Hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG Datum (1) 185 Förenklingskommissionen - Inkomna förslag andra kvartalet 2016 Diarienummer Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner redovisningen av hur inkomna förenklings-/förbättringsförslag hanteras och överlämnar redovisningen till regionstyrelsen. Sammanfattning Förenklingskommissionen fångar upp förslag från medarbetarna i förbättringar och förenklingar i verksamheterna som kommer medborgarna och verksamheten tillgodo. I detta ärende redovisas en sammanställning från genomförda verksamhetsbesök under andra kvartalet: I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Sammanställning över hur inkomna förenklings- och förbättringsförslag hanterats/hanteras. Vid protokollet Fredrik Johansson Rätt utdraget intygar Maria Dahlberg Sänt till: Regionstyrelsen

2 Hälso- och sjukvårdsnämnden Anne Gunnarsson Koordinator BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Förenklingskommissionen - Inkomna förslag andra kvartalet 2016 Ordförandens förslag 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner redovisningen av hur inkomna förenklings-/förbättringsförslag hanteras och överlämnar redovisningen till regionstyrelsen. Sammanfattning Förenklingskommissionen fångar upp förslag från medarbetarna i förbättringar och förenklingar i verksamheterna som kommer medborgarna och verksamheten tillgodo. I detta ärende redovisas en sammanställning från genomförda verksamhetsbesök under andra kvartalet: I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Sammanställning över hur inkomna förenklings- och förbättringsförslag hanterats/hanteras. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Regionstyrelsen beslöt , 212 bl a att ge sjukvårdsnämnderna SUS, Sund och Kryh samt hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att senast inkomma med redovisning till regionstyrelsen hur inkomna förenklings-/förbättringsförslag hanteras i respektive förvaltning. HSN_Beslutsförslag.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

3 Datum (2) Förenklingskommissionen har på olika sätt, bl a genom arbetsplatsbesök fångat upp förslag från medarbetarna om förenklingar och förbättringar i verksamheten som skulle kunna komma medborgarna och verksamheterna till godo. Förslag som kommit kommissionen tillhanda och som berör hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde och angränsande förvaltningar (Koncernkontoret i sin helhet, MT/IT) har varit utsänt för besvarande. Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde , 116 redovisades en sammanställning över inkomna synpunkter och/eller förslag till hantering vad avser hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde och angränsande förvaltningar. I detta ärende redovisas i bifogad sammanställning en komplettering från senare genomförda arbetsplatsbesök: Vårdcentralen Centrum Landskrona Neurologiska kliniken, SUS Malmö VO Hud, specialiserad närsjukvård, CSK Lasarettet i Trelleborg Ekonomiska konsekvenser och finansiering I beredningen av inkomna förslag har inte redovisats något behov av särskild finansiering eller ekonomiska konsekvenser i övrigt. Juridisk bedömning Samråd med regionjurist har inte bedömts nödvändig. Miljökonsekvenser Ärendet bedöms inte medföra miljökonsekvenser. Samverkan med berörda fackliga organisationer Ingen samverkan/mbl-förhandling har bedömts nödvändig i detta ärende. Uppföljning Återkoppling/uppföljning av inkomna synpunkter och förslag till hantering föreslås ske genom Förenklingskommissionen Anna-Lena Hogerud Ordförande Ingrid Bengtsson-Rijavec Hälso- och sjukvårdsdirektör Region Skåne

