Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Transkript

1 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 180, avd 63, rättspsykiatriska regionkliniken Växjö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Sjuksköterska, Jessica Revelj, jessica.revelj@ltkronoberg.se Sektionsledare, Ida Johansson Behandlingspedagog, Sofi Eriksson Skötare, Christoffer Citron Skötare, Karolina Johansson Avdelningschef, Katharina Foss Läkare, Mateusz Paluch Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder 4. Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård. Sammanfattning Under Sveriges Kommuner och Landstings projekt Epsilon, Bättre vård mindre tvång, har team 180 tillsammans med övrig personalgrupp och patienter arbetat fram ett flertal förändringsidéer som utförts på avdelningen. Dessa förändringar bottnade i de fyra mål som sattes upp i början av projekttiden. Målen har varit inriktade på delaktighet, trivsel, trygghet och ett samspel mellan de aktörer som involverar en patients livsvärld. Två mål, delaktighet samt trygghet mättes en gång i veckan medan trivsel och samverkan mellan olika aktörer mättes en gång i månaden. Några av förändringarna har fungerat medan några har avslutats utan större framgång. Vissa förändringar har av säkerhetsskäl varit tvungna att befästas med klinikens säkerhetsutvecklare vilket gjort att det varit ytterligare aktörer med i besluten kring de förändringar som genomförts. Det är av stor vikt att patienter upplever en delaktighet i den vård som ges till dem. Under projekttiden har det genomförts flera förändringar som skall ligga till gagn för patienternas delaktighet kring sin vård. Förändringar som gjort att patienterna har en möjlighet att engageras i avdelningen som helhet men även uppleva en ökad delaktighet i den individuellt anpassade vården som sker specifikt för varje patient. Avdelningen har fått en betydligt mer trivsam miljö för patienter att vistas i, såväl inne som 1

2 ute på innergården. Trivselfaktorn för patienterna har ökat i form av olika aktiviteter både på avdelningen och utanför, aktiviteter som ligger i patienternas intresse. Det har även fokuserats på att patienter skall känna sig trygga under tiden de vårdas på avdelningen vilket gjort att flera förändringar skett för att få till stånd en trygg miljö för patienter som upplever ett hot ifrån medpatienter på avdelningen. Kring varje individ finns ett stort kontaktnät, ett system som i de flesta fall är mycket viktigt för att en person skall uppleva ett välbefinnande. Detta kräver att vårdpersonal har stort fokus på att vara en fungerande aktör även i de sammanhang som involverar patienten både privat och vårdmässigt. I det arbetet kretsar mycket kring att patienter upplever ett ökat samspel med de tänkbara aktörer som är viktiga för att varje patients livsvärld skall vara tillfredsställd, trots slutenvård. Hänsyn skall tas till patientens subjektivt levda kropp. Bakgrund September 2013 beslutade klinikledningen på Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö att avdelning 63 skulle omorganiseras till att bli en avdelning där möjligheten för patienterna att under vårdtiden nyttja droger skulle minimeras. Minskad droginförsel innebär förhoppningsvis en viss trygghet för patienterna och öppnar för nya tankebanor utanför missbruket. Omorganisationen motiverade till diverse förändringar och ett nytt, mer strukturerat arbetssätt startade. Allt för att patienterna på avdelningen som var i stort behov av struktur skulle få den hjälp som krävdes för att öka möjligheten till en strukturerad vardag, med fungerande rutiner utan påverkan ifrån droger. Att delta i projektet Epsilon innebar ytterligare ett sätt för avdelningen att skapa en vårdmiljö som genomsyras av utveckling och ett arbetssätt i ständig förändring, ytterligare en startpunkt för framtida vård. Avdelningen har 13 vårdplatser med möjlighet till en överbeläggning. De som vårdas på avdelning 63 är endast män och främst patienter med personlighetsstörning samt missbruksproblematik. Upptagningsområdet är rikstäckande vilket innebär att patienter från hela Sverige kan komma att vårdas på avdelning 63, som har säkerhetsklassificering 2. Kring varje