Utveckling av måttlistor

Transkript

1 Kandidatexamen i Designteknik Textilhögskolan Utveckling av måttlistor Malin Elonsson -Framtagning av kropps- och skillnadsmåttlistor för ett svenskt modeföretag.

2

3 Sammanfattning Bakgrunden till detta arbete är en fältstudie som gjordes på ett svenskt modeföretag våren Vid denna fältstudie identifierades ett antal problem som sedan legat till grund för denna studie. Många av företagets problem gäller dess storlekar och problemets kärna är att det hos företaget saknas måttlistor att använda vid modellframtagning. Måttlistor som skulle kunna underlätta företagets arbete är kroppsmåttlista, där kroppsmått för olika storlekar finns angivet samt skillnadsmåttlista som visar måttskillnaden mellan de olika storlekarna. Syftet med detta arbete har till följd av detta varit att ta fram dessa måttlistor för två olika typer av storlekar som företaget använder sig av. Genom att jämföra tre av företaget fastställda mått med befintliga måttlistor och standarder från tidigare studier skapades nya måttlistor. Dessa verifierades sedan genom att prova plagg som utvecklats efter de nya måttlistorna på personer med, i sammanhanget, rätt mått. Avprovningarna visade på goda resultat där plaggen fungerade på samtliga provmodeller, men också på komplexiteten i att samma plagg skall passa olika människor. Abstract The background to this work is a field study conducted at a Swedish fashion company. In this field study a number of problems were identified which then formed the basis for this study. Many of the company's problems relate to its sizes and crux of the problem is that the company has no measurement charts to use for product development. Measurement charts that could improve the company's work are body measurement charts, where body measurements for different sizes are specified, and grading measurement charts that show the dimensional difference between the various sizes. The purpose of this work has been to develop these charts of measurements for two different types of sizes that the company uses. By comparing three body measurements established by the company, to already existing measurement charts and standards a new measurement chart was developed. To verify the result garments where graded according to the new charts and then evaluated by fitting on the person with the right body dimensions for each size. Fittings showed good results as the garments suited all models, but it also shows the complexity of making the same garment fit several people Nyckelord Designteknik, storlek, måttlista, gradering Clothing technology, size, measurement chart, grading

4 Innehållsförteckning Figur- och tabellöversikt... 4 Bilageförteckning... 5 Terminologi... 6 Förord... 7 Inledning... 8 Bakgrund... 8 Tidigare undersökningar och litteraturgenomgång... 8 Problemformulering Syfte Frågeställningar Avgränsningar Forskingsetik Metod Framtagning av måttlistor Avprovningar Resultat Framtagning av måttlistor för singelstorlekar Framtagning av måttlistor för alfastorlekar Avprovning Avprovning singelstorlekar Avprovning alfastorlekar Metod- och resultatdiskussion Slutsats Slutord med förslag till framtida forskning Källförteckning Bilagor

5 Figur- och tabellöversikt Figur 1. Arbetsgång Figur 2. Provplagg A Figur 3. Provplagg B Figur 4. Provplagg C Figur 5. Provplagg D Figur 6. Provplagg E Figur 7. Jämförelse av passform, provplagg A Figur 8. Provplagg B i storlek 46 på provperson D Tabell 1. Schema för storlekskonvertering Tabell 2. Utdrag ur kroppsmåttlista, enkelstorlekar Tabell 3. Utdrag ur skillnadsmåttlista, enkelstorlekar Tabell 4. Utdrag ur kroppsmåttlista, alfastorlekar Tabell 5. Utdrag ur skillnadsmåttlista, alfastorlekar

6 Bilageförteckning Bilaga 1. Kroppsmåttlista singelstorlekar 25 Bilaga 2. Skillnadsmåttlista singelstorlekar 26 Bilaga 3. Kroppsmåttlista alfastorlekar 27 Bilaga 4. Skillnadsmåttlista alfastorlekar 28 Bilaga 5.1 Avprovningsprotokoll 29 Bilaga 5.2 Avprovningsprotokoll 30 Bilaga 5.3 Avprovningsprotokoll 31 Bilaga 5.4 Avprovningsprotokoll 32 5

7 Terminologi Nedan förklaras några av de facktermer och begrepp som används i denna uppsats. Alfastorlekar: En storleksserie som består av storlekar med benämningarna S, M, L osv. Avprovning: Att prova ett plagg för att kontrollera hur det sitter på kropp eller docka. Enkelstorlekar: En storleksserie som består av storlekar med benämningarna 36, 38, 40 osv. Egenproduktion: När ett företag tar fram egna kläder med hjälp av en fabrik, egen eller extern. Gradering: Textil benämning för att ta fram ett plagg i fler än en storlek. Kroppsmåttlista: Lista över olika mått på en persons kropp, delas även in i storlekar där måtten för varje storlek anges separat. Provplagg: En prototyp som leverantören tar fram och sedan skickar till företag för godkännande. Skillnadsmåttlista: Lista över intervallen mellan varje storlek för alla mått i en kroppsmåttlista. Storleksprov: Provplagg i flera olika storlekar för att kontrollera gradering. Storleksserie: Benämningen på ett spann av storlekar, från minsta till största. 6

8 Förord Denna kandidatuppsats är skriven vid Textilhögskolan i Borås under våren Arbetet har varit lärorikt och utvecklande för mig, men hade inte varit genomförbart utan stöd och hjälp. Därför vill jag rikta ett stort tack till de som har gjort denna studie möjlig. Företaget som jag gjort detta arbete mot, och särskilt min handledare där, vars samarbete och stöd har varit värt mycket. Jag vill även tacka min handledare på textilhögskolan, Christina Svensson, samt övriga studenter i min handledningsgrupp, vars åsikter varit till stor nytta. Slutligen, tack till de som ställt upp som provmodeller för mig, utan dem hade jag inte kunnat genomföra min studie. Malin Elonsson Borås, Maj

