Samhällsvetenskap och lärande

Transkript

1 Huvudämne Samhällsvetenskap och lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola

2 Samhällsvetenskap och lärande - en sammanfattande presentation av huvudämnet På Lärarutbildningen vid Malmö högskola valde vi, inför den nya lärarutbildningen 2001, att skapa något vi kallar huvudämnen. För att bli lärare i samhällskunskap väljer studenterna att läsa huvudämnet Samhällsvetenskap och lärande. Inom huvudämnet får de inte bara lära sig själv en mängd spännande fakta och samband utan även lära sig hur de hjälper andra att lära sig. De här två delarna finns med i alla huvudämneskurser genom hela utbildningen. Då vi i olika sammanhang förklarar huvudämnet för blivande studenter och övriga intresserade, använder vi presentationen nedan. Texten skall ses som en ingångstext för att sätta sig in i tankarna bakom huvudämnet Samhällsvetenskap och lärande. Kort presentation Är du intresserad av människor, samhälle och politik? Vill du vara med och lotsa dagens barn och ungdomar i sin utveckling till aktiva och kunniga samhällsmedborgare? Då väljer du att bli lärare för barn, ungdomar och vuxna i ämnet samhällskunskap. I utbildningen kommer du att arbeta med frågor som rör individer världen över. Frågor som är avgörande för en hållbar samhällsutveckling, såsom allas lika värde, demokrati, genus, jämställdhet, makt, konflikt, välfärd, jobb och ekonomi. Du kan välja mellan att inrikta dig mot de tidiga skolårens omvärldsorientering eller mot samhällskunskapsämnet inom grundskolan, gymnasiet eller vuxenutbildningen. Under de flesta kurserna i huvudämnet kommer du att göra praktik (verksamhetsförlagd tid, vft) på någon skola i Skåne. Malmö högskola har ett nära samarbete med de här skolorna och här kommer du att pröva och utveckla din skicklighet som lärare. Åldersinriktningar Inom huvudämnet har vi två åldersspår. Det ena alternativet du kan välja är att bli lärare med inriktning mot grundskolans tidigare år, vilket innebär att du får kompetens att undervisa barn från årskurs 1 upp till årskurs 6. Denna utbildning är 3,5 år lång (210högskole-poäng, hp). Det andra alternativet är att du väljer att bli lärare med inriktning mot grundskolans senare år samt mot gymnasiet, vilket innebär att du blir behörig att undervisa ungdomar från årskurs 7, t.o.m. sista året på gymnasiet samt inom vuxenutbildningen. Denna utbildning är 5 år (300hp). Du kan även välja att läsa 4,5 år (270hp) men blir då endast behörig att undervisa upp till årskurs 9.

3 Nytt fr.o.m. hösten 2008 är att du kan läsa en internationell variant av huvudämnet Samhälls-vetenskap och lärande. För denna variant krävs förutom allmän behörighet även Engelska B och den är endast öppen för dig som vill bli lärare inom gymnasieskolan/vuxenutbildningen. För att utexamineras från Samhällsvetenskap och lärande Internationell variant, krävs att du förlägger totalt ett år av dina huvudämnesstudier till universitet/högskolor i utlandet. De två utlandsterminerna ligger i slutet av utbildningen, på avancerad nivå termin 8 och 10. Kurserna du läser skall rymmas inom det breda ämnesfält som huvudämnet omfattar för att kunna räknas in i en gymnasielärarexamen. Redan under den tredje terminen, på grundnivå, sker en internationalisering genom att du läser en av kurserna tillsammans med utlandsstudenter vid Malmö högskola. Kursupplägg Genom att hela tiden koppla lärandefrågor till ämneskunskap är det vår övertygelse att du kommer att känna dig tryggare i din profession då du lämnar utbildningen. I några av kurserna/kursmomenten under de tre första terminerna i utbildningen läser de två åldersinriktningarna tillsammans. Det sker i kurser där vi tycker det är viktigt att alla blivande lärare har en gemensam kunskapsbas att utgå ifrån i sitt arbete. Ett exempel är kursen Demokrati, politik och makt som du läser i början av andra terminen. I kursen behandlas demokratifrågor på olika nivåer, från det lilla i klassrummet upp till frågor som rör storpolitik på internationell nivå. Under hela utbildningen kommer du själv att arbeta med metoder och arbetssätt som förekommer ute i skolan; IKT, exkursioner, projektarbete och undersökande arbetssätt - både i grupp och individuellt. Som avslutning på både grundläggande och avancerad nivån kommer du att genomföra självständiga arbeten i form av egna vetenskapliga undersökningar som är relevanta för ditt kommande yrke. Vi strävar efter att du under din utbildning till lärare i samhällskunskap skall bli väl förberedd för läraryrket både teoretiskt och praktiskt. För att få en djupare inblick i hur vi tänkt och tänker kring utbildningen av samhällskunskapslärare rekommenderar vi att läsning av den huvudämnespresentation som följer och som även finns tillgänglig på Lärarutbildningens hemsida.

