Introduktionsföreläsning i kursen Våld mot kvinnor 7.5 hp, ht Maria Scheffer Lindgren

Transkript

1 Introduktionsföreläsning i kursen Våld mot kvinnor 7.5 hp, ht 2010 Maria Scheffer Lindgren

2 Begrepp och förklaringsmodeller inom området mäns våld mot kvinnor

3 Mäns våld mot kvinnor Efter ett år började helvetet. Hon såg på hans ögon så fort han kom innanför dörren om hon skulle få stryk på kvällen. En kväll i februari lade han en yxa mellan ögonen på henne och frågade: Hur vill du ha det? Vill du bli kluven mitt itu eller styckad i småbitar? Från fängelset fortsatte han att trakassera henne via anstaltens tjänstetelefon. Utdrag ur Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar (2008)

4 Våldet blir en förväntad del av livet En dag när man inte fick stryk var en bra dag Så uttryckte sig en ung och välutbildad kvinna det när hon beskrev sina ambitioner i livet tillsammans med en man som misshandlade henne brutalt, inte ville släppa henne och alltid lyckades spåra upp henne när hon försökte ge sig iväg. (Ur Eliasson, 1997).

5 Intervjucitat Sen i maj då orkade jag inte längre utan då klappade hela kroppen ihop på mig, jag hade muskelinflammationer och värk överallt Idag så inser jag att jag hade ju garanterat magkatarr, om inte magsår.jag kröp mellan sovrummet och toaletten för så ont i magen hade jag Jag vet att jag ibland bad honom slå mig istället

6 Mäns våld mot kvinnor Ett globalt samhälls- och folkhälsoproblem

7 Våldet har sin grund i ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män på en strukturell nivå (FN, WHO

8 Historik viktiga årtal brott mot kvinnor 1734 Med 1734 års lag förbjuds mannen att aga sin hustru så att hon blev allvarligt skadad eller avlider 1864 Husagan avskaffas och därmed mannens rätt att aga sin hustru 1965 Lag mot våldtäkt i äktenskapet 1978 Första kvinnojouren 1982 Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal 1988 Besöksförbudslagen, beslut om att en person ej får kontakta eller förfölja annan person Lagen om målsägandebiträde 1994 Rikskvinnocentrum, Akademiska sjukhuset Uppsala (idag NCK) 1995 Kvinnovåldskommissionens utredning Kvinnofrid om våld mot kvinnor 1998 Kvinnofridsreformen (prop. 1997/98:55 kvinnofrid) lagstiftningen skärps, brottet grov kvinnofridskränkning införs Lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster 2003 Lagen om utökat besöksförbud

9 Kvinnofridsreformen är flera reformer Kvinnofridsreformen bärs upp av kunskaper som vuxit fram genom nordisk och internationell forskning och bygger på flera internationella dokument: FN:s Kvinnokonvention 1979 FN-deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor Handlingsplan för jämställdhet från FN:s kvinnokonferens i Beijing. Förstärkte FN-dekl. från 1993

10 Kvinnofridspropositionen I propositionen anförs att mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som bygger på obalans i maktförhållandet mellan könen Vidare betonas vikten av att de som arbetar inom området har kompetens, kan upptäcka problemen och bemöta utsatta kvinnor på rätt sätt.

11 Våld mot kvinnor - omfattning Över polisanmälningar om kvinnomisshandel varje år 80% bekant med mannen Internationell forskning visar att cirka en fjärdedel polisanmäls Siffror från BRÅ visar att en kvinna misshandlas till döds var fjortonde eller kanske var tionde dag Rädda Barnen uppskattar antalet barn till misshandlade kvinnor vara fler än eller till och med upp mot det dubbla Stort mörkertal!

