agriculture. Presented at NJF seminar no. 336 "Implementation of Precision Farming in Practical Agriculture", June 2002 in Skara, Sweden. DIAS report series (from the Danish Institute of Agricultural Sciences). 8 s. Söderström M. & Lindén B Using precision agriculture data for planning field experiments experiences from a research farm in Sweden. To be published in the proceedings of the IAMFE conference 2004, St. Petersburg, Russia. 8 s. 26:5
Material & metoder. Bilaga C
Bilaga C Indelning av jordbruksskiften i brukningszoner med hjälp av markens ledningsförmåga skillnader i markegenskaper och skörd inom tre skiften i Västergötland Mats Söderström, Inst f mark och miljö,
Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008
Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008 Introduktion I det här arbetet har analysresultat från vanliga markkarteringar analyserats
Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige
Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning
Exempelgården Potatis och svin
Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel
Bibliografiska uppgifter för Traditionell markkartering i precisionsodling. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002
Bibliografiska uppgifter för Traditionell markkartering i precisionsodling. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Författare Söderström M. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Precisionsodling
Instruktion till kalkylerna
Knud Nissen, Lantmännen, 2010 Instruktion till kalkylerna Introduktion Greppakalkylen är uppbyggd så att man skall importera (eller kopiera) in X och Y koordinater och markkarteringsvärden. Därefter räknar
Bibliografiska uppgifter för Avstånd mellan körspår - en jämförelse mellan traditionell spårmarkör och autostyrning med GPS
Bibliografiska uppgifter för Avstånd mellan körspår - en jämförelse mellan traditionell spårmarkör och autostyrning med GPS Författare Söderström M., Wijkmark L., Martinsson J., Nissen K. Utgivningsår
P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?
P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Problem och möjligheter med dagens fältförsök teknik, utveckling, utvärdering och behov. Kjell Gustafsson
Problem och möjligheter med dagens fältförsök teknik, utveckling, utvärdering och behov Kjell Gustafsson Växtodlingsförsök har en lång tradition Försök. Gjorde vid Mossars uppodling Liten dikad mosse på
Vad är precisionsodling? Vi börjar med den enkla definitionen! Det är ju precis det samma som gäller när man skall medverka på en konferens!
Vad är precisionsodling? Vi börjar med den enkla definitionen! Veta var man är och vart man ska - position Veta vad man skall göra just här och nu rätt åtgärd och god timing Åtgärda det man ska göra på
Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta
Risken för f klumprotsjuka säker och snabb bedömning med ny metod Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB Örebro Kravet
Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Rödsotvirus i höstsäd Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Ingår i... Utgivare Huvudspråk
Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV DRÄNERING PÅ GRÖDANS ETABLERING, SKÖRD OCH MARKBÖRDIGHET
Institutionen för Markvetenskap 2008-03-04 Avdelningen för hydroteknik Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 Ingrid Wesström, Elisabeth Bölenius & Johan Arvidsson SLU, Institution för markvetenskap,
Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt
Teknik kommande och förekommande
Teknik kommande och förekommande Den intelligenta gården MÄTA STYRA/REGLERA AUTOMATISERA Standardiserad kommunikation CANBUS ISOBUS ISOAGRINET Internet of things Sensornätverk Farm Management Information
Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig
CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig CropSat.se Resultatet av ett SLF projekt i samarbete mellan SLU Skara, Mats Söderström Lantmännen,
Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter
Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Charlotta Almquist 2,3 and Anders Jonsson 2,3
BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER
BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i
Figur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster.