4 Huvudämnespresentation av Samhällsvetenskap och lärande I den följande texten gör vi en beskrivning av innehåll och progression inom huvudämnet Samhällsvetenskap och lärande. Vidare beskriver vi utvecklingen inom två områden vi valt att fokusera, vetenskaplig progression och internationalisering. Beskrivning av huvudämnet Huvudämnet Samhällsvetenskap och lärande vid lärarutbildningen på Malmö Högskola är professionsämnet för blivande lärare i samhällskunskap. Utbildningen ges för alla åldersinriktningar från grundskolans tidiga år till vuxenutbildning. Huvudämnet är uppbyggt av en högskoleförlagd del (HFT) och en verksamhetsförlagd del (VFT). Beroende på åldersinriktning läser studenterna 120hp, 150hp eller180hp i huvudämnet av vilka 37,5hp är VFT. Under den högskoleförlagda delen av utbildningen, som utgörs av 15hp kurser, integreras ämnesteori, didaktik och erfarenheter från VFT. Skolämnet samhällskunskap består traditionellt av olika akademiska ämnen. I huvudämnet strävar vi efter att motverka denna splittring. Detta sker genom att betona tvärvetenskaplighet och didaktik som har en sammanhållande funktion. Därigenom bli huvudämnet mer konsistent än i tidigare lärarutbildningar inom ämnesområdet. Kurserna inom huvudämnet är tvärvetenskapliga både till ämnesinnehåll och i kombinationen ämnes- och lärandefrågor. Tidigare har ämnesinnehållet i lärarutbildningen varit splittrat eftersom det hämtat sin näring från olika akademiska discipliner som nationalekonomi, juridik, samhällsgeografi, statsvetenskap och sociologi. Studenterna har sedan själva utifrån de olika ämnesstudierna byggt sin egen ämnesmässiga progression för att slutligen kunna möta kraven som ställs för att undervisa i skolämnet samhällskunskap. I och med skapandet av huvudämnet Samhällsvetenskap och lärande gavs möjligheter att skapa kurser, profilerade mot de krav och mål som en lärare förväntas uppfylla. Man kan även se legeringen mellan ämnesinnehåll och didaktik som en tvärvetenskap inom huvudämnet. Denna legering är ny i den lärarutbildning som startade ht 2001 och har varit en utmaning i skapandet av huvudämnet. De didaktiska momenten kan ha olika karaktär. De kan dels vara stoffanknutna, dels vara av övergripande natur. Till den del av didaktiken som kan betecknas som mera kursspecifik hör inslag som tydliggör möjligheter och svårigheter i undervisningen kring kursernas olika huvudteman. Här skall också kursinnehållets relation till styrdokument synliggöras för studenten. Bland de övergripande momenten kan nämnas bedömningsfrågor, konflikthantering, värdegrundsfrågor, språkutveckling, föräldrakontakter, specialpedagogik o.s.v. Det bör även poängteras att vi inom flera av våra huvudämneskurser har ett värdefullt samarbete med Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet samt med IMER inom Malmö Högskola. Det är ett sätt att säkra kontakten med samhällsvetenskapliga forskningsmiljöer.