4 1 (10) Bilaga 1 Sammanställning över hur inkomna förenklings- /förbättringsförslag hanteras/hanterats (hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde och angränsande förvaltningar) Inledning Nedan redovisas inkomna förenklings-/förbättringsförslag med tillkommande kommentarer från berörda förvaltningar. Denna sammanställning är en komplettering till den redovisning som togs upp vid HSN sammanträde , 116. Tillvägagångssätt Förenklingskommissionen har under första halvåret 2016 fångat upp förslag från medarbetare främst genom arbetsplatsbesök. Sammanställningen omfattar följande arbetsplatsbesök: Vårdcentralen Centrum Landskrona, VO Hud specialiserad Närsjukvård, CSK, Lasarettet Trelleborg samt Neurologiska kliniken, SUS Malmö. Hantering av inkomna förenklings-/förbättringsförslag Nedan presenteras förenklings-/förbättringsförslag tillsammans med kommentar och svar från berörd enhet/förvaltning. Samtliga förslag har delats in i sex kategorier. Lokala förslag som rör specifik verksamhet hanteras lokalt och ingår därför inte i denna sammanställning. 1. Förenklings-/förbättringsförslag IT-stöd: Går det att få en bättre koppling mellan Melior och lab medicin. Inom patologin jobbar man med papper och flera manuella överföringar som inte upplevs säkra. Detta leder även till fördröjning då manuell granskning måste göras. Kommentar: Inom ramen för införande av framtidens vårdinformationssystem (FVI) finns en planerad modul för elektronisk remiss- och svarshantering. Detta innebär att all hantering kommer att bli elektronisk och spårbar. Frågan om behov av dialog vid införande av nya system Det finns synpunkter angående införandet av LIMS (gemensamt laboratoriemanagement system). Kommentar: Införande av LIMS har kantats av en hel del problem. Medicinsk service håller på att slutföra införandet inom patologin. Arbetet bedrivs i nära samverkan med medarbetare inom patologin och utgår från beskrivna arbetsprocesser som är framtagna av medarbetarna inom patologin.

5 2 (10) Verksamheten väntar på att börja med Singel Sign On (SSO - ett namn och ett lösenord ger användaren tillgång till nästan alla användarens program). Önskan är ett högre tempo på införandet, hur ser planen ut? Kommentar: Det har införts SSO hos 4000 medarbetare inom primärvården. Det genomförs just nu försök på ett antal kliniker inom slutenvården och räknar med ett fullständigt införande under Kan man koppla samman system så att dokumentation från sjukvårdens olika enheter blir gemensam. Detta skulle minska administration och öka säkerheten. Finns detta i införandeplanen inom en snar framtid? Kommentar: Region Skåne lever idag med två separata journalsystem och kommer inte att uppnå gemensam information förrän vi har infört en gemensam journal. Planering för detta pågår inom ramen för Framtidens vårdinformationssystem (FVI). När det gäller taligenkänning (röststyrd diktering) vore det bra om sjuksköterskor och kuratorer som vill, kan använda sig av taligenkänning, finns det tankar om detta i framtiden? Kommentar: Just nu utvärderas försök med taligenkänning som pågått i Trelleborg. Utvärderingen kommer att ligga som grund för den fortsatta hanteringen av frågan kring taligenkänning. Självincheckning det vore bra om patienten kan checka in och betala via telefon och dator. Idag körs en test med sjuksköterskemottagningar där patienter själva kan boka tid på nätet genom Mina vårdkontakter. Ca 50 % av patienterna bokar tider inom denna verksamhet. Det vore önskvärt om alla patienter som vill, kunde boka tider via nätet. Om 100 % ombokade på nätet kunde nio veckors sekreterartid sparas. Enheten (VO Hud specialiserad närsjukvård Kryh) har gjort en enkätundersökning som visar att det är många 70+ som är intresserade av digitala lösningar. Finns det en pågående förstudie i ärendet? Kommentar: Gällande frågeställningen om självincheckning är det egentligen två delar. En förstudie gällande mobil självincheckning pågår där man även belyser hur man skulle kunna checka in och vilka betalningslösningar som är möjliga. Denna förstudie är inne i sitt slutskede och bör vara tillgänglig efter sommaren. Att boka patienter via denna lösning är tanken men det finns önskemål om en mobil lösning för att se hur man kan integrera det med övriga tjänster där t ex 1177 eller Mina vårdkontakter är två stora delar. Förstudien går också grundligt genom behoven från medborgarna och hur synen på användandet av digitala tjänster ser ut. Självincheckning via terminal som genomförts som pilot på CSK med lyckat resultat är också snart i en införandefas. 