Bilaga 4 Uppdragsnr: 10140247 1 (7) PM Geofysisk undersökning för ny deponi vid Kistinge, Halmstads kommun Bakgrund I samband med undersökningar för en ny deponi vid Kistinge (se Figur 1), Halmstads kommun,
Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport
Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden
The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden Anna Rydberg & Johanna Olsson JTI Swedish Institute for Agricultural and Environmental Engineering Objective To investigate
Gödsling med svavel och kalium till lusern
Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland
Gammastrålningsmätning för detaljerad kartering av jordarter
Gammastrålningsmätning för detaljerad kartering av jordarter inom fält Mats Söderström, Ingemar Gruvaeus & Lars Wijkmark Avdelningen för precisionsodling Precisionsodling Sverige Teknisk Rapport nr 11
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se
Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005 Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Växtnäring Bladgödsling med mangan på hösten kan minska utvintring av höstkorn
Sensorsystem för bestämning av markparametrar i fält
JTI-rapport Lantbruk & Industri 304 Sensorsystem för bestämning av markparametrar i fält en litteraturstudie Sensor system for determination of soil properties in the field Lars Thylén Mikael Gilbertsson
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,
Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö
UAV inom precisionsodling - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö För att producera en jämn gröda av rätt kvalitet, behövs kunskap om marken och grödan för att fatta
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra
Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver
Markkartering jordprovtagning analyser
Markkartering jordprovtagning analyser Jordbruksinformation 6 2002 Markkartering Med markkartering menar man provtagning och analys av åkerjord samt upprättande av protokoll och karta, så att man kan hänföra
Behovsberäkning i Christine-GIS
Behovsberäkning i Christine-GIS I det här exemplet är avsikten att visa hur man kan beräkna behovet av fosfor enligt jordanalysdata från en markkartering. Vi använder här ett enkelt kartprogram, Christine-GIS
Lågt kväveupptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort
CropSAT gödsla rätt med satellithjälp
CropSAT på TV4play www.slu.se mats.soderstrom@slu.se CropSAT gödsla rätt med satellithjälp Mats Söderström Sveriges lantbruksuniversitet Minskad miljöpåverkan Högre levnadsstandard Kvalitetskrav Ökande
Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -
ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel
Markkarteringsrådets rekommendationer för Markkartering av åkermark
Markkarteringsrådets rekommendationer för Markkartering av åkermark När och hur provtagning ska göras Vilka analyser som bör beställas Gödslings- och kalkningsråd baserade på analysresultaten Jordbruksinformation
Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?
Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen
Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson
Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson I skarven mellan 30- och 40-talen var frågorna om kalk, fosfor och samspelet dememellan aktuella. Det gav impulser att starta ett antal
Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök)
Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök) Örjan Berglund (orjan.berglund@slu.se) ; Mats Söderström (mats.soderstrom@slu.se) Redan massor av sensorer
On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?
jordbearbetning On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg, Skara, SLU, Institutionen för mark och miljö, Skara Mats Söderström, SLU, Institutionen
Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.
Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Lägg grunden för en bättre avräkning redan i år Bättre etablering, bättre
Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.
Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun
Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L
Publikationslista för Lena Engström
Publikationslista för Lena Engström Publicerade vetenskapliga artiklar Engström, L., Stenberg, M., Wallenhammar, A.C., Gruvaeus, I., Ståhl, P. (2013). Organic winter oilseed rape response to N fertilisation
Sensorer för att mäta markparametrars variation inom fält
JTI-rapport Lantbruk & Industri 276 Sensorer för att mäta markparametrars variation inom fält En jämförelse mellan en konduktivitetssensor och en dragkraftssensor On-the-go sensors measuring differences
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård
Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Precisionsskolan 2010
Precisionsskolan 2010 Introduktionsmaterial om principer och teknik för Greppa näringens Precisionsodlingsmodul Precisionsskolan 2010 Introduktionsmaterial om principer och teknik för Greppa näringens
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET
MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2015-035 Markkemisk och fysikalisk analys av jordprover från Gørløsegård, MNS50090, Hillerød Kommune, Danmark. Samuel Eriksson & Anna Lundberg INSTITUTIONEN FÖR
Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.
Bibliografiska uppgifter för Vårvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet Västmanland Ingår i... Försöksrapport
Sammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2011 M3-8036 R-307-2011 03N112 1 Andreas Snygg Rutakvarn, Jung, Vara GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2011-04-19 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Höstkorn JORDART: mmh Mellanlera ph-värde: 6,8 P-HCl: 56 Cu-HCl:
Biologisk markkartering av patogener
Biologisk markkartering av patogener - ett TEMA-program vid NJ-fakulteten SLU- Anders Jonsson Precisionsodling och pedometri Institutionen för mark och miljö, SLU, Skara Biologisk markkartering TEMA-forskning
Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)
Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr 235-3685-08Mm) Innehållsförteckning Bakgrund 2 Material och Metoder 2 Resultat och Diskussion 3
Bibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde
Bibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Biologisk markkartering av patogener
Biologisk markkartering av patogener - ett TEMA-program vid NL-fakulteten SLU- 2009-2015 Biological Soil Mapping (BioSoM) Innehåll Tema-program på NL-fakulteten Målsättning och bakgrund Resultat från BioSoM
Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka?
Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka? Författare Börjesson T., Gruvaeus I. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från
Höga DON-halter hot mot västsvensk grynhavreodling?
Höga DON-halter hot mot västsvensk grynhavreodling? Skaraborg Rapport 1_2016 Björn Roland Höga DON-halter hot mot västsvensk grynhavreodling? Angrepp av svampen Fusarium, framförallt Fusarium graminearum,
MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN
----~--_.. _--- I nstitutionen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDEN FRÅN JRDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricuiturai Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins
Utvärdering av samband mellan skördekartering och markkartering i fält. Linnea Gustafsson
Utvärdering av samband mellan skördekartering och markkartering i fält Linnea Gustafsson Självständigt arbete 10 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten,
R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796
Sida 1 av 5 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Försöksdokumentation L9-1011-2014-001. Effekt och förändring hos fungicider i höstvete i Skåne Resultat från nationella försök skall bara användas
Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne
Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vädret har varit fortsatt varmt, men på några ställen har det kommit några millimeter
På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS
132 Mats Söderström På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS Jordbrukets miljöpåverkan måste minska samtidigt som produktiviteten måste öka. Det är en svår ekvation att lösa. Nya
Precision inom ekologisk växtodling vilka faktorer är vik6gast? Kjell Gustafsson
Precision inom ekologisk växtodling vilka faktorer är vik6gast? Kjell Gustafsson Agroväst Livsmedel AB FoU- program Mjölk Nöt- och lammkö/ REKS EU- projekt Precisionsodling Sverige, POS Markvård Energigården
Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson
Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas
Fina höstveten och varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 17, 15: Fina höstveten och varierande kväveupptag Generellt ser höstvetet i området mycket bra ut och kväveinnehållet i grödan ligger ganska högt jämfört
Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad
Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i området Färgaren 3, Kristianstad Emil Lundberg, Bojan Brodic, Alireza Malehmir Uppsala Universitet 2014-06-04 1 Innehållsförteckning 2 1.
Kväve- och fosforgödsling till majs
Kväve- och fosforgödsling till majs Johanna Tell och Ulf Axelson, Hushållningssällskapet, Skara Kväve Det fanns ingen tydlig korrelation mellan optimal kvävegiva och skörd men däremot fanns det ett samband
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen
Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15
Oskarshamns kommun 21:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik Per Björinger 21-12-15 NIRAS Johan Helldén AB Teknikringen 1E 583 3 Linköping Tel: 13 21 2 94 www.niras.se
LMA522: Statistisk kvalitetsstyrning
Föreläsning 5 Föregående föreläsningar Acceptanskontroll: Konsten att kontrollera producerade enheter så att man kan garantera kvalitet samtidigt som kontrollen inte blir för kostsam att genomföra Dagens
Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
INLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING...
Sidan 1 av 7 Innehåll INLEDNING... MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... TEST LOKALISERING OCH MÅLSÄTTNING... TEORI OCH RESULTAT... TEORI... RESULTAT... 3 UTVÄRDERING... 6 APPENDIX... 6 APPENDIX
Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.
Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport
Oväntat högt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Region Mitt vecka 24, 2019 Oväntat högt kväveupptag Höstvetet är mitt i axgång, på vissa håll i slutet av axgång, det vill säga runt DC 55-57. Tidiga fält har redan nått begynnande
Träffa rätt med kvävet MALTKORN
Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.
Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5
Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om
Odlade torvjordar och växthuseffekten pilotprojekt
Odlade torvjordar och växthuseffekten pilotprojekt Örjan Berglund & Kerstin Berglund Sveriges Lantbruksuniversitet Institutionen för markvetenskap Avdelningen för hydroteknik Rapport Report Swedish University
Slutrapport Spatiala nyckeltal, SLF projekt
Slutrapport Spatiala nyckeltal, SLF projekt 0233063 Bakgrund Precisionsodlingsbegreppet började användas i mitten av 1990-talet. Det var bl. a en följd av att positionering med GPS med tillräckligt hög
Precisionsodling - avstämning av verksamhet och vision hos olika aktörer
Precisionsodling - avstämning av verksamhet och vision hos olika aktörer Åhörarkopior från seminarium i Skara den 19 april 2006 Avdelningen för precisionsodling Precisionsodling Sverige Teknisk Rapport
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
PLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD:
PLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av Elisabeth Lindvall Fredrik Griwell Fredrik Griwell Innehållsförteckning
Snövattenekvivalentuppskatning med markradar
Snövattenekvivalentuppskatning med markradar Nils Sundström, LTU Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser minska volymfelet i avrinningsprognoser förbättra tidsbestämningen av den