MÄNS VÅLD MOT KVINNOR. Maria Scheffer Lindgren 2011

Transkript

1 MÄNS VÅLD MOT KVINNOR Maria Scheffer Lindgren 2011

2 Mäns våld mot kvinnor i nära relationer Efter ett år började helvetet. Hon såg på hans ögon så fort han kom innanför dörren om hon skulle få stryk på kvällen. En kväll i februari lade han en yxa mellan ögonen på henne och frågade: Hur vill du ha det? Vill du bli kluven mitt itu eller styckad i småbitar? Från fängelset fortsatte han att trakassera henne via anstaltens tjänstetelefon. (Ur Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar (2008))

3 Våldet blir en förväntad del av livet En dag när man inte fick stryk var en bra dag Så uttryckte sig en ung och välutbildad kvinna det när hon beskrev sina ambitioner i livet tillsammans med en man som misshandlade henne brutalt, inte ville släppa henne och alltid lyckades spåra upp henne när hon försökte ge sig iväg. (Ur Eliasson, 1997).

4 Ur Från himlen rakt ner i helvetet från uppbrott till rättsprocess vid mäns våld mot kvinnor i nära relationer (2009): Sen i maj då orkade jag inte längre utan då klappade hela kroppen ihop på mig, jag hade muskelinflammationer och värk överallt Idag så inser jag att jag hade ju garanterat magkatarr, om inte magsår.jag kröp mellan sovrummet och toaletten för så ont i magen hade jag Jag vet att jag ibland bad honom slå mig istället

5 Mäns våld mot kvinnor Ett globalt samhälls- och folkhälsoproblem (FN, WHO)

6 Våldet har sin grund i ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män på en strukturell nivå (FN, WHO)

7 Historik viktiga årtal brott mot kvinnor Husagan avskaffas och därmed mannens rätt att begå våld mot sin hustru Lag mot våldtäkt i äktenskapet Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal Besöksförbudslagen, beslut om att en person ej får besöka eller ta kontakt med en annan person Lagen om målsägandebiträde Kvinnofridsreformen (prop. 1997/98:55 kvinnofrid) lagstiftningen skärps, brottet grov kvinnofridskränkning införs Lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster SoL 5:11 : skall istället för bör

8 Internationella dokument - FN:s Kvinnokonvention FN-deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor Handlingsplan för jämställdhet från FN:s kvinnokonferens i Beijing (Förstärkte FN-dekl. från 1993)

9 Kvinnofridspropositionen I propositionen anförs att mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som bygger på obalans i maktförhållandet mellan könen Vidare betonas vikten av att de som arbetar inom området har kompetens, kan upptäcka problemen och bemöta utsatta kvinnor på rätt sätt.

10 Våld mot kvinnor - omfattning Över polisanmälningar om kvinnomisshandel varje år 80% bekant med mannen, ca 50% nära relation. Internationell forskning visar att cirka en fjärdedel polisanmäls Siffror från BRÅ visar att en kvinna misshandlas till döds var fjortonde eller kanske var tionde dag Rädda Barnen uppskattar antalet barn till misshandlade kvinnor vara fler än eller till och med upp mot det dubbla Stort mörkertal!

11 Slagen Dam prevalensstudie (Eva Lundgren, 2001) kvinnor år tillfrågades om de utsatts för våld och/eller hot 5 % har utsatts för våld senaste året 3 % i det nuvarande äktenskapet senaste året 22 % av kvinnor mellan år har utsatts för våld under det senaste året 46 % har utsatts för våld av någon man efter 15- årsdagen (I denna studie har man en vidare definition av våld än i t ex SCB:s undersökningar)

12 Kvinnomisshandel ett globalt problem (Källa DN/Insidan 24/3 1998) Canada 29% av kvinnorna har någon gång utsatts för fysiskt våld av sin partner USA 28% av sammanboende eller gifta kvinnor har blivit slagna av sina män Colombia 19% av kvinnorna har blivit slagna av sin partner minst en gång i livet Uganda 41% av männen säger att de slår sin hustru Sydkorea 38% av kvinnorna uppger att de blivit slagna under det senaste året Egypten 35% av kvinnorna uppger att de någon gång blivit slagen av sin man