12 Kvinnomisshandel ett globalt problem (Källa DN/Insidan 24/3 1998) Canada 29% av kvinnorna har någon gång utsatts för fysiskt våld av sin partner USA 28% av sammanboende eller gifta kvinnor har blivit slagna av sina män Colombia 19% av kvinnorna har blivit slagna av sin partner minst en gång i livet Uganda 41% av männen säger att de slår sin hustru Sydkorea 38% av kvinnorna uppger att de blivit slagna under det senaste året Egypten 35% av kvinnorna uppger att de någon gång blivit slagen av sin man

13 Slagen Dam prevalensstudie (Eva Lundgren, 2001) kvinnor år tillfrågades om de utsatts för våld och/eller hot 5 % har utsatts för våld senaste året 3 % i det nuvarande äktenskapet senaste året 22 % av kvinnor mellan år har utsatts för våld under det senaste året 46 % har utsatts för våld av någon man efter 15- årsdagen (I denna studie har man en vidare definition av våld än i t ex SCB:s undersökningar)

14 Data från Liv & Hälsa i Värmland 2004

15 Hur definiera våldet? Alla handlingar som resulterar i sexuell, fysisk eller psykisk skada för kvinnan (WHO 2002) Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet (FN 1993)

16

17 Våldets omfattning (Prop 2007/08:39)

18 Våldets förklaringsmodeller Individualpsykologiskt perspektiv Socialpsykologiskt perspektiv Könsmaktperspektiv Ekologiskt perspektiv

19 Myter om mäns våld mot kvinnor Den våldsutsatta kvinnan är speciell Den våldsamme invandrarmannen Män som misshandlar har bristande impulskontroll och aggressivitet Våldet utövas av män i socialt lägre skikt, män som är alkoholiserade, psykiskt sjuka eller arbetslösa Med myternas hjälp blir mäns våld mot kvinnor ett problem inom specifika grupper snarare än ett samhälls-, folkhälso- och människorättsproblem

20 Olika beteckningar för kvinnomisshandel (Mona Eliasson, 1997)

21 Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor i nära relationer

22

23 Våldets normaliseringsprocess (bygger på Eva Lundgrens forskning) Inslag i normaliseringsprocessen - Kontroll, isolering (livsutrymmet krymper) - Växling mellan våld och värme - Kvinnan tar över mannens värderingar av henne och att hon är våldets orsak - Kvinnans självkänsla krymper (hon är värdelös) - Makten och våldet erotiseras för mannen

24 Hälsoeffekter Fysiska skador t ex sår, blånader, frakturer, hörselnedsättning, gynekologiska besvär Psykosomatiska besvär t ex magbesvär, högt blodtryck, utbrändhet, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi Psykisk ohälsa t ex depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom Våldsutsatta kvinnor konsumerar mera psykofarmaka än icke utsatta och har högre frekvens av självmordstankar och självmordsförsök. Långtidssjukskrivningar.

25 Risk- och hotbildsbedömning Skall göras av polisen En kvinnas uppbrott ur en relation är extra riskfylld Kvinnan måste få möjlighet att tänka igenom sin situation utan närvaro av mannen

26 Myndigheter ansvariga för mäns Kommunen våld mot kvinnor Kommunens ansvar styrs av socialtjänstlagen Hälso- och sjukvården Styrs av hälso- och sjukvårdslagen Polisen Åklagare, domstol Kriminalvården Brottsoffermyndigheten tillkom 1994 Tre ansvarsområden: brottsskadeersättning, brottsofferfond, kunskapscentrum

27 Frivilligorganisationer Kvinnojourer Det finns idag cirka 150 kvinnojourer organiserade i två riksorganisationer ROKS (Riksorg. för Kvinnojourer och tjejjourer i Sverige och SKR( Sveriges Kvinnojourers riksförbund) Brottsofferjourer Finns idag över 100 brottsofferjourer (täcker landets polisdistrikt) som är organiserade i en riksorganisation, BOJ

28 (Rikskvinnocentrum (RKC)), heter nu Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK), vid Akademiska sjukhuset i Uppsala Inrättades 1994 och finansieras av staten och Landstinget i Uppsala Huvuduppgifter: - att utveckla metoder för att ta hand om våldsutsatta kvinnor i en patientverksamhet - att utbilda, informera, bilda opinion i samhället - att bedriva forskning inom framför allt den medicinska sfären men också tvärdisciplinärt om orsaker till och förekomst av våld mot kvinnor, samt - Nationell stödtelefon ( ,kostnadsfritt, syns inte på telefonräkningen)

29 Rättsligt perspektiv Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet (RF 1:9 ). Allmänt diskrimineringsförbud i RF 1:2.

30 Rättssäkerhet - Rättstrygghet Hela vårt straffrättssystem är uppbyggt med fokus på den brottsmisstänkte och dennes rättssäkerhet. Det finns flera viktiga straffrättsliga principer kring rättssäkerheten. Begreppet rättstrygghet har kommit till i samband med viktimologin (brottsofferforskning). Inte någon viktig rättslig princip. Handlar om att från samhällets sida bevaka brottsoffers intressen, om mänskliga rättigheter.

31 Viktigt att få status som brottsoffer för att komma ifråga för samhällets hjälp och stöd. På senare år inom forskningen börjat problematisera begreppet brottsoffer och olika etablerade föreställningar om brottsoffer och vad det får för effekter

32 Det ideala brottsoffret (Christie): En äldre dam som, på väg hem mitt på dagen efter att ha tagit hand om sin sjuka syster, blir rånad av en vuxen manlig narkotikamissbrukare. Minst fem egenskaper: - Offret är svagt. - Offret är involverat i en respektabel aktivitet. - Offret är på väg till en plats som han/hon inte kan förebrås för. - Gärningsmannen är i förhållande till offret i överläge och kan beskrivas i negativa termer. - Gärningsmannen är okänd för offret.

33 Motsatsen till det ideala brottsoffret: En berusad ung man som på en tvivelaktig nattklubb blir rånad av några som han har slagit sig i slang med. Motsvarande finns sk idealiska och icke-idealiska gärningsmän (beroendeförhållande). Kritik mot att sätta en offerstämpel på den utsatta

34 Idealbilden av en misshandlad kvinna: - En nykter kvinna som klart kan redogöra för händelseförloppet samt att hon vid våldstillfället hållit sig passiv och misshandlats ganska svårt (fysiskt)

35 Vilja med förhinder (Magnus Lundberg 2001) Vi var ju på ett ärende då, man kunde se då att hon hade fått duktigt med pisk, skador på armarna då, hon hade skyddat sig och hållit så, där var det ju inget att be för, han skulle in (gripas och föras till polishuset), det var ju inte svårt (att avgöra). Men om att hon har en blåtira va och där inte är något annat än en vält blomkruka och säger att nä den har jag haft en dag va (om blåtiran), det kan vi liksom inte, det är svårt för oss att säga om det var för en dag sedan eller när det var och det kommer man ingenstans med sånt tjafs, men blod som inte är levrat och sånt här och man ser att där är tydliga skador. Det, det blir vi ju tvungna att skriva på va.

36 Särskilt utsatta grupper Missbrukande kvinnor Kvinnor med funktionshinder Hedersrelaterat våld

37 Sammanfattning Mäns Våld mot Kvinnor är ett brott, ett socialt problem, ett hälsoproblem, en jämställdhetsfråga och en fråga om mänskliga rättigheter Våldet berör många myndigheter och aktörer. Samverkan är viktig Stort behov av fortbildning och utbildning

38 Från himlen rakt ner i helvetet Från uppbrott till rättsprocess vid mäns våld mot kvinnor i nära relationer Maria Scheffer Lindgren

39 En tvärvetenskaplig utmaning Folkhälsa-Genus-Rätt

40 Avhandlingens syfte Att utifrån perspektiven folkhälsa, genus och rätt få en ökad förståelse för misshandlade kvinnors situation, dels genom att beskriva uppbrottsprocessen från en våldsam relation samt våldets hälsokonsekvenser för drabbade kvinnor, dels genom att, utifrån dessa fördjupade kunskaper, studera kvaliteten och genusrelationens betydelse i den rättsliga hanteringen av dessa brott.

41 Metod Studie/Artikel Datainsamling Urval Dataanalys I Kvalitativa djup- 14 misshandlade Konstruktivistisk intervjuer kvinnor grundad teori II Kvalitativa djup- 14 misshandlade Direkt kvalitativ intervjuer/ kvinnor innehållsanalys/ standardiserade Teckentest mätinstrument Spearman rho (IES-R, SCL-90-R) KASAM-formulär III Polisens Polisanmälda Univariata och förundersöknings- kvinnomisshandels- bivariata material brott (n=474) analysmetoder Chi-två test IV Domstolsprotokoll 6 strategiskt utvalda Genusanalys/ från tingsrätt, rättsfall Diskursanalys hovrätt och HD

42 Förteckning över originalarbeten I Scheffer Lindgren M, Renck B. Intimate partner violence and the leaving process: Interviews with abused women. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being 2008, 3, II Scheffer Lindgren M, Renck B. It is still so deep-seated, the fear : psychological stress reactions as consequences of intimate partner violence. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 2008, 15, III Scheffer Lindgren M, Renck B, Diesen C. Criminal Justice for Assaulted Women in Sweden Theory versus Practice. Submitted. IV Scheffer Lindgren M, Renck B, Diesen C. Intimate Partner Violence Gender in Swedish Courtroom.

43 Resultat delstudie I

44

45 Sammanfattande resultat delstudie Djupa och långvariga psykiska och psykosomatiska hälsoeffekter PTSD, komplext PTSD och DESNOS Samband mellan KASAM/IES-R och KASAM/SCL-90-R Förvånansvärt högt KASAM hos vissa Värdet av metodtriangulering Pilotstudie som utgångspunkt för fortsatt forskning PTSD-diagnosen behöver utvidgas II

46 Resultat delstudie III, utredningskvaliteten efter polisanmälan 25,5% av anmälda fall till åtal (46,8%) Målsägandebiträde 18,4% (44,2%) Besöksförbud 6,8% (20,8%) 36,4% av de misstänkta männen ej förhörda! Över 90% av de fall där kvinnan inte ville medverka (60%) blev nerlagda!

47 Slutsats av delstudie III Det officiella perspektivet på kvinnomisshandel har skiftat från privat angelägenhet till allvarligt brott, men skillnad mellan teori och praktik. Fortfarande stora svårigheter. Krävs mer kompetens, bättre rutiner och ännu mer vilja. Bristande rättstrygghet! Obs! Åklagarnas roll

48 Resultat delstudie IV Könskonstruktion genom myter Könskonstruktion genom fokusering på det kvinnliga offret Könskonstruktion genom isärhållande Nära relation en förmildrande omständighet en paradox. Den praktiska rättshanteringen handlar inte enbart om juridik

49 XX har nu övertygats om att han misshandlat NN i spritpåverkat tillstånd och i affektion p g a hennes för honom svårförståeliga brytning av deras förhållande. Utredningen ger vid handen att hon brutit ett relativt långvarigt förhållande med ett gemensamt barn och under bestående samboförhållande börjat umgås med en annan man. Det får också anses utrett att hon vid ett flertal tillfällen under de senaste två månaderna före händelsen varit ovillig att diskutera orsakerna till hennes vilja att bryta förhållandet och en eventuell möjlighet att fortsätta detta. Även om någon egentlig provokation ej föregått händelsen den 10 februari 1999 anser tingsrätten dock omständigheterna ha varit sådana att gärningen kan sonas med ett kännbart bötesstraff

50 Konklusion Från uppbrott till rättsprocess och vikten av en helhetssyn på våldet, hälsan och rätten Rättsprocessen Misshandlade kvinnors uppbrottsprocess (I) Hälsokonsekvenser av våldet (II) Förutsättningar för åtal efter polisanmälan (III) Likabehandlingsprincipen och genus i domsstolen (IV)