enskild patient arbetar ett vårdlag, där ingår sköterska, behandlingspedagog samt två till fem skötare som arbetar för att hjälpa patienten framåt i vården och mot de omvårdnadsmål som sätts upp gemensamt med patienten. Varje vecka skall minst ett strukturerat samtal hållas mellan patient och dennes vårdlag. De som arbetar dagligen på avdelningen är skötare, behandlingspedagoger samt sjuksköterska och sektionsledare. Avdelningen har även möjlighet till daglig kontakt med avdelningschef, läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och pedagoger samt möjlighet att kontakta annan vårdgivare om så krävs. Personal skall arbeta utifrån grundstenar som kommunikation, vara närvarande och ge ett gott bemötande. Avdelningen strävar efter en god vårdallians där patienterna upplever delaktighet och trygghet i den vård som bedrivs. En vård som även önskar skapa en naturlig övergång till det liv som väntar patienten efter den slutna rättspsykiatriska vården. 2

3 Mål 1. 1 oktober skall 80 % av alla patienter skatta 7 eller högre på en 10-gradig skala gällande upplevd delaktighet i sin vård. Mäts veckovis under vecka oktober skall 80 % av alla patienter skatta 7 eller högre på en 10-gradig skala gällande trivsel i sin vård. Mäts månadsvis från vecka oktober skall 80 % av alla patienter skatta 7 eller högre på en 10-gradig skala gällande trygghet i sin vård. Mäts veckovis under vecka oktober skall 80 % av alla patienter skatta 7 eller högre på en 10-gradig skala vad gäller sin upplevelse av samverkan mellan olika aktörer som rör patientens livsvärld. Mäts månadsvis under vecka Förändringar som testats Under projekttiden har det utförts och avslutats 48 stycken förändringsidéer på avdelningen, dessa är uppdelade under de fyra målen som beskrivs i avsnittet ovan. Delaktighet 11 PDSA, trivsel 23 PDSA, trygghet 7 PDSA samt sista målet som innefattar samverkan mellan olika aktörer som spelar roll för patientens livsvärld med 7 PDSA. I och med omorganisationen som skett på avdelningen var det redan vid starten av detta projekt ett stort fokus på att patienterna skulle uppleva en ökad delaktighet i sin vård, allt för att minska en eventuell negativ känsla av att vårdas under tvång. För att göra patienterna delaktiga kring sin vård var det viktigt att personal fann arenor att samtala vid där patienterna kände att deras intresse och behov var i fokus, promenaderna har i större utsträckning nyttjats till en möjlighet till samtal och fördjupad allians med patienten. För att motivera patienterna till ökad delaktighet i sin vårdprocess arbetas det utefter en trappstegsmodell, där patienterna i början av sin vårdtid och tillsammans med sitt vårdlag skapat en stege att arbeta utifrån i strävan att nå det vårduppdrag som hemlandstinget skapat för varje enskild individ. Tillsammans kan personal och patient följa denna trappstegsmodell för att se när det blir dags för patienter att nå ytterligare ett steg närmare vårduppdraget, och taket på trappstegsmodellen. Patienterna har efterfrågat en ökad medvetenhet om vilka som arbetar på avdelningen en viss dag och på så sätt ha möjlighet att själva vända sig till den i vårdlaget som arbetar. För att ge patienter en möjlighet att veta vilka som arbetar och för att ta del av gemensamma aktiviteter på avdelningen har en stor whiteboardtavla monterats upp, som patienterna kan följa. Det aktivitetsschema som finns på den tavlan är avdelningsövergripande och skall skiljas ifrån det individuella schema som patienterna tilldelas varje vecka. Dessa individuella scheman bygger mycket på de individuellt anpassade aktiviteter som patienterna själva har önskat att få genomföra och således upplevs meningsfulla för varje individ, aktiviteter som även står i proportion till vart de befinner sig utefter deras individuella trappstege. Genom att varje vecka tilldelas individuellt anpassade schema kan varje patient på ett strukturerat sätt följa vad som sker i form av aktiviteter för just dem. För att patienterna skall visa sitt engagemang för dessa aktiviteter som är inplanerade deltar patienten på ett morgonmöte som hålls dagligen. Där även viss information presenteras för patienterna. 3