13 Data från Liv & Hälsa i Värmland 2004

14 Hur definiera våldet? Alla handlingar som resulterar i sexuell, fysisk eller psykisk skada för kvinnan (WHO 2002) Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet (FN 1993) OBS! Ej konfliktrelaterat våld

15

16 Myter om mäns våld mot kvinnor Den våldsutsatta kvinnan är speciell Den våldsamme invandrarmannen Män som misshandlar har bristande impulskontroll och aggressivitet Våldet utövas av män i socialt lägre skikt, män som är alkoholiserade, psykiskt sjuka eller arbetslösa Med myternas hjälp blir mäns våld mot kvinnor ett problem inom specifika grupper snarare än ett samhälls-, folkhälso- och människorättsproblem

17 Våldets förklaringsmodeller Individualpsykologiskt perspektiv Socialpsykologiskt perspektiv Könsmaktperspektiv Ekologiskt perspektiv

18

19 Våldets normaliseringsprocess (bygger på Eva Lundgrens forskning) Inslag i normaliseringsprocessen - Kontroll, isolering (livsutrymmet krymper) - Växling mellan våld och värme - Kvinnan tar över mannens värderingar av henne och att hon är våldets orsak - Kvinnans självkänsla krymper (hon är värdelös) - Makten och våldet erotiseras för mannen

20 Hälsoeffekter Fysiska skador t ex sår, blånader, frakturer, hörselnedsättning, gynekologiska besvär Psykosomatiska besvär t ex magbesvär, högt blodtryck, utbrändhet, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi Psykisk ohälsa t ex depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom Våldsutsatta kvinnor konsumerar mera psykofarmaka än icke utsatta och har högre frekvens av självmordstankar och självmordsförsök. Långtidssjukskrivningar.

21 Särskilt utsatta grupper Missbrukande kvinnor Kvinnor med funktionshinder Hedersrelaterat våld

22 Risk- och hotbildsbedömning Skall göras av polisen En kvinnas uppbrott ur en relation är extra riskfylld Kvinnan måste få möjlighet att tänka igenom sin situation utan närvaro av mannen

23 Myndigheter ansvariga för mäns Kommunen våld mot kvinnor Kommunens ansvar styrs av socialtjänstlagen Hälso- och sjukvården Styrs av hälso- och sjukvårdslagen Polisen Åklagare, domstol Kriminalvården Brottsoffermyndigheten tillkom 1994 Tre ansvarsområden: brottsskadeersättning, brottsofferfond, kunskapscentrum

24 Frivilligorganisationer Kvinnojourer Det finns idag cirka 150 kvinnojourer organiserade i två riksorganisationer ROKS (Riksorg. för Kvinnojourer och tjejjourer i Sverige och SKR( Sveriges Kvinnojourers riksförbund) Brottsofferjourer Finns idag över 100 brottsofferjourer (täcker landets polisdistrikt) som är organiserade i en riksorganisation, BOJ

25 Nationellt Centrum för Kvinnofrid(NCK), Akademiska sjukhuset i Uppsala Inrättades 1994 och finansieras av staten och Landstinget i Uppsala Huvuduppgifter: - Att utveckla metoder för att ta hand om våldsutsatta kvinnor i en patientverksamhet - Att utbilda, informera, bilda opinion i samhället - Att bedriva forskning - Nationell stödtelefon ( ,kostnadsfritt, syns inte på telefonräkningen)

26 Rättsligt perspektiv Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet (RF 1:9 ). Allmänt diskrimineringsförbud i RF 1:2.

27 Rättssäkerhet / Rättstrygghet

28 Brottsofferforskning/Viktimologi Viktigt att få status som brottsoffer för att komma ifråga för samhällets hjälp och stöd. På senare år inom forskningen börjat problematisera begreppet brottsoffer och olika etablerade föreställningar om brottsoffer och vad det får för effekter

29 Det ideala brottsoffret (Christie): En äldre dam som, på väg hem mitt på dagen efter att ha tagit hand om sin sjuka syster, blir rånad av en vuxen manlig narkotikamissbrukare. Minst fem egenskaper: - Offret är svagt. - Offret är involverat i en respektabel aktivitet. - Offret är på väg till en plats som han/hon inte kan förebrås för. - Gärningsmannen är i förhållande till offret i överläge och kan beskrivas i negativa termer. - Gärningsmannen är okänd för offret.

