Gruppstation för vindkraft vid Trysslinge i Laxå och Degerfors kommuner, Örebro län

Transkript

1 Gruppstation för vindkraft vid Trysslinge i Laxå och Degerfors kommuner, Örebro län Samrådsredogörelse Produktion: Enetjärn Natur AB 2013

2 Om samrådsredogörelsen Samrådsredogörelsen har sammanställts från maj 2013 till september 2013 efter det att NV Nordisk Vindkraft AB fått in synpunkter i det öppna samrådet inför den planerade vindkraftanläggningen vid Trysslinge. Samrådsredogörelsen är sammanställd av Cajsa Björkén vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Utsikt mot Trysslingeområdet från Labacksnäset, ca 9 km från utredningsområdet för vindkraft Foto: Enetjärn Natur AB 2

3 Innehåll Om samrådsredogörelsen Samrådets genomförande...4 Samrådsprocessen Samråd med myndigheter Samråd med organisationer och företag Samråd med allmänheten Sammanställning av inkomna yttranden Inkomna yttranden och synpunkter Synpunkter och bemötanden

4 11 Samrådets genomförande omfattning det kommit in synpunkter under samrådet. I detta kapitel beskrivs hur samrådet genomförts, vilka som bjudits in till samråd samt i vilken Samrådsprocessen Samrådsprocessen inför etablering av vindkraftsanläggningen vid Trysslinge inleddes i mars 2013 med att NV Nordisk Vindkraft AB, hädanefter benämnt NV, bjöd in till samråd. Enligt 3 punkt 1 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska den typ av verksamhet det är frågan om här (gruppstation bestående av två eller fler vindkraftverk, där vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 m) alltid antas medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas i enlighet med 6 kap. miljöbalken. Samrådet som ska ligga till grund för MKB:n ska ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Då verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd också ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. NV har utformat samrådet för att uppfylla dessa krav. Inför samrådet togs ett samrådsunderlag i form av ett utkast till MKB fram. Dokumentet kunde ses som en anvisning om hur den färdiga MKB:n skulle komma att utformas och vad den skulle innehålla. Här beskrevs verksamhetens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt samt dess lokalisering, omfattning och utformning. Samrådsunderlaget med tillhörande kartbilagor har funnits tillgängliga på NV:s hemsida ända till dess att ansökan lämnats in. Materialet har också kunnat beställas från NV. Samrådet avslutas i och med att NV lämnar in sin tillståndsansökan. När länsstyrelsen mottagit ansökan och MKB och ser dem som kompletta kommer ansökan att kungöras i ortspressen. Länsstyrelsen kommer att skicka ansökan med MKB till några remissinstanser för yttrande. En aktförvarare utses, där intresserade kan ta del av handlingarna, förutom att de också finns tillgängliga hos länsstyrelsen. Den som har något att invända får tillfälle att yttra sig i skriftlig form till länsstyrelsen inom den tid som angivits i kungörelsen, vilken vanligtvis är tre veckor. De inkomna yttrandena skickas till NV som får tillfälle att bemöta det som framförts. Efter detta kan länsstyrelsen ta ställning i ärendet. Vad är en samrådsredogörelse? En samrådsredogörelse är en beskrivning av hur samrådet gått till: - hur verksamhetsutövaren (i detta NV Nordisk Vindkraft AB) valt att inbjuda till samråd, - vilka yttranden som inkommit och vilka samrådsmöten som hållits, - vilka synpunkter som inkommit och hur verksamhetsutövaren väljer att bemöta dessa. 4

5 1 Samrådet inleddes med att NV i mars 2013 inkom till länsstyrelsen i Örebro län och Laxå och Degerfors 1.1 Samråd med myndigheter kommuner med samrådsunderlaget. Länsstyrelsen och kommunerna lämnade den 9 april 2013, på ett samrådsmöte med NV och konsulten Enetjärn Natur, sina synpunkter på projektet. Synpunkterna finns nedtecknade i minnesanteckningar från mötet, se bilaga 2 till MKB. I kapitel 2 redogörs för länsstyrelsens och kommunernas synpunkter och på vilket sätt NV bemöter dessa. NV har haft återkommande kontakter med länsstyrelsen och kommunerna under samrådstiden, både innan och efter det formella samrådsmötet. NV har skickat ut inbjudan till samråd till följande berörda myndigheter: Bergstaten Boverket Degerfors kommun Energimyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Fortifikationsverket Försvarsmakten Jordbruksverket Kammarkollegiet Laxå kommun Luftfartsverket Länsstyrelsen i Örebro Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Post- och Telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skogsstyrelsen Svenska kraftnät Trafikverket Sex myndigheter har kommit in med skriftliga yttranden med synpunkter angående den planerade vindkraftanläggningen; Energimyndigheten, Länsstyrelsen i Örebro län, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Svenska Kraftnät och Trafikverket. Trafikverkets synpunkter är enbart av generell art. Övriga yttranden är delvis specifika för Trysslingeprojektet. 1 Samrådsmötet med länsstyrelsen och kommunerna efterföljdes av en gemensam bussresa där alla fick möjlighet att se området i verkligheten och jämföra med de fotomontage NV hade tagit fram. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att finnas tillgänglig på NV:s hemsida, efter att länsstyrelsen kungjort ansökan. För att få tillgång till en tryckt version av handlingarna, kontakta NV. 5