4 Många av patienterna efterfrågade fler aktiviteter i vardagen. Personalstyrkans förslag på deras önskning var att starta en aktivitetsgrupp, där både personal och patienter fick komma överens om olika aktiviteter att utföra. Aktivitetsgruppens syfte var att få patienterna mer delaktiga och engagerade, en annan viktig del var även att främja patientkonstellationen, som förhoppningsvis upplevs tryggare när man har en bild av vem personen är som bor vägg i vägg. En annan återkommande önskan var en mer trivsam miljö att vistas i, samt ökad trivsel där patienterna erbjöds en mer innehållsrik vardag sysselsatta med för dem meningsfulla aktiviteter. När förändringarna startade märktes ett ökat intresse bland patienterna att delta i de förändringar som försiggick i miljön. Små förändringar genomfördes, exempelvis förnyades viss inredning, eller placerades om, samt att de spel och annat aktivitetsmaterial som användes av patienterna var helt, fräscht och uppdaterat. Det resulterade i ett större intresse från patienterna att spela och umgås. Under trivsel-målet innefattats många förändringsidéer som personal fångat upp efter att patienter visat intresse eller synpunkter, exempelvis var personliga muggar en förändringsidé som från början framförts av en patient då patienterna ansåg att det aldrig fanns rena muggar eftersom medpatienter samlade muggar på rummen. Efter att den förändringen skett var det inte samma efterfrågan om vart muggarna var utan patienterna ansvarade för sin egen mugg och tillsåg att den diskades. Andra förändringsidéer som uppskattats och kommit från patienter har varit att fler och nya stolar inhandlats samt att frukostutbudet vidgats till att innehålla större utbud och att måltider serveras på ett mer trivsamt sätt, med exempelvis märkta påläggsburkar. Små men desto mer betydelsefulla förändringar för patienterna. Avdelningen har under vissa tidsperioder haft patienter som upplevt hot från medpatienter. Något som alltid tas på stort allvar och de patienterna tilldelades rum närmare de gemensamma utrymmena, för att en ökad trygghet skulle upplevas av patienten. Som en del i att patienterna upplevt ökad trygghet i personals närvaro har även fikavagnen flyttats från matsalen till de gemensamma utrymmena i närheten av dagrummet. Det har även blivit en ökad medvetenhet hos personal att befinna sig i de olika gemensamma utrymmena i större utsträckning än tidigare. Det sista målet som ingick i projektet innefattade att patienterna upplevde en tillfredsställelse i att personalen hade god samverkan till de aktörer som utgjorde en del av patientens livsvärld, särskilt under vårdtiden. Här innefattades allt från närstående till andra vårdgivare på kliniken men även om patienten hade god man eller förvaltare. För att patienternas närstående skulle uppleva en trygghet samt känna en delaktighet har avdelningen speciellt utvalda kontaktpersoner till de närstående där patienten önskar att en kontinuerlig kontakt hålls. I vissa fall har det även varit gode män som patienten upplevt så pass viktiga för dem att de önskat att kontakt tas. För att kontakten med dessa personer skall genomföras på ett bra sätt har det införskaffats en telefon endast för detta ändamål, det gav de närstående en ökad möjlighet att nå personalen ifall avdelningstelefonen var upptagen i annat syfte. Ökad kontakt med närstående skapade eventuellt en ökad möjlighet till att patienten själv, nu och i framtiden, besitter en djupare kontakt med närstående och även använt de närstående som ett stöd i sitt tillfrisknande. En viktig plattform för att personer utanför kliniken skall ges en möjlighet att hålla sig uppdaterade är landstingets hemsida där man kan läsa om avdelningen. Där kommer det framöver att tilldelas specifik information riktad till närstående eller de som skall besöka kliniken, en information som även kommer att skickas ut till besökare innan de anländer till 4