9 Inledning Bakgrund Företaget är ursprungligen ett e-handelsföretag som startades 2005 och är idag en del av en koncern som även äger flera andra företag med försäljning både via postorder och på nätet. Företaget började med att sälja externa varumärken i medelprisklassen online, sedan 2011 har företaget tre olika märken för egenproduktion med kontoret i Borås som bas. Anledningen till att egenproduktionen startades är att efter att ha jobbat med att sälja andra märken under flera år, och snabbt vuxit till att bli en av Sveriges största nätbutiker, kom ledningen tillsammans med de anställda fram till att det bästa sättet att öka vinstmarginalen skulle vara att producera egna kläder. Kort därefter skapades det första egna märket. Från början drevs märket av inköpare. Referensprover inhandlades och skickades till leverantörer och fabriker för att återskapas. Eftersom kunskapen kring designteknik saknades förlitade man sig fullt på producenternas kunskaper. Detta medförde att plaggen som kom tillbaka till Sverige hade mycket varierande kvalitet och passform. Trots detta gick märket bra, kläderna sålde och märket började snabbt gå med vinst. I och med detta anställdes våren 2014 för första gången en direktris. Efter anställningen av en direktris började kroppsmåttlistor samt plaggskisser att göras på kontoret i Borås. Fortfarande saknas dock måttlistor och graderingsprinciper inom företaget. Till viss del används de måttlistor som finns hos andra företag i koncernen, men huvudsakligen är det upp till direktrisen att själv bedöma vilka mått plagget slutligen kommer ha. Eftersom de andra företagen i koncernen har en annan målgrupp har märket fått upprepade klagomål gällande passform. Problem uppstår också innan plaggen når slutkund i form av ett stort antal kostnads- och tidskrävande preproduktionsprover som enbart fås hem i storlek S alternativt 36. Slutligen ger ett inkonsekvent användande av olika storleksserier, singelstorlekar och alfastorlekar, stora måttdifferenser hos plagg av samma typ. Tidigare undersökningar och litteraturgenomgång Under denna rubrik presenteras ett urval av de tidigare studier som gjorts inom detta område liksom litteratur som kan anses relevant för detta arbete samt till viss del anses vara dess utgångspunkt. I Size and Fit: The development of size charts for clothing (Beazly, 1999) diskuterar författaren framtagning av måttlistor för klädproduktion. Författaren beskriver särskilt den process där man skapar en skillnadsmåttlista eller graderingsmåttlista utifrån en kroppsmåttlista. Artikeln utgår från en studie som gjordes 1992/1993. I denna studie mättes 100 engelska kvinnor i åldrarna med syfte att kontrollera de då daterade befintliga kroppsmåttlistorna. Beazlys studie visar på ett flertal intressanta och relevanta aspekter. Författaren tar bland annat upp förhållandet mellan kroppsvidd och rörelsevidd. Författaren menar att rörelsevidd bör delas in i tre kategorier; den vidd som kroppen behöver för att möjliggöra rörelse och de utvidgningar och sammandragningar som sker i människans muskler då, den vidd som behövs adderas för de plagg som är tänkta att bäras under samt den vidd som utgör plaggets design. För att uppnå en idealisk passform i alla stolekar menar författaren att den totala summan av dessa rörelsevidder måste växa procentuellt storlek för storlek utöver den faktiska ökningen av kroppsmåtten. Författaren menar att trots att detta skulle kunna betraktas som ett ideal att sträva efter skulle det göra att graderingen blev allt för komplicerad då i princip varje enskilt 8

10 plagg skulle behöva egna graderingsregler. Istället visar författaren på tidigare forskning i ämnet och menar att denna komplicerade gradering kan på ett jämförbart vis ersättas med ett extra tillägg i skillnadsmåttlistan där rörelsevidden ökas mer i större storlekar än i de små. Genom en standardiserad ökning av rörelsevidden blir metoden applicerbar på alla plagg utan att avancerade uträkningar skulle behövas. Författaren tar också upp vikten av att göra graderingen praktiskt genomförbar. Med detta menas att det inte är rimligt att tro att det i en större produktionsvolym går att gradera alla mått ner på millimetern. Författaren föreslår istället att så långt det är möjligt använda sig av hela och halva centimetrar. En annan sak som undersöks i denna artikel är tidigare påståenden om att en kvinnas kroppslängd är lika med åtta huvudhöjder. När detta appliceras på kvinnorna som deltagit i undersökningen visar det sig att detta stämmer för kvinnor mellan 170 och 180 cm, men inte för kortare kvinnor. Genom att dela in tre olika längdgrupper i huvudhöjder upptäcker man att kvinnors längd nästan enbart regleras mellan armhåla och midja samt av benlängd. Övriga längder skiljer sig inte nämnvärt mellan de olika längdgrupperna. Utöver studien som presenteras ovan ger också Beazlys text upplysningar kring vilka mått en kroppsmåttlista bör omfatta. För att göra detta arbete möjligt har det varit nödvändigt att studera olika befintliga och standardiserade måttlistor att använda till grund för det resultat som sedan skall bli. I Storlekssystem för damkläder: måttsystem och marknadsandelstabeller. av Cednäs & Kjellnäs (1979) sammanställs de kroppsmått som anses viktiga för kläders passform. Denna måttlista togs fram 1979 efter en stor nationell studie och har klassats som svensk standard sedan dess. Så sent som 2013 genomfördes en ny studie som sammanställts av SIS och kommer gälla som ny standard för hela EU. (SIS, 2013) Denna standard skiljer sig mindre än väntat från den gamla, men man det finns en viss skillnad i hur de stora viddmåtten förhåller sig till varandra. Dock är denna standard inte en fullständig måttlista varpå Storlekssystem för damkläder: måttsystem och marknadsandelstabeller får anses vara ett bra komplement tills uppdaterade kompletta kroppsmåttlistor finns att tillgå. I Optimized Pattern Grading (Bye, LaBat, McKinney, Kim, 2008) har man undersökt passform på plagg med utgångspunkt i dess gradering. Detta har gjorts med hänvisning till en undersöknings som gjordes i USA 2004 och som visar att 49 procent av de vuxna kvinnorna har svårt att hitta kläder som sitter bra. Författarna gör med hjälp av studien flera konstateranden som får anses intressanta. Bland annat påpekar de att passformen kring halsoch axelpartiet tycks vara avgörande för hur plaggets passform upplevs. Författarna gör också ett antal iakttagelser kring hur kvinnors kroppar förändras i och med storleksökning, studien visar att kvinnor som har större storlek sällan växer lika mycket runt om på alla ställen på kroppen utan att omfångsökningen är fördelad till vissa ställen på kroppen. Större kvinnor har mer volym på bysten, vars apex också sjunker, och magen fram samt från midjan ner till stussen bak. Detta harmoniserar inte med den klassiska proportionella graderingen, där till exempel en klännings vidd ökas lika mycket på både fram- och bakstycke, menar författarna. I Apparel Manufacturing menar författarna att kroppstyp snarare än mått är avgörande för ett plaggs passform. (Glock & Kunz, 2005) De tar också upp att de kroppstyper som inte är på modet alltid riskerar att diskrimineras när klädtillverkarna gör kläder. Att skapa kläder utifrån kroppstyp skulle möjligen kunna ge en förbättrad passform, men det skapar tveksamheter kring hur plaggets dimensioner i så fall skulle specificeras. Dagens system med måttlistor ger producenter, och kunder, ett universellt sätt att kontrollera plagg som inte inkluderar personliga uppfattningar. 9