2. Förenklings-/förbättringsförslag Patientnära frågor: Vård av patienter från andra länder. Idag vårdas patienter från andra länder som insjuknar i Sverige. Sjuksköterskor och läkare gör allt för att det ska lösas på bästa sätt för dessa patienter. Det finns ett regelverk som är svårt att upprätthålla kompetens inom. Administrationen kring hanteringen är stor. Verksamheten föreslår att man tillskapar resurser för förvaltningarna som kan vara behjälplig med alla kontakter, bygga upp kunskap om regelverk och sköta all administration. Kommentar: Idag ges stöd till verksamheterna (oavsett driftsform) genom information på Vårdgivare i Skåne och genom möjligheten att kontakta GSF Patientservice. Särskilt

6 3 (10) komplicerade fall får stöd genom funktionen Regelverk på Avd. för hälso- och sjukvårdsstyrning. Detta var den organisation som valdes när patientkontoren lades ner och GSF skapades. Fr.o.m. våren 2016 finns också kunskapscentrum Migration och Hälsa som ska arbeta bland annat med utbildning och metodutveckling och kommer att vara en viktig resurs inom området Vård för personer från andra länder. När det gäller patienter som kommer för planerad vård från länder utanför EU har Skåne Care ett ansvar, men för denna grupp finns andra regler. Förvaltningarna med sina medarbetare har ansvar för att följa gällande regelverk (lagar, nationella och regionala regelverk i form av föreskrifter, policys, riktlinjer och tillämpningar). Verksamhetschefer och medarbetare behöver kunskap och stöd i att hantera gällande regelverk på rätt sätt. Förvaltningarna kan själva besluta att öka sin kompetens inom området, eller strukturera nuvarande arbete på annat sätt. Dock är det viktigt att komma ihåg att de övergripande regelverken gäller för samtliga verksamheter inom Region Skåne, d v s förvaltningarna får inte ändra de övergripande regelverken då detta skulle kunna leda till en ojämlik vård. Patienter som inte kommer på avtalad tid skall betala 600 kronor. Det finns patienter som säger att kallelsen inte kommit och då slipper dessa betala. Verksamheten saknar ett tydligt regelverk på vad som gäller. Kommentar: När det gäller uteblivna besök finns ett tydligt regelverk men tyvärr känner inte alla medarbetare till vad som gäller. Tillämpning av de avgifter som regionfullmäktige beslutat (inkl. avgifter för uteblivna besök) finns redovisat i Vårdgivare i Skåne. Det finns en särskild rubrik med tillämpning avseende uteblivna besök. Där framgår bl a att Patient som inte avbeställer inom angiven tid måste ange giltigt skäl för att slippa betala patientavgiften. Bedömning av giltigt skäl vid förhinder ska göras av respektive mottagningspersonal. Även här svarar GSF på frågor via telefon eller mail. Problemet att många inte kommer på sina inbokade besök är stort vilket brukar framhållas av verksamheterna och avgift för uteblivna besök kommer att finnas kvar i de avgifter som kommer att gälla fr.o.m Asylsökande - Svårigheter att i systemet registrera och avregistrera asylsökande och ensamkommande ungdomar. Det patientadministrativa systemet (PASIS) är tungrott och det förutsätter handpåläggning. Ökat samarbete med skolsköterskor och boenden för att underlätta samverkan med vårdcentralen vore bra. Hälso- och egeninformation på boenden skulle förbättra för de asylsökande. Ett förslag kom fram, att sätta upp en temporär vårdcentral med specialkompetens när det kommer många på en gång. Kommentar: Det är fullt möjligt för förvaltningarna att själva hitta former för samarbete mellan primärvård/vårdcentral och kommun och boenden. Det pågår kontinuerligt arbete för att förbättra registreringsarbetet i PASIS. Det är viktigt att dessa grupper registreras korrekt, eftersom registreringen ligger som underlag för att återsöka Region Skånes vårdkostnader från Migrationsverket, samt för att berörd verksamhet ska få ersättning för vårdkostnader som uppstått. Kvällsmottagningen på Södervärn i Malmö är en mottagning som särskilt riktat sig till denna grupp och har gjort det inom ramen för ackrediteringsvillkoren i Hälsovalet. Förvaltningarna har valt olika sätt att bygga kompetens avseende asylsökande/dessa grupper, vilket är fullt rimligt eftersom förutsättningarna ser olika ut avseende t ex geografi och