5 kliniken för att underlätta inpassering samt eventuell införsel av paket eller liknande. Det finns även mindre barn som besöker kliniken, att gå in på en rättspsykiatrisk klinik med hög säkerhet kan upplevas otäckt och främmande, de höga murarna samt inpasseringen genom larmbåge kan ses som en stor process. För att på bästa sätt hjälpa de anhöriga möter en personal upp innanför säkerhetsreceptionen för att sedan följa besöket in på kliniken, väl inne på kliniken tilldelas barnet en mindre leksak, för att få en mer positiv upplevelse av att besöka kliniken. En viktig del för att säkerställa att korrekt information överlämnas, till exempelvis ambulanspersonal, är ett förberett dokument där det går att fylla i specifik information som rör patientens aktuella tillstånd om tillståndet innebär att patienten inte själv kan förmedla detta. På så sätt är förhoppningen att minimera eventuell förlust av nödvändig information i samband med överrapportering till ny vårdgivare. Resultat I det första diagrammet nedan redovisas endast de veckovisa mätningarna med fokus på patienternas upplevda delaktighet (röd linje, mål 1) samt patienternas upplevda trygghet på avdelningen (blå linje, mål 3). Svarsfördelningen har pendlat utefter antalet enkäter som besvarades. Målen att 80 % av patienterna skulle skatta 7 eller över på en 10-gradig skala uppnåddes inte i slutet av projekttiden. Veckomätningarna som gjorts på delaktighet har varit nere på 25% av patienterna som upplever delaktighet men även uppe på 100% vid andra mättillfällen. De mätningar som gjorts på trygghet hos patienterna har även de pendlat, då mellan 0% till 100%. Diagrammet nedan redovisar de mål som mätts månadsvis, patienternas upplevelse av trivsel på avdelningen (röd linje, mål 2) samt patienternas upplevelse av hur personal samverkar med olika aktörer i patienternas livsvärld (blå linje, mål 4). Målen uppnåddes inte heller under dessa mål som mättes en gång i månaden. Den upplevda trivseln har pendlat mellan 33% (i slutet av projekttiden) och som högst 83 %. Upplevelsen av samverkan mellan olika aktörer har pendlat mellan 33 % samt 83 %. 5

6 Redovisning av tvångsåtgärder På avdelningen genomfördes det 13 tvångsåtgärder Tvångsåtgärderna har under 2014 ökat och redovisas i slutet av september till 22. Diskussion De förändringar som gjorts ses endast som en del i ett ständigt förändringsarbete som alltid kan justeras och i vissa fall även förbättras. Patienterna är individer som utvecklas på olika sätt och då måste även avdelningen ha en grund som gör att struktur och förändring blir en gemensam ståndpunkt för en bättre vård. Det blir ett spännande arbete om man ser förändringar som en del av vardagen men det ska även upplevas av patienter som att de kan påverka den vård och miljö som de lever i, ofta under en relativt lång period. Av de förslag som inkommit till personal angående förändringar har inte alla varit genomförbara på grund 6

7 av exempelvis säkerhetsaspekter, men ändå skapat en god diskussion vilket i sig är en viktig del för att skapa en allians mellan patienter och personal men även en förståelse för patienten och för att stärka patientens autonomi. Resultaten har pendlat under projekttiden, det har varit väldigt högt antal flyttar på patienter vissa perioder vilket påverkat både stämningen bland patienterna men även upplevelsen av trygghet. Vissa perioder har avdelningen haft mer lugn stämning och alla patienter har vistats ute på avdelningen tillsammans. Andra perioder har patienterna varit mer på sina rum då de upplever att det kan vara stimmigt ute på avdelningen vilket synts i de mätningar som gjorts i patientgruppen. Sista mätningen var det endast en patient som ville delta och därav kan mätningsresultatet i månadsmätningen blivit så pass låg som 33%. Veckomätningarna som gjorts på delaktighet har varit nere på 25% av patienterna som upplever delaktighet men även uppe på 100% vid andra mättillfällen. De mätningar som gjorts på trygghet hos patienterna har även de pendlat, då mellan 0% till 100%. Allt har varit beroende av hur många patienter som svarat och vilka patienterna varit. Patienter som vårdats hos oss längre tid under projektet har varit mer angelägna om att svara i början av projekttiden. Något som föranleder en tanke till att mätningarna gjorts för ofta och patienterna upplever inte att deras upplevelser angående delaktighet och trygghet förändrar sig veckovis. Hade ett glesare intervall mellan mätningarna gett annorlunda svar är svårt att säga men det är