30 Motsatsen till det ideala brottsoffret: En berusad ung man som på en tvivelaktig nattklubb blir rånad av några som han har slagit sig i slang med. Motsvarande finns sk idealiska och icke-idealiska gärningsmän (beroendeförhållande). Kritik mot att sätta en offerstämpel på den utsatta

31 Idealbilden av en misshandlad kvinna: - En nykter kvinna som klart kan redogöra för händelseförloppet samt att hon vid våldstillfället hållit sig passiv och misshandlats ganska svårt (fysiskt)

32 Vilja med förhinder (Magnus Lundberg 2001) Vi var ju på ett ärende då, man kunde se då att hon hade fått duktigt med pisk, skador på armarna då, hon hade skyddat sig och hållit så, där var det ju inget att be för, han skulle in (gripas och föras till polishuset), det var ju inte svårt (att avgöra). Men om att hon har en blåtira va och där inte är något annat än en vält blomkruka och säger att nä den har jag haft en dag va (om blåtiran), det kan vi liksom inte, det är svårt för oss att säga om det var för en dag sedan eller när det var och det kommer man ingenstans med sånt tjafs, men blod som inte är levrat och sånt här och man ser att där är tydliga skador. Det, det blir vi ju tvungna att skriva på va.

33 Sammanfattning Mäns Våld mot Kvinnor är ett brott, ett socialt problem, ett hälsoproblem, en jämställdhetsfråga och en fråga om mänskliga rättigheter Våldet berör många myndigheter och aktörer. Samverkan är viktig Stort behov av fortbildning och utbildning

34 Från himlen rakt ner i helvetet Från uppbrott till rättsprocess vid mäns våld mot kvinnor i nära relationer Maria Scheffer Lindgren (2009)

35 En tvärvetenskaplig utmaning Folkhälsa-Genus-Rätt

36 Avhandlingens syfte Att få en ökad förståelse för misshandlade kvinnors situation: genom att beskriva uppbrottsprocessen från en våldsam relation och (I). våldets hälsokonsekvenser för drabbade kvinnor (II). och att utifrån dessa fördjupade kunskaper, studera kvaliteten och betydelsen av genus i den rättsliga hanteringen av dessa brott (III, IV).

37 Innehåll Djupintervjuer (14 st), uppbrottsprocessen (kval) (I) Djupintervjuer/Mätinstrument, hälsoeffekter (kval/kvant) (II) Förundersökningsmaterial (n=474) (kvant) (III) Rättsfall (5 st) (kval) (IV)

38 Misshandlade kvinnors uppbrottsprocess (delstudie I) 14 kvinnor från olika orter i Sverige Heterosexuella relationer Alla har lämnat år (M=38 år) Varierande social status Relationslängd 1-16 år Lämnat inom den senaste 5-årsperioden Alla relationer fysiskt våld, flera dagligt fysiskt och psykiskt våld 10 relationer sexuellt våld, i några fall mycket grovt sexuellt våld

39

40 RÄDSLAN CENTRAL:Kärnkategorin(se även Hydén 1999; Holmberg & Enander 2004; Häggblom 2008) Med rädslan följer känslor av obehag, oro, stress, chock, kaos, skam, förvirring, ambivalens, traumatisering och känslomässiga band. Rädslan utgör både ett hinder från att lämna och en drivkraft ut ur relationen. Traumatic bonding (Dutton &Painter 1981). Stockholmssyndromet : - Maktobalans - Upprepat fysiskt och/eller psykiskt våld - Växling mellan våld och värme När rädslan blir ännu starkare än de emotionella banden möjliggörs det definitiva uppbrottet

41 Om rädslan Det sitter fortfarande så djupt, rädslan för vad han ska göra, för du har ingen chans att parera, du vet inte vad han ska falla ut mot eftersom du får skäll för allt. Den dagliga terrorn sitter så djupt, att inte vara trygg i sitt eget hem, det får mig att sitta nu här och skaka.det var som att ramla från himlen rakt ner i helvetet

42 Om de emotionella banden (traumatic bonding) På nåt sätt känns det som ju mer han slog desto mer älskade jag honom, på nåt sjukt sätt blev det så.(senare under intervjun) det är så svårt att förklara men dom har sån makt, ett sånt sug i en så man liksom bara.jag VILL INTE men jag kanske MÅSTE, ungefär en sån känsla.

43 Fokus på barnen Jag var tvungen att balansera honom och barnen hela tiden.för att se till att barnen hade lugn och ro Och jag skriker inte för jag vill ju inte väcka barnen

44 Skam/Skuld Jag ändrade telefonnummer, för jag kunde inte svara, vad skulle jag säga.allt hade gått åt helvete. Det var den här oerhörda skammen jag kände en fruktansvärd skuld jag såg ingen utväg förstår du jag visste inte vad jag skulle göra Jag känner väldig skuld inför barnen att jag inte klarade att ta mig ur detta tidigare för deras skull

45

46 Om Våldets eskalerande jag bad ju honom sluta, det gjorde ju ont medan han höll på. Sen gick jag väl upp då och försökte gå på toaletten, och börjar störtblöda och jag har jätteont och bara liksom, man är ju så chockad själv då. Vadå du måste göra någonting, du måste ringa till ambulansen eller någonting för jag hade så ont, jag gick dubbelvikt och blodet bara rann. Och jag tog mig väl till där (badrummet) och man försökte ju liksom och herregud vad ska jag göra. Och det enda han gjorde var att han kom in och sen kasta han en jädra skurtrasa på mig och så skrek han att du får för faan torka upp för att du har blodat ner

47 Mannen släpper inte taget Jag vet inte hur många gånger jag slängde ut sopsäckarna med hans grejer utanför trappan.tillfälligt stärkt för att i nästa minut känna mig besegrad och ta in dom igen Det beror lite på, för ibland så blev det så här då att.att han skulle dö, ibland misshandlade han mig. Och ibland så hotade han mig att ja gör det du, men då kommer du aldrig att få se xxx(sonen) mer. Så det var liksom någon av dom lösningarna, och så kände jag bara, nej jag orkar nog inte genomföra det här. Och så på med den här kappan igen då, att nu ska det här bli bra

48

49 Definitiva vändpunkten Och då känner jag nej det här går inte, där slog han sönder det sista som fanns kvar Det var 22 grader kallt och becksvart. Jag sprang in i skogen Och jag kände som situationen var då, att jag vågade inte somna före honom, för jag var rädd att han skulle ha ihjäl mig i sömnen Och det är inte säkert att det är han som mördar, det kan lika gärna vara jag

50 Och sen vet jag vid ett tillfälle då att han blev arg på mig, och varför vet jag faktiskt inte. Jag tror att det var för att hon (bebisen) skrek och då kastade han sig över mig och tog tag i håret så här bak i nacken och bara vänder mig för att jag stod ju så (visar famnen) med xxx(bebisen), vänder mig mot väggen och sen börjar och ställer sig och dunkar in henne och mig i väggen. Och jag försöker så mycket det går att hålla emot men det är ju inte så lätt så både hon och jag far in i väggen och jag skriker och ber att vad gör du, vad gör du och jag tänkte på henne och hon skriker hysteriskt. Så gjorde han så en tio, femton gånger och sen stack han ju. Och då var man ju, det gjorde ju ont och man var ju rädd för hennes del och allting men framförallt chocken jag trodde inte att han någonsin skulle göra någonting mot henne. Då tror jag att första polletten föll ner att jag måste ta mig härifrån på något sätt alltså

51 Resultat delstudie II

52 Intervjuerna Rädsla/Osäkerhet Skam/Skuld Hög självkänsla Psykosomatiska problem Psykiska stressreaktioner

53 Rädslan Så chockad, eftersom det blev så brutalt direkt Hela relationen med honom gick ut på att försöka förhindra orsakerna (till våldet) Hur länge skulle det vara (lugnet), två dagar, tre, en vecka, du visste aldrig Att vara så spänd så att det kändes som om du stod upp fast du låg ner i sängen Jag hade ett järnrör under sängen

54 Stark självkänsla Jag var verkligen illa ute.hade jag inte haft den här starka självkänslan så hade jag då hade allt gått åt helvete Han kom aldrig åt min innersta kärna

55 Psykosomatiska problem Viktminskning Viktökning Magproblem Olika former av värk

56 Psykiska problem Och jag stapplade ut och in i affären och höll mig krampaktigt i kundvagnen och kände det som att jag kommer att ramla ihop här, men jag måste ju få hem mat. Och handlar massor och får in det i bilen, kastar mig i bilen, låser alla dörrar och bara bryter ihop, och sitter där inne och skakar och är livrädd i bilen som jag har låst in mig i

57 Det som har krossats allra mest tror jag är tilliten och tilltron till andra människor För de sa att de aldrig hade sett någon som hade så fruktansvärt ont eller som får sådan ångest, så att de gav mig ju hur mycket bedövning som helst

58 Alltså det här med information var jättesvårt, det är det fortfarande ibland (över två år efter uppbrottet), liksom så att, liksom orka med, för det är ju så mycket annat i huvudet När man mindes det, då började verkligen ångesten komma alltså

59 Jag la av helt enkelt, jag låg och sov hela dagarna liksom Så fort det kom en bil bakom mig så trodde jag att jag skulle bli överkörd

60 Sammanfattande resultat delstudie II Djupa och långvariga psykiska och psykosomatiska hälsoeffekter (12 av 14 symtom på PTSD) PTSD-diagnosen behöver utvidgas! Samband mellan KASAM/IES-R och KASAM/SCL-90-R Förvånansvärt högt KASAM hos vissa Värdet av att kombinera olika metoder Pilotstudie som utgångspunkt för fortsatt forskning

61 Resultat delstudie III, utredningskvaliteten efter polisanmälan n=474 25,5% av anmälda fall till åtal (46,8%) Målsägandebiträde 18,4% (44,2%) Besöksförbud 6,8% (20,8%) 36,4% av de misstänkta männen ej förhörda! Över 90% av de fall där kvinnan inte ville medverka (60%) blev nerlagda!

62 Slutsats av delstudie III Det officiella perspektivet på kvinnomisshandel har skiftat från privat angelägenhet till allvarligt brott, men skillnad mellan teori och praktik. Fortfarande stora svårigheter. Krävs mer kompetens, bättre rutiner och ännu mer vilja. Bristande rättstrygghet! Obs! Åklagarnas roll

63 Resultat delstudie IV Könskonstruktion genom myter Könskonstruktion genom fokusering på det kvinnliga offret Könskonstruktion genom isärhållande Nära relation en förmildrande omständighet en paradox. Den praktiska rättshanteringen handlar inte enbart om juridik

64 XX har nu övertygats om att han misshandlat NN i spritpåverkat tillstånd och i affektion p g a hennes för honom svårförståeliga brytning av deras förhållande. Utredningen ger vid handen att hon brutit ett relativt långvarigt förhållande med ett gemensamt barn och under bestående samboförhållande börjat umgås med en annan man. Det får också anses utrett att hon vid ett flertal tillfällen under de senaste två månaderna före händelsen varit ovillig att diskutera orsakerna till hennes vilja att bryta förhållandet och en eventuell möjlighet att fortsätta detta. Även om någon egentlig provokation ej föregått händelsen den 10 februari 1999 anser tingsrätten dock omständigheterna ha varit sådana att gärningen kan sonas med ett kännbart bötesstraff

65 Konklusion Från uppbrott till rättsprocess och vikten av en helhetssyn på våldet, hälsan och rätten Rättsprocessen Misshandlade kvinnors uppbrottsprocess (I) Hälsokonsekvenser av våldet (II) Förutsättningar för åtal efter polisanmälan (III) Likabehandlingsprincipen och genus i domsstolen (IV)

66 Tag gärna kontakt för frågor!