11 Författarna till Technical Sourcebook for Designers tar upp problemen som uppstår med användandet av alfastorlekar. De menar att den ökade användingen av storlekar som har ett större måttintervall medför att färre personer kan ha ett plagg. (Lee & Steen, 2010) En väldigt kroppsnära modell riskerar att utesluta de som ligger i storlekens övre spann om modellen också måste passa mindre personer, liksom en vid modell riskerar att bli allt för stor på de i sorleken undre spann. Detta är också något som återspeglas i de kommentarer som företaget får på sina modeller i alfastarlekar. Problemformulering Efter att ha följt arbetet med produktframtagning på företaget går det att identifiera ett antal huvudsakliga problem. En fullständig kroppsmåttlista saknas, vilket leder till att olika modeller kan passa för personer med olika mått beroende på vem som gjort modellens plaggmåttlista. Liknande problem uppstår vid gradering av plaggmåttlistor, eftersom graderingsprinciper saknas hos företaget. Syfte Syftet med detta arbete är att ta fram två kroppsmåttlistor för företaget, en för singelstorlekar och en för alfastorlekar. För att sedan med hjälp av dessa skapa skillnadsmåttlistor för gradering. Frågeställningar Vilka mått bör en kroppsmåttlista innehålla? Hur stort skall intervallet för varje storlek vara? Avgränsningar Denna studie omfattar enbart kläder för kvinnor och de storlekar som finns i företagets sortiment. Dessa är singelstorlekar C32-C48, och alfastorlekar XS-XXL där XS motsvarar C32/34 och XXL motsvarar C48. För att ytterligare öka studiens kvalitet har även dubbelstorlekar uteslutits ur studien. Forskingsetik Vid arbetet med denna rapport har vissa etiska ställningstaganden gjorts. Hela detta arbete är gjort med utgångspunkt hos ett modeföretag vars namn har utelämnats ur uppsatsen på företagets önskemål. Under studien har ett antal personer ställt upp på avprovningar. För att skydda provpersonernas identitet har deras huvuden klippts bort ur alla bilder som finns med i denna rapport, samt att det är bara de provpersoner som samtyckt till att deras bilder publiceras som syns på bild. Dessutom har varje provperson fått en bokstav; A, B, C och så vidare, för att göra det möjligt att skilja dem åt i texten utan att använda deras namn. 10

12 Metod I detta avsnitt presenteras de metoder och tillvägagångssätt som använts i arbetet för att uppnå de resultat som senare presenteras i denna uppsats. Arbetssättet i denna studie har bestått av både kvantitativa och kvalitativa metoder även om det i huvudsak är ett kvalitativt arbetssätt som tillämpats. I figur 1 illustreras den övergripande arbetsgången som även förklaras närmre i de efterföljande avsnitten. Figur 1. Arbetsgång Framtagning av måttlistor Efter att litteraturstudien gjorts började arbetet med att ta fram en kroppsmåttlista. Utgångspunkten var en måttlista som finns inom företaget. Denna måttlista innehåller endast tre mått, och får inte ändras. Dessa är de stora viddmåtten bystvidd, midjevidd och stussvidd och de är främst till för att hjälpa kunderna att välja storlek. Företagets måttlista utgår från singelstorlekar. Första steget var att välja ut de mått som är mest relevanta att ha med i kroppsmåttlistan. Detta skedde genom att studera befintliga kroppsmåttlistor och se vilka mått dessa innehåller. För att sedan få fram en måttlista användes flera olika standardiserade måttlistor som tagits fram genom djupgående studier där ett stort antal människor mätts och analyserats. Dessa måttlistor och de intervaller de innehåller studerades för att få fram de övriga kroppsmått som korresponderar med de redan givna viddmåtten. Med hjälp av den framtagna kroppsmåttlistan skapades en skillnadsmåttlista. För att verifiera de framtagna måttlistorna graderades några av företagets modeller utifrån den nya skillnadsmåttlistan. Därefter beställdes storleksprover på dessa från de leverantörer som var tänkta att producera plaggen senare. I detta fall har storleksproverna beställts i storlek 36 och 46 för singelstorlekar och S och XL i alfastorlekarna. 11

13 Utifrån kroppsmåttlistan för singelstorlekar skapades ytterligare en kroppsmåttlista för alfastorlekar genom att använda den av företaget tillhandahållna tabell som visar hur alfastorlekarna förhåller sig till singelstorlekarna, denna tabell visas i tabell 1. Denna kroppsmåttlista studerades sedan för att ta fram ytterligare en skillnadsmåttlista att använda vid gradering av alfastorlekarna. Tabell 1. Schema för storlekskonvertering Storlekskonvertering - XXX XS S M L XL XXL Avprovningar För att komma fram till resultat inom denna studie har avprovningar av provplaggen gjorts för att verifiera koppsmåttlistan och skillnadsmåttlistan. För att garantera kvaliteten på dessa avprovningar har varje avprovning gjorts i närvaro av två personer med kunskaper inom området, författaren inräknad. Detta för att få ytterligare en åsikt och verifiera att de resultat som senare kommer att presenteras är riktiga. Alla de plagg som använts för avprovning har mätts av för att kontrollera att de har korrekta mått. Själva avprovningen skedde genom att 6 personer inom eller mycket nära provplaggens storlekar provade plaggen. All provpersoners byst, midja stuss, lår och överarm har mätts. I de fall då ett provplagg inte var idealiskt för avprovning och kontroll av alla mått har detta angivits i texten. 12

14 Resultat Under denna rubrik presenteras resultatet av studien med hjälp av text, figurer och tabeller. Framtagning av måttlistor för singelstorlekar. Första steget i processen var att ta fram en kroppsmåttlista för singelstorlekar. Steg ett blev att välja de mått som skulle vara med, för detta finns ingen exakt mall, men förslag till mått har hämtats ur Size and fit: The development of size charts for clothing Part 3 (Beazley, 1999) samt Complete Guide to Size Specification Technical Design (Myers-Mcdevitt, 2009). Arbetet fortsatte med att jämföra måttlistor ur Konstruktions- och plaggmåttlistor för damkläder (Johansson, 1987) och Storlekssystem för damkläder: måttsystem och marknadsandelstabeller (Cednäs, Kjellnäs, 1979) med de sedan tidigare fastställda mått som företaget använder sig av. Medelbystvidden för en person med storlek C38 är av företaget fastställd till 90 cm. Johansson (1987) visar i detta fall att en C38 har bystvidd som är 88 cm och C40 har en bystvidd som är 92 cm. Slutsatsen blir då att alla företagets mått i C38 relaterade till bystvidd bör ligga någonstans mitt emellan de mått som standardiserade kroppsmåttlistor anger för C38 och C40. Denna procedur upprepas med företagets tre kroppsmått. För att sedan få fram även de mått som inte fanns angivna från företaget användes de tre första måtten som grund. Överkroppens mått bestämdes utifrån de skillnader som påvisats genom jämförelse av bystmått och midjemått, medan underkroppens mått bestämdes utifrån stussmåttet. Efter att ha gått igenom alla mått på detta vis hade en komplett kroppsmåttlista erhållits. Ett mindre utdrag ur denna kroppsmåttlista som visar de olika horisontella måtten i storlek C36-C40 visas i tabell 2 och den fullständiga kroppsmåttlistan för singelstorlekar finns bifogad i bilaga 1. Tabell 2. Utdrag ur kroppsmåttlista, enkelstorlekar Horisontella mått och viddmått (cm) Halsvidd (Atlaskota - nyckelben - atlaskota) 34,20 34,90 35,60 Axelbredd (Från halskant till armens fäste) 13,60 13,80 14,00 Ryggbredd (Amhåla - armhåla) 35,50 36,30 37,10 Höftvidd (10 cm under midja) 82,00 86,00 90,00 Lårvidd (4 cm under skrev) 56,00 57,80 59,60 Ankelvidd (Vilande på foten) 21,80 22,20 22,60 Överarmsvidd (2 cm under armhåla) 26,20 27,20 28,20 Underarmsvidd (20 cm över handled) 24,90 25,60 26,30 Handledsvidd (Där handleden är som smalast) 16,25 16,75 17,25 Nästa steg var att ta fram en skillnadsmåttlista. En skillnadsmåttlista fås genom att räkna ut skillnaden mellan de olika kroppsmåtten för varje storlek. Tabell 3 visar skillnaderna för de tre stora viddmåtten i storlek C36-C40, den fullständiga skillnadsmåttlistan för singelstorlekar finns bifogad i bilaga 2. För att ha någon form av referens var det viktigt att hela tiden jämföra och kontrollera den nya skillnadsmåttlistan, i detta fall användes främst Skillnadsmåttlista för gradering av damöverdelar och Skillnadsmåttlista för gradering av dambyxor (Svensson, 2013) till kontroll. 13