en tanke att ta med i beräkningarna. Personal samtalar gärna med patienter i forum där de inte blir störda av medpatienter eller annat som kan upplevas påverka patientens tankar och funderingar. Det är viktigt att man har i åtanke att när sådana här mätningar genomförs finns en risk att patienterna inte svarar vad de egentligen vill utan vad de tror att personalen vill höra. Därför har det varit viktigt att skapa en allians med patienterna kring mätningarna, så att de känt sig trygga och kan svara vad de vill. Personalgruppen upplever att patienterna varit mer intresserade av att samtala kring förändringarna än fylla i enkäter och genom samtalen förmedlat sina tankar om utförda och framtida förändringar. Mål 1, Delaktighet För att mäta den upplevda delaktigheten hos patienterna gjordes enkätundersökningar varje vecka. De fick på en 10-gradig skala skatta hur de upplevt delaktigheten. 1 stämde inte in med påståendet alls medan ett svar med 10 innebar att patienterna upplever mycket god delaktighet i sin vård. Till viss del har enkäterna delats ut under de veckovisa vårdlagssamtalen, det för att få en ökad möjlighet för patienterna att fördjupa sina tankar och på så sätt delge personal sina upplevelser kring vården och meddela eventuella önskningar om förändringar. Dessvärre har det ibland varit svårt att lyckas med samtalen då patienten nekat till vårdlagssamtal för att de inte orkat eller så har personalbemanningen gjort att det vid tidpunkten ej fungerat. För att patienterna skall nyttja de vårdlagssamtal som är tänkta att genomföras krävs det att vårdlagssamtalen är innehållsrika och meningsfulla men även kan anpassas att hållas till en tid då det passar patienten. Under mål 2, trivsel, har det även gjorts en förändring till att locka patienterna till vårdlagssamtal genom att servera enklare fika under samtalet. För att få fylligare och mer meningsfulla vårdlagssamtal har det skapats en mall som på ett anpassningsbart sätt följs vid samtalen. Något som både personal och patienter uppskattat då innehållet i samtalen blev mer inriktade på patienten i sig mer än de aktiviteter som patienten önskade få genomföra. För att öka delaktigheten hos patienterna har personal lyssnat in patienternas önskemål och därifrån, ibland helt ifrån förslag från patient, genomfört ett arbete som leder till en 7

8 förändring. Alla förändringar har mötts i patientgruppen med olika intresse, några patienter har varit mer involverade i vissa förändringar medan andra patienter brunnit för att engagera sig något annat. Det har under projektets gång visat på en respekt mellan patienterna, som i och med vissa förändringar visat en förståelse och tillåtelse för andra patienters intresse. När detta projekt startade var det redan en omorganisation på avdelningen, patienterna hade ständigt synpunkter på att personal inte hann med att utföra de aktiviteter som patienten önskade vid morgonmötet. För att strukturera upp och tillse att patienterna hade för dem meningsfulla aktiviteter och för att personal skulle lyckas genomföra önskningarna krävdes en förändring. Aktiviteterna som patienterna önskade utföra kommande vecka skulle numera önskas på morgonmötet på helgen, allt för att få en god planering. Det innebar att planeringen kunde planeras för en hel vecka och fler patienter fick sitt behov av aktiviteter tillfredsställt. Efter att först ha mötts av protester fann patienterna detta upplägg positivt då fler av de önskade aktiviteterna kunde genomföras samt att de visste när de tilldelades sitt schema vad de skulle göra kommande vecka. De individuella scheman har också varit en del i projektet, något som de flesta patienter upplever är en viktig del. De som i början kastade schemat framför personalens ögon tackar numera och tar emot det. Det går nu att finna uppsatta schema i många av patienternas rum. Dock upplever både personal och patienter att dessa scheman borde fyllas i med fler aktiviteter, avdelningspersonalen har i framtiden för avsikt att nyttja annan kompetens på kliniken i betydligt större omfattning än i dagsläget. Ett viktigt arbetsredskap som skapats i samband med förändringarna är den trappstegsmodell som nyttjas av patienter och personal