5 Huvudämnets inre och yttre sammanhang Då huvudämnet Samhällsvetenskap och lärande skapades inför starten av den nya lärarutbildningen ht 2001, fanns det skäl att tänka igenom hur man på ett bättre sätt än tidigare kunde sammanlänka de akademiska disciplinernas stoff med de krav som genom skolans styrdokument ställs på kunskaper och färdigheter hos blivande lärare. Det var viktigt att identifiera kärnan i skolämnet samhällskunskap för att sedan gå vidare i tankearbetet kring huvudämnets kursutformning. Tankar kring samhällskunskapsämnets struktur I kursplanerna för samhällskunskap för samtliga nivåer kan man identifiera två grundläggande områden. Det ena området rör demokratifrågor och det andra rör frågor kring en hållbar samhällsutveckling. Utifrån dessa två områden kan sedan samtliga mål i kursplanen härledas. Frågorna studeras utifrån olika perspektiv med start i individuellt, över lokalt, regionalt till globalt perspektiv. Dessutom kan man urskilja olika kvalitetsnivåer i lärandet. Genom att utveckla förmågan att analysera och reflektera skall eleverna ytterst skaffa sig en god handlingsberedskap inför framtiden. Under skapandet av huvudämnet Samhällsvetenskap och lärande har detta synsätt varit centralt i vår tankemodell. Figuren nedan åskådliggör dessa tankar: Perspektiv Individuellt perspektiv Lokalt perspektiv - Regionalt perspektiv Globalt perspektiv Demokrati Hållbar samhällsutveckling Lärande Kunskap / Analys / Reflektion / Handlingsberedskap

6 Huvudämnet Samhällsvetenskap och lärande De tankar kring samhällskunskapsämnets struktur och den kunskapssyn som framträder i det föregående avsnittet utgjorde grunden då huvudämneskurserna inom Samhällsvetenskap och lärande skapades. Detta gäller såväl synen på innehåll som val av arbetsformer, didaktiska angreppssätt och examinationsformer. Dessutom har Malmö Högskolas perspektivområden, migration och etnicitet, genus samt miljö, varit ett viktigt rättesnöre i val av innehåll och stoff. Vi har arbetat målmedvetet för att denna syn på målen i kursplanerna ska implementeras hos våra studenter. Målet är att studenterna skall förstå mönster och sammanhang i samhällsutvecklingen på alla nivåer. Progression i de ämnesteoretiska studierna På grund av huvudämnets struktur kommer studenterna inom Samhällsvetenskap och lärande aldrig till s.k. C-nivå i någon av de discipliner där huvudämnet har sina traditionella akademiska rötter. Det innebär att man som student inte kan gå direkt vidare för att forska inom en enskild disciplin. Långsiktigt pågår arbetet på att bygga en forskningsmiljö i Utbildningsvetenskap med inriktning mot Samhällsvetenskap och lärande. Som en början på den utvecklingen erbjuds idag magister- och masterutbildningar i Utbildningsvetenskap inom området historia, religion och samhälle. För närvarande förbereds starten av forskarutbildning i Utbildningsvetenskap i samarbete med Linköpings Universitet. Progressionen inom huvudämnet sker på flera sätt: genom fördjupning och breddning av ämneskunskaperna, av de didaktiska färdigheterna och i vetenskapligt förhållningssätt. Att studenterna får mer bredd än djup i sina ämnesstudier innebär inte att ämnesstudierna saknar progression. Dels finns det kurser som innehållsmässigt bygger på varandra dels utgör bredden på ämneskunskaperna i sig en progression. Ämneskunskaperna skapar ett brett underlag för att tolka samhällsutvecklingen och ger en god grund för att klara uppdraget som lärare i samhällskunskap. Huvudämneskurser som innehållsmässigt kan sägas bygga på varandra är: Samhällsvetenskap och lärande (G) - Miljöer för lärande i samhällsvetenskap (G) Lag och rätt (A) - Det mångkulturella samhället (A) som alla har en sociologisk inriktning. Samhällsekonomi(A) Arbetsliv och ekonomi (A) som har en nationalekonomisk inriktning. Demokrati, politik och makt (G) - Internationella relationer/internationella samhället (A) som har statsvetenskaplig inriktning. Naturförutsättningar och resursfördelning (G) Plats, region och byggd miljö (A) som har geografisk inriktning.