15 Tabell 3. Utdrag ur skillnadsmåttlista, enkelstorlekar Horisontella mått och viddmått (cm) Halsvidd (Atlaskota - nyckelben - atlaskota) -0,70 0,00 0,70 Axelbredd (Från halskant till armens fäste) -0,20 0,00 0,20 Ryggbredd (Amhåla - armhåla) -0,20 0,00 0,80 Höftvidd (10 cm under midja) -4,00 0,00 4,00 Lårvidd (4 cm under skrev) -1,80 0,00 1,80 Ankelvidd (Vilande på foten) -0,40 0,00 0,40 Överarmsvidd (2 cm under armhåla) -1,00 0,00 1,00 Underarmsvidd (20 cm över handled) -0,70 0,00 0,70 Handledsvidd (Där handleden är som smalast) -0,50 0,00 0,50 Framtagning av måttlistor för alfastorlekar Efter att måttlistorna för singelstorlekar gjorts fortsatte arbetet med framtagning av måttlista även för alfastorlekar. Trots de passformsproblem som ett företag riskerar genom att använda alfastorlekar på grund av att samma storlek skall passa fler kroppar (Lee, J. & Steen, C. 2010) är det i dagsläget inte ett alternativ att inte göra alfastorlekar. Tvärt om visar kunders kommentarer att den unga kund som företaget vänder sig till känner sig mer bekväm med alfastorlekar än singelstorlekar. Med utgångspunkt i företagets konverteringsschema, tabell 1, gjordes kroppsmåttlistan därför om. Utdraget som visas i tabell 4 är resultatet av att kroppsmåttlistan för singelstorlekar konverterats enligt de av företaget fastställda ramarna för hur olika storlekar förhåller sig till varandra, för fullständig kroppsmåttlista för alfastorlekar se bilaga 3. Även här gjordes en skillnadsmåttlista, tabell 5, på samma sätt som tidigare, bilaga 4. Tabell 4. Utdrag ur kroppsmåttlista, alfastorlekar Horisontella mått och viddmått (cm) S M Halsvidd (Atlaskota - nyckelben - atlaskota) 34,20 35,25 Axelbredd (Från halskant till armens fäste) 13,60 13,90 Ryggbredd (Amhåla - armhåla) 35,50 36,70 Höftvidd (10 cm under midja) 82,00 88,00 Lårvidd (4 cm under skrev) 56,00 58,70 Ankelvidd (Vilande på foten) 21,80 22,40 Överarmsvidd (2 cm under armhåla) 26,20 27,70 Underarmsvidd (20 cm över handled) 24,90 25,95 Handledsvidd (Där handleden är som smalast) 16,25 17,00 14

16 Tabell 5. Utdrag ur skillnadsmåttlista, alfastorlekar Horisontella mått och viddmått (cm) S M Halsvidd (Atlaskota - nyckelben - atlaskota) 0,00 1,00 Axelbredd (Från halskant till armens fäste) 0,00 0,30 Ryggbredd (Amhåla - armhåla) 0,00 1,20 Höftvidd (10 cm under midja) 0,00 6,00 Lårvidd (4 cm under skrev) 0,00 3,00 Ankelvidd (Vilande på foten) 0,00 0,60 Överarmsvidd (2 cm under armhåla) 0,00 1,50 Underarmsvidd (20 cm över handled) 0,00 1,05 Handledsvidd (Där handleden är som smalast) 0,00 0,75 Avprovning För att verifiera att resultatet som uppnåtts var önskvärt hölls en avprovning. 6 provpersoner valdes ut för att prova, alla inom måtten för varje storlek, tre i varje. De storlekar som provades av var C36, C46, S och XL. Vid avprovningarna användes ett avprovningsprotokoll särskilt framtaget för detta ändamål, bilaga Avprovningen gjordes på 5 provplagg, varav två i singelstorlekar och tre i alfastorlekar. Alla plaggen mättes inför avprovningen, och i de fall måttavvikelser upptäcktes togs detta hänsyn till vid avprovning. Nedan lista beskriver varje plagg och anger även den beteckning det har i texten: Provplagg A, skjorta i vävt tyg, singelstorlekar, figur 2. Korrekta mått. Provplagg B, byxa, vävt tyg, singelstorlekar, figur 3. +2cm i midjemått. Provplagg C, blus, vävt tyg, alfastorlekar, figur 4. Korrekta mått. Provplagg D, byxa, vävt tyg med lite stretch, alfastorlekar, figur 5. Korrekta mått. Provplagg E, klänning, trikåtyg, alfastorlekar, figur 6. Något större än angett i halsvidd och axelbredd. Figur 2. Provplagg A 15