för att skapa ett flöde i strävan att nå vårduppdraget. Vissa patienter upplever inte att trappan är till någon hjälp medan andra patienter flera gånger samtalar om vart de befinner sig på trappan och vill även att den visas upp på vårdlagssamtal och den medicinska ronden där läkaren deltar. De som inte anser trappstegen intressant bland patienterna kan eventuellt behöva att personal ännu mer stöttat och samtalar kring dessa för att förstå sambandet mellan trappstegen och deras behandling mot vården. Viktigt är även att all personal vet hur man arbetar utefter denna samt ges information om vad de olika trappstegen kan innehålla, något viss personal påtalat sig ha funderingar kring. Mål 2, Trivsel För att mäta den trivsel som patienterna upplevde gjordes mätningar en gång i månaden. Skattningssystemet var detsamma som för delaktighet. En enkät där en skattning av 1 innebar att ingen trivsel upplevdes på avdelningen medan 10 innebar att de trivdes väldigt bra med tillvaron. Detta har varit ett mål där patienter och personal haft många funderingar och förslag. En kreativ patientgrupp har krävt att personal nogsamt lyssnat och tagit in de förslag som patienterna haft önskemål om. Flera av dessa förändringsidéer hade framkommit redan innan projekttiden startade. Under sommaren har flera av dessa förändringar kunnat genomföras och patienter men även personal från andra avdelningar har påtalat den förbättrade miljön som skapats på avdelningen, det är nu mer trivsamt att befinna sig i de gemensamma utrymmena. Det har skett flertal miljöförändringar i form av trevligare innegård med nyplanterade blommor, fler dynor så att patienterna kan sitta ute på innergården. Även inomhus har förändringar skett där man nu ser möbler på andra platser än tidigare, vilket även resulterat i att möblerna fått stanna där de hör hemma istället för att tas in på patientrummen. Det är av stor vikt att personal lyssnar på och fångar upp de förändringsidéer som uppkommer när patienter sitter samlade, exempelvis när de spelar spel. Något som fler patienter gör efter att miljön förändrats men även sedan fler spel inhandlats. Patienterna har önskat spel som skall finnas på avdelningen vilket lett till ökad gemenskap både mellan personal och patienter men även mellan patienterna. Det är under detta mål som patienter även varit mer delaktiga i 8

9 själva genomförandet av förändringen. De har hjälpt till att se till att miljön ute på innergården är trivsam genom att delta i trädgårdsarbetet. Många av patienterna har även visat stort intresse för de förändringar som skett inne på avdelningen. Den karta som sattes upp har varit viktig för flera av patienterna. Det har funnits ett intresse ifrån patienterna att berätta vart man rest och vad man gjorde där, hur saker fungerade i det landet. En tavla har därmed bidragit till att skapa något så viktigt som en allians, ett sätt att berätta det som spelade stor roll tidigare i livet. Det i sig leder till en ökad trivsel genom ett mycket betydelsefullt vardagssamtal. Mål 3, Trygghet För att mäta patienternas upplevda trygghet användes samma modell, skattningsskala från 1 till 10 och målet mättes varje vecka. Även dessa enkäter har försökt att genomföras under vårdlagssamtalen så att personal skall kunna följa upp patienternas upplevelser. Det har gett personal en ökad förståelse för patienternas situation. Tillsammans kan då patient och personal skapa en dialog som leder till strategier för att patienten upplever en ökad trygghet. Dessvärre fanns det ett par patienter som upplevde en otrygghet på avdelningen, främst i otryggheten av medpatienters agerande och bemötande. Det har visats tydligt i samband med stor omsättning av patient flyttar mellan avdelningar. Avdelningen skall vara en säker plats för alla att befinna sig på och det var mycket viktigt att otrygga patienter upplevde en ökad trygghet. Genom samtal samt att ta hänsyn till rumsplaceringen av otrygga patienter upplevde några en ökad trygghet då deras rum placerades närmare de gemensamma utrymmena där fler personer befunnit sig. Det blev även en ökad trygghet överlag när personal gjordes uppmärksamma på att befinna sig i de gemensamma utrymmena i större utsträckning. Till detta mål har det också inneburit att fikavagnen placeras i närheten av de gemensamma utrymmena. En förändring som resulterat i att patienter som upplevt hot istället sagt att de vågar ta kaffe utan att behöva besöka matsalen i rädsla att något skall hända dem. En annan positiv effekt som placeringen av fikavagnen gav var att det blivit en samlingspunkt för patienter och personal att samtalas vid under vardagliga samtal. För att alla patienter överlag skall känna sig trygga i den vård som ges har det under ronder gjorts försök till att patientens ansvariga sköterska skall närvara. Patienterna upplevde ingen ökad trygghet i detta men vad som kan ses som viktigt är att vården blir tryggare om ansvarig sköterska kan vara med och lyssna på vad som beslutas, direkt ifrån läkare istället för att höra det i rapport. Sköterska kan på så sätt svara på de frågor som ofta uppkommer efter samtal med läkaren där patienten i vissa fall varit i ett upprört tillstånd och ej kunnat ta del av informationen. Det händer även att vissa patienter efter ronden söker upp närvarande sköterska för att få höra vad som sades då de inte förstått vad läkaren sa och patienterna har påtalat att det är en trygghet att veta att de kan fråga efter ronden. Patienterna har dock påtalat att de i dessa lägen frågar arbetande sköterska oavsett vårdlagstillhörighet. Då vissa patienter velat ha ytterligare ett sätt att veta sin vårdlagstillhörighet har varje vårdlag tilldelats en färg, förutom ett nummer. Det innebär att vårdlaget kopplas ihop med denna färg när det är möjligt, exempelvis på tavlan där vårdlagen finns uppskrivna. Vissa av patienterna upplever att det är enklare att komma ihåg färgen på vårdlaget medan andra håller fast vid det tidigare med endast var en siffra. Mål 4, Samverkan mellan olika aktörer För att mäta den samverkan som patienterna upplevt att personalen har till andra personer som är av stor vikt för patientens livsvärld delades enkät ut en gång i månaden, skattningsskalan var densamma som för ovan nämnda mätningar. De förändringar som gjorts under detta mål 9

10 har varit betydligt färre än exempelvis de under mål 2, trivsel, men de har också varit större i omfattning. De har varit närmst patienterna men även längst ifrån på samma gång. För att genomföra vissa av dessa förändringar har beslut även fattats i klinikledningen och hos säkerhetsansvarig. I varje vårdlag utsågs en kontaktperson som de närstående haft kontakten med för att på bästa sätt ta del av den information som patienten önskar att den närstående skall ta del av. För många inblandade parter resulterar lätt i fokus på fel information. För att underlätta samtal med närstående ytterligare införskaffades även en telefon som används endast i syftet att prata med de närstående. De närstående som tillfrågats upplever att det är en trygghet att ha en och samma person som samtalar med dem då flödet i samtalet flyter på eftersom båda parter var delaktiga även i det tidigare samtalet. I samband med att medicinskt akuta händelser sker och som kräver läkarvård på lasarettet, eventuellt med ambulanstransport, har ett dokument skapats som på ett snabbt och överskådligt sätt delger den information som är viktig för att nästa person skall kunna vårda på ett bra sätt. Det har av personal upplevts som en icke tillräcklig del att muntligt överlämna informationen till ambulanspersonal och ansvarig sköterska på lasarettet. För att säkerställa att vården blir korrekt och professionell är dokumentet ett verktyg att nyttja i akuta händelser. Arbetsdokumentet är inte på något sätt en övergripande bild av patienten utan skall endast förmedla aktuell information som intagna läkemedel, vitala parametrar och eventuell infart för läkemedelstillförsel. Dokumentet är främst användbart i de situationer där patienten ej kan förmedla informationen själv på grund av det rådande tillståndet. För att ytterligare öka säkerheten för patient har det inhandlats ID-band att fästa på handleden vid ambulanstransport. En viktig del i patienternas livsvärld är deras barn, för att fokusera på arbetet kring barnen har det skapats möjlighet, till de patienter som önskat, att erhålla föräldrahandledning. Den