7 4 (10) kommunikationer. Flyktinghälsan i Malmö är ett exempel och samordning mellan vårdcentralerna i nordväst ett annat. Kunskapscentrum Migration och hälsa ska inte ge vård, men kommer att kunna stödja vården konkret kring metoder, arbetssätt etc. Syftet är att bygga mer stabila strukturer eftersom nuvarande situation när det gäller asylsökande (inkl. ensamkommande barn) prognostiseras fortsätta många år framåt. Intygsskrivning är en stor belastning och tar mycket tid. Ofta har inte verksamheten själva sett patienten. Önskemål om att det görs en kartläggning av hela intygsfrågan. Kommentar: Intyg är en allt större arbetsuppgift och belastande. Det har gjorts en översyn och förtydliganden avseende vilka intyg som olika myndigheter har rätt att kräva och som Region Skåne måste göra utan särskild ersättning samt vilka intyg som måste göras men där verksamheten får ta betalt etc. Precis som andra uppgifter i vården måste prioritering ske av vilka intyg som ska göras. Försäkringskassan och i vissa fall arbetsförmedlingen har med stöd av lagstiftningen rätt att kräva ett LOH, (läkarutlåtande om hälsotillstånd) vilket innebär att läkaren måste skriva intyget. Socialstyrelsen har tagit fram en särskild föreskrift om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården SOSFS 2005: Förenklings-/förbättringsförslag kopplat till Läkemedelsfrågor: Patientsäkerhet och läkemedel Det finns ett starkt önskemål om gemensam läkemedelslista. Borde vara lättare att göra rätt. Gemensam läkemedelsmodul för sjukhus, primärvård och kommunal vård skulle underlätta och öka säkerheten. Fler farmaceuter vore bra stöd. Kommentar: I över tio års tid har det pågått ett nationellt arbete i syfte att implementera en gemensam läkemedelslista, nationell ordinationsdatabas (NOD). För att NOD ska kunna implementeras krävs ändringar i lagstiftningen, vilket tar tid. När NOD väl har implementerats kommer det att finnas en samlad lista över elektroniskt ordinerade läkemedel och vilka läkemedel som hämtats ut. En gemensam ordinationsdatabas borgar för en ökad patientsäkerhet, men erfarenheter från landsting med gemensamma läkemedelslistor för primärvård och sjukhusvård indikerar att det inte är hela lösningen. Kliniska apotekare finns anställda i Region Skåne och arbetar som stöd till ansvarig läkare i syfte att förbättra enskilda patienters läkemedelsbehandling. Resultat från studier genomförda i klinisk vardag i Skåne visar bland annat att läkemedelsgenomgångar är en metod för att identifiera och åtgärda läkemedelsrelaterade problem samt att läkemedelsbehandlingens lämplighet förbättras. Beställning av läkemedel. Vanliga läkemedel beställs via webben. Smittskyddsmaterial sker på ett annat sätt då dessa är kostnadsfria. Testläkemedel sker på ett tredje sätt då dessa skall gå två vägar, dels via företaget och dels via Apoteket. Distansapotekets egen omorganisation får konsekvenser för verksamheten. Ett bättre samarbete vore önskvärt. Man tyckte också att det fanns många olika sätt att beställa läkemedel på. Kommentar: Det finns ett flertal sätt att beställa läkemedel. Dels beror det på finansieringsform, dels beror det på varutyp (läkemedel, läkemedelsnära produkt, hjälpmedel eller handelsvara). Läkemedlet ifråga kan dessutom vara en produkt från läkemedelsindustrin färdiga att använda eller ett läkemedel som ska beredas före användning eller patientpackas. På kort sikt får man konstatera att de här typerna av varor kommer att behöva beställas på flera olika sätt. På längre sikt finns önskemål att man kan generera en beställning direkt från ordination. Fram till dess får de olika systemen hanteras men det kan finnas behov av att samla informationen.