17 Figur 3. Provplagg B Figur 4. Provplagg C 16

18 Figur 5. Provplagg D Figur 6. Provplagg E 17

19 Avprovning singelstorlekar Första plagget att provas var provplagg A, figur 2. Bysten upplevdes något trång på alla provpersoner vilket antyder att detta problem inte berodde på själva graderingen utan på konstruktionen av skjortan. I figur 6 visas en jämförelse över hur plagget sitter på provperson F, till vänster, som har storlek 46 respektive provperson A, till höger, som har storlek 36. På de vars axlar upplevs som smalare är skjortan möjligen något vid, medan de med rakare axlar snarare upplever att axeln sitter perfekt. Även ärmlängd och överärmsvidd tycks passa alla provpersoner. Figur 7. Jämförelse av passform, provplagg A. Nästa plagg att prova av var provplagg B, figur 3. Vid avprovningen av detta plagg syns det på två provpersoner i den större storleken att byxan inte räcker till över stussen. Även lårvidden skulle passa fler om den varit något vidare i den större storleken, detta visas i figur 8 där byxan provas av provperson D som har stussvidd samt lårvidd i det övre spannet. Byxans midja passar alla, men sitter i flera fall något löst. Detta beror med största sannolikhet på att byxans midjevidd är något större än vad som angetts i måttlistan, ett fel som uppstått då leverantören gjort provet. 18

20 Figur 8. Provplagg B i storlek 46 på provperson D Det sammantagna resultatet efter att ha provat plaggen i singelstorlekar är att graderingen fungerar. Vissa justeringar i skillnadsmåttlistan skulle främja passformen men även utan dem kan alla personer som provat bära plaggen i sina respektive storlekar. Avprovning alfastorlekar Första plagget att provas i alfastorlekar var provplagg C, figur 4. Eftersom detta plagg har en kroppsnära passform över byst och axlar men är något ledigare nedtill har fokus här främst legat på passform över byst och hur bystavskärningen placerat sig. Vid avprovningen syns tydligt att på provpersoner med något större byst tenderar bystavskärningen att glida uppåt. Detta hade varit möjligt att förhindra med en annan gradering av livlängd, men i så fall skulle det vara viktigt att också undersöka hur det påverkar passformen för de med mindre byst. Blusens ryggbredd och överärmsvidd fungerar på alla provpersoner trots att blusen är av en sådan modell där det lätt uppkommer dragningar på dessa partier om passformen inte är korrekt. För att prova graderingen nedanför midjan i alfastorlekarna användes provplagg D, figur 5. Precis som på provplagg B räcker vidden inte till över stussen i de större storlekarna, även om det i alfastorlekarna tycks vara så att graderingen stämmer något bättre då en storlek XL är något mindre än en storlek 46, enligt företagets konverteringsschema som tidigare presenterats i denna rapport. Sista plagget att prova var provplagg E, figur 6. En jerseyklänning är inte idealisk att använda för att kontrollera gradering, men eftersom företaget till stor del jobbar med just klänningar i 19

21 jersey ansågs det ändå relevant för studien att ha med den. Denna klänning visade sig fungera på alla provpersoner, vilket får anses vara målet med att prova av, men det går att se skillnader i hur mycket tyget måste sträckas ut över kroppen. I figur 6 ses, om än något otydligt, hur klänningen sitter på en person med byst i det övre spannet av sitt storleksintervall. Tyget ser inte ut att sträckas mer än vad som är naturligt för en trikåvara av det slaget. 20

22 Metod- och resultatdiskussion Nedan följer en diskussion kring de metoder som valts och de resultat som uppnåtts i denna studie, följt av slutsatsen. Den ursprungliga tanken inom denna studie var att börja arbetet med de singelstorlekarna och genomföra hela processen från måttframtagning till avprovning med dem innan arbetet med de alfastorlekarna påbörjades. Något som förhindrades av att alla plaggs måttlistor skickats till Kina och Indien för provframtagning. Detta hade underlättat arbetet, men då det visade sig att graderingens noggrannhet från början var över förväntan påverkade det troligen inte arbetet nämnvärt. I det fall provplaggen som kom tillbaka hade suttit mycket illa på provpersonerna hade denna procedur orsakat merarbete. Nu kunde istället avprovningen fungera som en kontroll snarare än som ett verktyg för ändring, och då visade sig detta arbetssätt spara tid snarare än tvärt om. Trots det skulle förmodligen den ursprungliga metoden varit att föredra. Resultatet i denna studie tyder på att de måttlistor som tagits fram kommer att fungera för företagets kläder. För att ytterligare verifiera detta skulle det varit önskvärt att ha möjlighet att prova av på fler personer. Då dessa plagg är plagg som kommer att släppas till försäljning efter publikationen av denna rapport var det inte möjligt. Avprovningen var tvungen att hållas med personer som jobbar inom en viss avdelning på företaget och trots att dessa har de önskvärda måtten skulle fler kroppstyper förmodligen behöva prova av plaggen för att verkligen kunna säga att de framtagna måttlistorna fungerar. På alla provpersoner passade plaggen i de storlekar som varje provperson skulle ha enligt den framtagna kroppsmåttlistan, men man kan också se att även om två personers mått ligger nära varandra så spelar kroppsformen roll. Detta påstående gör även författaren i Apparel Manufacturing som menar att kroppsformen snarare än kroppsmåtten är direkt avgörande för passform. (Glock & Kunz, 2005) I de fall det fanns tveksamheter kring passformen fanns det ändå inga tydliga indikationer på att en annan storlek skulle passat bättre. Ett perspektiv som skulle varit intressant vore om man kunde låtit provpersonerna prova flera storlekar för att se vilken som passade dem bäst och därefter jämfört detta resultat med vilken storlek de enligt den framtagna kroppsmåttlistan skulle haft. En annan sak som visat sig vid avprovningarna är att justering av de fastställda mått som denna studie utgått ifrån troligen skulle haft en positiv inverkan på passformen hos plaggen. På flera av provpersonerna med större storlek upplevde man att plaggens stussvidd hade kunnat ökas för att förbättra passformen. Detta stärks av de standardmåttlistor som använts inom studien som alla visar på en större måttskillnader i de stora storlekarna än vad företagets egna mått gör. Ytterligare en intressant aspekt i detta hade varit att enligt den metod som Beazly (1999) föreslår öka graderingen av rörelsevidden för dessa storlekar för att se om det haft positiv effekt på passformen. Inom denna studie gjordes ingen avprovning på docka, detta kan vara både en för- och en nackdel. En dockas mått är oftast kontrollerade och dess form är proportionerlig, men den motsvarar inte alltid verkligheten. En docka kan inte imitera en kropps olika hårdheter, och inte heller den omfördelning av volym som sker när en människa andas eller rör sig. Då plaggen skall bäras av riktiga människor och passa olika kroppstyper anser jag att det är en fördel att prova på riktiga personer, även om inte alla mått är perfekta. Idag använder sig företaget av både alfastorlekar och singelstorlekar. Detta är något som tycks förvirra kunden. Företagets kundkrets består till stor del av kvinnor i åldern och från denna grupp inkommer ofta frågor kring singelstorlekar. Personalen på företaget upplever att 21