barnombudsman som finns på avdelningen nyttjas till att ge stöd och handledning i patientens föräldraroll. Detta har uppskattats av vissa patienter medan andra upplevt det onödigt då de inte har sina barn nära där och då. För att ytterligare stärka relationen till barnen och få barnen att uppleva besök hos förälder som något positivt arbetades det fram ett önskemål där personal skall möta upp ett besökande barn innan det anländer till den säkerhetsreception som finns och följa barnet till besöksrummet. Detta var dock ej möjligt ur säkerhetssynpunkt. Avdelningen ser detta som en viktig del och har därför för avsikt att arbeta fram ytterligare ett förslag. I nuläget möter personal upp de besökande efter att de kommit igenom säkerhetsreceptionen och ger barnen en leksak när de kommit in. De närstående som frekvent varit i kontakt med avdelningen har vetat att vi deltagit i ett projekt genom att de fått muntlig information. För att få reda på deras åsikter angående vården och hur de uppfattat avdelningen har enkäter skickats ut till dem efter att deras närstående vårdats på avdelningen. Det har inneburit att de närstående haft en ökad möjlighet att svara så sanningsenligt på frågorna som möjligt då de inte längre står i samma relation till personalen som under tiden deras anhöriga vårdats på avdelningen. Så här involverade vi patienter och deras närstående Patienterna på avdelningen har blivit delgivna information kring projektet och vad som skett på morgonmötena, ett forum som hålls varje dag, vardagar något tidigare än på helgerna. 10

11 Dessa forum har också använts till att samla in patienternas önskemål och förbättringsförslag. Dock framkom önskemål mestadels under de vardagliga samtalen med patienterna. Ytterligare ett forum som både personal och patienter använt kring projektet är de veckovisa vårdlagssamtalen. I slutspurten på projektet startades även aktivitetsgruppen där patienterna kom med ytterligare förslag på vardagliga aktiviteter som skall utföras i anknytning till avdelningen. Flera av patienterna har varit delaktiga i utförandet av vissa förändringar, exempelvis har ett par patienter hjälpt till med innergården under sommaren. Inne på avdelningen har patienterna även varit delaktiga i vissa förändringar, särskilt vad gäller tavlan, där de fått önska vilken information som skall tilldelas dem via whiteboardtavlan. Närstående blir en del av projektet då det under samtalen med kontaktpersonerna tilldelades information om vad som händer på avdelningen. Flera närstående är nyfikna på avdelningen som helhet nästan lika mycket som de vill veta hur det går för den anhöriga som är inlagd för vård. I och med att det finns en barnombudsman på avdelningen blir barnen till patienterna delaktiga under eventuella besök. Dock ej på så sätt att de får information angående projektet däremot är personal medveten om att vid ett eventuellt besök vara lyhörda på de kreativa tankar som kan komma ifrån barnen. Sammanfattning av projekttiden så här långt Projekttiden innebar att avdelningen genomgått många förändringar, både lyckade men även mindre lyckade. Vad som känns spännande inför framtiden är att dessa förändringar endast är en start. Det finns en energi i personalgruppen att ständigt förändra och förbättra den vård som ges till patienterna. Under hösten skall personalen på avdelningen åter samlas vid lämplig tidpunkt för att fortsätta arbetet med att vara en avdelning med struktur och förändring. Tanken är att en personal i teamet skall bytas ut åt gången så att fler i personalstyrkan blir delaktiga inom teamet och att de förändringar som påbörjats eller är i startfasen skall slutföras framöver. Övriga kommentarer Ett stort Tack till Sveriges Kommuner och Landsting och vår coach Lisa Görefält som stöttat genom resan i projektet. Även ett tack till Rättspsykiatriska Regionkliniken i Växjö som gav oss möjlighet att delta i projektet och skapa en avdelning under förändring. Tack också till de tidigare deltagarna som arbetar på kliniken som gett tips och råd under resans gång. Framförallt ett stort tack till patienter på avdelning 63, närstående och personal som varit en stor del i att dessa förändringar skapats och genomförts! 11