8 5 (10) Sjukhusapoteket. Sjukhusapotekets förråd har flyttat till Hässleholm. Inför beslutet att stänga förrådet i Malmö gjordes en riskanalys där de svårigheter som nu har uppstått lyfts fram. Vid akut beställning ska sjuksköterskan skriva en beställning och sedan ringa till Hässleholm. Upplevelsen är att sjuksköterskan ofta får argumentera varför ett särskilt läkemedel behövs akut. Om läkemedlet inte kan transporteras med ordinarie transport skickas läkemedlet med taxi från Hässleholm till Malmö. Kommentar: Omdispositionen som innebar att Apoteket AB samlade sitt lager till Distansapoteket/Logistikcentrum i Hässleholm och då avvecklade sina Logistikcentra i Lund och Malmö gjordes inom ramen för befintligt avtal och kravspecifikation i uppdraget. Inledningsvis fanns en hel del bekymmer bland annat avseende lägre leveranssäkerhet än vad som anges i kravspecifikation, att verksamheter upplevde att akutbeställningar ifrågasattes och att tillgängligheten på telefon till orderberedningen var dålig. Efter att omdispositionens brister blev tydliga har ett intensivt förbättringsarbete pågått vilket lett till att leveranssäkerheten numera är kontinuerligt hög (med undantag för grossist/tillverkarrestnoterade läkemedel), att leveranser om möjligt skickas med planerade turer ur miljö och effektivitetssynpunkt men att extraleveranser inte ska ifrågasättas av orderberedningen hos Apoteket AB och slutligen att telefontillgängligheten hos Apoteket ABs orderberedning har ökat kraftigt. Utöver dessa punkter pågår ett ständigt förbättringsarbete tillsammans med våra underleverantörer Apoteket AB och ApoEx AB för att få en allt bättre läkemedelsförsörjning. Arbetet bedrivs dock fortfarande då nya typer av brister kan dyka upp och även för att bevaka att de tidigare åtgärdade inte återkommer. Det är viktigt att verksamheterna rapporterar avvikelser för att dessa ska kunna identifieras och åtgärdas. I första hand skall verksamheterna låna av varandra men man tycker att det tar lång tid att ringa runt och fråga. I Region Skåne används två olika beställningssystem och dessutom saknas lagerhanteringssystem för läkemedel. Det innebär att regionen saknar on-line-information om lagersaldo per verksamhet. Det är möjligt att söka på varan i beställningssystemet och söka var den senast är beställd. Det ger en god vägledning om vart man ska ringa. Det förutsätter dock att båda verksamheterna använder samma beställningssystem. Ibland får verksamheten i sin tur skicka läkemedel med taxi hem till patienten för att uppfylla överenskommelsen om läkemedel för en vecka. Detta gäller enligt överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna. 4. Förenklings-/förbättringsförslag kopplat till administrativa rutiner: Scanning av vårdrelaterade dokument. Medarbetarna önskar klarhet i vad som skall scannas och att flödet på det som ska scannas förbättras. Kommentar: I den offentliga vården skall all vårdrelaterad dokumentation till respektive patients journal scannas in. Vårdcentralerna scannar själv in i sitt system PMO. För scanning i Region Skåne finns ett regelverk vilket bl.a. förtydligar vad som skall och inte skall scannas, för att t.ex. undvika dubbeldokumentation i journalen. För att dokumentflödet skall bli tydligt för all vårdande personal så har man dokumenttypat alla 3600 dokument.