23 den unga kunden är ovan vid singelstorlekar men istället mer van vid alfastorlekar. Detta leder till att man från företagets sida allt föredrar att använda alfastorlekar för att förenkla för kunden. I och med den större skillnad mellan storlekarna som då uppstår finns en risk att plaggen passar färre personer, speciellt då det gäller figurnära plagg utan stretch. Slutsats Den sammantagna slutsatsen efter att arbetet slutförts och alla dess delar sammanfattats i denna uppsats är att syftet har uppfyllts, företaget har nu kroppsmått- och skillnadsmåttlistor att tillgå. Dessa är kontrollerade genom avprovning vars resultat var mycket positivt. Med största sannolikhet kommer dessa måttlistor att vidareutvecklas av företaget vart efter man märker ifall visa mått behöver justeras. Vilka mått bör en kroppsmåttlista innehålla? En kroppsmåttlista bör vara så omfattande att när den används för framtagning av kläder kan ett plaggs alla mått bestämmas utifrån den och att den även kan användas som referens för hur plaggets mått skall förhålla sig till varandra. Det är också viktigt att kroppsmåttlistan inte innehåller fler mått än nödvändigt. Gränsen för detta går när måtten blir så många att det blir svårt att mäta av på en person och när måtten vid produktframtagning riskerar att störa och/eller ta ut varandra. Det är även viktigt att måtten som kroppsmåttlistan innehåller går att översätta till de mått som är mätbara på plagget, och vice versa. Hur stort skall intervallet för varje storlek vara? Det elementära när storleksintervall bestäms är att få alla måtts storleksintervall att harmonisera med varandra. En bra grund är att börja med de stora viddmåtten, bystvidd, midjevidd och stussvidd. Genom att fastställa dessa möjliggörs framtagning av de övriga måttens intervaller så att de blir proportionerliga till de tre stora viddmåtten. Till exempel, för att bystvidden givits ett intervall på fyra cm per storlek så innebär inte det att samma mått kan användas när man graderar handledens vidd, utan där måste intervallet bli proportionerligt gentemot bysten. Att skapa storleksintervall handlar om att skapa en idealkropp för varje storlek. Denna idealkropp måste också vara av en sådan typ att de flesta kroppar på något sätt liknar denna och inte har några extrema avvikelser från densamma. 22

24 Slutord med förslag till framtida forskning Arbetet med kropps- och skillnadsmåttlistor har varit mycket lärorikt för mig. Jag har fått en helt annan inblick i måttlistors gradering och de många olika förhållningssätt som finns kring detta ämne. Den tidigare forskning som finns inom ämnet är begränsad, få av de studier som stått att finna har gjorts under 2000-talet. Därför hoppas jag att det framöver kommer att komma nya studier och rön i detta ämne. Flera möjligheter till vidareutveckling finns. Ett ämne som jag anser vara väldigt intressant är procentuell hållning och rörelsevidd. Kanske att man genom ytterligare studier skulle kunna ta fram en helt ny standard med möjlighet att öka passformen för alla kläder som produceras. Dagens nya teknik med 3D-skanning i spetsen kommer troligen att möjliggöra större studier och med mer tillförlitliga resultat. 23

25 Källförteckning Beazley, A. (1999),"Size and fit: The development of size charts for clothing Part 3", Journal of Fashion Marketing and Management: An International Journal, Vol. 3 Iss 1 ss Bye, E. LaBat, K. McKinney, E. Kim, D-E. (2008) "Optimized pattern grading", International Journal of Clothing Science and Technology, Vol. 20 Iss: 2, ss Cednäs, M. & Kjellnäs, F. (1979). Storlekssystem för damkläder: måttsystem och marknadsandelstabeller. 2., revid., uppl. Stockholm: Styrelsen för teknisk utveckling (STU). Skillnadsmåttlista för gradering av kjol Glock, Ruth E. & Kunz, Grace I. (2005). Apparel manufacturing: sewn product analysis. 4. ed. Upper Saddle River, N.J.: Pearson/Prentice Hall Johansson, S. (1987). Konstruktions- och plaggmåttlistor för damkläder. Stockholm: Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU). Lee, J. & Steen, C. (2010). Technical sourcebook for designers. New York: Fairchild Myers-Mcdevitt, Paula J. (2009). Complete guide to size specification and technical design. 2. ed. New York: Fairchild Books Swedish Standards Institute (SIS) (2013). SS-EN :2013 Storleksmärkning av kläder Del 3: Kroppsmått och intervall. Stockholm: SIS Förlag AB. Opublicerade källor Svensson, C. (2013) Skillnadsmåttlista för gradering av damöverdelar.[opublicerat dokument] Svensson, C. (2013) Skillnadsmåttlista för gradering av dambyxor.[opublicerat dokument] 24

26 Bilagor Bilaga 1. Kroppsmåttlista singelstorlekar Kroppsmåttlista - Singelstorlekar - XXX 2015 Nr. Kroppsmått (mätpunkt) Av företaget fastställda mått. 1 Bystvidd (Där bysten är som störst) Midjevidd (Mellan sista revben och höftben) Stussvidd (Där stussen är som störst) Horisontella mått och viddmått 4 Halsvidd (Atlaskota - nyckelben - atlaskota) 32,80 33,50 34,20 34,90 35,60 36,30 37,00 37,70 38,60 5 Axelbredd (Från halskant till armens fäste) 13,20 13,40 13,60 13,80 14,00 14,20 14,30 14,40 14,50 6 Ryggbredd (Amhåla - armhåla) 33,90 34,70 35,50 36,30 37,10 37,90 38,70 39,70 40,70 7 Höftvidd (10 cm under midja) 74,00 78,00 82,00 86,00 90,00 94,00 98,00 102,00 106,00 8 Lårvidd (4 cm under skrev) 52,40 54,20 56,00 57,80 59,60 61,40 63,40 65,40 67,40 9 Ankelvidd (Vilande på foten) 21,00 21,40 21,80 22,20 22,60 23,00 23,40 23,90 24,40 10 Överarmsvidd (2 cm under armhåla) 24,20 25,20 26,20 27,20 28,20 29,40 30,60 31,80 33,20 11 Underarmsvidd (20 cm över handled) 23,50 24,20 24,90 25,60 26,30 27,00 27,70 28,70 29,70 12 Handledsvidd (Där handleden är som smalast) 15,25 15,75 16,25 16,75 17,25 17,75 18,25 18,75 19,25 Vertikala mått och längdmått 13 Längd från HPS till fot (högsta punkt axel - fot) Livlängd fram (högsta punkt axel - byst - midja) 50,00 50,75 51,50 52,25 53,00 53,75 54,50 55,25 56,00 15 Livlängd bak (högsta punkt axel - midja 39,90 39,90 40,00 40,00 40,10 40,10 40,20 40,20 40,30 16 Ärmhålsdjup (yttre axelpunkt - armhåla) 20,00 20,40 20,80 21,20 21,60 22,00 22,40 22,80 23,20 17 Armlängd (yttre axelpunkt - handled) 59,00 59,10 59,20 59,30 59,40 59,50 59,60 59,70 59,80 18 Innerbenlängd 78,00 78,00 78,00 78,00 78,00 78,00 78,00 78,00 78,00 Alla mått angivna i centimeter 25