7 Då kursplanerna omarbetades för att anpassas till Bolognadokumentets grundnivå respektive avancerade nivå arbetade vi efter en modell där kurser märkta (G) ligger på grundnivå och kurser märkta (A) ligger på avancerad nivå. I inledningen nämndes att vissa delkurser i huvudämnet drivs i samarbete med andra delar av Malmö högskola samt Lunds Universitet. Delkurserna samplaneras men genomförs på huvudämnets villkor. Det innebär att risken för att 15hp-kurserna skall fragmentiseras minskar. Samarbetet upplevs som positivt av såväl studenter som personal. Under några av huvudämneskurserna, t.ex. Samhällsvetenskap och lärande - Miljöer för lärande i samhällsvetenskap, bedrivs undervisningen gemensamt för de olika studentgrupperna (210hp/270hp/300hp). Vid några tillfällen läser studentgrupperna delar av kurserna tillsammans. Detta sker t.ex. under kurserna Demokrati, politik och makt och Naturförutsättningar och resursfördelning. Under de två sistnämnda läser man en baskurs tillsammans. Det gynnar tanken på att studenterna skall se på skolan och på sina blivande elever i ett åk 0-12 perspektiv. Som avslutning på dessa kurser läser 210hp-studenterna läs- och skrivutveckling medan 270hp/300hp-studenterna läser en fördjupning inom kursen. De studenter som valt 210hp-spåret har på detta sätt läst ca 15hp läs- och skrivutveckling inom ramen för huvudämnet. För att öka kvaliteten och resursutnyttjandet när det gäller undervisning i språkutveckling samläser våra studenter med studenterna från huvudämnena historievetenskap och lärande, religionsvetenskap och lärande. Detta upplevs som mycket positivt av studenterna. Den didaktiska progressionen Inom huvudämnet Samhällsvetenskap och lärande är också den didaktiska utvecklingen progressionsdrivande. Legeringen mellan ämnesstoff och didaktik har varit central under hela processen med att skapa det nya huvudämnet. De didaktiska huvudfrågorna, vad?, hur? och varför?, är ständigt närvarande. Vi har i detta sammanhang valt att skilja på övergripande och stoffanknuten didaktisk progression. Den stoffanknutna didaktiken är starkt knuten till kursinnehållet. Här behandlas olika undervisningsmetoder, examinationsformer och bedömningsfrågor, hela tiden med koppling mellan innehåll, stoff och mål. Detta kan tas sig uttryck i att studenterna planerar, redovisar och diskuterar arbetsområden och undervisningsupplägg. Den inom huvudämnet övergripande didaktiken ger ett helhetsperspektiv för de studerande. Eftersom delkurserna tar upp olika ämnesteoretiska teman som belyser samhällskunskapsämnets olika aspekter, är det av stor vikt att den övergripande didaktiken utgör ett återkommande inslag i alla huvudämnets kurser och på så sätt knyter samman ämnet. Moment som återkommer i denna del är bl.a. det språkutvecklande perspektivet, bedömning och betygsättning, IKT och samtalsteknik. I dessa sammanhang spelar studenternas erfarenheter från vft-perioderna en viktig roll. Studenterna kan och måste kvalificera in de frågor som känns angelägna att ta upp för problematisering under de olika delkurserna. Tillfälle ges dels under speciella vft-uppföljningar, dels löpande i anslutning till att olika kursmoment behandlas.

8 I och med att vi också har denna longitudinella didaktik i huvudämnet som sträcker sig från termin ett till den avslutande terminen har vi möjligheten att tydligt planera för studenternas didaktiska progression inom utbildningen. Progressionen i utbildningen sker alltså på flera olika plan. De studerande skaffar sig nya kunskaper och erfarenheter både genom huvudämnesstudierna och genom vft samtidigt som kraven på reflektion och analys skärps. Gestaltningen av progressionen varierar. Studenten möter varierande arbetsformer som oftast är direkt applicerbara i vft-miljön och senare ute i arbetslivet. Utan att gå in på detaljer kan nämnas att studenterna, arbetar i projektform, planerar och genomför exkursioner samt löpande gör presentationer och redovisningar med hjälp av IKT. Eftersom momenten på ett eller annat sätt återkommer i utbildningen kan vi inom huvudämnet följa studenternas utveckling från novis mot professionell. Även examinationsformerna inom huvudämnet är tänkta att visa på olika former av examinationer som studenterna kan tänkas möta under sin vft och senare använda som färdiga lärare. Vi har strävat efter att skapa en handlingsberedskap hos studenterna kring dessa frågor. Det medför att examinationerna är av såväl skriftlig som muntlig karaktär. Progressionen då det gäller examinationerna ligger naturligtvis inte i examinationsformerna utan i den kravbild som växer fram i takt med att studenterna får nya kunskaper och utvecklar förmågan reflektera och analysera dessa. Progression i det vetenskapliga tänkandet och skrivandet Inom Samhällsvetenskap och lärande har vi fäst stor vikt vid att tidigt i huvudämnesstudierna etablera ett vetenskapligt förhållningssätt. Vi försöker utveckla det egna skrivandet så att det så snabbt som möjligt får en vetenskaplig prägel. Studentens språkliga förmåga sätts tidigt på prov. Progressionen i det egna skrivandet utgör en viktig del i utvecklingen mot att bli en professionell lärare. Likaså vinnlägger sig utbildningen om att förse studenterna med nödvändiga verktyg för att kunna förstå och analysera kvantitativa data genom baskunskaper i exempelvis Excel. Studenterna får också kontinuerligt under grundnivåstudierna inom huvudämnet förkovra sig inom IKT och dokumentera samhälls- och skolrelaterade problem som senare presenteras i vetenskapliga analyser och seminariebehandlas. Kursen Samhällsvetenskaplig metodkurs under den tredje terminen fördjupar kunskaperna kring vetenskaplig teori, argumentationsanalys, källkritik och metod. Här skriver studenterna ett självständigt arbete som kopplas till huvudämnets innehåll. Flera av dessa arbeten har sitt ursprung i studenternas erfarenheter från vft:n. Kursen avslutas med seminarier av samma typ som vid examensarbetena. Utvärderingarna från studenterna visar på stor uppskattning över att kursen kommer redan under termin tre. De menar att den ligger just då de börjat få fördjupad förståelse för vad som händer i skolan i relation till övergripande socioekonomiska utvecklingstrender och att de fått redskapen för att analysera detta. Kursen har visat sig värdefull för våra studenter då de läst sina sidoämnen vid andra lärosäten. Denna kurs

9 avslutar grundnivån i en till Bolognadokumentet fullt anpassad utbildning. Internationalisering Mot bakgrund av en samhällsutveckling med processer som globalisering och ökad mångkultur har vi valt att arbeta särskilt med dessa frågor i huvudämnet. Det sker genom utveckling av kursinnehåll, internationellt utbyte och en ny internationell variant på huvudämnet. I kurserna har vi i ökad grad fört in det internationella perspektivet på frågeställningar som är centrala för att uppnå kursmålen. Detta sker bl.a. genom att föra in en större andel engelskspråkig litteratur och litteratur som behandlar internationella och mångkulturella frågor globalt. I samhällskunskapsämnet har detta alltid varit en viktig del, men har på senare år ökat i betydelse. Som återkommande inslag i undervisningen strävar vi efter att ta in gästföreläsare som kan vidga det internationella perspektivet genom egna erfarenheter från allt från hjälpprojekt till EU-parlamentet. Som en naturlig utveckling av den ökande internationaliseringen startade vi ht 2008 en internationell variant av huvudämnet. De studenter som valt denna inriktning kommer att ha internationalisering på hemmaplan och på bortaplan. Under grundnivå kommer studenterna läsa delkursen Learning and Teaching in Multicultural Schools tillsammans med internationella studenter vid Malmö högskola. På avancerad nivå ska studenterna läsa minst en termin av huvudämnesstudierna utomlands. För att utveckla möjligheterna är vi engagerade i en ansökan om lärar- och studentutbyte mellan EU och USA. Studenterna i inriktningen kopplas redan första terminen till EU-kommissionens projekt EU Direkt, som har kontor i Malmö. Här samarbetar studenterna med en studentgrupp i International Programme for European Studies vid Kultur och samhälle. Studenterna kommer tillsammans att stå som arrangörer för olika dagsprogram riktat till elever och allmänhet, bl.a. Europadagen den 9 maj. Vi håller på att utveckla ett samarbete och studentutbyte med Fredriksbergs lärarseminarium i Köpenhamn. Inledningsvis kommer vi under fyra dagar under läsåret 08/09 ha ett erfarenhetsutbyte, gemensamma föreläsningar samt att vår studentgrupp besöker sina danska kollegor under deras praktik. Under flera år har vi inom huvudämnet haft ett utbyte för studenter med inriktning mot tidigare år som träffat motsvarande studentgrupper från Greenwich, England. I samband med dessa träffar har våra lärare skapat kontakter med andra lärosäten. Vi håller bl.a. på att utveckla samarbete med Newcastle University och med Högskolan i Oslo, Avdelningen för lärarutbildning och internationella studier.

10 Studentinflytande och kvalitetssäkring Vi har under de år som huvudämnet funnits utvecklat ett bra samarbete med våra studenter. De har via sina muntliga och skriftliga utvärderingar hjälpt oss att förbättra såväl innehåll som form kurserna. Kursledaren sammanfattar de individuella utvärderingarna och lägger ut sammanfattningen på kursens arbetsplattform på It s learning. Studenterna får sedan en vecka på sig att inkomma med synpunkter på sammanfattningen innan den lämnas till arkivering hos kurssekreteraren. Som ett komplement till de utvärderingar som studenterna gör vid varje kursslut har vi utvecklat ett system med möte med studeranderepresentanter. Vid dessa träffas huvudämnesföreträdaren och två representanter för varje studentgrupp som läser en huvudämneskurs just då. Vi får vid dessa tillfällen möjlighet att stämma av hur kurserna fungerar och kan vid behov göra justeringar inom ramen för de tillgängliga resurserna. Mötena ger studenterna värdefull information om vad som komma skall respektive hur deras synpunkter från tidigare år påverkat årets kurs. Detta ökar motivationen att ta seriöst på de kursutvärderingar som genomförs. Studenterna uppfattar mötena som mycket positiva och för oss inom huvudämnet är de ovärderliga som kvalitetssäkrare. Dessa möten fungerar framöver som en del av huvudämnets kvalitetsråd vilket innebär att avnämare i form av studenternas vft-handledare samt representanter för de undervisande lärarna på Statsvetenskapliga institutionen i Lund, kommer att inbjudas in till kontinuerliga möten för att stämma av erfarenheterna från det gångna läsåret. Vår avsikt är att de ordinarie kursrepresentantmötena även i fortsättningen skall hållas två gånger per termin. För att få till stånd en levande diskussion kring huvudämneskursernas form och innehåll där samtliga samhällsvetarstudenter har möjlighet att göra sin röst hörd, har vi ett öppnat ett nytt Forum på It s learning. Här har varje student möjlighet att, inom sin grupp, diskutera sådant som rör den kurs han/hon går för tillfället. Det finns även möjlighet att följa diskussioner som förs kring övriga samhällsstudenters kurser och då även gå in med frågor och kommentarer kring dessa. Denna möjlighet finns givetvis även för huvudämneslärarna och enhetsledningen på IS. På det gemensamma diskussionsforumet kommer protokoll från olika möten samt sammanfattningarna av de olika kursernas utvärderingar att samlas i särskilda mappar. Det är således möjligt för alla huvudämnesstudenter att följa och påverka utvecklingen av huvudämnet. Utöver de möjligheter till studentinflytande som nämnts ovan finns det inom enheten Individ och samhälle ett studentråd där representanter för varje huvudämne möter enhetsledningen för att diskutera frågor av mer övergripande karaktär.