9 6 (10) Detta innebär att oavsett var jag arbetar i Region Skåne så hittar jag samma dokumenttyp på samma plats i alla journaler (ex remisser, operationshandlingar, anestesijournal etc.) Från det att verksamheten skickat dokumentet tar det max en dag (gäller mer än 80 % under samma dag) för ankomst till scanningcentralen. Dokumenten delas in i olika prioritetsgrupper: för patient som ska få vård inom timmar scannas dokumenten in senast 4 timmar efter ankomst till centralen. Normaldokument där patientens vård planeras längre fram, scannas in inom 3 dagar. Det finns en arbetsgrupp som träffas regelbundet och går igenom och prövar tillkommande dokument. 5. Förenklings-/förbättringsförslag Vårdens övergångar och uppföljning: Hjälpmedel vid utskrivning När patienten behöver hjälpmedel vid utskrivningen tar detta ofta lång tid och kan därmed förlänga vårdtiden. Kommentar: Det förekommer att Region Skåne och patientens hemkommun gör olika bedömningar vad gäller behovet av hjälpmedel. Flertalet vanliga hjälpmedel är ett kommunalt ansvar (allt från säng till rollator). Ett arbete för förbättrad samverkan mellan våra sjukvårdsförvaltningar och Skånes kommuner har påbörjats. Förhoppningsvis ska detta tillsammans med det nya hälso- och sjukvårdsavtalet leda till en bättre lokal samverkan. Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning arbetar för förbättrad samverkan med kommunerna -Uppföljning av strokepatienter. Medarbetarna upplever att uppföljning av patienterna med kognitiva problem och stora rehab behov brister efter sjukhusvård. Här behövs en utveckling. Specifika synpunkter redovisas även kring behovet av specialiserad rehabilitering på Orup, samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun vid rehabilitering. Kommentar: Avd för hälso- och sjukvårdsstyrning har gett Expertgruppen för stroke i uppdrag att ta fram ett vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke. Detta som ett komplement till det tidigare framtagna regionala vårdprogrammet. Arbetet involverar såväl olika specialister inom sjukhus och primärvård som kommunal rehabiliteringspersonal och beräknas vara avslutat under hösten Resultatet av detta arbete måste därefter förankras och förtydligas inom Region Skåne och till valda delar bland Skånes kommuner. En särskild utredning med förslag om angelägna förbättringar i Region Skånes rehabiliteringsverksamhet har tagits fram (Ulf Johan Olsson, Tydligare fokus på rehabilitering i Region Skåne ). Diskussioner pågår om det fortsatta genomförandet av utredningens förslag. 6. Förenklings-/förbättringsförslag kopplat till vårdval: Missgynnande grupper. Medarbetare på hudkliniken upplever inte att vårdvalet uppmuntrar till att vårda på rätt nivå och nytänkande i verksamheten. Verksamheten upplever också att det finns grupper som missgynnas, exempelvis bensårspatienter. Förslagsvis bör sjuksköterskemottagningar ge mer ersättning.

10 7 (10) Kommentar: Uppföljning/utfall av vårdval Hud och förslag till förändring i ackrediteringsvillkor diskuteras regelbundet med vårdgivarna. Synpunkterna kommer att tas med till kommande överväganden om förändringar i villkoren för Vad gäller ersättning till vårdgivarna skedde en höjning efter dialog med framför allt egen regis hudläkare/företrädare. Ersättningen för bensårsbehandling med kompressionspump höjdes från 750 kronor till 1000 kronor. Maxtak för listning Vissa enheter har ett högt tryck på listning och man önskar ett maxtak då det är svårt att hantera toppar. Det är svårt att anpassa bemanningen speciellt på läkarsidan Kommentar: Maxtak strider mot LOV (lagen om vårdval) där medborgarens/patientens rätt att välja vårdgivare är en viktig utgångspunkt. 7. Förenklings-/förbättringsförslag kopplat till personalfrågor: Sjuksköterskebemanning. Sjuksköterskor slutar och nya sjuksköterskor anställs som ska läras upp. Erfarna sjuksköterskor orkar snart inte mer då det finns få erfarna sköterskor kvar. Kliniken har patienter med stora behov och det behövs erfaren och kompetent personal. Förslaget från verksamheten är att införa lönebonus som lockar till kontinuitet och kompetensutveckling. Nu är det nya, som lär upp nya vilket inte upplevs som en positiv utveckling. Verksamheten löser sin bemanningsproblematik med bemanningssköterskor. Dessa gör punktinsatser. Den erfarna sjuksköterskan får göra allt basarbete Synpunkter har också inkommit beträffande bemanningsfrågor för andra yrkeskategorier, kompetensutveckling för äldre medarbetare, ledarskap, lönefrågor och konkurrens om arbetskraft med kommunerna. Kommentar: Generellt kan konstateras att personalomsättningen i Region Skåne är 8 % vilket varit en relativt stabil siffra under ett antal år. Utbildningsförmåner vilket innebär möjlighet till specialistutbildning med lön samt ett lönepåslag när utbildningen är genomförd. Det gäller de specialiteter där vi har brist. Vi har också utbildningsanställningar vilket innebär studier till specialistsjuksköterska på halvfart och arbete på halvfart med lön under tiden och utveckling av sjuksköterskans arbetsuppgifter när utbildningen är klar. Vi har också arbetet fram s.k. kompetensstegar vilket innebär ett sätt att tydliggöra karriärvägar och utvecklingsmöjligheter från när man är ny som sjuksköterska till doktorsexamen. För nyutexaminerade sjuksköterskor som börjar i Region Skåne har vi ett kliniskt basår som är obligatoriskt och som innebär möjlighet till föreläsningar, deltagande i mentorsgrupp, kliniskt träning under första 1,5 året. Vi anordnar varje år en temadag Framtidens specialistsjuksköterska. Det finns också kompetensstegar för flera yrkeskategorier t ex undersköterska. Vi testar nu också ett Kliniskt basår för nya undersköterskor och gör flera andra satsningar för att vidareutveckla och ge möjlighet till specialisering i undersköterskerollen. Bland annat ansöker vi via Yrkeshögskolan om specialiseringsutbildning för undersköterskor i akutsjukvård. Vi gör också en satsning på äldre medarbetare och håller på att undersöka möjligheter för äldre medarbetare att arbeta som handledare. Överhuvudtaget gör vi mycket för att få upp vår

11 8 (10) handledarkompetens internt. Vi har interna utbildningar som är mycket efterfrågade för alla yrkeskategorier. Vi arbetar strukturerat och systematiskt med att utveckla ledarskapet eftersom vi vet att det är en mycket viktig aspekt av att ha nöjda medarbetare och en bra verksamhet. Vi erbjuder ett digert program för ledarutveckling och har precis tagit fram nya Chefs- och ledarkriterier. Det går att utveckla olika system för lönebonus. Finns några få men som bygger t ex på hur mycket OB tid man gjort. Brist på kompetens är det stora problemet därför är ytterligare ledighet idémässigt inte ett bra incitament. Löneutveckling för sjuksköterskor har varit mycket god jämfört med många andra yrkesgrupper hos oss. Om man satsar på specialistutbildning så kommer man in i en ny lönekarriär som i dagsläget i medellöner ligger ca 5000 kr högre och man kan förvänta att denna skillnad kommer att fortsätta öka. Regionen kommer att vara den största arbetsgivaren för sjuksköterskor. Det är viktigt för patientflödet ur från vår organisation att kommunerna är välbemannade med sjuksköterskor. Därför är det inget systemproblem att kommuner rekryterar sjuksköterskor från oss och att man får högre lön där. Hos oss finns de yrkesmässiga utvecklingsmöjligheterna.