27 Bilaga 2. Skillnadsmåttlista singelstorlekar Skillnadsmåttlista - Singelstorlekar - XXX 2015 Nr. Kroppsmått (mätpunkt) Av företaget fastställda mått. 1 Bystvidd (Där bysten är som störst) -4,00-4,00-4,00 0,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 2 Midjevidd (Mellan sista revben och höftben) -4,00-4,00-4,00 0,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 3 Stussvidd (Där stussen är som störst) -4,00-4,00-4,00 0,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 Horisontella mått och viddmått 4 Halsvidd (Atlaskota - nyckelben - atlaskota) -0,70-0,70-0,70 0,00 0,70 0,70 0,70 0,70 0,90 5 Axelbredd (Från halskant till armens fäste) -0,20-0,20-0,20 0,00 0,20 0,20 0,10 0,10 0,10 6 Ryggbredd (Amhåla - armhåla) -0,20-0,20-0,20 0,00 0,80 0,80 0,80 1,00 1,00 7 Höftvidd (10 cm under midja) -4,00-4,00-4,00 0,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 8 Lårvidd (4 cm under skrev) -1,80-1,80-1,80 0,00 1,80 1,80 1,80 1,80 1,80 9 Ankelvidd (Vilande på foten) -0,40-0,40-0,40 0,00 0,40 0,40 0,40 0,50 0,50 10 Överarmsvidd (2 cm under armhåla) -1,00-1,00-1,00 0,00 1,00 1,20 1,20 1,20 1,40 11 Underarmsvidd (20 cm över handled) -0,70-0,70-0,70 0,00 0,70 0,70 0,70 1,00 1,00 12 Handledsvidd (Där handleden är som smalast) -0,50-0,50-0,50 0,00 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 Vertikala mått och längdmått 13 Längd från HPS till fot (högsta punkt axel - fot) 0,00-1,00 0,00 0,00 1,00 0,00 1,00 0,00 1,00 14 Livlängd fram (högsta punkt axel - byst - midja) -0,75-0,75-0,75 0,00 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 15 Livlängd bak (högsta punkt axel - midja 0,00-0,10 0,00 0,00 0,10 0,00 0,10 0,00 0,10 16 Ärmhålsdjup (yttre axelpunkt - armhåla) -0,40-0,40-0,40 0,00 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 17 Armlängd (yttre axelpunkt - handled) -0,10-0,10-0,10 0,00 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 18 Skrevlängd fram (midja - skrev) -0,45-0,45-0,45 0,00 0,45 0,45 0,45 0,45 0,45 19 Skrevlängd bak (midja - skrev) -0,70-0,70-0,70 0,00 0,70 0,70 0,70 0,70 0,70 20 Innerbenlängd 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Alla mått angivna i centimeter 26

28 Bilaga 3. Kroppsmåttlista alfastorlekar Kroppsmåttlista - Alfastorlekar - XXX 2015 Nr. Kroppsmått (mätpunkt) XS S M L XL XXL Av företaget fastställda mått. 1 Bystvidd (Där bysten är som störst) Midjevidd (Mellan sista revben och höftben) Stussvidd (Där stussen är som störst) Horisontella mått och viddmått 4 Halsvidd (Atlaskota - nyckelben - atlaskota) 33,15 34,20 35,25 36,30 37,35 38,60 5 Axelbredd (Från halskant till armens fäste) 13,30 13,60 13,90 14,20 14,35 14,50 6 Ryggbredd (Amhåla - armhåla) 34,30 35,50 36,70 37,90 39,20 40,70 7 Höftvidd (10 cm under midja) 76,00 82,00 88,00 94,00 100,00 106,00 8 Lårvidd (4 cm under skrev) 53,30 56,00 58,70 61,40 64,40 67,40 9 Ankelvidd (Vilande på foten) 21,20 21,80 22,40 23,00 23,65 24,40 10 Överarmsvidd (2 cm under armhåla) 24,70 26,20 27,70 29,40 31,20 33,20 11 Underarmsvidd (20 cm över handled) 23,85 24,90 25,95 27,00 28,20 29,70 12 Handledsvidd (Där handleden är som smalast) 15,50 16,25 17,00 17,75 18,50 19,25 Vertikala mått och längdmått 13 Längd från HPS till fot (högsta punkt axel - fot) Livlängd fram (högsta punkt axel - byst - midja) 50,30 51,50 52,55 53,75 54,85 56,00 15 Livlängd bak (högsta punkt axel - midja 39,90 40,00 40,05 40,10 40,20 40,30 16 Ärmhålsdjup (yttre axelpunkt - armhåla) 20,20 20,80 21,40 22,00 22,60 23,20 17 Armlängd (yttre axelpunkt - handled) 59,05 59,20 59,35 59,50 59,65 59,80 18 Innerbenlängd 78,00 78,00 78,00 78,00 78,00 78,00 Alla mått angivna i centimeter 27

29 Bilaga 4. Skillnadsmåttlista alfastorlekar Skillnadsmåttlista - Alfastorlekar - XXX 2015 Nr. Kroppsmått (mätpunkt) XS S M L XL XXL Av företaget fastställda mått. 1 Bystvidd (Där bysten är som störst) -6,00 0,00 6,00 6,00 6,00 6,00 2 Midjevidd (Mellan sista revben och höftben) -6,00 0,00 6,00 6,00 6,00 6,00 3 Stussvidd (Där stussen är som störst) -6,00 0,00 6,00 6,00 6,00 6,00 Horisontella mått och viddmått 4 Halsvidd (Atlaskota - nyckelben - atlaskota) -1,00 0,00 1,00 1,00 1,00 1,25 5 Axelbredd (Från halskant till armens fäste) -0,30 0,00 0,30 0,30 0,30 0,30 6 Ryggbredd (Amhåla - armhåla) -1,20 0,00 1,20 1,20 1,30 1,50 7 Höftvidd (10 cm under midja) -6,00 0,00 6,00 6,00 6,00 6,00 8 Lårvidd (4 cm under skrev) -3,00 0,00 3,00 3,00 3,00 3,00 9 Ankelvidd (Vilande på foten) -0,60 0,00 0,60 0,60 0,70 0,70 10 Överarmsvidd (2 cm under armhåla) -1,50 0,00 1,50 1,50 2,00 2,00 11 Underarmsvidd (20 cm över handled) -1,05 0,00 1,05 1,05 1,20 1,50 12 Handledsvidd (Där handleden är som smalast) -0,75 0,00 0,75 0,75 0,75 0,75 Vertikala mått och längdmått 13 Längd från HPS till fot (högsta punkt axel - fot) -1,00 0,00 1,00 1,00 1,00 1,00 14 Livlängd fram (högsta punkt axel - byst - midja) -1,20 0,00 1,20 1,20 1,20 1,20 15 Livlängd bak (högsta punkt axel - midja -0,10 0,00 0,10 0,10 0,10 0,10 16 Ärmhålsdjup (yttre axelpunkt - armhåla) -0,60 0,00 0,60 0,60 0,60 0,60 17 Armlängd (yttre axelpunkt - handled) -0,15 0,00 0,15 0,15 0,15 0,15 18 Skrevlängd fram (midja - skrev) -0,65 0,00 0,65 0,65 0,65 0,65 19 Skrevlängd bak (midja - skrev) -1,00 0,00 1,00 1,00 1,20 1,20 20 Innerbenlängd 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Alla mått angivna i centimeter 28