6 1Löpande samråd har skett med Degerfors och Laxå kommuner. Bergsstaten, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sjöfartsverket har inkommit med ett yttrande utan att ha någon erinran. Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet har meddelat att de avstår från att yttra sig om det specifika ärendet. Post- och telestyrelsen har tagit fram en lista med tillståndshavare av länkstråk i närheten av området, men har inte yttrat sig i ärendet i övrigt. Luftfartsverket har tagit fram en flyghinderanalys avseende Trysslinge vindkraftanläggning. Fortifikationsverket och Kammarkollegiet har tagit kontakt med NV men valt att inte inkomma med något skriftligt yttrande i detta skede. Samrådsprocessen har pågått under lång tid och efter hand som verksamhetens layout har förändrats har nya yttranden begärts in från myndigheterna. Därför har vissa myndigheter kommit in med flera yttranden, se kap 2.2. Samtliga yttranden och minnesanteckningar återfinns i bilaga 2 till MKB. Foto: Fredrik Herrlander VÄLKOMMEN TILL SAMRÅDSMÖTE OM TRYSSLINGE VINDKRAFTPARK Onsdag 10 april 2013, kl Nysunds Bygdegårdsförening, Höglunda 520, Åtorp Nordisk Vindkraft planerar en vindkraftpark i Laxå och Degerfors kommuner och bjuder därför in till samråd enligt Miljöbalken. Samrådet kommer att hållas i form av en utställning som visar vindkraftsanläggningens lokalisering, omfattning, miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Projektet är i ett tidigt skede och planeras omfatta maximalt 80 vindkraftsverk. Vi finns på plats för att besvara dina frågor och ta emot synpunkter. Underlag för mötet och information om projektet finns på under rubriken Projekt. Vi bjuder på fika! Du är också välkommen att skicka skriftliga synpunkter fram till den 20 maj Beställ underlag eller skicka synpunkter till: NV Nordisk Vindkraft AB, Lilla Bommen 1, Göteborg marie.lowkrantz@nordiskvindkraft.se, Svartå Åtorp Toften 205 Vargaviddernas naturreservat Laxå E20 Skagern Finnerödja TRYSSLINGE Streckat område visar det västra och det östra utredningsområdet i Laxå och Degerfors kommuner. TEL Den inbjudan till samråd som skickades ut med post till samtliga boende och fastighetsägare inom 2 km från vindkraftanläggningen resp. annonserades i flera lokaltidningar, på olika platser i bygden samt på NV:s och kommunernas hemsidor. 6

7 1.2 Samråd med organisationer och företag NV har i samrådet även bjudit in organisationer och företag att lämna synpunkter på projektet. Den skriftliga inbjudan sändes med post eller e-post till följande organisationer och företag: 3GIS (inkl. Hi3G Access AB) Bergslagens räddningstjänst Degerfors naturskyddsförening Eolus Fortum Green Extreme Laxå Sportflygklubb Nerikes Brandkår Närkes Ornitologiska förening Slättens vind Svenska naturskyddsföreningen Svenska rovdjursföreningen Sveriges Ornitologiska Förening Tele2 (inkl. Net4Mobility) Telenor TeliaSonera Teracom Örebro flygplats Örebro naturskyddsförening 1 3GIS, Fortum, Degerfors Naturskyddsförening, Eolus, Örebro Naturskyddsförening och Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) tillsammans med Närkes Ornitologiska förening (NOF) har lämnat in skriftliga yttranden med synpunkter angående vindkraftanläggningen. SOF och NOF:s yttrande har bemötts i ett särskilt brev, se sidan 126 i bilaga 2 till MKB:n. Bergslagens räddningstjänst, Green Extreme, Nerikes Brandkår, Slättens vind, Tele2, Telenor, TeliaSonera, Teracom och Örebro flygplats har yttrat att de inte har något att erinra mot den planerade vindkraftanläggningen. Svenska naturskyddsföreningen hänvisar till länsförbundet, dvs. Örebro Naturskyddsförening. Laxå Sportflygklubb har valt att inte inkomma med något yttrande. Samrådsprocessen har pågått under lång tid och efter hand som verksamhetens layout har förändrats har nya yttranden begärts in från företag och organisationer. Därför har vissa företag och organisationer kommit in med flera yttranden, se kap 2.2. I kapitel 2 redogörs för inkomna synpunkter och på vilket sätt NV bemöter dessa. Samtliga yttranden och minnesanteckningar återfinns i bilaga 2 till MKB. 7

8 11.3 Samråd med allmänheten Samrådet med allmänheten inleddes i månadsskiftet mars 2013 med en inbjudan per annons i Nerikes Allehanda, Karlskoga-Kuriren, Karlskoga tidning, Tidningen Noll586 och Laxå Nytt att medverka i samrådet om den planerade vindkraftanläggningen vid Trysslinge. Inbjudan annonserades även på www. nwt.se, på samt på anslagstavlor vid ICA Degerfors, Degerfors kommunhus, Folkets hus i Svartå, ICA i Åtorp, ICA i Laxå och Laxå kommunhus. Samtliga fastighetsägare, folkbokförda och samfällighetsföreningar inom den planerade vindkraftanläggningens närområde (2 km, ca fastighetsägare) delgavs dessutom inbjudan per post. Adresslistorna togs fram av lantmätare på WSP. Under hela samrådstiden har det funnits möjlighet att ta del av samrådsunderlaget på NV:s hemsida. Samrådsmöte med allmänheten Den 10 april 2013 hölls ett samrådsmöte för allmänheten i Åtorps bygdegård. Mötet genomfördes i Öppet hus - form med utställningsmaterial iordningställt av NV. De medverkande från NV (ca 10 personer), WSP (en person) och Enetjärn Natur (två personer) fanns till hands för att svara på frågor och ta emot synpunkter. Besökarna informerades om att syftet med samrådsmötet var att presentera vindkraftprojektet samt att ta del av och dokumentera deltagarnas synpunkter. Utställningsmaterialet bestod i första hand av en skärmutställning i två delar, där den första delen beskrev vindkraft i allmänhet och den andra delen beskrev projektet Trysslinge och dess förutsättningar (bl.a. naturinventeringen och ett MKB-utkast fanns att läsa). Även sex fotomontage från olika platser kring Trysslingeområdet fanns att beskåda. En Powerpoint-presentation om byggnation av vindkraftanläggningen Havsnäs rullade också under hela eftermiddagen/kvällen. I ett angränsande rum hade WSP anordnat ett ljudlaboratorium så att alla besökare skulle få möjligeheten att lyssna till vindkraftverk under olika förutsättningar. I entrén uppmanades besökarna att anteckna sina namn på en närvarolista, vilket 119 av uppskattningsvis 130 personer gjorde. Här fanns också formulär på vilka besökarna skriftligen kunde lämna synpunkter, under mötet eller i efterhand, samt häften med information om vindkraft i allmänhet och om Trysslingeprojektet, som besökarna kunde ta med sig. NV bjöd på fika och många besökare tog tillfället i akt att samtala om projektet samt ställa frågor till NV, WSP och Enetjärn Natur. Synpunkter, information och frågor som uppkom på samrådsmötet nedtecknades av NV och Enetjärn Natur och sammanställdes i minnesanteckningar (bilaga 2). Denna samrådsomgång med allmänheten har, förutom synpunkter under samrådsmötet, resulterat i 15 skriftliga yttranden från privatpersoner. 3 Samrådsmötet med allmänheten lockade ett stort antal besökare. 8

9 2 Sammanställning av inkomna yttranden2 I detta kapitel redovisas de inkomna yttrandena och minnesanteckningarna översiktligt. Här framgår också hur NV bemöter de inkomna synpunkterna. Yttranden och minnesanteckningar finns redovisade i sin helhet i bilaga 2 till MKB. 2.1 Inkomna yttranden och synpunkter Under samrådstiden har det inkommit ett femtiotal yttranden, vilka presenteras i tabell Inkomna yttranden nedan. Av de inkomna yttrandena innehöll drygt 30 synpunkter på eller upplysningar angående projektet. De synpunkter som framkom under samrådsmötet med Länsstyrelsen och kommunerna har satt ramarna för vad miljökonsekvensbeskrivningen innehåller. Länsstyrelsen och kommunerna lyfte fram några aspekter som särskilt viktiga att belysa i miljökonsekvensbeskrivningen, främst påverkan på fågelfaunan, vilka vägar som ska nyttjas och bullerfrågan, främst i anslutning till Vargavidderna. Minnesanteckningar från samrådsmöten och de skriftliga yttranden som inkommit redovisas i tabell inkomna yttranden nedan. Samtliga handlingar återges i sin helhet i bilaga 2 till MKB. 2.2 Synpunkter och bemötanden Nedan beskrivs de yttranden som inkommit och hur NV valt att bemöta dem. Redovisningen följer i stort sett den tematiska indelning som återfinns i miljökonsekvensbeskrivningen. De nummer som för respektive yttrande anges i kommande tabeller avser vem som lämnat yttrandet. Numret överensstämmer med listan i tabell Inkomna yttranden. Då NV efter samrådet reducerade antalet vindkraftverk från 89 till 47, vilket bl. a. betyder att hela norra delen av det västra delområdet togs bort, berör några av de yttranden som inkommit inte längre den nuvarande utformningen av anläggningen. 9

10 2Inkomna yttranden Nr Namn Form för inbjudan/ möte 1 Länsstyrelsen i Örebro län, Degerfors kommun, Laxå kommun Datum för yttrande Form för yttrande Samrådsmöte Minnesanteckningar 2 Länsstyrelsen i Örebros län Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 3 Länsstyrelsen i Örebro län Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 4 Länsstyrelsen i Örebro län Skriftlig inbjudan Yttrande brev 5 Länsstyrelsen i Örebro län Skriftlig inbjudan Yttrande brev 6 Allmänheten Samrådsmöte Minnesanteckningar inkl närvarolista 7 Bergsstaten Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 8 Boverket Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 9 Energimyndigheten Skriftlig inbjudan Yttrande brev 10 Försvarsmakten Skriftlig inbjudan Yttrande brev 11 Havs- och vattenmyndigheten Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 12 Jordbruksverket Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 13 Luftfartsverket Skriftlig inbjudan Yttrande brev 14 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 15 Naturvårdsverket Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 16 Post- och telestyrelsen Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 17 Riksantikvarieämbetet Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 18 Sjöfartverket Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 19 Skogsstyrelsen Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 20 Svenska Kraftnät Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 21 Trafikverket Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev/epost 22 3GIS Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 23 Bergslagens räddningstjänst Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 24 Fortum Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 25 Nerikes brandkår Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 26 Tele2 Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 27 Telenor Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 10

11 Nr Namn Form för inbjudan/ möte Datum för yttrande 28 Teliasonera Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 2 Form för yttrande 29 Teracom Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 30 Örebro flygplats Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 31 Degerfors Naturskyddsförening Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 32 Sveriges ornitologiska förening/ Närkes ornitologiska förening Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 33 Örebro Naturskyddsförening Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 34 Bengt Andersson Samrådsmöte Yttrande genom brev 35 Bernt Hjalmarsson Samrådsmöte Yttrande genom brev 36 Yngve Hjalmarsson Samrådsmöte Yttrande genom brev 37 Birgitta Höijer Samrådsmöte Yttrande genom brev 38 MatsOla Johnsson Samrådsmöte Yttrande genom brev 39 Carina Karlstad Samrådsmöte Yttrande genom brev 40 Johan Lennstam Samrådsmöte Yttrande genom brev 41 Laust och Jytte Lorenzen Samrådsmöte Yttrande genom brev 42 Roger Nilsson Samrådsmöte Yttrande genom brev 43 Arne Sahlström Samrådsmöte Yttrande genom brev 44 Gröran Silverhjelm Samrådsmöte Yttrande genom brev 45 Gunilla Svensson Samrådsmöte Yttrande genom brev 46 Mats Särnholm Samrådsmöte Yttrande genom brev 47 Martina Vödisch och Jûrgen Sklorz Samrådsmöte Yttrande genom brev 48 Sten Lang Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 49 Eolus Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 50 Tele2 Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 51 TeliaSonera Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 52 Green Extreme Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 53 Slättens vind Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 54 Försvarsmakten Skriftlig inbjudan Yttrande genom brev 55 Länsstyrelsen i Örebro län Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 56 Telenor Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 11

12 2Samråd 4 NV ska efter myndighetssamrådet samråda med de enskilda som kan antas bli berörda samt med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. NV har samrått med allmänheten genom ett öppet samrådsmöte och med övriga genom skriftlig inbjudan till samråd. Förfarandet beskrivs ovan i löptext. 6 Varför hålls ingen paneldebatt/samling med öppen diskussion i storgrupp som alla hör och kan delta i? 6 Om det blir aktuellt med ett ytterligare samrådstillfälle håll mötet i Svartå då stora delar av projektet ligger i närheten. Ett förslag är Folkets hus. 6 Nerkes Alleanda och Karlskoga tidning är viktigast för lokal opinion. 6 Vi som är emot att vindkraft byggs här överhuvudtaget, lyssnar ni på oss? 9 Det är av stor vikt att tidigt skapa en god kommunikation med Degerfors och Laxå kommuner. 45 Jag vill gärna att ni gör ett utskick, motsvarande det vi fått inför samrådet, när det är dags att kungöra beslutet då det är svårt att nå alla genom tidningar. Vår erfarenhet är att fler får komma till tals vid en Öppet-hus-utställning. Inget ytterligare samrådsmöte kommer att hållas. Vi har annonserat i dessa tidningar. Samrådet är till för att ta emot allas synpunkter, oavsett om man är för eller emot vindkraft. Kontakt med de båda kommunerna har tagits mycket tidigt i processen och vi ser att löpande samråd med dessa är en förutsättning för att kunna genomföra projektet. Det är Lst som kungör och som annonserar om kungörelsen. Vi kommer att ha en informationsträff för allmänheten efter att ansökan skickats in till Lst. Hur och när vi annonserar om detta är ännu inte klart. Lokalisering 6 Hur många verk ligger i respektive kommun? 35 Varför bygger man inte vindkraft på gamla industritomter i stället? 10 verk ligger i Degerfors kommun och resterande 37 verk ligger i Laxå kommun. För att vi ska nå regeringens planeringsmål om 20TWh landbaserad vindkraft till 2020 så kan vi inte bara bygga på redan exploaterade områden, marken räcker helt enkelt inte till. Den viktigaste förutsättningen för att bygga vindkraft är att det blåser bra, och det gör det vid t. ex. Trysslinge. 12

13 Planförhållanden 2 Laxå kommun har redan utarbetat en sådan plan och Trysslingeområdet anges i denna plan som ett A-område, dvs. ett område där vinden är bra och de motstående intressena få. Degerfors kommer färdigställa en sådan plan nästa år, och arbetet med denna pågår för fullt. 37 Jag vill att kommunen först ska arbeta fram en plan om var man får bygga vindkraft. Vindkraftverk och infrastruktur 1 Kommer vägarna vara öppna för allmänheten? Kommer åtkomsten till vägarna begränsas under byggtiden? Vilka vägar ska ni nyttja i projektet? Kommer ni att räta ut de befintliga vägarna? Hur många km ny väg ska ni bygga? 1 När ni väljer vindkraftverk, har bullerfrågan betydelse då? 6 Är det tekniskt möjligt att uppföra verk ute i myrar/våtmarker? Ja mest troligt, men det är upp till markägaren om de vill ha vägarna öppna. Under byggnationen är vägarna oftast stängda. Vi kommer nyttja befintliga vägar i så stor utsträckning som möjligt. För väganvändning redogörs i den tekniska beskrivningen, (bilaga 21 till MKB:n). Uträtning kan bli aktuellt då det är stora och långa transporter det handlar om. Framför allt är det kurvor som påverkas. Totalt kommer ca 30 km ny väg att anläggas. Ja det har betydelse, tillsammans med mycket annat. Det är svårt ur ett tekniskt perspektiv och olämpligt ur ett naturvärdesperspektiv. Inga vindkraftverk i Trysslinge kommer att stå i våtmarker. 6 När planeras första spadtaget i marken? Om allt går enligt planerna blir det rimligen byggnation under 2016/2017. Efter första spadtaget tar det ca 2 år till driftsättning. 6 Hur höga kommer verken att bli? Maximal totalhöjd är 210 m. 6 Hur stora är fundamenten? Ett gravitationsfundament för ett vindkraftverk av aktuell storlek upptar uppskattningsvis en yta på ca 500 m 2. Ca m 3 betong krävs vid gjutning av ett gravitationsfundament. 13

14 2Landskapsbild 1 Kommer ni att göra en synbarhetsanalys till MKB:n? 1 Har ni samrått med grannkommuner med tanke på synbarheten? Denna finns som en bilaga till MKB:n (bilaga 15). Observera att denna inte tar hänsyn till byggnader. Nej, vi anser att de inte kommer att beröras. 1 Brukar ni lägga in fiktiva verk i avvikande färg i fotomontagen? 2 Vindkraftanläggningens västra del sammanfaller sannolikt till en del med område som i länsstyrelsens tålighetsbedömning bedömt som känsligt för vindkraft. 41 Det kommer att bli en stor förändring i landskapet. Vindkraftverkens hinderbelysning kommer att störa natthimlen. Nej, det är inte något som vi brukar göra i våra MKB:er. Vi har utfört fotomontage från Skagerns strand. Från de närmaste delarna, dvs. den östra stranden ser man i stort sett inte vindkraftverken alls pga. att skogen skymmer sikten. Från odlingslandskapet vid Skagerns västra strand kommer man däremot att se vindkraftverken tydligt, men här är avståndet mycket större. Vi är medvetna om att vindkraftverken kommer att vara stora och kan komma att uppfattas som dominerande och icke naturliga i landskapet. Vi måste dock komma ihåg att landskapet vid Trysslinge är starkt påverkat av människan, främst i form av skogsbruk. Vi kommer att följa Transportstyrelsens regler för hinderbelysning. 46 Jag saknar fotomontage från Långåsen. Fotomontage har utförts vid Gökhult vilket ligger strax intill Långåsen. Naturmiljö 1 Följer ni upp om fåglar kolliderar med vindkraftverken? 1 Jag är rädd för att vattennivån i den värdefulla Gåssjömossen kommer att förändras vid vägbygge i dess närhet. 1 Har ni rutiner för uppföljning av till exempel påverkan på hydrologin? 1 Vilka föreningar har ni varit i kontakt med? I till exempel I Havsnäs har vi 3 personer som besöker varje turbin dagligen och kan därmed se om det förekommer döda fåglar. De kan då rapportera till oss. Gåssjömossen kommer överhuvudtaget inte att påverkas. En av våra stora styrkor är att vi har vår egen byggavdelning som ger oss återkoppling hela tiden vad gäller dessa typer av frågor. Vi har skickat ut inbjudan till samråd till berörda föreningar i Laxå och Degerfors kommuner. Vi har varit i kontakt med bl a Närkes Ornitologiska Förening. Vi har även träffat personer från Naturskyddsföreningen. 14

15 2 Vi har inventerat nattskärra och det finns en population väster och söder om Rankemossen. Nattskärran flyttar runt och populationen ändras i takt med skogsbruket. Att med säkerhet kunna knyta eventuella förändringar i populationen till vindkraft är mycket svårt, och därför har vi valt att lägga resurser på andra skadelindrande åtgärder för fåglar än att upprätta ett kontrollprogram för nattskärra. 1 Man vet inte så mycket om hur nattskärra påverkas av vindkraft. Ta med er att göra uppföljningar. 1, 6 Är ni medvetna om omfattningen av våroch höststräck av sångsvan, gäss, tranor och rovfåglar genom området? Varför inventerar ni inte sträckande fåglar på våren istället för på hösten? Hur ska ni kunna ändra fåglarnas flygvägar (sångsvan, gäss, tranor, rovfåglar) så att de inte flyger in över utredningsområdet och utsätts för kollissionsrisk? 1 Vi har troligtvis häckning av havsörn. Ta med er det. Det finns rovfåglar i norra delen av parken, de kommer ju störas? Hur gör ni med det? 1 Kan luftledningar påverka fågel? Det är viktigt med konsekvensbeskrivningar för hur fåglar påverkas av luftledningar. 6 Är det tillåtet att uppföra verk i naturreservat? 6 Kan man få tillstånd till att bygga trots att SOF pekat ut området som synnerligen olämpligt för vindkraft? Det har tidigare inte framkommit uppgifter av ett sådant slag som har föranlett bolaget att genomföra en sträckfågelinventering. Under samrådet så framgår det att det förekommer mer eller mindre omfattande vårsträck vid Trysslinge och detta är information som givetvis kommer att beaktas i kommande MKB. Generellt har det dock visat sig att sträckande fåglar undviker vindkraftanläggningar och påverkas därmed i mindre grad än häckande fåglar. En sträckfågelinventering har genomförts under hösten, då förutsättningarna för att särskilt känsliga arter passerar är större. Inga havsörnsbon har hittats under inventeringarna och vi är tämligen säkra på att det inte föreligger någon häckning i eller i nära anslutning till området i dagsläget. Det är däremot möjligt att en etablering är på gång. Den norra delen av området är inte längre med i ansökan. Ja, potentiellt. Frågan hanteras i MKB:n. Det beror på reservatsföreskrifterna. Inga vindkraftverk i Trysslinge kommer att placeras i naturreservat. SOF har ingen vetorätt mot vindkraft. Länsstyrelsen kommer i sitt beslut väga in all information som framkommit i ärendet, bland annat information från SOF. 6 Hur nära får ni gå Rankemossen? Inga vindkraftverk kommer att placeras närmare än 450 m från Rankemossen. 6 Kommer vargarna att försvinna från området om ni bygger vindkraftanläggningen? Kommer djuren i skogen i området att påverkas? 6 Kommer fladdermössen att försvinna från området om ni bygger vindkraftanläggningen? Vargarna och de flesta andra djur kommer troligen att störas under byggtiden då det är mycket mänsklig aktivitet i området. Då kan djuren leta sig till andra områden under en period. Under driftstiden har man inte kunnat påvisa negativa effekter på stora rovdjur, men de undersökningar som finns är få. Osäkerheten i hur vargarna kommer att påverkas under drifttiden är stor. Nej, det finns ingenting som tyder på det, även om enstaka fladdermöss kan komma att förolyckas. Trysslingeområdet är heller inte speciellt viktigt för fladdermöss, se resultat från fladdermusinventeringen i bilaga 4 till MKB:n. 15

16 2 6 Det finns mycket fågel i området, varför Det blåser bra vid Trysslinge, det är få närboende och ska ni då bygga här? relativt få motstående intressen. NV har genomfört en rad detaljerade inventeringar och utredningar kring fågellivet och anpassat vindkraftanläggningens layout för att göra så liten skada som möjligt för fåglarna. 6 Känner ni till tjäder och orre som finns i området? Hur ser ni på att i detta område finns en av Sveriges största och mest kända orrspelsplatser? 15 Utbyggnaden planeras i ett område med höga naturvärden, där finns t ex riksintresse naturvård (3:6 miljöbalken), Natura 2000 och naturreservat. Det kräver särskild hänsyn. 31, 33 De planerade vägarna in till vindkraftverken kommer att fragmentera området ytterligare och dikningen som följer nya vägar riskerar att ha negativ påverkan på en del av våtmarkerna. 31 Nordisk Vindkraft måste ansvara för att utförliga inventeringar/studier, som tål en öppen och vetenskaplig granskning, görs om förekomst och levnadssätt av bl.a. de arter som nämns i vårt yttrande, och att en särskild fördjupning görs kring de arter som det ännu inte är fullt utrett hur de påverkas av vindkraftverk. Vi utgår också ifrån att Nordisk Vindkraft seriöst beaktar de rekommendationer som olika experter tagit fram vad gäller skyddsåtgärder för vissa arter. 31, 33 Med en vindkraftpark kommer upplevelsen av landskapet vid bland annat Vargavidderna att radikalt förändras och den vildmark Örebro län idag marknadsför området som kommer att upphöra och naturreservaten förlora en väsentlig del av sitt värde. Den unika karaktären med sammanhängande myrlandskap och tallmoar, den rika förekomsten av särskilt hänsynskrävande fågelarter upptagna i EU:s Fågeldirektiv, i Artskyddsförordningen och på den Svenska Rödlistan, samt tystnaden och känslan av vildmark; allt sammantaget gör området olämpligt för vindkraftexploatering. Vi har genomfört en detaljerad skogshönsinventering i området och det finns stora spelplatser för både tjäder och orre. Inga vindkraftverk kommer att placeras på spelplatserna. Skadelindrande åtgärder såsom bevarande av skogskontinuitet kring spelplatserna kommer att vidtas om vindkraftverk placeras närmre än 1 km från någon spelsplats.. Inom utredningsområdet finns inga skyddade områden. Påverkan på närliggande skyddade områden beskrivs i MKB:n. Vägarna in till vindkraftverken kommer att utgöra några procent av det totala utredningsområdets areal, men kommer helt riktigt att fragmentera området. Trysslingeområdet är dock redan rikt på skogsbilvägar i och med det intensiva skogsbruket som präglar miljön. Vi har låtit utför en rad olika studier och inventeringar av olika fågelarter och hänvisar i detta ärende till bemötandet av SOF/NOF:s yttrande, se bilaga 2 till MKB:n. Vi har även genomfört en omfattande studie av fladdermöss i området samt en naturvärdesinventering. Vi har seriöst beaktat de rekommendationer som olika experter tagit fram vad gäller skyddsåtgärder för vissa arter. Möjligheterna att besöka naturreservaten och vandra längs med Bergslagsleden kommer inte att påverkas, men upplevelsen av vistelsen kan komma att förändras om vindkraftanläggningen vid Trysslinge kommer till stånd. En vindkraftanläggnings påverkan på landskapsbilden uppfattas på olika sätt av olika personer men generellt uppfattas den mer främmande i ett för övrigt orört landskap, vilket området vid Vargavidderna delvis är. Övrig skog är till stor del starkt påverkad av skogsbruk och mycket få skogliga naturvärden finns i området. 16

17 2 Skogen vid Trysslinge är till stor del starkt påverkad av skogsbruk och mycket få skogliga naturvärden finns i området. Nordisk Vindkraft har kraftigt reducerat antalet vindkraftverk samt placerat resterande turbiner på ett sådant sätt att påverkan på fågelfaunan minimeras. 33, 38 Frågan om naturturism bör beaktas. Frågan berörs i MKB:n. 35 Jag tycker att projektet förstör för mycket naturvärden. Friluftsliv 1 Trysslingeområdet kan komma att bli ett s.k. tyst område i Degerfors nya ÖP. Kommer ni ta hänsyn i MKB:n till speciellt tysta områden? 1 Viktigt att ni tar hänsyn till Vargavidderna. Området har en unik karaktär, och området är ytterst olämpligt för vindkraft. Vi kommer att säga nej om ni ansöker innan Degerfors ÖP är färdig. 1 Glöm inte att beskriva påverkan på alla myrar, inte bara Gåssjömossen. 6 Förklara tydligt hur naturbruk, turism och vindkraft kan samexistera kring tex Gåssjömossen och Vargavidderna. 37 Jag tycker att vindkraftanläggningen ligger för nära rekreationsområden. 41 Jakten kommer att påverkas pga av ljudet från vindkraftverken. Ja, det tar vi hänsyn till i MKB:n. Det är väldigt viktigt att vi tidigt får input från översiktsplanen, vi förhåller oss till den. Det är svårt när ÖP:n inte är antagen ännu. Påverkan på Vargavidderna beskrivs i MKB:n. Vargavidderna ingår inte i utredningsområdet för vindkraft. Påverkan på alla värdefulla myrar beskrivs i MKB:n. Detta beskrivs i MKB:n. Trysslingeområdet är inte utpekat som ett område av specifik vikt för rekreation. Friluftsliv i form av jakt, bärplockning, promenader och liknande förekommer och upplevelsen av detta friluftsliv kan komma att förändras om anläggningen kommer till stånd. Ja, det kan bli svårare att jaga med hund på grund av ljudet och även upplevelsen av jakten kan komma att förändras. 17

18 2Kulturmiljö 6 Är alla kolbottnar fornminnen? Det finns nämligen otroligt många kolbottnar i området. En kolbotten är inte automatiskt en fornlämning, men alltid en kulturhistorisk lämning. Länsstyrelsen har beslutat att ett urval av de kolbottnar som finns i Trysslinge ska undersökas och dateras (se yttrande i bilaga 2). Övriga kolbottnar kommer inte att registreras eller undersökas. 2 I Degerfors kommuns fördjupade ÖP för kulturmiljövården är området vid Skagern uppmärksammat för sina kulturhistoriska värden, bl. a. i form av kontinuerlig hävd, åkermark och betesmark. 2 Det är angeläget att en kulturmiljöförstudie genomförs. Detta redovisas i avsnitten 3.5 resp 7.9 I MKB:n. En kulturmiljöförstudie samt fältstudier har genomförts, se bilaga 5-7 till MKB:n. Luftfart 10 Ni bör samråda med Örebro flygplats då verken ligger inom MSA-ytan. Samråd har skett med Örebro flygplats. 18

19 Buller, skuggor och hälsoeffekter 2 Dessa två vindkraftverk, vilka ägs av Slättens vind, har haft tekniska fel som gjort att de låtit alldeles för mycket. 1 Kommer ni visa en skuggkarta i MKB:n? Ja, den finns med som en bilaga till MKB:n. 1, 6 De två vindkraftverken vid Skagern är störande vad gäller buller. 6 Kommer jag inte att kunna se stjärnorna längre pga hinderbelysningen från vindkraftverken? 6 Är det stor skillnad på ljudet beroende på hur höga verken är? 6 Kommer kumulativa effekter av ljud att beräknas, så att man är säker på att de som bor mellan de två vindkraftverken vid Skager och denna stora park inte får en sammanlagd ljudnivå över 40 db(a)? 6 Jag är orolig över effekten av rörlig skugga mot min bostad. 37 Jag tycker att vindkraftanläggningen ligger för nära bebyggelse. 39 Jag vill få ta del av hur ljudet låter utanför 40 db(a)-gränsen. Vid vilka vindar och vid vilken hastighet inträffar de högsta ljuden? 40 Hur starkt kommer ljuden att höras vid Bergsmossen? 47 Vi är oroade över att de kumulativa ljudeffekterna av vindkraftverken vid Rustorp och Trysslinge kommer att leda till en konstant ljudpåverkan på vår fastighet vid Lämås. Det kommer med största sannolikhet inte finnas något hinder för att se stjärnorna även om vindkraftanläggningen byggs. Det är stor skillnad på ljud från olika verk och fabrikat. Det är också stor skillnad beroende på hur verken är lokaliserade, topografi mm. Höjden i sig behöver inte vara avgörande. Den tekniska utvecklingen av vindkraftverk har resulterat i allt större, tystare och effektivare vindkraftverk med lägre produktions- och driftkostnader. Ett stort vindkraftverk med större generator och ett bredare vindspann utvinner mer energi inom ett begränsat område än mindre vindkraftverk. Ja. Inga bostäder kommer att utsättas för buller över riktvärdet om 40 db(a) utomhus. Riktvärden för skuggor kommer inte att överskridas vid något bostads- eller fritidshus. Avstånd till närmaste bostadshus är 1070 m. Inga bostäder kommer att utsättas för buller över riktvärdet om 40 db(a) utomhus. Vid samrådet fanns det möjlighet att lyssna på olika ljud från vindkraftverk i ljudlabbet. Vid 40 db(a) uppfattas ljudet som ett brummande/svischande ljud. Det högsta ljudet är oftast vid ungefär 8m/s. Vilken vindriktning som genererar de högsta ljuden beror på vilken sida om anläggningen man befinner sig, då ljudet transporteras i vindriktningen. Det är svårt att svara exakt men ljudnivån kommer ligga en bra bit under riktvärdet 40 db(a). I våra ljudberäkningar har vi tagit med samtliga verk, både Skagern och Trysslinges, och inga fastigheter kommer att utsättas för ljud som överskrider Naturvårdsverkets riktlinjer. Det skall också nämnas att verken vid Skagern, dvs. de Slättens vinds verk, har haft växellådefel vilket gör att de låtit mycket mer än vad de skulle. Risken att vindkraftverken vid Trysslinge skulle låta lika mycket hos er bedöms som osannolik. 19

20 2Risk och säkerhet 1, 6 Finns det någon avspärrning runt vindkraftverken när det finns risk för iskast? Vilken radie från vindkraftverket handlar det om i så fall? Sannolikheten att is landar på en specifik plats samtidigt som någon befinner sig på denna plats, påverkas av faktorer som vindriktning, vindhastighet, is på vindkraftverket, rotationen på bladet m fl. Nordisk Vindkraft har genomfört långtidsstudier och omfattande simuleringsstudier av isbildning som kan orsaka iskast. Resultatet av dessa studier finns att tillgå via Nordisk Vindkraft eller Energimyndigheten. De har även redovisats i internationellt gångbara forskningssammanhang, likt de årligen återkommande Winterwind-konferenserna. Sannolikheten att träffas är väldigt låg och minskar dessutom dramatisk bara ett kort stycke bort från själva vindkraftverket. När vindkraftverken är i drift kommer det att finnas skyltar som en extra påminnelse för förbipasserande. 6 Är iskast ett stort problem? Avsnitt 7.17 i MKB:n hanterar frågor om iskast och där framgår det att iskast generellt är mycket ovanligt. 20 För att upprätthålla en god flygsäkerhet vid besiktningar rekommenderar vi att inga vindkraftverk placeras närmare än 250 m från en kraftlednings faslina. Inga vindkraftverk kommer att placeras närmare än 250 m från en kraftlednings faslina. Ekonomi 6, 36 Fibertelefoni är en jätteviktig fråga vid eventuell diskussion om ersättning till byarna, då många småföretagare ej har uppkoppling. Vid turbin 5 finns ingen täckning med mobilerna. Vi tackar för förslaget och har det i åtanke. Vi önskar förbättrad telefoni och bredband som ersättning till byarna. 6, 42 Köper ni in hus som blir osäljbara till följd av etableringen? (hus utanför 40 db(a)- linjen) 38 Vem betalar om kunderna slutar komma till mitt företag Ekosafari? 44 Tre förslag på hur bygdemedlet kan användas: Utvecklingsgrupp i Svartå, Utvecklingsgrupp i Åtorp, medel till älgskötselområdet Skagershult. Nej, det gör vi inte. Enligt rapporten Vindkraft i sikte. Hur påverkas fastighetspriserna vid etablering av vindkraft? som tagits fram av ÅF på uppdrag av Svensk Vindenergi under 2010 påverkas inte fastighetspriserna generellt av närhet till vindkraftsanläggningar. Ingen ersättning kommer att utgå till enskilda personer eller företag som inte är markägare. Vi tackar för förslagen och har dessa i åtanke. 20

21 Återställning 2 Det kan vi inte svara på i dagsläget. Normal drifttid för ett vindkraftverk är ca 25 år. 6 Kan ni renovera verken efter 25 år, eller sätter ni upp nya? Övrigt 1 Vilken är den förhärskande vindriktningen? Västlig vind. 6 Vindkarta, visar ni det någonstans? Vi beskriver förhärskande vindriktningar men ingen speciell karta som visar vindarna. 6 Kommer fortfarande Fortum att vara min nätoperatör? 6 Hur mycket CO2 sparar man med vindkraft? Med största sannolikhet, ja. Idag är elen i Sverige till stor del förnyelsebar men om vi producerar tillräckligt med vindkraftsel kan denna exporteras och ersätta el från kolkraftverk i andra delar av Europa. Energimyndigheten bedömer att det kommer att produceras omkring 12,5 TWh vindkraft år 2020 inom ramen för den beslutade ambitionsnivån i elcertifikatsystemet. Om denna förnybara elproduktion ersätter kolkraft på marginalen skulle det alltså innebära att koldioxidutsläppen minskar med cirka 12,5 miljoner ton per år. 21

22 På uppdrag av 22