30 Bilaga 5.1 Avprovningsprotokoll. Avprovningsprotokoll Provperson A Kroppsmått Bystvidd: 85,5 Midjevidd: 68 Stussvidd: 93 Lårvidd: 54 Överarmsvidd: 25 Kroppslängd: 160 Bedömd kroppsform Väldigt proportionerlig. Något smalare axelparti. Medellängd. Provade plagg och storlek Alla plagg i storlek 36 och S Kommentar Provplagg A - Sitter bra, stramar lite över byst, skulle kunna bero på skjortans passform. Följer kroppen bra i övrigt och både ärmvidd och -längd ser bra ut. Provplagg B - Eventuellt något stora i midja, skulle kunna bero på måttavvikelse. Med linning i anatomisk midja går byxan hela vägen upp i grenen men skär inte in. Bildar inte heller veck. Provplagg C - Sitter bra över byst, hade eventuellt kunnat ha lite mer utrymme. Bystavskärning får korrekt placering precis under bysten. Axeln något kort, förstärks av att halsringningen upplevs vid. Överärmsvidd är bra, stramar inte oavsett hur A rör sig. Provplagg D - Något tight över stuss/höfter men inte midja, storlek? modell? Sitter som en smäck! Upålevs lösare över vader och midja. Provplagg E - Även här något tight över byst men snarare stor i axelparti. Stramar ingenstans i övrigt. Provperson B Kroppsmått Bystvidd: 84 Midjevidd: 69,5 Stussvidd:91 Lårvidd: 53,5 Överarmsvidd:25,5 Kroppslängd: 168 Bedömd kroppsform Lång, något rakare i kroppen, axlar upplevs som raka. Provade plagg och storlek Alla plagg i storlek 36 och S 29

31 Bilaga 5.2 Kommentar Provplagg A - Skjorta stramar ingenstans. Mer glapp över höft i jämförelse med provperson A. Axlar får plats men skjortan upplevs sitta tightare i armhålan än tidigare. Provplagg B - Sitter bra i midjan på B men finns antydan till tyg över runt höfterna. Med byxan i anatomisk midja ser grenen bra ut och inga veck bildas. Probplagg C - Även här antydan till tight i armhål, stramar något över ryggen. Visar även tecken på att vilja klättra upp något på bysten. I övrigt bra och inte tight. Provplagg D - Sitter bra hela vägen, men återigen något lösare över höfter. Provplagg E - Inga av tidigare upplevda problem med axlar syns här, däremot följer inte klänningen till 100% nedanför midjan. Provperson C Kroppsmått Bystvidd: 88,5 Midjevidd: 87 Stussvidd:95 Lårvidd: 55 Överarmsvidd: 26 Kroppslängd: 162 Bedömd kroppsform Normal men med lite större byst bredare höfter, avviker liite från måttlista där. Samtidigt som midjan är smal. Provade plagg och storlek Alla plagg i storlek 36 och S Kommentar Provplagg A - Här syns det att byst och höfter är större än på de andra provpersonerna. Sitter dock väldigt fint över axlar och armar. Provplagg B - Drar lite på framsidan men precis som på A lite lösa i midjan. även tightare över låren än på övriga. Provplagg C - Fyller ut bysten rejält, får avskärningen att lyfta lite trots att provpersonen inte är så lång. Även här bra över axlar och armar. Provplagg D - skinnbyxan sitter tight på höfterna och stussen, men drar mindre över låren än den vida. Sitter väldigt fint nertill. Provplagg E - Sträcker över bysten och stussen, men sitter inte helt åt i midjan. 30

32 Bilaga 5.3 Provperson D Kroppsmått Bystvidd: 108 Midjevidd: 84 Stussvidd:114 Lårvidd: 62,5 Överarmsvidd: 32 Kroppslängd: 178 Bedömd kroppsform Timglasform med full byst och bredare stuss där vidden ligger långt ner. Ganska nätta axlar men kraftigare/musklade överarmar. Provade plagg och storlek Alla plagg i storlek 46 och XL Kommentar Provplagg A - Sitter bra men stramar lite precis i fållen. Axeln upplevs som ganska vid. Tightare i överärmen än på övriga, men annars bra. Provplagg B - lämnar någon cm i midja och sitter inte direkt tight på höften men sträcker över stussen. Bra i rumpan ändå. Lite tighta lår. Provplagg C - Avskärningen upplevs sitta för högt. Inga problem med axel eller ärm här. Provplagg D - Sitter åt hela vägen, tightare på vaderna än tidigare. Provplagg E - Lite liten på byst och stuss men något lösare i midjan. 31

33 Bilaga 5.4 Provperson E Kroppsmått Bystvidd: 102 Midjevidd: 87 Stussvidd:110 Lårvidd: 64 Överarmsvidd:30,5 Kroppslängd:172 Bedömd kroppsform Ganska rak med mindre byst. Provade plagg och storlek Alla plagg i storlek 46 och XL Kommentar Provplagg A - Bra över byst och stuss, något mindre rörelsevidd i midja. Skjortan upplevs som något tight över axelpartiet men ärmarna sitter fint. Provplagg B - Sitter bra hela vägen. Provplagg C - Avskärningen hamnar rätt, kanske något högt. Fyller ut axelpartiet väl. Provplagg D - Sitter bra hela vägen, men kanske något tightare i midjan. Provplagg E - Sitter fitted hela vägen. Tight runt ärmhål. Provperson F Kroppsmått Bystvidd: 104 Midjevidd: 87 Stussvidd:111 Lårvidd: 63 Överarmsvidd: Kroppslängd: Bedömd kroppsform Rak, men med något större byst/kupa än E. Smalare axlar. Provade plagg och storlek Alla plagg i storlek 46 och XL Kommentar Provplagg A - Sitter väldigt fint över armar, men kanske något smal axel. Precis som på E sitter skjortan något tight i midjan, men också lite stram över bysten Provplagg B - Sitter fint upptill, men blir lite tight precis vid låret. Provplagg C - Avskärningen glider upp. Annars fint. Provplagg D - Inga konstiga dragningar någonstans. Provplagg E - Sitter som en smäck. Även över axelpart 32

34 Besöksadress: Skaraborgsvägen 3 Postadress: Borås Hemsida: